SKOLGÅRDEN. Gruppinlämningsuppgift kursen BIO410. Lise-Lotte Bondesson Ingela Lundström
|
|
- Sara Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLGÅRDEN Gruppinlämningsuppgift kursen BIO410 Lise-Lotte Bondesson Ingela Lundström
2 Skolgården Barn behöver många olika utemiljöer att vistas i. Att ha en skolgård som stimulerar ens utveckling, inlärning och lek borde vara alla barns rättighet. En bra skolgård ska vara som ett levande läromedel som förenar undervisning och lek. På skolgården ska barnen utveckla sin händighet, fantasi och kreativitet så att de lär sig förstå olika samband, processer och kretslopp. Den ska också ge utrymme för olika sorters lekar. All teoretisk kunskap förstås och befästs lättare om barnen får jobba undersökande och praktiskt. Ett barn lär med hela kroppen med alla sinnen. Utifrån de fyra elementen, vatten, vind, eld och jord är det lämpligt att utforma sin skolgård. Vad finns det för möjligheter att undervisa utifrån dessa? Vilka lekar stimulerar de till? Hur kan vi uppleva de fyra elementen med alla våra sinnen? När barnen själva får föreslå vad som ska finnas på skolgården kommer nästan alltid någon form av vatten med, t.ex. damm, bäck eller en pool. Ganska självklart är det att det ska finnas någon form av odling och djur att pyssla om. Självklara önskemål är gungor, bollplaner och en skog där man kan leka kurragömme och bygga kojor. Det är också viktigt med platser där man kan koppla av i lugn och ro, kanske byta stickers med varandra eller berätta hemligheter. På de två skolor som vi jobbar på, Österslöv och Trolle Ljungby har vi jobbat med att förbättra skolgårdarna sedan fem år tillbaka. Mycket har skett med föräldrars hjälp på fixardagar. Det är viktigt att ta med barnen i arbetet och att gå försiktigt fram med förändringarna. Den mest tråkiga grusplätt kan vara ett böljande hav för barnen. Våra huvudrubriker är: odling dammen eldstaden djuren lekar temaarbete vildmarksbyn rasten
3 Odling För hundra år sedan var det mycket vanligt med skolträdgårdar. Att odla ingick i elevernas skolarbete. På den tiden var odling ett måste för försörjningen. Det var därför viktigt att barnen fick lära sig odla redan i skolan. Nu odlar vi för att det är spännande, vackert, för att lära och för att förstå ekologiska kretslopp. Barnen lär sig att vårda att vara försiktiga och att samarbeta. Odlingen blir en mötesplats för barn, föräldrar och personal. Det blir en plats där man får vara fysiskt aktiv och där man tillåts fundera i egen takt. Så här jobbar vi i våra land. Kring skolgårdens dag i början av maj brukar det vara lagom att så i landet. Innan dess har vi tagit kompostjord och lagt dit. Något år har vi också förbättrat jorden med stallgödsel som körts dit av någon förälder. Barnen i klass 3-5 delas in i grupper, med 4-5 barn i varje grupp. Nu ska de så i sin tilldelade ruta. Barnen har att rätta sig efter detta, minst en blomma och en grönsak. Efter sådden ritar barnen upp sin ruta på ett papper, Förutom barnens sårutor har vi ett kryddland och ett större område där vi växlar med att så potatis, squash eller pumpor. Landet sköts av barn och föräldrar som tilldelas ett tillfälle under sommaren då de rensar och vattnar. Det är spännande att komma tillbaka efter sommarlovet. Hur höga är solrosorna i år? Har det blivit några morötter? När ska vi ta upp potatisen? Nästan alltid har det vuxit bra i vårt land men inte alltid. Då gäller det att kunna förklara för barnen att inte allting beror på oss utan att mycket också hänger på hur sommarvädret har varit. Under hela odlarperioden får barnen ta tillvara vad de vill från sin ruta. Det är främst potatisen som vi lagar något av. Vi har gjort potatisgratäng, potatis och purjolök-soppa och bakat potatis bl.a.
