Samordningsförbundet. Samordningsförbundet Samspelet. Org.nr avger. avseende 2010 års verksamhet

Transkript

1 Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samspelet Org.nr avger Verksamhetsberättelse avseende 2010 års verksamhet Samverkan är INTE ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle. Samverkan är en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas ( SOU 2000:114) Mobil:

2 2(33) Verksamhetsberättelse... 3 Bidrag... 3 Ändamål... 4 Organisation... 4 Styrelsen... 5 Presidiet... 5 Kansliet... 5 Ansvarig tjänsteman... 5 Beredningsgrupp... 6 Revisorer... 6 Lokala handläggargrupper... 6 Samverkansteam... 6 Verksamheten 2010 utifrån olika arbetsområden... 7 Kompetensutveckling... 7 Styrelse och Beredningsgrupp... 7 Beredningsgrupp, handläggargrupper/ samverkansteam... 7 Övrig kompetensutveckling... 7 Kommunikation / marknadsföring... 8 Lokal samverkan... 9 Projekt / Verksamhet för medborgare Projektägare Verksamhetsförändringar Kategorisering av Samspelets projekt Projekten totalt Projekt Futuro Karlstad Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt Futuro Kristinehamn och Grums Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt Försörjning Kristinehamn Arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt JobbTorg Förebyggande arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt PåGång hälsoinriktad för-rehabilitering Projekt Samverkstan Arbetslivsinriktad rehabilitering Projekt VäxtKraft - Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering Verksamhet med koppling till Europeiska socialfonden Uppföljning och utvärdering Ekonomisk berättelse Bidrag från huvudmännen i tkr Ekonomisk sammanställning för januari-december 2010 för Samspelet 28 Ekonomisk sammanfattning Bilaga 2 Berättelser från och om deltagare i verksamheter finansierade av förbundet Reportage i Värmlands Folkblad december Futuro förändrade Marcus liv Maria har funnit sin plats på Brillianten Hunddagiset gav Carin framtidstro Citat från intervjuer vid projektutvärdering av VäxtKraft Fallbeskrivning med utgången fortsatt medicinsk rehabilitering Lasse Britta Fallbeskrivning där personen valt att sluta, Lisa... 33

3 3(33) Verksamhetsberättelse Samordningsförbundet Samspelet startade år 2008 med enbart Karlstad som ingående kommun. Deltagarverksamhet startade i slutet av samma år. Från och med årsskiftet 2008/2009 anslöts kommunerna Hammarö, Grums och Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet s verksamhet har sin grund i Lagen om finansiell samordning (Lag 2003:1 210). Syftet med lagstiftningen är att, genom samordningsförbunden, få bättre möjligheter att ta ett helhetsansvar och samordna insatser för medborgaren, då den enskilda myndigheten inte har, utifrån sin egen lagstiftning, möjlighet att tillgodose medborgarens arbetslivsinriktade rehabiliteringsbehov. Denna möjlighetslagstiftning handlar om ett synsätt där medborgarens behov, förmåga och delaktighet är grunden för en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det skapar förutsättningar för en ökad välfärd för den enskilde och en samhällsekonomisk vinst. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser för att skapa förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser myndigheterna emellan. Lagen ger mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade insatser. Behoven kan vara fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga. Målsättningen är att, utifrån en individuell handlingsplan, samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för att få deltagaren att öka sin funktionsförmåga för att klara ett förvärvsarbete alternativt att studera. Bidrag Samordningsförbundet har, för sitt tredje hela verksamhetsår 2010, erhållit bidrag från huvudmännen vilket innebär en ekonomisk ram på tkr för samverkan mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Det är en minskning med 620 tkr från år Det finansiella bidraget är fördelat enligt nedanstående tabell: Bidrag från huvudmännen i tkr för år 2010 Staten genom Försäkringskassan Landstinget i Värmland Karlstad kommun Hammarö kommun 236 Grums kommun 150 Kristinehamns kommun 388 Summa intäkter 8 540

4 4(33) Vid ingången av år 2010 hade förbundet ett eget kapital på tkr vilket kommer från hösten 2008 och år 2009 då verksamhet inte kommit igång i full omfattning. År 2010 innebar även det att årets tilldelning inte förbrukats helt. Det egna kapitalet ökades med tkr vilket totalt innebär ett eget kapital på tkr till år Anledningen är att verksamheten inte varit i full gång samt att förändringar skett i tidigare lagd budget (se 6 förklaringspunkter sidan 6 i årsredovisning 2010) Inom det egna kapitalet finns reserverade medel för beslutade verksamheter enligt gjord treårsplan. Finansieringsplanen kommer att innebära att det egna kapitalet till stor del kommer att förbrukas under år 2011, enligt besluta verksamhetsplan. Ändamål Förbundets ändamål är att inom förbundets geografiska område svara för finansiell samordning inom arbetslivsinriktad rehabilitering mellan medlemmarna, för medborgarna, i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1 210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsinsatser. Organisation Samordningsförbundet Samspelet är ett kommunalförbund inom området arbetslivsinriktad rehabilitering, med säte i Karlstad kommun. Förbundet består av de fyra parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget samt kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamn. Arbetsförmedling Försäkringskassa Landsting Samordningsförbundet SAMSPELET Styrelsen En röst per part Kommuner; Karlstad Hammarö Grums Kristinehamn Presidium Kansli Ansvarig tjänsteman Beredningsgrupp Chefer med mandat från parterna Handläggargrupp Karlstad/Hö Handläggargrupp Grums Handläggargrupp Kristinehamn

