Behandling av spridd prostatacancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av spridd prostatacancer"

Transkript

1 Behandling av spridd prostatacancer vad hjälper bäst? Anders Widmark Professor, överläkare Onkologi, Inst. för strålningsvetenskaper Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap ANDERS WIDMARK: Jag ska tala om behandling av spridd cancer i den fas när det finns cancerceller i kroppen som från början har svarat på hormonbe- handling, men som inte har dött och sedan fortsätter växa trots att mannen inte har något testosteron i kroppen. Sådana cancerceller kallar vi hormonoberoende e eller refraktära. Detta är en utmaning. I det här läget kan vi inte bota patienten, men vi ägnar oss åt lindrande eller förebyggande vård. Det finns olika former av bromsmedicin och om patienten har besvär av sin cancer behandlar man. Jag ska berätta lite om ett skelettstärkande medel, lite om nyheterna kring cytostatika, cellgifter, och lite om den forskning som vi håller på med här i Umeå just nu. Problemet är att vi inte förstår varför prostatacancer celler gillar att vara i närheten av ben. I benvävnaden finns benbyggande celler, osteoblaster och benrivande celler, osteoklaster. De här signalerar och samverkar på något sätt så att de stimulerar prostatacancercellerna att växa medan cancercellerna i sin tur stimulerar osteoblasterna att bygga mera ben. Möjligen kan benmärgsceller som tillverkar mängder av tillväxtfaktorer också bidra. Anders Bergh nämnde att prostatacancercellen utnyttjar det ställe där den hamnar och tar tillvara det systemet för att bättre överleva som cancercell. Hur det går till vet vi inte så mycket om. Om patienten får värk i skelettet strålar vi palliativt, t lindrande, mot det om- råde där det gör ont. En mindre revolution kom för bara några år sedan, då 52

2 man upptäckte att det gick lika bra att ge en stor dos istället för tio små doser vid smärtlindrande strålbehandling av skelettet. Det innebär att det numera bara tar en dag att ta bort värken i skelettet och sedan kan patienten fortsätta som förut. Vi kan också använda kortison som ett allmänt uppiggande medel. Sedan har vi behandlingar med benstärkare, cellgifter samt målsökande strålisotoper som jag ska berätta lite om. Vi måste studera effektiviteten med de nya medlen för att senare kunna använda dem tidigare i sjukdomsförloppet. På onkologkliniken och Institutionen för omvårdnad här vid Umeå universitet forskar vi tillsammans med doktoranden Olav Lindqvist i Skellefteå om livskvalitet även för den här gruppen av patienter. Han följer ett antal män med spridd prostatacancer och har visat att om patienten har ont blir han orolig och mår dåligt, men om man får bort värken känner mannen sig frisk igen. Vi har funnit att patienterna pendlar mellan att vara sjuka och känna sig helt friska. Våra studier visar att de trots att de är sjuka kan uppleva sig som friska när de inte har symtom. Benstärkare och cellgifter Det benstärkande läkemedlet Zometa har använts vid bröstcancer i många år. Pär Stattin talade om benskörhet, osteoporos, s och vi har nämnt den ske- letturkalkning som är en biverkan av hormonbehandling, s.k. kemisk kastration. I en studie där man jämfört Zometa med sockerpiller kunde man visa att 10 % färre patienter fick ny värk eller en ny fraktur bland dem som fick medlet. Tiden fram till det första nya besväret från skelettet förlängdes med fem månader. Man kunde däremot inte visa någon effekt på överlevnad, livskvalitet eller PSA-värde. Det finns alltså en skelettstärkande effekt men vi har inte riktigt förstått hur det här egentligen fungerar, så medlet används ganska lite idag. Vi har ingen överlevnadsvinst, men den här drogen har onekligen uppskjutit den tidpunkt när man får ont. Som cancerläkare har jag sedan 1988 fått höra att cellgifter, cytostatika, inte fungerar mot prostatacancer. Det var därför mycket intressant när det i mitten 1990-talet kom två nya studier av ett cellgift som heter Mitoxantrone. I dessa amerikanska studier hade man jämfört detta preparat med kortison. Det visade sig att effekten av en kombination av Mitoxantrone och kortison 53