4 Dammen En tanke väcktes - visst är det kul med vatten. Vatten som glittrar, lockar, porlar, blänker, stänker, skvätter, brusar eller ligger som en spegel. Vatten som är början och grunden till allt liv. Många tankar om allt som vatten kan ge. Vi behövde en vattensamling... Nära skolan fanns inget brusande hav, ingen glittrande sjö eller porlande bäck. Vi fick göra vår egen damm. Med hjälp av föräldrar, Karin ooch Sam på Not-verkstaden och Skolans Uterum fick vi en underbar damm på vår skolgård. En hel del jobb: gräva, lägga sand, rulla dammduk, lägga kokosmatta, fixa sten, lägga mer sand, bygga vattenfall, köpa pump, dra el, jordfelsbrytare, plantera växter, fylla vatten och sedan var nog allt klart. Det tar tid att få allt på plats, och förhoppningsvis finns det alltid att hitta på. Dammen används som ett extra klassrum utomhus. Att håva, artbestämma, leta och finna många olika djur är spännande och lärorikt. Under året: Våren: Grodyngel är härliga att följa. Några fick följa med in i klassrummet, så vi kunde följa alla förändringar på nära håll. Vilka växter hade klarat vintern? Pumpen ska på plats igen. Hösten: fullt med liv, det är bara att håva så mycket man vill. Försöka hålla koll på växterna så de inte tar över. Vintern: Ta upp pumpen! Vi får en härlig isbana. Göra hål till grodorna så att de får syre där nere på botten av dammen. Nästan varje dag har vi haft möjlighet på fritidshemmet att få håva i en liten grupp. Att håva och få doppa fötterna i dammens glittrande vatten det njuter både liten och stor av.
5 Eldstaden Elden har alltid lockat oss, den lever, värmer - bränner och den är viktig och farlig på samma gång. Människan har i många år tusende kunnat hemligheten att tämja elden. Allt för att få ljuset, värmen och skydd från vilda djur. Att ha möjlighet till en eldstad på skolgården ger också en naturlig samlingsplats. Använda elden till att laga mat är alltid gott och upppskattat. Våga prova något annat än grillad korv. Koka soppa är lätt, ställ grytan på gallert så går det fortare. Egen komponerade grillspett, pinnbröd med nyponsoppa i degen, äppel med socker och kanel eller varför inte grilla fisk i folie, det finns massor av gott att göra. Använd elden också till andra saker, ritkol är roligt och ganska lätt att göra. Ta hasselgrenar som man knipsar i lagom långa bitar 7-8cm, konservburkar och sand. Fyll burkarna med sand och tryck ner 8-10 bitar, ställ sen burken nära mitten av elden. Efter minuter plocka ut burkarna och häll försiktigt ut allt på marken. Plocka ihop alla grenar som blivit genombrända och knipsa bort bitar som inte blivit svarta. Ta fram papper och börja teckna!
6 Lekar Här kommer några tips på lekar att ta till om tiden finns. Smygarleken: En person i mitten med bindel för ögonen och blomspruta i handen. Alla andra i en ring, nu får en i taget smyga mot mitten. Klarar man sig ända in, får man byta plats. Blir man blöt får man gå ut på sin plats i ringen igen. Prova på olika underlag Byta-träd: Alla, utom en ställer sig vid varsitt träd, märk träden med band, på given signal ska alla byta och den som blir utan får ge signal till byte nästa gång. Har man blandskog kan man välja att barnen med samma träd byter med varandra. Kurra-gömma: Det finns en hel del varianter, vanlig, vink, dunk eller baklänges. Det gäller att ha klara gränser för hur långt bort man får vara. Sitt-jägare: En sitter still och alla andra gömmer sig. Tänk på att gömma sig så man ser jägaren, men att jägaren inte ser dig Olika katt och råttalekar: Alla samlas i en ring, en blir råtta och en blir katt. Med hjälp av ringen kan råttan klara sig riktigt länge. Händerna hålls upp eller ner för att öppna eller stänga. Pang: samma som tipp, men man har olika blad eller naturmatrial. En får blunda och gruppen väljer ut pang-bladet. Vill man göra det svårare tar man namnen på olika växter. För att få ta något måste man säga namnet.