5 5(33) Styrelsen Styrelsen är en egen juridisk person. Det innebär att styrelsen är förbundets högsta beslutande- och förvaltande organ, och därmed har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen, vilken är beslutad av parternas högsta beslutande organ. Styrelsen har även fastställda interna reglementen. I styrelsen ingår politiskt förtroendevalda ledamöter, från kommunerna respektive landstinget, samt av högste tjänsteman inom Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Styrelsen ska: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan de i förbundet ingående samverkansparterna Finansiera sådana arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som ligger inom de samverkande parternas samlande ansvarsområde Besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas Besluta om förbundets arbetsorganisation Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatser Styrelsen eller annan inom förbundet får inte besluta in frågor om förmåner eller rättigheter för den enskilde, eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning, eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Presidiet Presidiet består av ordförande och vice ordförande tillsammans med förbundets tjänsteman som biträder vid möten. Presidiet träffas cirka två veckor innan styrelsemötet och fastställer dagordning samt bereder ärenden och förslag till styrelsens nästkommande möte. Styrelsens ordförande och vice ordförande ska kontinuerligt hållas informerade om väsentliga händelser. Kansliet Kanslifunktionen består av heltidsanställd ansvarig tjänsteman samt vissa administrations- och redovisningstjänster vilka köps via Karlstad kommun. Ansvarig tjänsteman Tjänstemannen svarar för att förbereda ärenden så att styrelsen kan göra kvalificerade bedömningar och fatta väl grundade beslut, samt har att verkställa de beslut som fattats. I tjänstemannens uppdrag ingår även att till styrelsen framlägga ekonomiska rapporter, redovisa pågående verksamheter och ansvara för processtöd till finansierade aktiviteter, ansvara för uppföljning och utvärdering samt tillse att fattade beslut efterföljs.

6 6(33) I arbetet ingår att kontinuerligt samarbeta med beredningsgrupp, handläggargrupper och samverkansteam. Att företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå både internt och externt samt delta i olika nätverksgrupper ingår även i uppdraget. Beredningsgrupp Gruppen består av högre tjänstemän, med beslutsmandat, från: - Arbetsförmedlingen i Karlstad och Kristinehamn - Försäkringskassans LFC i Karlstad och Arvika (Grums kommun) - varje ingående kommuns socialförvaltning - Landstinget genom representation från psykiatri, allmänmedicin samt landstingsledningen genom närsjukvårdskoordinator Beredningsgruppen ska hjälpa och stödja ansvarig tjänsteman i beredning av ärenden och strategier till styrelsen, utveckling av aktiviteter, utvärdering av pågående projekt samt i projektering av nya aktiviteter inför beslut. Gruppen har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen. Revisorer Tre revisorer granskar Samordningsförbundet Samspelet, tillsammans med sakkunniga biträden, i enlighet med förbundsordningen. Revisionen för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av riksrevisionen. Kommunerna har valt en gemensam revisor från Karlstad kommun där förbundet har sitt säte. Landstinget utser egen revisor. Lokala handläggargrupper Grupperna består av lokala handläggare från parternas ordinarie verksamheter. Kommunernas och landstingets handläggare kommer från samma verksamheter som redovisas i beredningsgruppen. Gruppen ska utifrån sina kunskaper om samverkan gemensamt se individens faktiska behov av insatser, initiera nya projekt utifrån kartläggning om aktuella förhållanden samt stödja pågående aktiviteter. Handläggargrupperna ska vara bollplank för projektsamordnarna. Det gäller bland annat diskussioner om deltagares stegförflyttning i projekten så att en resurseffektivitet uppnås genom att rätt deltagare finns i rätt projekt i lagom tid. Samverkansteam Den lokala handläggargruppen träffas en gång per månad tillsammans med de samordnare som finns knutna till orten. Syftet är att gemensamt samordna och samverka kring de personer som remitteras till finansierade verksamheter samt kring dem som redan finns i verksamheten.

7 7(33) Verksamheten 2010 utifrån olika arbetsområden Kompetensutveckling Arbetet under 2010 har fortsatt präglats av att hitta arbetsformer i syfte att effektivisera resursanvändningen och tillskapa legitim samverkan till nya arbetssätt, inte bara ord. Styrelse och Beredningsgrupp Styrelsen tillsammans med Beredningsgruppen diskuterade i mars hur man skulle främja nya samverkansformer och vikten av en arbetande beredningsgrupp. En förmiddag i maj föreläste professor Berth Danermark, för samma grupperingar, över temat Samverkan- himmel eller helvete. Eftermiddagen innebar diskussioner om hur vi i Samspelet ska kunna få det att fungera hos och tillsammans med parterna. Beredningsgrupp, handläggargrupper/ samverkansteam Styrelsen beviljade en lunch- till- lunch-konferens i september till ovan identifierade grupper. Syftet var att deltagarna tillsammans skulle ta fram en handlingsplan för hur samverkansarbetet skulle kunna fungera mer optimalt. Konferensen hölls under ledning av psykosyntesterapeut Marie Fridolf. Deltagarna identifierade 7 utvecklingsområden, där ett område involverade styrelsen. Arbetsgrupper bildades och arbetet fortsatte under hösten med färdigställandet av handlingsplanen. Konferensen blev en ringklocka för många av deltagarna med konklusionen att samverkan tar tid och måste få ta tid för att få en möjlighet att fungera. Övrig kompetensutveckling I maj 2010 avslutades Jobbcoachutbildningen, utformad av Activa Örebro tillsammans med Samspelet, vilken omfattade 11 dagar med cirka 20-talet deltagare från Värmlandsförbunden. Samspelet har deltagit i riksnätverkskonferensen i Malmö i april -10 genom ansvarig tjänsteman. Förbundet är anslutet till VästraGötalandsregionens nätverk för förbundschef/ ansvarig tjänsteman. På regionsträffarna deltar ägarrepresentanter. I nätverket bedrivs kompetensutveckling inom olika områden för förbunden. Tjänstemannen deltar i Värmlandsnätverket för ansvariga tjänstemän för de 5 Värmländska samordningsförbunden. Det har varit 5 träffar under år Under hösten har träffarna till största delen inneburit mobiliseringarbete för Esfprojektet Framsteget ( mer information på sidan 26) Måluppfyllelse kompetensutveckling Ett gemensamt synsätt på samverkan och samordning och vad det innebär i praktiskt arbete hos parterna tillsammans med förbundet är viktigt för ökad välfärd för medborgarna.

