Studieanvisning ... Projekt, projektledarskap och konflikthantering. 15 HP (VT 2012) kurskod xx5100

Transkript

1 Studieanvisning Projekt, projektledarskap och konflikthantering. 15 HP (VT 2012) kurskod xx5100 Göteborgs universitet Institutionen för arbetsvetenskap Projekt, projektledarskap och konflikthantering 15 HP Kursansvariga: Ove Jobring, Gunnar Gillberg

2 . Studieanvisning Kursens syfte och mål Projekt är en arbetsform som fått stor utbredning i såväl den offentliga sektorn som inom näringslivet. Kursen syftar till att förmedla kunskap om projektet som arbetsform i dagens arbetsliv. Kursen vill även belysa hur ett projekt planeras, genomförs och leds samt hur man som projektledare kan förstå och hantera konflikter i projektgruppen. Kursens behandlar teorier om samhällsförändring, organisation, kommunikation, grupper, ledarskap och konflikthantering. Särskild vikt läggs vid projektets roll i det moderna arbetslivet samt vid projektledning, gruppdynamik och konflikthantering. Arbetsområden Moment 1. Projektarbete och det moderna arbetslivet (5 hp) (Project work in modern working life) Momentet behandlar det så kallade nätverksamhället samt belyser de organisatoriska, sociala och individuella konsekvenserna av en allt mer internationaliserad ekonomisk utveckling. Momentet försöker utreda kopplingen mellan dessa förändringar och projektet som arbets- och organisationsform. Momentet examineras genom en problembaserad gruppuppgift med obligatorisk redovisning i grupp, samt att studenten skriver en individuell rapport (max 2000 ord inkl. allt). Moment 2. Projektutveckling och projektledarskap (5 hp) (Project Development and Project Leadership) Momentet behandlar projektteori och projektledarskap. Stor vikt läggs vid hur ett projekt planeras, genomförs samt hur projektledarrollen kan utvecklas och förstås. Momentet berör därmed ledarskapsteori samt grupputveckling och gruppdynamik. Momentet examineras genom en gruppuppgift med obligatorisk redovisning i grupp, samt att studenten skriver en individuell rapport (max 2000 ord inkl. allt). Moment 3. Konflikthantering i projekt (5 hp) (Conflict Management in Projects) Momentet behandlar konflikter i arbetsgrupper. Tonvikten ligger på hur en konflikt uppkommer och eskalerar samt hur man som projektledare kan förebygga och hantera konflikter i projektgrupper. Momentet berör därmed teorier kring konflikt och konflikteskalering samt modeller och strategier för konflikthantering. 2

3 Momentet examineras genom obligatorisk närvaro och aktivt deltagande på samtliga schemalagda tillfällen, samt att studenten skriver en individuell essä (max 2000 ord inkl. allt). Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Diskutera och problematisera de förändringar i samhälls- och arbetslivet som gjort projekt och nätverk som arbets- och organisationsform allt vanligare. Diskutera och problematisera de konsekvenser projektet som arbets- och organisationsform kan få för individen. Översiktligt redogöra för hur ett projekt planeras och genomförs. Redogöra för och problematisera projektledarens olika uppgifter och roller. Relatera en grundläggande modell för grupputveckling till projektledarskapet. Beskriva och analysera de grundläggande beståndsdelarna i en interpersonell konflikt. Redogöra för och analysera hur konflikter uppstår och eskalerar i projektgrupper. Översiktligt redogöra för konflikthanteringsstrategier i projekt. Undervisningsformer Kursen består av föreläsningar, praktiska övningar, grupparbeten, litteraturstudier samt individuellt skrivande. Kursen examineras genom två grupparbeten som redovisas i grupp, närvaro under momentet konflikthantering (se schema) samt tre individuella inlämningsuppgifter. Arbetsstegen för den första examinationsuppgiften i PBL-form: Under kursens första moment om projektarbete och det moderna arbetslivet kommer problembaserat lärande att tillämpas. Målet är att deltagarna på ett systematiskt sätt skall lära sig söka kunskap och självständigt lösa uppgifter. Inom PBL är alltså själva lärprocessen central, då den syftar till att träna deltagarna i att självständigt ställa relevanta frågor, bearbeta dessa frågor och söka kunskap (en vanlig situation för en projektarbetare). Arbetet sker i en liten grupp (ca 5-8 deltagare) som leds av deltagarna själva. En ordförande skall utses som leder diskussioner och sammanfattar gruppens arbete. Processen inleds med att deltagarna får ta del av en vinjett (en utgångspunkt) och avslutas med en individuell rapport som belyser och diskuterar det aktuella fallet och besvarar eventuella frågor. PBL bygger på en strukturerad modell där ett antal nödvändiga arbetssteg utgör grunden. Denna kurs innehåller 6 stycken obligatoriska moment. Start: Ett fall. Momentets centrala arbetsuppgift är ett s.k. fall (arbetsuppgift som inleds med en utgångspunkt) som presenteras för deltagarna i anslutning till föreläsningarna som hålls. Ett fall kan exempelvis presenteras i form av en bild, ett påstående eller en beskrivning av en företeelse eller en situation. Fallet har anknytning till utbildningens syfte och skall gestalta ett antal möjliga problem och 3