7 Tema skogen Årets naturtema hos 3-5:an i Trolle Ljungby är skogen. På skolgården och i dess närhet har vi gjort olika försök och studerat träd. Åtta grupper valde varsitt träd. Det blev björk, bok, oxel, rönn, alm, ek, lönn och kastanj. Vi studerade noga trädets stam och krona och gjorde alla träden i storformat på spännpapper med hjälp av bladfrottage. För att visa på bladets avdunstning satte vi plastpåsar på trädgrenar för att nästa dag se vad som hänt i påsarna. I slutet av augusti fick barnen pressa löv från sitt träd. Inne i klassrummet förklarade vi fotosyntesen med hjälp av klorofyllkockar. I mitten av oktober ska vi pressa löv från samma träd för att se hur mycket klorofyll som finns kvar och vilka höstfärger som lövet har fått. Vi har också undersökt de smådjur som vi kallar för nedbrytare. 1 I skolans närhet finns slottsparken. Där lyfte vi på stenar och grenar och pillade i stubbar och hittade många smådjur som vi undersökte i klassrummet. 2 Vi bestämde oss för att undersöka vad gråsuggorna tyckte om att äta och grupperna fick studera detta. Varje trädgrupp fick tillverka tre stycken olika smådjurfällor för att fånga smådjur vid resp. träd. Varje grupp tillverkade en fallfälla, en potatisfälla och en trädfälla.barnen tyckte det var mycket spännande att kontrollera fångsten nästa dag. Fällorna finns beskrivna på sid i boken Miljömosaik.
8 Växtfärgning En härlig dag i september växtfärgade vi. Alla trädgrupperna färgade ullgarn med löv från sitt träd. Vi färgade på stormkök och alla löv gav olika varianter på gul och grön färg. Innan garnet färgades hade vi betat det med alun. Vi gjorde större färgkok i grytor på eldstaden. Vi färgade med al, björk, renfana, johannesört och smörsopp. Johannesörten blev grön, smörsoppen brun och de andra garnhärvorna fick olika gula nyanser. Våra garner ska vi använda till att väva på grenklykor.
9 Vildmarksbyn Använda fantasin och man kan bli indian, dinosaurie, stenåldersman eller en vanlig äventyrare. Att få vara i skogen ger många härliga stunder, om man samtidigt har ett ställe som man kan förändra, där man får bygga och skapa. Vi går ofta till vår vildmarksbyn, ett stenkast från skolan, för att bygga, laga mat, leka och göra allehanda naturuppgifter. Bygga kojor, ändra form och storlek beroende på vad man leker och på hur många man är. Det finns lika många kojor att bygga som det finns dagar att vara ute. Det är ett välkommet avbrott från skola och skolgården att få gå iväg. Vi använder ett helt förmiddagspass till att vara i skogen. Det ger oss gott om tid till både aktiviteter och till fri lek. Det tar en del tid att förbereda men ju mer ansvar som barnen får, mer tid blir det över att få njuta av naturen.
10 Sammanfattning En skolgård blir aldrig klar. Den förändras och förbättras tiilsammans med de barn, de föräldrar och och den personal som arbetar där. Ju mer delaktig man är i detta arbete desto större ansvar känner man för sin skolgård. Skolgården ska vara en resurs i undervisningen. Det ska kännas stimulerande för pedagogen att arbeta där. För barnen ska det vara en plats där man lär genom att göra och genom att leka. Det är viktigt att skapa en gott utemiljö för barnen. Platser där man finner både stillhet och möten. Det är i barnens vardagsmiljö vi vuxna lägger grunden till barnens vilja att värna naturen. Litteraturlista Noren-Björn, Mårtenson, Andersson: Uteboken Åkerblom: Skolgårdens ABC Lunds naturskola: Gröna skolgårdar Olsson: Skolgården-det gränslösa uterummet Svenska Naturskyddsföreningen: Dammhandboken Dusterhaus: Lek och lär i skogen Fitzsimons: Upptäck naturen omkring dig
Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012
Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merGröna skolgårdar, rapport 2013
Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära
Läs merBevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten
Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt
Läs merMAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur
Läs merGrönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan
Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)
Läs merELD ELEMENTET ELD. lycka till!