8 8(33) Ovanstående genomförda åtgärder har varit steg mot fungerande samverkan där insikten om samordningsförbundens möjligheter som stödjande aktör har ökat insikten att samordning och samverkan tar tid och måste ständigt underhållas Kostnadsbild kompetensutveckling i Tkr Kostnadsposter Utfall Budget 2010 januari -december 2010 Tjänster Kurs/konferens 87 Resor 36 Summa kostnader Kommunikation / marknadsföring Kommunikation är något som hela tiden måste hållas levande och arbetas med. Kommunikationsplanen har reviderats under året. Hemsidan uppdateras varje månad. Broschyrer finns för de verksamheter som förbundet finansierar. Nyhetsbrev sänds ut varje månad till några hundra läsare hos parterna Tre pressmeddelanden, liksom modifierat Nyhetsbrev, har skickats ut under året i syfte att fånga press och media. Tyvärr har ingen nappat på detta. I december 2010 gjorde Värmlands Folkblad ett reportage med artikelserie om Samspelet och om 3 deltagare som informerade om vilken betydelse olika samverkansinsatser haft för dem och deras framtid ( se i slutet av bilaga 1) Samspelet har deltagit i Nya Perspektivs mässa i december vilket ledde till många kontakter samt presentation på Landstingets intranät. Möjlighet till studiebesök finns hos våra verksamheter med avsatt tid första måndagseftermiddagen i varje månad. Många kommer till dessa träffar. Banden stärks handläggaren emellan hos våra parter och med förbundet. Informationsinsatser har skett på olika arbetsplatsträffar hos huvudmännen. Måluppfyllelse kommunikation Sakta men säkert har förbundets verksamhet kommunicerats ut hos huvudmännen och till befolkningen även om inte det har varit i den omfattning som kommunikationsplanen för 2010, genom att: Ingen rapportering har skett från Samspelet i något politiskt- eller chefs forum under året. Media har inte nappat på utsända pressmeddelanden.

9 9(33) Kostnadsbild kommunikation i Tkr Kostnadsposter Utfall Budget 2010 januari -december 2010 Tjänster Material 5 Summa kostnader Lokal samverkan De tre handläggargrupperna har träffats en gång per månad, i samband med samverkansteamet, och diskuterat möjligheter i ordinarie lokal samverkan för medborgare. Alla personer som diskuterats har undertecknat ett samtycke vilket möjliggör att parterna kunnat undersöka eventuella stödjande möjligheter i egna organisationen samt att inte parallella processer pågår hos parterna. Om inte ordinarie samverkan kunnat stödja personen mot egen försörjning utan möjlighet setts i något av Samspelet s verksamheter har personen tagits upp för vidare diskussion i påföljande samverkansteam. Tabell över antal ärenden samt remitterade ärenden per handläggargrupp år Samverkan i handläggargrupperna Kristinehamn Grums Karlstad/Hammarö 50 0 Totalt antal ärenden Lokal samv.ärenden Remisser Sammanställning nedan belyser vem som remitterat deltagare till verksamheter finansierade av Samspelet. Påpekas skall att deltagare i JobbTorg, Projekt Försörjning samt Samverkstan (tom oktober månad) haft direktintag och därför inte initierats via handläggargruppen/ samverkansteamet.

10 10(33) Remittering per part och handäggargrupp år Kristinehamn Grums Karlstad/Hammarö 10 0 Arbetsförm Försäkr.kassa Landstinget - psyk Kommun Måluppfyllelse lokal samverkan Under våren 2010 gjordes en sammanslagning av handläggargrupperna i Karlstad och Hammarö på initiativ från handläggarna själva. Anledningen var att representanterna från Arbetsförmedling, Försäkringskassan och psykiatrin satt med i båda grupperna, vilket inte kändes kostnadseffektivt. Riskanalys inför sammanslagningen var att den lokala förutsättningen skulle försämras för Hammaröborna. Bedömd risk har inte infriats utan istället ses sammanslagningen effektiv och kvalitetshöjande. De lokala grupperna sammanträder 10 gånger per år. Under några tillfällen har chefer från beredningsgruppen deltagit, vilket upplevts positivt från båda grupperingar då fokus sätts på samverkan för medborgarna gällande svårigheter då myndigheternas egna lagstiftningar ibland inskränker möjligheten till samverkan och samordning. Totalt har de tre grupperna diskuterat 270 ärenden under året, varav 158 medborgare identifierats ha behov av Samspelets verksamheter. Under året har förbundet arrangerat lokala samverkans-halvdagar i Kristinehamn och på Hammarö under temat systematiskt möte. Till dessa var flertalet handläggare inbjudna och totalt har ett sextiotal personer deltagit. Kostnadsbild lokal samverkan i Tkr Kostnadsposter Utfall Budget 2010 januari -december 2010 Tjänster 0 10 Kurs konferens 8 Summa kostnader 8 + 2

11 11(33) Projekt / Verksamhet för medborgare Projektägare Karlstad kommun har varit projektägare för flertalet av de verksamheter som Samspelet finansierat under I augusti 2009 överfördes projektägarskapet inom Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen från enheten för sammanhållen rehabiliterig (Gemet) till förvaltningens stabsfunktion, vilket endast innebar handläggning av vissa personalfrågor. Avsaknaden av aktivt projektägarskap kring medborgarna i kommunen förändrades från april 2010 då avdelningen för integration, försörjning och arbete (IFA) övertog ägarskapet. Från 1 mars tog Kristinehamn över projektägarskapet för Futuro Kristinehamn/Grums. Verksamhetsförändringar I Kristinehamn startades projekt Försörjning i april Arbetsförmedling och kommunen har bidragit med egna resurser och förbundet har finansierat en näringslivscoach på heltid. I augusti 2010 startades ett treårigt projekt, Samverkstan, för att samordna rehabilitering enligt Supported Employment-metodik med finansiering i en utvecklingsanställning med målet anställning på praktikplatsen. Projekt VäxtKraft förlängdes 1 år ytterligare fram till och med mars Styrelsen beslutade i november att PåGång skulle avslutas i och med årsskiftet, då det under lång tid har varit svårt att få deltagare remitterade. Värmlands 5 samordningsförbund har tillsammans sökt medel från nationella Esf-rådet vid utlysningen Innovativa insatser före- under- och efter arbetslivsintroduktionen. Förbundens tjänstemän har under hösten arbetat med rekrytering och upplägg i den så kallade mobiliseringsfasen. Bilaga 2 avser egna berättelser om hur Samspelets verksamhet har hjälp personer vidare i livet. Kategorisering av Samspelets projekt Verksamheter, finansierade av förbundet, kan kategoriseras utifrån inriktningen på verksamheten. Indelningen är: förebyggande rehabilitering, hälosinriktad rehabilitering, hälos- och arbetslivsinriktad rehabilitering samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Se tabell nästa sida

