Problemskapande beteenden
|
|
- Marcus Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syfte med föreläsningen Problemskapande beteenden Helene Tranquist Skapa underlag för reflektion när det gäller: sätt att se på och hantera problemskapande beteenden sambandet mellan stress och problematiska beteenden Förmedla ett sätt att tänka kring problematiska beteenden 10 punktsplan och krisplan Problemskapande beteenden definition Omgivningen har problem med en persons beteende när: han/hon inte gör det som förväntas av honom/henne eller gör något som omgivningen inte tänkt sig eller vill han/hon beter sig på ett sätt som omgivningen står frågande inför varför? de vill att personen ska göra det som förväntas eller inte ska göra det de inte tänkt sig eller vill men de vet inte hur de ska få honom/henne att göra/inte göra det vad ska vi göra? allvarligare beteenden gradskillnad mer än artskillnad lindrigare beteenden Olika sätt att se på beteendet? personens beteende omgivningens tolkning av personens beteende ur sitt eget perspektiv omgivningens tolkning av personens beteende ur hans/hennes perspektiv Olika sätt att se på beteendet? Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? 1
2 Perspektivtagarförmåga Empati Det finns alltid en förklaring till att en människa gör det hon gör. Om det är viktigt för dig att förstå, börjar du med att försöka ta reda på hur den andre tänker och känner. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 70) Kunskap Att förstå det giltiga i någons reaktioner just nu, under rådande omständigheter, kan bli magiskt. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 87) De självklara Häromdagen såg jag en ung vårdare ta sig an en gammal kvinnas hemlängtan. Arm i arm travade de genom korridoren, förbi de hjälplösa oljefärgstavlorna, tills väggar och tak besegrats. Inte skedde det genom psalmsång eller boklärd terapi. Jag begriper inte hur de bär sig åt, de självklara. Werner Aspenström: Ur Tidigt en morgon sent på jorden: dikter Diagnosen en garanti Dianosen en garanti beteende diagnoskriterier Autism Aspergers syndrom Tourettes syndrom ADHD ADD kognitiv stil kognitiva funktionsnedsättningar kognitiva funktionsskillnader Funktionshindertänkande Funktionshindertänkande 2
3 Rättvist = att behandla alla olika Vems ansvar? Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? Problemskapande beteenden förklaring Problemskapande beteenden är ett resultat av obalans mellan de krav och förväntningar som ställs på en persons kognitiva stil och hans/hennes förmåga att möta dessa krav och förväntningar kombinerat med små möjligheter att sätta ord på tankar, känslor och behov Problemskapande beteenden = problemskapande situationer Beteendet är personens sätt att reagera på eller hantera den upplevda obalansen mellan krav och förmåga Han/hon skulle bete sig på annat sätt om han/hon kunnat göra det Han/hon har det tufft och behöver hjälp!! Obalans mellan krav och förmåga Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd Yttre faktorer Belastande omgivningsfaktorer (omgivningskrav) Upplevelse (stress) Individens bedömning, tolkning av obalans mellan krav och förmåga Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Känslorna styr kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier beteendemässiga stressreaktioner fight or flight Energiåtgång, trötthet, utmattning kränkt förvirrad besviken arg rädd orolig generad desperat otålig maktlös ledsen nervös frustrerad Upplevd obalans mellan krav och förmåga Rädsla. Rädsla för att göra misstag. Rädsla för att människor skulle skratta åt mig, när jag väl förstod vad det innebar. Rädsla för att skada någon när jag blev upprörd och inte kunde hantera det. Rädsla för att vara på en plats där det mesta var obegripligt. Det var så illa att jag använde mig av vilka ursäkter som helst för att undvika skolan. Clare Sainsbury (2012): Utomjording på skolgården s Pedagogiskt Perspektiv. 3
4 En fråga att ställa till sig själv Känslorna styr kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier Är jag medveten om hur mycket jag påverkas av min egen obalans mellan krav och förmåga och mina egna känslor? Är jag medveten om att det kan vara min egen obalans mellan krav och förmåga och mina egna känslor inför beteendet som gör att jag ser det som ett problem? beteendemässiga stressreaktioner fight or flight Energiåtgång, trötthet, utmattning kränkt förvirrad besviken arg rädd orolig generad desperat otålig maktlös ledsen nervös frustrerad Upplevd obalans mellan krav och förmåga Självklar praktik i teorin men absolut inte i praktiken! M Yttre faktorer I Belastande N omgivningsfaktorer S (omgivningskrav) K A Ö K A Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd Upplevelse (stress) ta reda på vad som skapar obalans mellan krav och förmåga hos individen Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Ett pragmatiskt förhållningssätt med empati, flexibilitet, kreativitet!! Ram: under ytan Inom ramen: förändring Redskap: 10 punktsplan och krisplan Tankehjälp: den långa trappan för att förebygga/minska en trappstegsutveckling av stress/beteenden över tid den korta trappan för att förebygga/minska en trappstegsutveckling av stress/beteenden i stunden Den långa trappan Den korta trappan stressnivån ökar Vardagen ska vara förebyggande!! 