4 frågeställningar. Själva lärprocessen kommer sedan att baseras på de problem som deltagarna ser i det specifika fallet. Till fallet bifogas ett antal centrala begrepp som markerar och förstärker fallets karaktär. Följande begrepp är exempel på detta: Handlingskompetens Nätverk Deltagande De centrala begreppen skall tolkas och användas i det fortsatta arbetet. Fallet presenteras enligt schemat. Efter att fallet presenterats så vidtar en period av eget arbetet. Så snart som möjligt efter det att fallet presenterats skall gruppen ha gjort följande saker 1. Formulerat problem 2. Inventera gruppens kunskap 3. Bestämt inlärningsmål. 4. Gjort en arbetsplan Exakt när de olika momenten genomförs och rapporteras bestämmer gruppen själv. 1. Problemformulering Arbetet inleds med att deltagarna analyserar och diskuterar fallet med utgångspunkt från de centrala begrepp som presenterats. Därefter föreslår deltagarna en eller flera problemformuleringar som man anser vara centrala för fallet i fråga. Alla gruppmedlemmar måste delta i arbetet med att föreslå problemformuleringar. Ordföranden i gruppen leder därefter en diskussion vars syfte är att ena gruppen kring en eller ett par gemensamma och för gruppen betydelsefulla problemformuleringar. Den färdiga problemformuleringen (eller problemformuleringarna) skall ha karaktären av en generativ frågeställning som gruppen i det fortsatta arbetet söker svar på. 2. Kunskapsinventering kring fallet När gruppen enats om en eller flera problemformuleringar fortsätter gruppen arbetet genom att deltagarna associerar fritt kring problemet. Den "brainstorming" som förhoppningsvis kommer till stånd, innebär att gruppmedlemmarna spontant tolkar och försöker belysa fallet och Frågeställningen samt inventera redan befintlig kunskap i gruppen. Gruppen skall notera alla förslag, idéer och associationer som finns i gruppen, utan att kräva någon förklaring eller kritisk granskning. Diskussionen skall alltså vara fri och förutsättningslös. När alla deltagarna associerat fritt startar arbetet med att hitta samband och mönster i associationerna. Detta kan exempelvis ske genom att man bildar "cluster", där idéer med en eller flera gemensamma nämnare förs samman. Ordföranden leder detta arbete i syfte att finna intressanta samband och sortera bort det som förefaller irrelevant. Alla gruppmedlemmar måste bidra med egna tolkningar och idéer. Syftet är att ytterligare skärpa problemformuleringarna, avgränsa frågeställningen och förbereda sig för fallets centrala moment, nämligen fastställandet av inlärningsmål. 4