12 12(33) Aktivitet/ Projekt Futuro Karlstad Futuro Grums Kristinehamn Förebyggande Hälsoinriktad rehab Hälso och Arbetslivsinriktad rehab. Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedrivs var Projekttid X Karlstad X Kristinehamn Grums JobbTorg X Karlstad PåGång X Karlstad Grums Kristinehamn VäxtKraft X Karlstad Projekt försörjning X Kristinehamn Samverkstan X Alla kommuer Projekten totalt Förbundet finansierade 7 verksamheter under året där totalt 606 medborgare deltagit. Av de 412 avslutade medborgarna har 248 personer, 60 %, förmåga att arbeta, studera eller är aktuella på Arbetsförmedlingen. 82 av deltagarna är i behov av fortsatt medicinsk eller arbetslivsinriktad rehab. 16 personer bedöms att inte ha möjlighet att klara ytterligare rehabilitering mot egen försörjning. Resterande personer har av olika anledningar slutat i verksamheterna. Vad händer efter avslut år 2010 för 412 av totalt 606 deltagare? Studier Arbete Arbete AF-stöd Aktuell på Arbetsförmedlingen Rehab/arbetsförb Rehab/med Ej rehab arbf Annan anledning Flytt Ej avhörda 110

13 13(33) Projekt Futuro Karlstad Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering Verksamheten för Unga vuxna med komplex psykisk problematik startade november/december 2008 med deltagarverksamhet. Vintern 2009/2010 gjordes en ett-årsutvärdering av Futuro. Utvärderingen var en kombination av kvantitativ och kvalitativ utvärdering. Den genomlyste antal deltagare och kön, tid i projekt, avslutsresultat, deltagarens upplevelse av Futuro, självskattning av upplevd hälsa samt tankar om deltagare och projekt från dem som arbetar i projektet. Utvärderingen resulterade i 8 rekommendationer i syfte att förbättra både för deltagare och personal. Arbetsmetodik, projektägarskap och förslag om payoff-utvärdering var huvudpunkterna. Våren och tidig höst 2010 innebar förändringar gällande metodik med gruppverksamhet i relation till individuella planer, antal deltagare per anställd ökades, uppblandning och samarbetet mellan Samspelets projekt ökade genom en gemensam ingång via samverkansteamet. Tidigare kötider har minimerats. I samband med utvärderingen omformades projektplanen. Den nya planen, som beslutades av styrelsen i september blev gemensam för Futurverksamheten i Karlstad, Grums och Kristinehamn. Jobbcoach har bytts två gånger under året vilket inte varit positivt för deltagarna. Verksamheten i Futuro bygger på den individuella handlingsplanen, som är unik för varje individ. Den innehåller både enskild coachning samt deltagande i gruppaktiviteter Snittiden av samhällelig försörjning för deltagarna innan projektstart uppgår till 5.44 år. deltagare i Futuro Karlstad år Totalt antal inskrivna i basverksamhet i praktik Avslutade 5 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Målet är att 50 % av deltagarna, efter maximalt ett års deltagande ska komma ut i arbetet, studier eller praktik via Arbetsförmedlingen. Delmålet om en stegförflyttning mot arbetsmarknaden ska kontinuerligt utvärderas minst var tredje månad.

14 14(33) Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut annan orsak Flytt Möjligheter finns att individuellt få tillgång till kvalificerade utredningar, kognitiv beteendeterapi/samtalsstöd, hälsobedömning, friskvårdsinsatser, massage, arbetsförmågebedömningar samt träning i reell miljö etc. Förändrad försörjning Futuro Försörjning in Försörjning ut 1 0 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen Måluppfyllelse Futuro Karlstad Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa samt via ett validerat instrument, QPS, visade att merparten av deltagarna skattat sin upplevda psykiska och fysiska hälsa bättre under projekttiden samt vid avslut i projketet. När det gäller deltagandet i projektet skattade deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått under projekttiden. Målet att 50 % ska ut i arbete, studier eller fortsatt praktik via Arbetsförmedlingen har uppnåtts genom att 8 av 13 ( 61,5 %) har gått vidare mot egen försörjning. Maximal deltagartid på ett år överskreds i några fall då ett tidigare slut skulle ha inneburit att målet inte kunnat nås Kostnadsbild Futuro Karlstad i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 754 Tjänster för deltagare 363 Kringkostnader tex lokal, It 113 Summa kostnader

15 15(33) Projekt Futuro Kristinehamn och Grums Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering I slutet av september 2009 startade liknande Futuro-verksamhet i både Kristinehamn och Grums. Deltagare började under oktober månad Projektet finns i första hand till för unga vuxna, men även för äldre personer med psykisk ohälsa och sociala problem vilka behöver ett samlat stöd för att komma ut i egen försörjning. Gjord ett-årsutvärdering av Futuro Karlstad innebar även förändringar för verksamheten i Kristinehamn och Grums gällande metoder och upplägg samt att en gemensam projektplan utformades för projekten. Påpekas bör att deltagarna i Kristinehamn och Grums har ett ålderspann mellan 21 till 61. I Karlstad har den äldste varit 41 år. I Karlstad finns ett större utbud av olika gruppverksamheter. Deltagare från de andra orterna erbjuds att åka till aktiviteter i Karlstad. Snittiden av samhällelig försörjning för deltagarna innan projektstart uppgår till 6,06 år. I april 2010 förstärktes projektet genom en näringslivscoach på 50 %. Den är en gemensam lösning för Futuro och projekt Försörjning i Kristinehamn ( se nästa sida) deltagare i Futuro Kristinehamn o Grums år Totalt antal inskrivna i basverksamhet i praktik Avslutade 5 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Målet är att 50 % av deltagarna, efter maximalt ett års deltagande ska komma ut i arbetet, studier eller praktik via Arbetsförmedlingen. Delmålet om en stegförflyttning mot arbetsmarknaden ska kontinuerligt utvärderas minst var tredje månad. Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete med lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut annan orsak Flytt