10 punktsplan obalans mer lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden stressad våldsamt beteende extremt passivt beteende psykisk sjukdom Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. stressnivån ökar Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. tiden går (i ett längre perspektiv) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 4
5 10-punktsplan 10-punktsplan Punkt 1 2 Beteendet som är ett problem och under vilka omständigheter det sker/inte sker Vad är problemet? Punkt 3 Hypotes/kunskap om personens perspektiv på det som sker Varför? Punkt 4 10 Praktisk plan. Inget givet! Beror helt och hållet på resultatet av punkten 3 Vad göra? Det ska inte krävas problematiska beteenden för punkterna I ett funktionshindertänkande är det självklart att de punkterna förebygger problemskapande beteenden. 1. Vad är beteendet som är ett problem? Beteendebeskrivning inte tolkning Beskriv beteendet: Objektivt och neutralt Sakligt och detaljerat Inga tolkningar och lösningar Den här punkten är över ytan kastar saker skriker låser in sig i sin lägenhet säger att han inte vill följer inte överenskommelser arg provocerar vill inte retar kamraterna 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? Omständighet inte tolkning När, var, med vem, i vilken aktivitet sker beteendet? Förekommer det oftare vid en viss tid på en viss plats? ien viss aktivitet/uppgift? efter/före en viss aktivitet/uppgift? med en viss personal/kamrat? Under vilka omständigheter förekommer beteendet aldrig eller sällan? Fortfarande inga tolkningar och lösningar fortfarande över ytan måltider rasten genomgång i klassrummet när han inte får sin vilja igenom när han ska ha uppmärksamhet när han är trött 5
6 3. Varför ur personens perspektiv? Vad förväntas personen göra? beteende och omständigheter personens kognitiva perspektiv Vad är det tänkt att personen ska göra i situationen där beteendet sker? Hur förväntas personen bete sig om beteendet inte ska vara ett problem? Vilka kognitiva krav ställer situationen på vem som helst som försöker göra det som är tänkt att göras och bete sig på det önskvärda sättet? Har personen de kognitiva förmågor situationen kräver? Diskussionsunderlag Diskussionsunderlag 1. Kräver situationen förmåga att kunna 2. Har personen nedsatt förmåga att kunna hantera överraskningar och förändringar förstå vad uppmärksamheten ska riktas mot just nu, vad som gäller mig själv förstå sammanhanget som en grund för agerandet behålla uppmärksamheten på det som gäller just nu förstå hur andra kan tänkas se på saken, tänka och känna skifta uppmärksamhet och ändra tankebana se sig själv ur andras perspektiv förstå orsak verkan, samband, konsekvenser av det egna handlandet tänka klart i samband med frustration förstå och hantera tid (föreställa sig tidsperspektiv, beräkna tid) använda en koordinerad och smidig motorik välja och lösa problem (föreställa sig alternativ och möjligheter) hantera mycket intryck samtidigt organisera och planera förstå innebörden i verbal och icke verbal information Reflektion Reflektion Kan personen göra det som ska göras på det önskvärda sättet? Är det vissa aspekter av situationen som skapar obalans? Är det hela situationen? Är det mycket i personens hela dag? Är beteendet en strategi för att få eller behålla kontroll? Är beteendet en strategi för att undvika eller ta sig ur situationen? Reaktion på /hantering av frustration eller andra känslor? kränkt desperat rädd otålig får betydelse för planen generad arg förvirrad ledsen frustrerad orolig maktlös hopplös 6
7 Fråga personen Bara ett syfte få information om personens perspektiv Lämplig tid och plats inte i den akuta stressituationen Jag har lagt märke till jag undrar vad det handlar om Icke dömande och nyfiket utforskande frågor Alla svar är OK Ge tid Tänk på att svaren i början kan vara strategier Sammanfatta personens perspektiv stämmer det? Sammanfattning (hypotes) grund för plan 1. Beteendet som är ett problem 2. Omständigheter den avgränsade situationen 3. Tänkbara förklaringar ur personens perspektiv Plan 10-punktsplan Funktionshindertänkande 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet krav förmåga Olika omgivningar har mycket olika påverkan på en person med ett givet funktionstillstånd. En omgivning med hinder eller utan underlättande faktorer gör att personens genomförande begränsas. Andra omgivningar som är mer underlättande kan förbättra genomförandet. Klassifikation av funktionstllstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (2001) Socialstyrelsen. Kompensera funktionsnedsättningarna Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? 7
