Slutrapport Program för hållbar jämställdhet - Håj november 2013

Transkript

1 Slutrapport Program för hållbar jämställdhet - Håj november 2013 stockholm.se

2 Slutrapport Program för hållbar jämställdhet-håj november 2013 Dnr: /2013 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Ing-Britt Nyrén och Karl Wästgård

3 3 (19) Förord Som förvaltningschef ser jag jämställdhetsarbete och jämställdställdhets integrering i samtliga socialtjänstavdelningens enheter och verksamheter som ett kvalitetshöjande förbättringsarbete. Målet med socialtjänstavdelningens jämställdhetsarbete är att synliggöra brukares och anställdas villkor vid samtliga enheter och verksamheter ur ett könsperspektiv. Det är viktigt att vi strävar efter goda resultat för både flickor, pojkar, kvinnor och män i våra verksamheter. Vi har genom analyser av könsuppdelad statistik sett att vi bl.a. lyckas i länkningsarbete bättre med män inom kortare tidsram jämfört med kvinnor och att det finns ojämställdhet i våra vårdbehovsbedömningar för hemlösa män och kvinnor. Utmaningar som vi nu försöker kommer till rätta med. Under hösten 2013 avslutas HÅJ-projektet (Hållbar jämställdhet) där förvaltningen deltagit och genomfört bland annat kartläggning, självskattning och infört könsuppdelad statistik med fokus på brukarna med syfte att förbättra resultat för både män, kvinnor, pojkar och flickor som är i behov av socialtjänstavdelningens insatser. Från och med 2014 övergår det arbetet som utförts inom ramen för projektet i det ordinarie arbetet och utvecklas ytterligare genom att jämställdhetsperspektivet fortsätter att integreras i all verksamhetsplanering och utveckling. Vi kommer att följa upp vårt jämställdhetsarbete genom ett nytt nämndmål som fokuserar på jämställdhet. Enheterna agerar utifrån 4R för jämställdhet och kan vid årets slut följa upp: representation (fördelning kön, etnisk och social bakgrund), resurser (fördelning av tid och resurser mellan könen), resultat (tillgodoses båda könens intressen/möjligheter, olika effekter för könen, förväntningar kopplade till kön) och realisera (föreslå nya mål och åtgärder för att utveckla arbetet med jämställdhet i verksamheten). En självskattning som genomförts bland avdelningens chefer kring jämlikhet och jämställdhet visar att intresset är stort för jämställdhetsfrågor men att mycket återstår att arbeta med. För att ytterligare stödja arbetet med jämställdhetsintegrering bildas en arbetsgrupp med representation från samtliga enheter inom avdelningen. Gillis Hammar Förvaltningschef

4 Program för hållbar jämställdhet-håj 4 (19) Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Resultat... 6 Programmål och utfall... 6 Projektmål och resultat... 8 Goda exempel... 8 Analyserade förbättringsområde... 8 Skyddat boende Kruton... 9 Enheten för hemlösa (EFH)... 9 Familjerådgivningen... 9 Boende- och Utslussverksamheten - BUSS Ensamkommande flyktingbarn HBTQ Revidering av projektmål Genomförande Metod Skattning Självskattning Budget Utbildningsinsatser Hållbarhet Utvärdering och Lärdomar Bilagor... 18