16 16(33) Förändrad försörjning Futuro Kristinehamn Grums Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen Försörjning in Försörjning ut Måluppfyllelse Futuro Kristinehamn och Grums Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa samt via ett validerat instrument, QPS, visade att merparten av deltagarna skattat sin upplevda psykiska och fysiska hälsa bättre under projekttiden samt vid avslut i projektet. När det gäller deltagandet i projektet skattade deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått under projekttiden. Målet att 50 % ska ut i arbete, studier eller fortsatt praktik via Arbetsförmedlingen har uppnåtts genom att 7 av 11( 64 %) har gått vidare mot egen försörjning. 4 av 7 har fått egen försörjning 2 genom lönebidragsarbete och 2 genom studier med studielån. Maximal deltagartid på ett år överskreds i några fall då ett tidigare slut skulle ha inneburit att målet inte kunnat nås. Kostnadsbild Futuro Kristinehamn/Grums i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 645 Tjänster för deltagare 482 Kringkostnader tex lokal, It 67 Summa kostnader Projekt Försörjning Kristinehamn Arbetslivsinriktad rehabilitering I april 2010 startade projekt Försörjning i Kristinehamn i syfte att ge fördjupat stöd till medborgare med försörjningsstöd genom kompetensutveckling via arbetslivserfarenhet med fokus mot näringslivet för att minska risken att stanna kvar i tidigare beviljat försörjningsstöd. Anställningen för personen ligger i Kristinehamns kommun. Projekt Försörjning är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun där Arbetsförmedlingen finansierar 1,0 tjänst som projektsamordnare, kommunen avsätter personal efter uppkommet behov från

17 17(33) deltagarna samt att Samordningsförbundet Samspelet finansierar 1,0 tjänst för näringslivscoach med tillhörande omkostnader för verksamheten. Tjänsten som näringslivscoach täcker även projekt Futuro s behov att kunna länka sin deltagare mot praktik, studier och arbete. Snittiden av samhällelig försörjning för deltagarna innan projektstart uppgår till 2,36 år. Projektet är ett-årigt och kommer inte att förlängas. Deltagare projekt Försörjning Kristinehamn år Totalt antal platser Totalt antal inskrivna Avslutade Juli Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Målet är att femtio personer, efter ett år, ska ha fått en subventionerad anställning i det privata näringslivet eller inom kommun. Utfall år 2010 Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut annan orsak Flytt Förändrad försörjning Projekt F Krhmn år Försörjning in Försörjning ut 5 0 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen

18 18(33) Måluppfyllelse Projekt Försörjning Kristinehamn Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa samt via ett validerat instrument, QPS, visade att merparten av deltagarna skattat sin upplevda psykiska och fysiska hälsa bättre vid avslut i porjketet. När det gäller deltagandet i projektet skattade deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått under projekttiden. Totala antalet 60 personer i projektet har inte uppnåtts då 52 personer skrivits in. Målet att 50 personer ska, efter ett år, ha fått en subventionerad anställning exempelvis anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, OSA-anställning eller nystartjobb i det privata näringslivet eller inom kommun. Vid årsskiftet hade 32 av 52 personer slutat. Av dem hade 13 personer egen försörjning eller försörjning via Arbetsförmedlingen. Av de 32 avslutade har 12 fortsatt försörjningsstöd via kommunen Målet har därför inte alls nåtts gällande kvantitativa mått. Kostnadsbild projekt Försörjning Kristinehamn i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 275 Tjänster för deltagare 0 Kringkostnader tex lokal, It 0 Summa kostnader Projekt JobbTorg Förebyggande arbetslivsinriktad rehabilitering JobbTorg är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen Karlstad och Karlstad kommun i syfte att minska ungdomsarbetslösheten genom tidiga insatser från första dagen. Förbundet finansierar samordnartjänsten och vissa aktiviteter i projektet. Målgruppen är ungdomar, år, vilka är inskrivna på arbetsförmedlingen och har försörjningsstöd. Från första inskrivningsdagen länkas ungdomen till JobbTorg och kan delta i maximalt 90 dagar. Från och med september månad hade även ungdomar från Hammarö och Grums möjlighet att delta. 2 ungdomar från Hammarö och 2 från Grums anmäldes Samtidigt infördes att alla ungdomar som sökte på Arbetsförmedlingen skulle direktanvisas in i JobbTorg. Det innebar att både Arbetsförmedlingen och kommunen tillsatte mer egen personal i arbetet. Arbetet har baserats på individuell coachning med ett stort inslag av gruppaktiviteter. Även i JobbTorg har ungdomarna, genom förbundets finansiering, haft möjlighet till kvalificerade utredningar, kognitiv beteendeterapi/samtalsstöd, hälsobedömning och friskvårdsinsatser. Några ungdomar har identifierats för fortsatt verksamhet i andra av förbundets finansierade verksamheter.

19 19(33) deltagare JobbTorg år Totalt antal inskrivna Nyinskrivna Avslutade Januari Februari Mars April Maj Juni/juli Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Målet är att deltagaren bereds en grund för ökade möjligheter till anställning eller studier, helt eller delvis, för att uppnå egen försörjning genom sin individuella handlingsplan och stöttning med samordnad rehabilitering för att närma sig målet arbete eller studier. Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade Arbete i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/ med Avslut annan orsak Flytt Förändrad försörjning JobbTorg år Försörjning in Försörjning ut Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen Måluppfyllelse JobbTorg Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa samt via ett validerat instrument, QPS, visar att merparten av deltagarna skattat sin