8 Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Allmän kunskap Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Specifik kunskap kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion kvalitativt nedsatt förmåga till kommunikation kvalitativt begränsade beteendemönster, intressen och aktiviteter teorin om svag central koherens (Frith 1989, Happé 1994, 1995) teorin om svag Theory of Mind (Baron Cohen, Leslie, Frith 1985) teorin om svaga exekutiva funktioner (Ozonoff m.fl. 1991) annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck 1. Kräver situationen förmåga att kunna 2. Har personen nedsatt förmåga att kunna förstå vad uppmärksamheten ska riktas mot just nu, vad som gäller mig själv behålla uppmärksamheten på det som gäller just nu skifta uppmärksamhet och ändra tankebana förstå orsak verkan, samband, konsekvenser av det egna handlandet förstå och hantera tid (föreställa sig tidsperspektiv, beräkna tid) välja och lösa problem (föreställa sig alternativ och möjligheter) organisera och planera förstå innebörden i verbal och icke verbal information forts. Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? hantera överraskningar och förändringar förstå sammanhanget som en grund för agerandet förstå hur andra kan tänkas se på saken, tänka och känna se sig själv ur andras perspektiv tänka klart i samband med frustration använda en koordinerad och smidig motorik hantera mycket intryck samtidigt De bristande inre svaren på frågor som: Vad ska jag göra nu? Hur ska jag göra? Varför ska jag göra det? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? När kan jag göra det jag helst vill göra? När och hur kan jag få hjälp? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Genom yttre svar när de inre saknas! Vad ska jag göra nu? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Hur ska jag göra? När kan jag göra det jag helst vill göra? Varför ska jag göra det? När och hur kan jag få hjälp? 8
9 10-punktsplan 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Förtroendeskapande stöd betydelsefulla faktorer Punkterna 4 9 = förtroendeskapande stöd Förtroendeskapande bemötande i samband med kris Respektera personen också i det som inte går att förstå Stå uppför personen Reagera på sätt att bemöta personen som inte är OK (whistleblower) En positiv attityd till andra människor och att de kan hjälpa är mycket värt för framtiden En positiv attityd till sig själv är mycket värt för framtiden 10-punktsplan 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet krav förmåga Krisplan Krisplan för att förebygga den korta trappan De första stegen Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan sammanbrott flykt eller kamp sammanbrott flykt eller kamp stressnivån ökar Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. stressnivån ökar Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 9
10 De första stegen De sista stegen Känn igen beteendet som tyder på att personen hamnar i obalans Bekräfta personens perspektiv och förmedla lita på mig Vid första tecknet i samband med ett verbalt krav det finns valmöjligheter: fortsätt att driva kravet ta bort kravet just nu förändra kravet/situationen Exempel på förändringar: tydliggöra med ritprat, ge tid, ge praktisk hjälp, förändra/förenkla uppgiften/aktiviteten, avleda, byta personal, stressreducerande strategi Var någon att luta sig mot! Led/guida hellre än fråga. Inga hot och diskussioner. Var lugn och blanda inte in känslor! stressnivån ökar Verbal uppmaning försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp De sista stegen Du kan inte göra annat än gilla läget Tänk epilepsianfall Handlar mer om hur du är än vad du göra Fortsätt vara någon att luta sig mot Och sedan? Ge tid för återhämtning Lugna ner dig själv Fundera på om du ska ta upp det som hänt och i så fall när och hur och vad syftet är med det Vad vill jag att personen ska ta med sig för lärande och erfarenheter av att jag tar upp det? Förtroendeskapande stöd jag ser att det är något. Jag vet inte vad det är. Nu gör vi så här hon fattar vad jag menar och hon hjälper mig 10
11 Utvärdering långa trappan Kunde jag ha förutsett beteendet? Förekommer det ofta under de här omständigheterna finns ett olöst problem det kommer inte att lösa sig om omständigheterna fortsätter att vara desamma Förändring behövs använd 10 punktsplanen! Utvärdering korta trappan Fanns det tidiga tecken på trappstegsutvecklingen av stress i stunden? Kunde jag gjort på ett annat sätt (ett annat val) när jag såg dessa tecken? Krisplanen! 11
Autismspektrum från teori till praktik