5 5 (19) Sammanfattning Projektet Genusperspektiv i arbetet med flickor, pojkar, kvinnor och män i behov av socialtjänstavdelningens tjänster för perioden hade som syfte att sprida erfarenheterna från 2010 års projekt samt att integrera jämställdhetsarbetet inom hela socialtjänstavdelningen. Ett annat syfte var att öka kunskaperna om genus och jämställdhet och därmed säkerställa ett likvärdigt bemötande samt att stöd och behandling utgår från individens unika behov. Projektet hade därför fokus på att säkerställa ett genusperspektiv i ordinarie styrdokument. Projektets intentioner att synliggöra genus och jämställdhet samt följa utvecklingen av jämställdhetsarbetet i form av könsuppdelad statistik och självskattningar och därmed redovisa effekter och resultat till nytta för både brukaren och verksamheten. Några exempel på projektresultat är; Hela socialtjänstavdelningen involverad i jämställdhets- arbetet. Målen är könsspecifika Insatserna utformas utifrån individuellt behov Direktiven inför verksamhetsplaneringen har ett genusperspektiv utifrån 4R. Biståndsbeslut i alla ärenden jämställdhets analyseras HBT certifiering görs inom avdelningen Skyddsboenden för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld. Uppdelad statistik som synliggör förbättringsområden Socialförvaltningen rekommenderar ett nytt nämndmål för 2014 Jämställdhet. Bakgrund 2010 års utvecklingsarbete Genusperspektiv i arbetet med missbrukande hemlösa kvinnor och män bedrevs som ett pilotprojekt inom Boende och behandlingsenheten. Initiativet togs av förvaltningschefen efter att medarbetare hade frågat efter en utbildning i genus och jämställdhet. Utbildningssatsningen omfattade 70 personer. Målet med utbildningen var förutom ökad medvetenhet om genus även ny kunskap som berörde det praktiska arbetet med brukarna. Mål för verksamheten förtydligades på så sätt att kön anges i målformuleringen. Eftersom den första projektperioden rönte ett stort intresse tog förvaltningsledningen initiativet att söka nya utvecklingsmedel för perioden Projektet Genusperspektiv i arbetet med flickor, pojkar, kvinnor och män i behov av socialtjänstavdelningens tjänster hade målet att sprida erfarenheterna från 2010 års projekt samt att integrera jämställdhetsarbetet inom hela socialtjänstavdelningen.

6 Program för hållbar jämställdhet-håj 6 (19) Socialtjänstavdelningen består av 11 enheter som i sin tur omfattar 32 verksamheter. Avdelningen har 800 medarbetare och ca 9000 brukare. (socialtjänstavdelningens organisationsskiss bil. 1) SKL har beviljat totalt för båda programperioderna kr. Resultat Genus och jämställdhet var innan programperioden mer form av policy och diskussioner. Berörde personalavdelningens revidering av jämställdhetsplaner Jämställdhet Mångfald Antidiskriminering. (bil. 6) Någon koppling till verksamheternas insatser för brukarna fanns inte, endast verksamheter med chefer som var aktivt intresserade bedrevs ett utvecklingsarbete utifrån ett genusperspektiv. Verksamheter med uppdrag och åtaganden där kvinnors utsatthet i missbruk och hemlöshet har synliggjorts och uppmärksammats har man söket efter alternativa arbetsmetoder utifrån ett genusperspektiv. Könsuppdelad statistik fanns men på frivillig basis. Målgrupperna beskrevs utifrån sitt problemområde t.ex. missbrukare, hemlösa, kriminella inte som kvinnor, män, flickor och pojkar. Programmål och utfall Projektet Genusperspektiv i arbetet med flickor, pojkar, kvinnor och män i behov av socialtjänstavdelningens tjänster hade som mål: Sprida erfarenheterna från den första programperioden till samtliga enheter och verksamheter. Öka kunskaperna om genus och jämställdhet och därmed säkerställa ett likvärdigt bemötande samt stöd och behandling utifrån individens unika behov. Synliggöra och motverka könsstereotypa normer i våra verksamheter. Målen ska vara direkta och könsblindhet ska motverkas i statistik och information. Säkerställa ett genusperspektiv i ordinarie styrdokument. Fokus på arbetet har varit jämställdhetsintegrering och utifrån en helhetssyn på projekt och att se projektstyrning som ett konkret exempel på utvecklings och förändringsarbete organiserade vi styrningen av projektet på avdelningsnivå. Arbetet inom för projektet har organiserats enligt följande:

7 7 (19) Med bitr. avdelningschef som sammankallande och som representant för förvaltningsledningen, tillsammans med projektledarna skapades förutsättning att nå resultat för hela organisationen. Genom att projektledarna kontinuerligt granskade verksamheternas styrdokument som verksamhetsplaner och tertialrapporter fick projektet en lägesbeskrivning av jämställdhetsarbetet. Granskningen utgick från jämställdhet i perspektivet synbarhet, förståelse och grad av analys. Genom att koppla samman granskning av styrdokument till utvecklingsprojekt, som syftar till att förbättra resultat för socialtjänstavdelningens olika målgrupper, kunde synergieffekter uppnås. Projektets förväntade resultat kopplas till verksamhetsmålen på ett konkret och tydligt sätt. Vårt arbete med Resultatbaserad styrning (RBS) med fokus på effekter och resultatmått får vi en kunskap om insatsernas nytta för flickor, pojkar, kvinnor och män. Genom utbildning och seminarieinsatser har vi fått en indikation på ökad kunskap och medvetande gällande genus och jämställdhet. Utvärdering har skett vid varje seminarietillfälle. På så sätt stärker vi möjligheterna att uppnå hållbar jämställdhet och att den integreras i befintlig verksamhet.

8 Program för hållbar jämställdhet-håj 8 (19) Projektmål och resultat Projektmål Sprida erfarenheter från programperiod 1 Öka kunskaperna om genus och jämställdhet Synliggöra motverka könsstereotypa normer Målen direkta och könsblindhet motverkas Genusperspektiv i ordinarie styrdokument Resultat Hela avdelningen involverad idag Målen är könsspecifika Ökad kunskap och ökat intresse för jämställdhetsarbete och genus. Uppdelad statistik som synliggör förbättringsområden. HBT certifiering i några verksamheter Flertalet seminarier har anordnats. HBT certifiering Skyddsboenden för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld. Samma frågor ställs till kvinnor och män om barn, familj, anhöriga, nära relation, våld hot om våld. Biståndsbeslut i alla ärenden jämställd hetsanalyseras. Insatserna utformas utifrån individuellt behov oberoende kön. Målen anges som direkta och är köns- benämnda. Kön anges i VP och tertialrapporter samt i analysen. Direktiv inför verksamhetsplaneringen har ett genusperspektiv utifrån 4R. Förvaltningen rekommenderar ett nytt nämndmål jämställdhet. Goda exempel Analyserade förbättringsområde Integrering av jämställdhet pågår inom socialtjänstavdelningens samtliga enheter och verksamheter. Vi arbetar ständigt med förbättringar och utvecklingsinsatser som ska gagna de kvinnor, män, flickor och pojkar som är i behov av det stöd och hjälp som ingår i våra tjänster. Därför blir det naturligt att också integrera jämställdhet i alla utvecklings processer. Att arbeta utifrån de teorier och erfarenheter som finns i allt förändringsarbete, anpassat till våra brukares behov av stöd o hjälp. Socialtjänstavdelningen är en stor organisation som hanterar många problemområden. Vi har gjort ett axplock då analyserade förbättringsområden kommer att presenteras i verksamhetsplaneringar för år 2014.