20 20(33) upplevda psykiska och fysiska hälsa bättre efter att de deltagit i JobbTorg. När det gäller deltagandet i projektet skattade deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått under projekttiden. Bortfallet när det gäller svarande är stort då endast 36 % svarat på enkäterna. Därför kan inga generella slutsatser dras. Målet att 30 % av deltagarna, efter maximalt 90 dagar i JobbTorg ska vara i arbete eller studier, har uppnåtts med råge då hela 43 % tillhör gruppen efter avslut. Målet att övriga 70 % ska, efter tiden i JobbTorg, aktiveras i Ungdomsgarantin och ha en planering för aktivitet exempelvis praktik har inte uppnåtts. 30 % av deltagarna har gått i fortsatt praktik via Arbetsförmedlingen, 2 % har fortsatt i medicinsk rehabilitering, 22 % har avslutats av olika orsaker och 3 % har flyttat. 32 deltagare ( 11,6 %) deltagit i verksamheten mer än tre månader med ett maximalt deltagande på 8 månader. Kostnadsbild projekt JobbTorg i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 515 Tjänster för deltagare 86 Kringkostnader tex lokal, It 2 Summa kostnader Projekt PåGång hälsoinriktad för-rehabilitering Projekt PåGång som startade med deltagare i början av september år 2009, är till för målgruppen försörjningstagande medborgare i yrkesverksam ålder, år, vilka är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser där PåGång är en hälsoinriktad förrehabilitering för att senare orka med en arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten bedrevs i Karlstad med en till två grupper, i Kristinehamn och i Grums med en grupp på vardera ort. Det har varit svårt att få till tänkt flöde och tänkt antal i projektet då våra parter inte har remitterat i den omfattning som beräknats utifrån gjord kartläggning. Det har bland annat inneburit att verksamheten i Grums och Kristinehamn stått stilla under veckor till någon månad för att invänta deltagare så att en grupp skulle kunna starta. Uppehåll gjordes i verksamheten från midsommar till och med första veckan i september då projektsamordnaren varit tjänstledig för utbildning.

21 21(33) deltagare i PåGång under år Totalt antal platser Totalt antal inskrivna Avslutade Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut ej rehab mot arbete Flytt Målet med verksamheten är att deltagaren ska uppleva ökat välbefinnande genom ökad fysisk och psykisk hälsa efter de 6-8 deltagarveckorna. Självskattningsformulär har använts och generellt har deltagare skattat sin hälsa högre efter deltagandet. I projektplanen finns ingen tänkt förändring gällande försörjningsläget för deltagare. Tabellen nedan påvisar att förändringar har skett för några av deltagarna. Förändrad försörjning efter PåGång 6-8 veckor år Försörjning in Försörjning ut 5 0 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen

22 22(33) Måluppfyllelse PåGång Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa. Målet var en skattning på 2 enheter högre än utgångsläget. Deltagarna har skattat sin hälsa 6,3 enheter högre. Satt mål har uppnåtts med råge. Målet att 80 % ska gå vidare i andra aktiviteter efter PåGång har uppfylls genom att ett 31 % gått vidare till andra verksamheter finansierande av Samspelet, 34 % åter till Arbetsförmedlingen, 16 % har återgått i remittentens verksamhet hos ordinarie part medan 19 % bedömts inte klara en rehabilitering mot arbete. Målet antal deltagare har inte nåtts då inströmningen av remisser har varit mycket lägre än beräknat, 76 deltagare istället för en tänkta 290 personer. Några har förändrat sin försörjning efter deltagandet, vilket inte var ett mål i projektet. Kostnadsbild i projekt PåGång i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 421 Tjänster för deltagare 23 Kringkostnader tex lokal, It 52 Summa kostnader Projekt Samverkstan Arbetslivsinriktad rehabilitering Samverkstan startade i augusti 2010 och är ett treårigt projekt vilket bygger på Supported Employment-metodiken med helhetsstöd i vardags- och arbetsliv med utgångspunkt från arbetsplatsen. Målgruppen är personer med funktionsnedsättning som har behov av fördjupat stöd för att kunna vara ute på arbetsmarknaden för att få ett jobb och kunna behålla det. Praktikplats ska finnas när personen anmäls till projektet via samverkansteamet. Deltagaren erhåller en utvecklingsanställning med anordnarbidrag vilket beviljas via Arbetsförmedlingen. Anställningen är i Karlstad kommun oavsett vilken av förbundets kommuner som personen är bosatt i. Anställningen beviljas i ett halvår i taget och kan förlängas till maximalt ett år. Möjligheter finns att individuellt få tillgång till kvalificerade utredningar, kognitiv beteendeterapi/samtalsstöd, hälsobedömning, friskvårdsinsatser, massage etc. vilket är en del i anställningen. Planen är att 40 deltagare finns i omlopp i projektet. Ett av projektets mål är att 45 % av deltagarna efter 1 år ska erhålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden alternativt ha börjat studera.

23 23(33) deltagare Samverkstan år Totalt antal platser Totalt antal inskrivna Anställning Avslutade Aug Sept Okt Nov Dec per 31 Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut annan orsak Flytt Måluppfyllelse Samverkstan Projektet utvärderas kontinuerligt med hjälp av Örebro Universitet, doktorand Johanna Gustafsson. Utvärderingen fokuserar på deltagare, process och samverkan. Hitintills finns inga siffror att redovisa angående deltagarens skattning och upplevelse. Målet att 45 % ska erhålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden alternativt ha börjat studera. Då projektet, vid årsskiftet, pågått i 5 månader kan målet inte mätas. Målen att, i mån av behov att under pågående anställning, komma i åtnjutande av kompetensutvecklande insatser samt att kunna erbjuda nödvändiga rehabiliteringsinsatser utifrån den individuella handlingsplanen bedöms ha uppnåtts. Kostnadsbild i projekt Samverkstan i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 386 Tjänster för deltagare 213 Kringkostnader tex lokal, It 17 Summa kostnader Projekt VäxtKraft - Hälso- och arbetslivsinriktad rehabilitering Projektet beslutades av styrelsen i oktober 2008 och startade i mitten av mars 2009 med deltagare från målgruppen de som är utförsäkrade från våra trygghetssystem samt