5 3. Formulering av inlärningsmål Då kunskapsinventeringen är färdig skall gruppen diskutera sig fram till och enas om ett antal inlärningsmål. Inlärningsmålen skall beskriva vilken kunskap som är nödvändig att inhämta för att problemet skall kunna förstås, beskrivas och förklaras, d v s vad gruppen behöver veta för att besvara de frågor som problemformuleringen ställer. Efter att samtliga deltagare i gruppen lämnat sina förslag ska ordföranden formulera ett slutligt förslag till inlärningsmål. När gruppen godkänt formuleringen meddelas handledaren. 4. Utarbetande av arbetsplan När gruppen med utgångspunkt från sin problemformulering har fastställd vissa inlärningsmål, skall en arbetsplan utarbetas. Arbetsplanen skall beskriva hur och på vilket sätt inlärningsmålet skall nås och den skall ses som ett stöd för deltagarna under det självständiga arbetet med fallen. Exempelvis kan gruppen enas om att läsa viss litteratur eller kontakta resurspersoner, forskare, e t c. 5. Studier och bearbetning Deltagarna startar därefter arbetet med att studera och bearbeta problemen med utgångspunkt från inlärningsmålen och den bakomliggande problemformuleringen. Detta innebär i praktiken litteraturstudier, studiebesök, samtal med resurspersoner etc. Gruppen kan under detta arbete analysera och diskutera materialet med varandra. Ordföranden skall vid behov under detta moment leda diskussionerna och bidra till att arbetet går framåt. Läraren kan givetvis kontaktas under hela denna process om behov finns. 6. Rapport Arbetet med ett fall avslutas med att varje deltagare presenterar en rapport (max 2000 ord inkl. allt) där det aktuella problemet diskuteras och beskrivs och där eventuella frågor besvaras. Rapporten skall sedan godkännas av kursledningen. Arbetsstegen för den andra examinationsuppgiften: Kursens andra moment som rör projektutveckling och projektledarskap kommer examineras genom ett grupparbete och en individuell rapport. Studenterna kommer delas in i grupper och varje grupp ska sedan självständigt arbeta med en projektuppgift. 1. Uppgift Det finns fyra uppgifter inom den andra examinationsuppgiften: 1. Ett projekt skall planeras och genomföras 2. Projektdokumentation skall produceras 3. En kort presentation skall hållas 4. En individuell rapport om grupparbetet ska skrivas När den muntliga presentationen är gjord och när den skriftliga projektdokumentationen samt den individuella rapporten är inlämnade skall 5

6 gruppen ha planerat, genomfört och redovisat ett projekt och därigenom fått förståelse för ett projekts olika delar, vilka faktorer som påverkar ett projekt och vilka verktyg en projektledare kan använda. De dokumentmallar som gruppen utvecklat kan modifieras och användas i eventuella framtida projekt. 2. Moment i den andra examinationsuppgiften Under projekttiden fram till den muntliga presentationen skall projektgruppen genomfört/producerat: WBS Gannt-schema Minst två protokollförda projektmöten Tidbudget för projektarbetet Tidsuppföljning för projektarbetet 3. Förutsättningar för projektarbetet Projektarbetet kommer göras på icke schemalagd tid. Ett mycket viktigt projektvillkor är att det finns ett begränsat antal mantimmar till förfogande. Eftersom det kommer att vara ont om tid innebär detta att grupperna måste skapa effektiva rutiner och fördela arbetet mellan sig. Gruppen avgör själva om de skall utse en projektledare eller om de väljer ett kollektivt ledarskap. Parallellt med denna gruppuppgift löper obligatoriska schemalagda tillfällen i momentet konflikthantering som gruppmedlemmarna måste arbeta med och läsa in sig inför. 4. Den muntliga presentationen Vid tillfället för den muntliga presentationen skall en kort (10-15 min), professionell presentation av grupparbetet göras. Syftet med presentationen är att få mottagarna (övriga kursdeltagare) att bli intresserade av ert budskap. Dessutom skall den projektdokumentation som ni producerat lämnas in till kursledningen vid detta tillfälle (WBS, Gannt-schema, mötesprotokoll, tidbudget och tidsuppföljning). Det är formerna och rutinerna under projektarbetet som är det viktiga under arbetet fram till och med den muntliga presentationen, inte slutprodukten. Ett aktivt deltagande i projektarbetet krävs av varje gruppmedlem och detta ska framgå i projektdokumentationen. 5. Den skriftliga rapporten av projektarbetet Den enskilde gruppmedlemmen skall skriva en redogörelse för och reflektion över projektarbetet. Redogörelsen ska knyta an till relevant kurslitteratur från moment två och tre i kursen, d.v.s. både litteratur som rör projektarbete och litteratur som rör konflikthantering. I rapporten ska den enskilde reflektera över projektarbetet och hur arbetet i gruppen fungerade. Vad fungerade bra/mindre bra? Uppstod 6