9 9 (19) Skyddat boende Kruton Kruton, erbjuder skyddat boende till flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld eller hot om våld. Verksamheten har utökats med en öppenvårdsmottagning dit även pojkar/unga män kan vända sig. År 2013 har Kruton haft flera förfrågningar om stöd och skyddat boende för utsatta pojkar och unga män där öppenvårdsstödet inte varit tillräckligt, men har inte kunnat tillgodose behovet. Detta beror på att de skyddslägenheter som disponerats varit belagda av flickor, unga kvinnor i eftervårdsplacering. För att kunna erbjuda pojkar, unga män skydd bör nuvarande lägenhetsinnehav fyllas på under Enheten för hemlösa (EFH) En omorganisation genomfördes inom Enheten för hemlösa år 2012, Kvinnosektionen lades ner. Istället skulle ett genus/jämställdhetsperspektiv genomsyra hela enheten. Nya behov hade identifierats hos målgruppen, hemlösa kvinnor och män. Enheten har gjort en stor satsning på en jämställdhetsintegrering som omfattar samtliga 7 sektioner. En jämställdhetsgrupp bildades för att finna lämpliga former för arbetet samt att anordna seminarium som skulle ge ökad kunskap, medvetenhet och metoder för att utveckla arbetet. Ett konkret resultat är att alla ärenden inom Vård- och Omsorgssektionen kommer att jämställdhets analyseras inför verksamhetsberättelse för Är biståndsbesluten ojämlika mellan kvinnor och män? Varför är det så i sådana fall? Vad kan vi då göra för att öka jämställdheten i våra bidragsbeslut? Detta för att behovet av insatser som vård och omsorg har ökat, många är äldre och funktionshindrade, fler med psykiatrisk diagnos som vilket medför särskild behovsprövning. En ökad andel EU-medborgare i tillfällig hemlöshet är en ny identifierad målgrupp. Därför har differentierade metodutvecklingsprogram utarbetats av metodutvecklare för de olika sektionerna i samråd med ledning och medarbetare. Sektionen har ca 200 brukare per år fördelade på socialpsykiatri, funktionshinder och äldre. Enheten har på grund av integrering av jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhet tagit del av projektmedel från SKL i HÅJ-projektet i form utbildningsinsatser. Familjerådgivningen På Familjerådgivningen kan man inte analysera någon signifikant skillnad mellan könen i svaren när det gäller samarbetsavtal på frågor som t.ex. tillgänglighet och service. 76 % av männen tycker att

10 Program för hållbar jämställdhet-håj 10 (19) bemötandet varit i hög grad gott och respektfullt, jämfört med 86 % av kvinnorna. Familjerådgivning överväger nu och söker ett förändrat arbetssätt när det gäller ett första samarbetssamtal med par för att förbättra mannens upplevelse av samtalet. Samarbetsavtal erbjuds till separerade föräldrar, i syfte att träffa överenskommelser om barnen. Målsättningen är att främja ett gott föräldraskap och undanröja destruktiva separationsprocesser. Familjerådgivningen planerar också en HBTQ utbildnings som ger certifiering. Boende- och Utslussverksamheten - BUSS BUSS är en verksamhet som arbetar med kvinnor och män för att klara ett eget varaktigt boende efter institutionsvistelse. Alternativt ett stödboende med mycket lite service. Vägen kan gå via försökslägenheter, gruppboende eller familjehem för vuxna. En analys har gjorts utifrån kön som visar att av de oplanerade avsluten står kvinnorna för 65 % vilket är en oproportionerlig stor siffra utifrån det totala antalet placerade. Antalet kvinnor i familjehemsvård brukar vara 25 %. Detta kommer att följas upp och kan komma att resultera i kompetenshöjande insatser för såväl familjehem och personal i syfte att bättre kunna ta emot och bemöta kvinnor. Ensamkommande flyktingbarn Enheten arbetar med ensamkommande flyktingbarn och består av två verksamheter de som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) samt Asylsökande. Könsuppdelad statistik som nu synliggjorts i tertial 2 i jämförelse med tertial 1där samtliga beskrev som ungdomar, har gjort flickorna synliga. Pojkar är i majoritet som tidigare, men flickors behov och som minoritet kan anpassade stödinsatser sätta in. HBTQ Två av våra enheter har HBTQ certifierats, Prostitutionsenheten samt Resursteamet för unga. Fler väntas följa efter. Familjerådgivningen t.ex. HBTQ certifieringen är av stor betydelse brukaren, som då inte riskerar ett könsstereotyp bemötande. Prostitutionsenheten har gjort ett namntillägg, Mikamottagningen. Detta i samverkan med Göteborgs motsvarande enhet. Prostitutionsbegreppet ser annorlunda ut i dag och omfattar förutom kvinnor i gatuprostitution även de som skadar sig med sex, varit utsatta för människohandel och de som köper sex. Namnet MIKA är valt som ett könsneutralt pronomen och är kopplad till en fysisk plats, för att inkludera ungdomar, kvinnor, män och transpersoner som säljer sexuella tjänster.