ELEMENTET ELD ELD FALMA ska tas på allvar. Annars blir hon farlig. Falma bor i Naturkrafternas Dal där hon generöst delar ut sin glöd och brinnande låga till de som behöver. Ibland går hon överstyr men
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merTegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016
Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter
Läs merTrädgårdsland på Palettskolan
Sida 1 av 5 Trädgårdsland på Palettskolan På avdelningen Leonardo har man under året arbetat med att utveckla sitt trädgårdsprojekt. Här kan du läsa redovisningen. Text: Ann Olsson I många år har jag arbetat
Läs merMiljöplan för Torpets Förskola
Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten
Läs merArtkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs merRapport från Stiftelsen BMSL-förskola
Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola (Projektnr: BMF-2017-25200) Planering och ansökan Stiftelsen BMSL- förskola har en stor och varierande utegård där barnen vistas varje dag. Gården har utvecklats och
Läs merGörande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola
Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola Att ha ett lättillgängligt förråd eller en förvaringsplats där all odlingsutrustning är samlad är det bästa sättet för att slippa leta efter
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merTallens utvärdering Våren 2013
Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att
Läs merRapport Gröna skolgårdar: Odlingslådor, bollplank mm. Projektnr ÖSS Österskolan 2016
Rapport Gröna skolgårdar: Odlingslådor, bollplank mm. Projektnr ÖSS-2016-15000 Österskolan 2016 I februari 2016 började vi på skolan planera för ett Gröna Skolgårdsprojekt. En solficka som anlades 2006
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
Läs merStudiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12
Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12 Det är en känsla av vår i luften när vi når Hyltebruk klockan tio denna torsdag. Naturen är närvarande vart man än vänder sig. Skolan är uppdelad på
Läs mermhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht
Sida 1 av 7 Skolans namn: Salvägens förskola Kommun: Eskilstuna Kategori: Förskola Kontaktperson: Inga Bergström Tema: Närmiljö Rapporten godkänd: 2010-03-30 13:04:21 Mål 1: Lära barnen att trivas och
Läs merRindö skolas förskoleklass Nyckelpigan
Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i
Läs merNedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad
Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska
Läs merKänslor och tankar om naturen
Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och
Läs merT R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S
T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av
Läs merNästa projekt som barnen önskade var en trädkoja precis som på gamla Tofsvipan
Redovisning Gröna skolgårdar I augusti 2015 flyttade Tofsvipan till nya lokaler och efter ett år på plats kände vi att gårdarna var i behov av ett lyft för att skapa lekmöjligheter, naturupplevelser och
Läs merAv Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.
Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs merBaronens Hälsofrämjande gårdsprojekt
Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt Team Eksjö kommun, Förskolan Baronen Susanne Ringblom, Kita Björk, Jennie Svensson, Susanne Lindström Mål En grönare gård som utmanar till spännande lek. Vi vill kunna
Läs merPå upptäcksfärd i Frusna världar
På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här
Läs merKvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014
Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014 Inledning Vi består av 2 st. ägare av Barnlyckan Ur & Skur och i dagsläget 7 anställda personal. Ägare Annelie Kopp Mikaela Eriksson Anställda
Läs merEn levande skolgård genom våra sinnen vt och ht Barngrupp Förskolan åk 3
En levande skolgård genom våra sinnen vt och ht 2011. Barngrupp Förskolan åk 3 Att få en levande utemiljö genom de 5 sinnena på Freinetskolan F-3 Under vt och ht 2011 har vi jobbat med vårt skolprojekt.
Läs merVåren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.
Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merVÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med
VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merDRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.
TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merMiljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013
Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 I Ur och Skur förskolan ska sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten och kretsloppstänkandet hos barnen
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merVad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg
sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de
Läs merTrädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård
Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård Bakgrund: Humlebo Skola är en liten Träningsskola. Här går 15 elever från årskurs 0-10, som använder sig av rullstolar eller rullatorer
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Läs merFörskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision
Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merHur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
Läs merDe samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.