7 några problem och i så fall vad kan orsaken ha varit? Rapporten skall vara max 2000 ord inkl. allt. Rapporten skall sedan godkännas av kursledningen. Arbetsstegen för den tredje examinationsuppgiften: Kursens tredje moment rör konflikthantering och kommer examineras genom dels obligatorisk närvaro på samtliga schemalagda tillfällen, dels genom att studenten skriver en reflekterande essä. Att lära sig konflikthanteringens grunder kräver praktiska gruppövningar och kan inte läras enbart via litteraturstudier. Inför varje schemalagt tillfälle är det viktigt att studenten förberett sig genom att läsa den litteratur varje tillfälle behandlar. Essäuppgiften kommer delas ut under kursens gång och kommer behandla några centrala begrepp för konflikthanteringens område. Essän skall vara max 2000 ord inkl. allt. Essän skall sedan godkännas av kursledningen. Former för bedömning och examination Fyra moment under kursen kommer att ligga till grund för examinationen. Till att börja med kommer de två enskilda rapporterna att bedömas. Rapporterna kommer att bedömas med utgångspunkt från tre aspekter: 1. Teori och begrepp, d v s en bedömning av hur väl studenten tillägnat sig teori samt de begrepp som får anses vara centrala för förståelsen av de olika momenten under fallet eller för förståelsen av det egna projektarbetet. 2. Struktur, d v s hur väl hänger rapporten ihop. Finns det en koppling mellan problemformulering och avslutande analys i fallet eller för reflektion kopplad till litteraturen i förståelsen av projektarbetet. 3. Analys, d v s har studenten använt teorin och via denna genomfört en kritisk granskning av frågan i fallet respektive reflektionen och beskrivningen av det egna projektarbetet. Om studenten tillfört egna tolkningar, synpunkter och perspektiv ges stor vikt vid bedömningen. Sista inlämningsdatum för den första rapporten är dagen innan den muntliga presentationen av den första examinationsuppgiften. Sista inlämningsdag för den andra rapporten är dagen innan kursavslutning. Det betyg som delas ut på rapporterna är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Det tredje examinationsmomentet berör konflikthanteringens praktiska delar. Här gäller obligatorisk närvaro på samtliga schemalagda tillfällen. Frånvaro kan ske vid maximalt ett obligatoriskt tillfälle och medför en kompletteringsuppgift i form av en skriftlig bokreflektion. Det betyg som delas ut under denna del är Godkänd eller Underkänd. Det fjärde examinationsmomentet berör också konflikthantering och examineras i form av en inlämningsuppgift på detta moments litteratur. Uppgiften delas ut senast i samband med det andra redovisningsseminariet. Inlämningen ska vara på max 2000 ord och ska lämnas in senast dagen före kursavslutning. Det betyg som delas ut är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. 7

8 För att få betyget Väl godkänt på kursen som helhet, krävs betyget Väl godkänd på två av de tre individuella inlämningsuppgifterna. OBS Granskning av inlämningsuppgifter Alla inlämningsuppgifter granskas automatiskt via programmet Urkund, som letar efter plagierad text från Internet. Granskningen är obligatorisk vid hela Göteborgs universitet. Detta innebär att de två rapporterna samt inlämningsuppgiften skall lämnas in elektroniskt via e-post. Formaten på dokumenten skall vara antingen doc, rtf eller pdf. Döp filen till ditt namn och rapport nr. Inlämningsuppgifterna skall skickas var för sig i en e-post adresserad till båda nedanstående adresser: ove.jobring@gu.se hannes.kantelius.gu@analys.urkund.se Schema HT 2012 Projekt, projektledning och konflikthantering Dag Tid Sal Ämne Måndag 26 mars Tisdag 27 mars 29 mars Tisdag 3 april 5 april K001 Introduktion (upplägg, examination samt första gruppindelning) GG, HK K001 Nätverkssamhälle, projekt och arbetsliv. Föreläsare: HK Litteratur: Lundqvist, Allvin kap 1 Presentation av första arbetsuppgiften K001 Människan i Nätverkssamhället och Stödjande system Föreläsare: HK, OJ Litteratur: Allvin kap 2-6, Jobring Prjk beskr K001 Att arbeta i grupp och skapa effektiva team. Föreläsare: HK Litteratur: Wheelan, Riciardi & Schaller K001 Projektutveckling och projektledarskap. Föreläsare: GG Litteratur: Riccardi & Schaller, Svensson & von Otter, Eklund 15 april Deadline uppgift 1. E-posta uppgift enl. anvisning Tisdag 17 april 19 april K001 Seminarium. Redovisning av uppgift 1. Seminarieledare: OJ, GG K001 Avslutning moment 1. Vad har vi gjort och hur kan vi göra det bättre? Seminarieledare: AS 8