11 11 (19) Detta kan inte direkt kopplas till HÅJ projektet men som en del av socialtjänstavdelningen satsning på jämställdhetsarbete och integrering. Revidering av projektmål Målet att sprida erfarenheterna från första programperioden har vi hållit fast vid men utvidgat från några utvalda enheter till att inkludera samtliga enheter/verksamheter inom socialtjänstavdelningen. Vi har också valt att fokusera på framförallt projektmålet Implementera genus- och jämställdhet i ordinarie styrdokument Projektmålet att öka kunskapen och medvetenheten om genus och jämställdhet har gått från utbildning till riktade seminarier för verksamheter och chefer som uttryckt och genomfört utvecklingsarbete i linje med projektets intentioner tex. Enheten för Hemlösas satsning på jämställdhetsintegrering i ordinarie verksamhet. Med utgångspunkt av gjorda revideringar av både projektmål och arbetssätt kan vi idag inte redovisa den totala nyttan för brukaren men visar några goda exempel på brukarnyttan i enheternas verksamhetsprogram och tertialrapporter. (se också avsnitt Goda exempel- analyserade förbättringsområden) Hållbarheten av projektets arbete och uppnådda resultat stärks genom projektets fokus på att implementera jämställdhetsarbetet i ordinarie styrdokument samt avdelningschefens beslut att inrätta s.k. styrstugor som stöd för chefernas uppföljningsarbete. En oförutsedd effekt i projektet har varit att vi fått ta del av den kunskap om och viljan att arbeta med jämställdhet som finns både på verksamheter, enheter och förvaltningsledning. En diskrepans fanns mellan vad som då var synligt i våra styrdokument och det som framkommit i intervjuer. Direktiven har också betytt mycket för att synliggöra jämställdhetsarbetet. Intresset för jämställdhet har funnits hela tiden men verktygslådan har saknats. En konkret förbättring som uppnåtts, som påverkat både arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem är att projektet redan från början haft fokus på att utgå från befintligt system att leda och följa upp verksamheternas resultat, Resultatbaserad styrning (RBS). Den lärande kultur som vi försöker skapa präglas av ständiga förbättringsarbetet enligt följande modell.

12 Program för hållbar jämställdhet-håj 12 (19) Förbättringar Analys av nuvarande situation Följa upp Utveckla strategier Implementera strategier Riktlinjer för jämställdhetsarbetet och att följa upp och utvärdera verksamheten genom 4R har nu permanentats(bil. 3). Könsuppdelad statistik synliggör skillnader och därmed mer intressant och användbart för verksamheterna. Förvaltningsledningens offensiva hållning i jämställdhetsarbetet har utmynnat till en anvisning till nämnden om ett nytt nämndmål med lydelsen Jämställdhetsperspektivet beaktas i alla nämndens verksamheter. Genomförande Metod Styrningen av projektet förlades på avdelningsnivå med bitr. avdelningschef som sammankallande. En projektledare som ansvarig för det praktiska genomförandet och en projektledare med ansvar för uppföljning av projektet. Eftersom bitr. avdelningschef deltar aktivt i projektets styrning gavs det möjlighet att direkt implementera projektets intentioner i avdelningens ordinarie styrsystem. Skattning I vårt jämställdhetsarbete har vi valt att förbereda organisationen utifrån en helhetssyn för att integrera jämställdheten i styrsystem. d.v.s. verksamhetsplaneringar och verksamhetsbeskrivningar, hur arbetet framskrider, kan utläsas i tertialrapporter kopplade till vårt Interna Ledningssystem ILS. Vi har arbetat på samtliga nivåer inom socialtjänstavdelningen, förvaltningslednings- avdelnings- enhets- och verksamhets nivå. Med utgångspunkt från de 4 R för jämställdhet, Representation, Resurser, Resultat och Realisera. Bil:2 Fyra R för jämställdhet. har