Underlag till miljöredovisning 2010 Nämnd/kontor/re: Begränsad klimatpåverkan De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Vi har automatisk nattsänkning som sparar
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merWow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Mica lär sig om återvinning. Busiga Pyssel med NR 5, 2017
NR 5, 2017 Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Nummer 5 Vecka 38 46 2017 Mica lär sig om återvinning Busiga Halloweentrix Pyssel med pussel I butiken... Vad enkelt
Läs mer"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september april 2018
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september 2017 april 2018 1. Kön: 2. Jag jobbar vid: 1/7 3. Ta ställning till följande påståenden (1 = mycket dåligt/litet, 2 = ganska dåligt/litet, 3 = varken bra eller
Läs merBilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre
Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.
Läs merBo 2011-5 år slutar Fsk.Södra
Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra Filter: [Hattstugan] Utförd av: Birger Ivarsson(birger.ivarsson@avesta.se) Organisationsnamn: Avesta kommun An svar: 15 An inbjudna respondenter (via e-post): 0 Procentandel
Läs merAmanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby
Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Knutbyskolan, Rinkeby 2015 www.knutbyskolan.stockholm.se Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan,
Läs merSagan om Karin och skräpet i havet
Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.
Läs merEN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN. Stockstudsare på äventyr
EN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN Stockstudsare på äventyr HEMLIGHETEN ÄR ATT STIMULERA ALLA SINNEN VÅRT MÅL ÄR ATT SKAPA VÄRLDENS BÄSTA HINKHÄLLARE, PÖLPLASKARE OCH BARKBRAKARE Det
Läs merMED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Läs merElevintervjuer, resultat
Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merNaturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.
Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-
Läs merGrön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!
Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön
Läs merEn dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.
Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter
Läs merSammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna
Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna 1. Statistik 1.1 Statistik över förslagslämnare Figur 1. Åldersfördelning av total andel förslag (196 st) Figur 2. Fördelningen på bostadsområde
Läs merJanuari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!
Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning
Läs merLpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik
Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör
Läs merKvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014
Kvalitetsarbete Naturvetenskap Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Dahlqvist Ann-Louise Johansson Laila Källman Sofia Thorin Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merEtt av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.
Hitta fel-leken Utvecklar intresse och förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra - Naturvetenskap och teknik, Förskola Bakgrund Jag följde med några
Läs merJag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merSlut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?
Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Sök var för sig naturföremål som beskriver er själva. Visa sedan föremålen för varandra och berätta varför ni
Läs merBlixten och hans Vänner kapitel 5
Kapitel 5 I vilket Blixten möter Jaja och Nänä. Det blixtrade till i Idériks gröna huvud. "Jag fick en ny idé", ropade han. "Vi gör om hela museet till en djungel! "Ja", skrek Idérika, "med träd och blommor
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merLinköpings naturskola
Linköpings naturskola 2007 Jan-Erik Finnberg Program för höstterminen 2011 Linköpings naturskola Linköpings naturskola är en resurs för alla kommunala och fristående skolor och förskolor i kommunen. Vi
Läs merProjekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola
Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola Inför våren 2016 sökte vi från Tvärflöjtens förskola pengar för att berika vår utemiljö. Vi på Ramsans avdelning ville skapa möjligheter för upplevelser
Läs merKreativitet och mindfulness. Väck din kreativitet!
Kreativitet och mindfulness I dagens ofta hektiska tillvaro är det många som upplever att det är svårt att finna ro och att hitta sin kreativitet. Många har svårt för att vara aktivt närvarande i livet.
Läs merNTA - tema luft - HT-11
NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några
Läs merNallemajas månadsbrev oktober 2015
Nallemajas månadsbrev oktober 2015 Månaden startades upp med ett välbesökt föräldramöte, tack för det! Första timmen hade vi besök av Familjecentrum som berättade om sin verksamhet och utbildningar som
Läs merLEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet
LEK MED BOLLEN Svenska Fotbollförbundet Syfte Genom bollek vill vi i tidig ålder ge barn en möjlighet att uppleva glädje och kamratskap inom idrotten. Bollek uppmuntrar barn att använda sin kreativitet
Läs merSKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:
SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat
Läs merDrakstigen introduktion
Drakstigen introduktion En naturstig skapad av Centrum för naturvägledning till Ute är inne 2011 Stigen är gjord för bokskogen i Pildammsparken, men kan anpassas till annan natur förstås. Den inleds med
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs merEarth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?
Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda
Läs merVika Förskola Spring önskelista 20100209
Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs mer