Syfte Autismspektrum från teori till praktik Helene Tranquist helene@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Att skapa underlag för reflektion när det gäller: det egna sättet att se på och
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merTidig förståelse i ett långt perspektiv
Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merBemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB
Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB 367 90 36 Förmiddagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Föreläsning LaB s grunder och hur vi kan
Läs merLivskvalitet trots många hinder
Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merDel 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5
Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv Lund 21 februari 2019 Lena Nylander, psykiater, med dr, Lund https://www.lenanylander.se/ Autism/ASD
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs mer!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./
!"$%&'()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'/31-.-.'/0'''.'./!"$%%&'()*+,-+.-&/0-+1''"')-+&"(/34%-0'561&30"133%7'4.)('((&/("133%7' 8'"-&-&/()('((&/(&6""(+$%-''9+'31''--''9*+0+-/("%(&.1:&-/3$146-&/('-6';('9%&&30%$%$?736?0(&4.$%
Läs merPersoner med autism lider ofta av stress
Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merFÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING
FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merHantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merStress. Helene Tranquist
Syfte Att bidra till förståelsen för vilken roll stress spelar i tillvaron för personer som har kognitiva funktionsnedsättningar Stress Helene Tranquist helene@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merLågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Läs merÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Läs merUtvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Läs merAnnorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.
Läs merBemötande del I. Sanktioner och skäll. pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist
Bemötande del I Sanktioner och skäll Helene Tranquist Jag går en promenad i skogen och lyssnar samtidigt på Dagens Eko i lurarna till min lilla bärbara radio. Huvudnyhet är isolering som bestraffning på
Läs merTvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?
Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination? Ulla Thorslund och Maria Bühler Vem är vi? Maria Bühler, leg psykolog www.kogita.se Ulla Thorslund www.ullathorslund.se Vilka är ni?
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande
Läs merAutismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Idag Planering EHT-träffar Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning utifrån föreläsning Inför nästa träff 30/8 Föreläsning 1 skola
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
2017-08-29 Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola/förskola Projekt Egen verksamhet Rova & Sjögren Skola och
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merKognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merAnnorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn
Läs merBHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merHållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merBarn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merBemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter
Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Diana Lorenz Kurator, Neurologkliniken KS Huddinge Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant) Neuropsykiatriska
Läs merLågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS
Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00
Läs merProblemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merVad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund
Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan
Läs merLågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merDet sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik
Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande
Läs merRova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.
2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merVilka är ni? menti.com
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Författare Handledning Utbildning anton@rovasjogren.se 073-0301337 1 2 Böcker 3 Böcker 4 Vilka är ni? menti.com 43 59 81 Jag arbetar
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Läs merSpråkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merLågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman 11 och 13 oktober 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merErfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande
Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande
Läs merUtmaningar i fo rskolan
Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling
Läs mer