13 13 (19) projektledarna valt att skatta samtliga tertialrapport 1 och tertialrapport 2 utifrån följande utgångspunkter: Synbarhet: Dokumentation i styrdokument, könsuppdelad statistik och könsrelaterad målgrupp. Förståelse: Medvetande, kunskap och bemötande. Analys: Resursfördelning och att finna förbättringsutvecklingsområden utifrån uppdelad statistik. En skattningsskala 1 4 har varit vår utgångspunkt. 1: Målgruppen är objektifierad och inte könsrelaterad. Brukarna anges i termer som kunder, ungdomar, barn, m.m. Reducerade till sitt problemområde. 2: Målgruppen beskrivs i termer av flickor, pojkar, kvinnor och män, men saknar synlig könsuppdelad statistik i tertialrapporter. 3: Målgruppen beskriv i termer av flickor, pojkar, kvinnor och män könsuppdelad statistik är delvis synlig. 4: Målgruppen beskrivs i termer av flickor, pojkar, kvinnor och män. Könsuppdelad statistik redovisas och förbättringsområden anges utifrån analys. Vi graderade sedan skatteskalan från låg till hög synbarhet, Förståelse och grad av analys Låg Ganska låg Ganska hög Hög Tertialrapport 1 och tertialrapport 2 ger inte en entydig bild men kommer att förtydligas och redovisas i verksamhetsberättelsen för Självskattning Parallellt med denna process har avdelningschef, enhets- och verksamhetschefer gjort en egen skattning utifrån 6 frågeställningar: 1. I vilken utsträckning skulle du som chef skatta att er verksamhet har förståelse, kunskap om jämställdhet i arbetet? 2. Hur viktigt är för dig som chef att arbeta med och medvetandegöra jämställdhetsfrågorna? 3. I vilken utsträckning tycker du som chef att verksamheten synliggör, dokumenterar jämställdhet? 4. I vilken omfattning analyserar du som chef resultat utifrån jämställdhet för att finna förbättringsområden? 5. Om du som chef och dina medarbetare har analyserat utifrån jämställdhetsperspektiv, har det då lett till några förbättringsområden?

14 Program för hållbar jämställdhet-håj 14 (19) 6. Har du som chef egna funderingar, tankar eller idéer som rör framtida jämställdhetsarbete? Enkäten skickades ut med en bakgrundsbeskrivning. Sammantaget är resultatet av självskattningen gott. Ett stort intresse och vilja finns att utveckla jämställdhetsarbetet. Många enheter har kommit långt, vilket redan kan avläsas i tertialrapport 2, andra är på god väg när det gäller att synliggöra och analysera. Några släpar efter men nya permanenta direktiv för VP 2014 och rapportering i tertialrapporter kommer att ge stöd till de som släpar efter. En diskrepans finns mellan hur cheferna skattat sig själva och vad som är synligt i tertialrapporter. Så ett analyserat resultatet kommer först att visa sig i verksamhetsberättelsen 2013 (bil.4 Självskattning angående jämställdhet). Några goda exempel där vi sett klara förbättringar i synlighet och analys, se rubriken Goda exempel. Parallellt har intervjuer gjort med förvaltnings- och avdelningschef, 4 enhetschefer och 3 verksamhetsledare. Samtliga enheter har idag könsuppdelad statistik och ger därmed möjlighet att genomföra analysarbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kopplingen till Resultatbaserade Styrningen (RBS) ger samtliga nivåer en unik och tydlig uppfattning om insatserna effekt för respektive flickor, pojkar, kvinnor och män. Budget Kostnadsslag Kronor Projektledning Seminariekostnader Egenfinansiering i form av lokaler, administration, interna resurser, projektstyrning etc Projektomgång 1 (2010) Projektomgång 2 (2011/2013) Totalt projektkostnader Vi uppskattar att den totala kostnaden för tre års projektarbete uppgår till ca 2 miljoner kronor. Projektmedel som beviljats från SKL med kronor för omgång ett och ytterligare för omgång två,