24 24(33) för invandrarkvinnor med diffus värkproblematik. Styrelsen beslutade i maj att omdefiniera målgruppen till de som har ersättning eller är utförsäkrade från samhällets försäkringssystem. Gruppen invandrarkvinnor kvarstår som målgrupp. Projektet startade som ett grön rehab-projekt med tillgång till växthus 3 dagar per vecka. Under tidens gång har detta förändrats men naturens läkande kraft finns som en del i verksamheten. Tillgång tillväxthus finns en gång per vecka. Våren 2010 gjordes en ett-årsutvärdering av VäxtKraft. Utvärderingen var en kombination av kvantitativ och kvalitativ utvärdering, vilken bland annat genomlyste antal deltagare och kön, tid i projekt, avslutsresultat, deltagarens egenupplevelse av projektet, självskattad upplevd hälsa samt tankar om deltagare och projekt generellt från dem som arbetar i projektet. En fokusintervju gjordes bland deltagare i projektet ( citat finns i slutet av bilaga 1). Utvärderingen resulterade i 6 rekommendationer från utvärderarna i syfte att förbättra både för deltagare och personal. Arbetsmetodik, projektägarskap, och möjlighet till efterstöd var huvudpunkterna. Våren och tidig höst 2010 innebar förändringar gällande metodik, gruppverksamhet i relation till individuella planer, antal deltagare per anställd ökades, uppblandning och samarbetet mellan Samspelets projekt ökades genom en gemensam ingång via samverkansteam. Tidigare kötider har minimerats Efter utvärderingen omformades projektplanen och beslutade av styrelsen i oktober Verksamheten i VäxtKraft bygger på den individuella handlingsplanen, som är unik för varje individ. Den innehåller både enskild coachning samt deltagande i grupp. Snittiden av samhällelig försörjning för deltagarna innan projektstart uppgår till 8,09 år. Under 2010 har både projektsamordnare och jobbcoach bytts vid två tillfällen vilket inte gynnat deltagarna under sommaren och början av hösten. deltagare i VäxtKraft år Totalt antal inskrivna i basverksamhet i praktik Avslutade 5 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec per 31

25 25(33) Målet är att 50 % av deltagarna, efter maximalt ett års deltagande ska komma ut i arbetet, studier eller praktik via Arbetsförmedlingen. Delmålet om en stegförflyttning mot arbetsmarknaden ska kontinuerligt utvärderas minst var tredje månad. Möjligheter finns att individuellt få tillgång till kvalificerade utredningar, kognitiv beteendeterapi/samtalsstöd, hälsobedömning, friskvårdsinsatser, massage, arbetsförmågebedömningar samt träning i reell miljö etc. Utfall år 2010: Totalt deltagare Totalt avslutade i arbete m lönestöd i studier Avslutade fortsatt praktik Avslut t rehab/med Avslut annan orsak Flytt Förändrad försörjning VäxtKraft år Försörjning in Försörjning ut Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Saknar inkomst Egen Måluppfyllelse VäxtKraft Deltagarens upplevelse vilken skattas via självskattning om psykisk- och fysisk hälsa samt via ett validerat instrument, QPS, visar att merparten av deltagarna skattat sin upplevda psykiska och fysiska hälsa bättre under projekttiden samt vid avslut i projektet.när det gäller deltagandet i projektet skattade deltagarna att de är nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått under projekttiden. Man påtalar dock att det inte är bra med byta av personal då det oroar samt tar tid och mycket energi att skapa nya relationer Målet att 50 % ska ut i arbete, studier eller fortsatt praktik via Arbetsförmedlingen har uppnåtts genom att 8 av 16 ( 50 %) har gått vidare mot egen försörjning. Knappt 50 % är personerna behövde en medicinsk rehabilitering innan de har förmåga att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. En person var inte motiverad att delta. Maximal deltagartid på ett år överskreds i några fall då ett tidigare slut skulle ha inneburit att nåbart målet inte kunnat nås.

26 26(33) Kostnadsbild projekt VäxtKraft i Tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 682 Tjänster för deltagare 457 Kringkostnader tex lokal, It 126 Summa kostnader Verksamhet med koppling till Europeiska socialfonden Styrelsen beslöt december 2009 att undersöka om medel skulle sökas från Esf-rådet till ett genomförandeprojekt baserat på den kartläggning som gjordes i förbundets fyra kommuner under hösten En konsult upphandlades för arbetet. Utlysningen innebar en mycket kort tidsfrist innan ansökan skulle lämnas, vilket innebar att styrelsen beslutade att inte gå vidare med en ansökan om medel. Fryksdalens Samordningsförbund har under våren, tillsammans med Klarälvdalens Samordningsförbund, arbetat på en ansökan om medel till nationella Esf-rådet för utlysningen Innovativa insatser före- under och efter arbetslivsintroduktionen. Styrelserna för övriga Samordningsförbund i Värmland beslutade i maj/juni att vara en del i utlysningen. Förbunden tilldelas 20,5 MKr för projekt Framsteget där parterna och förbunden står för medfinansiering i form av medarbetartid. Projektstarten började i oktober med mobiliseringsfasen, vilken beräknas pågå till mars månad Intag av deltagare startar i april där de av Försäkringskassan remitterade deltagarna kommer att delta i Framsteget under maximalt 10 månader. Under mobiliseringsfasen beräknas att ansvarig tjänsteman totalt kommer att arbeta 20 % i ordinarie arbete med att projektera inför deltagarstart. Medfinansieringen syns inte i någon budget utan inryms i totala kostnaden för ansvarig tjänsteman, Kostnadsbild koppling till Esf i tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster med personal 80 Kurs och konferens 2 Summa kostnader

27 27(33) Uppföljning och utvärdering All finansiell samordning följs upp i SUS (statens system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet), där varje samverkansaktivitet registreras. I verksamhet som riktar sig till deltagare registreras även uppgifter om personen.västra Götalands instrumentet DIS (deltagare i samverkan) används som komplettering. Ett-årsuppföljning har gjorts av projekten Futuro och VäxtKraft. Resultatet redovisades i maj respektive juni En pay-off utvärdering av Futuro-projekten påbörjades under hösten Redovisningen ska presenteras styrelsen i april Kontinuerlig processutvärdering har skett i alla projekt, liksom rapportering till styrelsen genom numeriska värden och i fallbeskrivningar. Kostnadsbild uppföljning och utvärdering i tkr Kostnadsposter Utfall januari -december 2010 Budget Tjänster 22 Summa kostnader Ekonomisk berättelse Samordningsförbundet har genom bidrag från huvudmännen haft en ekonomisk ram om kronor för år 2010, vilket innebär en minskad tilldelning från år 2009 med kronor. Fördelningen är följande: Bidrag från huvudmännen i tkr Karlstad kommun Hammarö kommun Grums kommun Kristinehamns kommun Landstinget i Värmland Försäkringskassa och Arbetsförmedling Summa intäkter Överfört kapital från 2008 och Totalt kapital