9 Tisdag 24 april 26 april 3maj Måndag 7 maj 10 maj Onsdag 16 maj Tisdag 22 maj 3 juni: Deadline: E-posta föjande enl. anvisning, senast Rapport 2 om projektarbetet - Uppgift konflikthantering Tisdag 5 juni K001 Projektverktyg. Föreläsare: AÖ Litteratur: Eklund, Svensson m.fl K001 Projektverktyg fortsättning. Presentation av andra arbetsuppgiften. Föreläsare: AÖ Litteratur: Eklund, Svensson m.fl K001 Grundperspektiv på konflikter. Föreläsare/workshop: AS Litteratur: Jordan K001 Makt, relationer och ledarskap. Föreläsare/workshop: AS Litteratur: Jordan, Ekstam K001 Konflikthanteringskompetens. Den villkorslösa konstruktiva strategin. Föreläsare/workshop: AS Litteratur: Ekstam, Glasl K001 Kommunikation. Föreläsare/workshop: AS Litteratur: Stone m.fl K001 Gruppredovisningar av projektet. Genomgång av sista inlämningsuppgiften Seminarieledare: OJ, GG, AÖ

10 Lärare Gunnar Gillberg (GG), Ove Jobring (OJ), Anneline Sander (AS), Anders Östebo (AÖ), Hannes Kantelius (HK) Kursledning Ove Jobring (kursansvarig och examinator) e-post: tel: Gunnar Gillberg (kursansvarig och examinator) e-post: tel: Kurslitteratur Moment 1. Projektarbete och det moderna arbetslivet Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber. (188 sid.) Lundqvist, Karin (2001) Perspektiv på nätverkssamhällets framväxt. Vinnova. (går att ladda ner via Vinnovas hemsida (132 sid.) Jobring, Ove (2011) Supportive systems for continuous and online professional development. Project outline, Hämtas som Presentation på Totalt 330 sidor Moment 2. Projektutveckling och projektledarskap Eklund, Sven (2010) Arbeta i projekt individen, gruppen, ledaren. Andra upplagan. Studentlitteratur. (190 sid.) Riccardi/Schaller (2005) Projektpsykologi en introduktion. Studentlitteratur. (185 sid.) Svensson/von Otter (2001) Projektarbete. Teori och praktik. Santérius Förlag. (255 sid.) Svensson, Åberg, Andersson & Paulsson (2005) Att leda projekt och utvecklingsprocesser. Rapport 2005:18, ISA, NUTEK, Vinnova. (63 sid.) Finns att ladda ner från: Wheelan, Susan (2010) Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur. (170 sid.) Totalt 863 sidor 10

11 Moment 3. Konflikthantering i projekt Ekstam, Kjell (2004) Handbok i konflikthantering. Liber Ekonomi. (214 sid.) Glasl Friedrich (1992), Konfliktbehandlingens interventioner. Bokkapitel. (Delas ut under kursens gång) (26 sid) Jordan Thomas, (2006), Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet. (Finns att köpa vid institutionen.) (86 sidor) Stone, Douglas, Patton, Bruce & Heen, Sheila (2006). Svåra samtal: Hur man pratar om det som betyder mest. Egmonts Richters. (327 sidor) Totalt 653 sidor 11