15 15 (19) sammanlagt kronor. Vi uppskattar vår egen finansiering till kronor. Utbildningsinsatser Under HÅJ projektets andra omgång har följande seminarium och utbildningsinsatser genomförts: Våld och Genus Tomas Frison Missbrukande mäns våld i nära relationer. Tomas Frison, socionom som arbetar med våldsutövare i Bromma Stadsdelsförvaltning. Syftet med seminarietillfället var att få en beskrivning av samtalsmetodik, beskrivning och tillämpbarhet av VASKA samtal, (Våld Ansvar Sammanhang Konsekvenser Alternativ). Samt hur en screening om hotfullhet och våld tillämpas på samtliga klienter med specifika frågor. Män berättar sällan att de blir slagna eller slår. Kvinnor berättar att de blir slagna men får sällan frågan om de själva utövar våld. Jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv, en exposé Gertrud Åström För att få ett sammanhang och en tydlighet i jämställdhetens betydelse för samhällets utveckling såväl ekonomiskt som socialt såväl i dåtid som i nutid. Gertrud Åström är samhällsvetare, företags- och organisationsledare samt expert på jämställdhetsfrågor. Syfte med dagen var att ge en kick off för genomförandet av en serie seminarium och utbildningsinsatser för Enheten för hemlösas jämställdhetsintegreringsarbete som genomförts under Våld i nära relationer Carin Holmberg Carin Holmberg, filosofie doktor, forskare, föreläste om mäns våld i nära relationer, utifrån stadsgemensamma nämndmål för Stockholm stad, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Om makt och kontroll också i samkönade relationer, andra kärleksrelationer och våld mot kvinnor i missbruk. Syftet med seminariet var att ge en bredare bild av hur olika våldssituationer kan te sig. Särskilt fokus denna dag låg på missbrukande kvinnors utsatthet vilket är helt i linje med enhetens målgrupp, hemlösa, missbrukande kvinnor och män. Ökad kvalitet i kommunal verksamhet Andreas Lijenrud En utbildningsdag om jämställdhetsintegrering och strategier för verksamhetsutveckling på enheten för hemlösa. Andreas Liljenrud arbetar förvaltningsledningen för arbetsmarknad- och vuxen-

16 Program för hållbar jämställdhet-håj 16 (19) utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Tidigare vid dåvarande Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Syfte med dagen var att ge verktyg, beskriva metoder för att genomföra verksamhets- och jämställdhetsanalyser utifrån könsuppdelad statistik. Socialtjänstens ansvar för brottsoffer Ulrika Sandberg Ulrika Sandberg sitter med i arbetsgrupp på socialförvaltningen som tagit fram Stockholms stads kvinnofrid program och pågående riktlinjer och även engagerad i Socialstyrelsens arbete med att ta fram föreskrifter på området våld i nära relationer. Seminariet syftade till att medarbetare och chefer skulle ta del av kommande riktlinjer utifrån ett våldsofferperspektiv Enheten för hemlösa är en av två enheterna inom Socialtjänstavdelningen som arbetar med myndighetsutövning. Grundnivån Våldets normaliseringsprocess Josefin Grände Sofie Grände är föreläsare, utbildare, terapeut och handledare, verksam inom olika myndigheter samt kommuner och landsting och ger en omfattande grundläggande utbildning i konsekvenser av våld samt vad som sker i individen som blir utsatt utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv i olika utbildningssteg. Även hedersrelateratoch sexuellt våld ingår i utbildningen. Utbildningen byggs senare på med våld mot funktionshindrade och äldre. Syftet med utbildningen är att enheten ska utveckla arbetet med att nå det fjärde jämställdhetspolitiska målet. HBTQ En jämställdhetsfråga samt Våld i samkönade relationer. Mikis Nagata, Prositutionsenheten samt Carin Holmberg, filosofie doktor. Några enheter inom socialtjänstavdelningen har HBTQ certifierat sig i frågor som rör Lesbiska, homo- bisexuella samt transpersoner. Vilket ligger helt i linje med socialtjänstens policy gällande Jämställdhet Mångfald Antidiskriminering. Mikis Nagata föreläste om innebörden av en certifiering för att ge kunskap om ett för många diffust ämne. Carin Holmberg fyllde på med våld i samkönade relationer samt om komma ut processen Syfte var att ge kunskap och ökat medvetande som förbättra bemötandet och andra insatser för målgruppen. Att leva som lesbisk, homobisexuell eller transperson kan medföra ett diskriminerande bemötande då stereotypa hetronormer styr frågor som behöver ställas till kvinnan, mannen, pojken eller flickan. Att komma ut handlar enligt Carin Holmberg också om generation och kultur.