28 28(33) Ekonomisk sammanställning för januari-december 2010 för Samordningsförbund Samspelet Kostnadspost Budget 2010 jan-dec i tkr Kostnad 2010 jan-dec i tkr Avvikelse i tkr Styrelse, Kansli, Administration Kompetensutveckling Lokal samverkan Futuro Kd Futuro KG Försörjning K-hamn JobbTorg PåGång Samverkstan VäxtKraft Esf-arbete Utvärdering Summa Ekonomisk sammanfattning Belopp i tkr Bokfört Budget helår 2010 Bokslut föregående år Resultat föregående år Bidrag Momsbidrag 6% Bidrag totalt Övriga intäkter Summa intäkter Summa kostnader Resultat finansiella intäkter/kostnader Ränteintäkter Räntekostnader 0 0 Resultat Utgående SUMMA

29 29(33) Bilaga 2 Berättelser från och om deltagare i verksamheter finansierade av Samordningsförbundet Reportage i Värmlands Folkblad december 2010 Futuro förändrade Marcus liv För ett par år sedan vågade 25-åriga Marcus knappt lämna sin lägenhet. Han förstod inte varför det var så svårt att få vardagen att gå ihop och trodde aldrig att han skulle få ett jobb. Genom projektet Futuro som är en del av Samspelet fick han en utredning och diagnosen aspergers, vilket förändrade allt. VF träffar Marcus på jobbet. Han arbetar sedan en tid tillbaka på företaget Ercomi på Örsholmen som säljer kontorsmöbler. Om dagarna skruvar han ihop möbler, möter kunder och reser runt i både Sverige och Norge för att leverera varor. Han berättar att han trivs, mår bra och för första gången någonsin har börjat tänka på framtiden. Marcus liv har tidigare inte varit helt okomplicerat. Han har sedan länge känt till att han har svår dyslexi men inte riktigt vetat varför mycket annat också har varit tufft. Jag klarade skolan även om jag var borta mycket. Att jag undvek kontakt med andra människor trodde jag berodde på dyslexin, berättar han. Efter gymnasiet flyttade Marcus till Färjelanda för att gå en utbildning för personer med dyslexi. Han flyttade sedan tillbaka hem till Karlstad till en egen lägenhet. Att bo och klara sig själv var inte det lättaste. När det kom räkningar visste jag inte vad jag skulle göra med dem. Det kändes heller inte rätt att slänga dem så jag la dem i en kasse, säger han. Brevhögen växte och obetalda räkningar förvandlades till inkassokrav. Även de hamnade i kassen. Marcus hittade inget jobb och fick inkomsten via försörjningsstöd. För att få försörjningsstöd var jag tvungen att söka jobb så jag tittade lite på platsbanken efter saker jag kunde tänka mig och skickade in ungefär samma cv till tio olika ställen i månaden. Men det tog ett halvår innan jag fick det första svaret. Där stod att tjänsten hade gått till någon annan. Marcus rädsla för att möta andra människor gjorde att han i princip aldrig lämnade sin lägenhet. Jag gjorde absolut ingenting under flera år. Jag var bara hemma, säger han. När arbetsförmedlingen erbjöd en plats i Futuro förändrades mycket. Marcus fick hjälp till en utredning och slutligen diagnosen aspergers. Det förklarade en hel del och plötsligt fick Marcus det stöd han behövde. Han har nu en anställning hos Karlstads kommun som hyr ut honom till Ercomi. Marcus har fortfarande kontakt med Samspelet och får hjälp med att betala räkningar och andra saker i vardagen. Parallellt med jobbet håller han på att ta körkort, den sociala rädslan är inte längre lika stark och han mår mycket bättre.

30 30(33) Vad har varit det bästa med ditt deltagande i projektet? Att jag fick diagnosen och att jag har fått ett jobb. Det känns bra att göra något vettigt och det är en trygghet. Jag träffar folk, har någonstans att gå varje dag och får resa för första gången i mitt liv. Jag har bland annat varit i Kiruna och i Norge. Maria har funnit sin plats på Brillianten 26-åriga Maria gick arbetslös i fem år efter studenten och vågade inte berätta för arbetsförmedlingen om sina psykiska problem. Jag tänkte att det var bäst att inte säga något för vilken arbetsgivare vill anställa någon som plötsligt kan få en psykos eller som måste vara hemma ibland på grund av depression, säger hon. Men arbetsförmedlingen fick reda på Marias bakgrund och hänvisade henne till projektet Futuro som är en del av Samspelet. Plötsligt fick jag hjälp med mina kontakter till sjukvården och fick komma ut och träffa folk säger hon och fortsätter: Tidigare har jag blivit runtslussad och fått olika diagnoser varje gång. Nu har jag en regelbunden och bra kontakt. Det gör att jag mår mycket bättre. Genom Futuro fick Maria gå på gruppaktiviteter och lära känna människor i samma situation. Vi blev som en liten familj och jag träffar fortfarande flera av deltagarna, säger hon. Det bästa med projektet tycker Maria har varit praktikplatsen på kooperativet Brillianten där hon i dag jobbar som butiksföreståndare. Man mår bättre när man har en vardag och något att gå till. Man känner sig behövd, det gör mycket för självförtroendet, säger hon och tillägger: Här är alla förstående och jag har det jättebra. Jag kan inte tänka mig något bättre ställe. Hur har du det nu om du jämför med tiden innan Futuro? Allt blir bara bättre och bättre nu. Innan jag var med i projektet trodde jag aldrig att jag någonsin skulle få ett jobb. Hunddagiset gav Carin framtidstro Carin har haft en tuff tid de senaste åren och att någon gång framöver börja arbeta kändes som en omöjlighet. Nu praktiserar hon på hunddagiset Solatassen och har bestämt sig för att börja plugga. När 23-åriga Carin kom till projektet Futuro var självförtroendet i bott. Hon kunde inte förställa sig att hon någonsin skulle orka ha ett jobb.