17 17 (19) Jämställdhet Integrering Ledarskap Gertrud Åström En öppen föreläsning för chefer och medarbetar på Södra Station, Socialtjänstavdelnings huvudkontor. Föreläsningen gav några historiska tillbakablickar men handlade i huvudsak om nödvändigheten och vikten av att jämställdhet integreras i dagliga arbetet. Hon talade om ledningens ansvar, intresse och ställningstagande för arbetet. Syfte var att ge ett vidgat perspektiv av jämställdställdhet som kan stimulera och uppmuntra arbetet för en hållbar jämställdhet över tid. Hållbarhet En jämställdhetsgrupp har bildats och som har avdelningschef som sammankallande. Personalchef som ansvarar för kopplingen till HR samt representanter från olika verksamhetsområden för att tydliggöra kopplingen till praktiken. Skattningsmetoden kommer att utvecklas och skattningar genom-föras för uppföljning och utvärdering av det fortsatta jämställdhetsarbetet. Husmodellen kommer att användas för att få övergripande bild av utvecklingsprocessen. Nämndmålen 2014 som jämställdhet integreras och stödet i form av styrstugor i arbetet med VP och tertialrapporter fortsätter. Könsuppdelad statistik som grund för enheternas resultatanalyser. Utbildningsinsatser liknade Startpaketet planerar man genomföra under nästa år. En förfrågan från Apel om att socialtjänstavdelningens med -verkan i ett framtida projekt i samarbete med Vinova som bygger på uppföljning av jämställdhetsarbetet. Vilket ger organisationen ett externt stöd i det fortsatta arbetet. Utvärdering och Lärdomar Med kunskap om projekt som lever isolerad vid sidan om ordinarie verksamhet blir sällan hållbara över tid. Utan finns enbart så länge projektmedel i form av pengar, tid och resurser är tillgängliga. Därför har vi i organiserat projektet som ett konkret exempel på utvecklings och förändringsarbete. Styrningen av projektet lades därför på avdelningsnivå näst högsta beslutsnivå. Projektledarnas tillgång till bitr. avdelningschef för målformulering, genomförande och uppföljning gav snabb och flexibel beslutsgång (se avsnitt programmål och utfall) Projektets intentioner kunde omedelbart testas i ordinarie styr- system och revideras efter resultatanalyser. Genus och jämställdhet ses fortfarande som en kvinnofråga och är förknippad med mycket åsikter men lite kunskap.

18 Program för hållbar jämställdhet-håj 18 (19) Under projekttiden har såväl kunskap som intresset ökat för jämställdhetsfrågor i och med att socialtjänstavdelningen har fått en Verktygslåda dvs. att gå från ord i policy till konkret handling. Genom att könsuppdelad statistik redovisades kan skillnader tydliggöras och därmed ge en bra grund för utveckling och identifiera förbättringsområden som gagnar båda könen. Den externa utvärderingen utfördes, i samverkan med projektledningen, av Apel. Apel med gedigen erfarenhet att driva projekt och genomfört följdforskning i Håj kunde vi få värdefull vägledning och reflektion på projektets intentioner. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Socialtjänstavdelningens organisationsskiss. 4 R för jämställdhet Anvisningar för arbetet med verksamhetsplan 2014, del 2 Självskattning angående jämställdhet. Jämställdhet- och mångfaldsperspektivet i förhållande till klienter. Jämställdhets- och mångfaldsplan

19 19 (19)