3 var betydligt större än av enbart kortison, särskilt för de patienter som kunde få en halvering av PSA-värdet. Man såg ingen skillnad i överlevnad mellan de båda grupperna, men de som fick kombinationen hade mindre smärfi ta. Kanske fungerar den t.o.m. lite bättre på den grupp som hade smärtor när de fick läkemedlet: Man såg både smärtlindring och en minskning av canfi cercellernas aktivitet. Det finns också en studie där man testade Mitoxantrofi ne till patienter som inte hade smärta, alltså lite mindre sjuka, och på dem såg man en tendens till ännu bättre effekt av medlet. Studierna ledde i varje fall till att Mitoxantrone godkändes som bromsmedicin för hormonrefraktär (dvs. som inte svarar på hormonpåverkan) prostatacancer i USA. Den används rätt mycket i USA, men överlevnadsvinsten på ett par månader var inte säkert bevisad. Hösten 2004 kom två nya stora studier (på resp. 770 patienter), där man hade jämfört ett nytt läkemedel, docetaxel, plus kortison, något som också används mot bröstcancer och lungcancer. Det jämfördes i s.k. randomiserade (lottade) studier med den tidigare nämnda kombinationen Mitoxantrone och kortison. Det är så man måste göra, och det är därför det tar så lång tid att få veta om läkemedlen verkligen gör nytta. Forskarna kunde visa en säkerställd vinst i överlevnad av docetaxel vid hormonoberoende och metastaserande prostatacancer. Medlet godkändes 2004 under handelsnamnet Taxotere och är det första cellgift som har påvisad effekt på prostatacancer. e Frågan är om det är ett verkligt genombrott. Min chef här i auditoriet, som håller i landstingets pengar, funderar just nu på fördyringen, för det kostar en slant att ge det här medlet liksom alla nya cancermedel. Vi har våra debatter om detta, men Taxotere fungerar och är godkänt i Sverige och EU för användning mot prostatacancer. I en av studierna jämförde man Mitoxantrone med Taxotere varje vecka och Taxotere var tredje vecka. Det testades på vanliga prostatacancerpatienter i 70- årsåldern med PSA-värden omkring 100 och alla hade metastaser som växte trots hormonbehandling. Taxotere varje vecka hade något färre biverkningar. Hur stora är vinsterna då? Ja, effekten av Taxotere veckovis var inte bättre än Mitoxantrone, så det alternativet har i princip försvunnit som behandling mot prostatacancer. Däremot fann man en vinst på ungefär 2,5 månader i överlevnadstid vid behandling var tredje vecka med Taxotere. Patienternas 54

4 livskvalitet var bättre, trots biverkningar som en sänkning av antalet vita blodkroppar, vilket kan ge infektion och feber. Andra biverkningar, som går över när behandlingen avslutas, är håravfall, trötthet, nagelförändringar, lite illamående och nervpåverkan. Men då ska man ha klart för sig att man kan få upp till tio behandlingar, en var tredje vecka under 30 veckor. Taxotere är en ganska etablerad behandling. Vinsterna ligger i längre överlevnad, sänkning av PSA, mindre smärtor och bättre livskvalitet. Trots att behandlingen är jobbig för patienterna mådde de ändå bättre på längre sikt. Det har lett till att vi idag är i ett läge där Taxotere har en bevisad effekt på prostatacancer, men mest pga. ekonomiska konsekvenser diskuterar vi omfattningen av Taxotere-behandling till patienter med prostatacancer. Frågan är om alla ska ha medlet eller om det bara är vissa. Sannolikt är det de personer som svarar på de första 3 4 behandlingarna som tjänar mest. Det är ju bra om man vet hur stor effekt och nytta det kan ge. Figur 1. Genom att kombinera cellgift med en radioaktiv isotop, som binder sig till skelettet, får man en effektivare behandling. Bilden, en s.k. scintigrafi, visar hur medlen efter en halvtimme har koncentrerats i skelettet (Roi 0, 3, 4) och området kring prostata är en ansamling i urinblåsan när strålningen försvinner med urinen. 55

5 Cellgift tillsammans med strålande isotoper År 2000 kom en intressant studie där man hade blandat cellgift och en strålande isotop som binds till skelettmetastaser. Figur 1 visar en s.k. scintigrafi av en prostatacancerpatient som fått cytostatika tillsammans med en isotop som binder sig till skelettet. När man i en studie jämförde patienter som fick enbart cytostatika med patienter som fick cytostatika plus strålande isotoper förlängdes tiden till nya smärtor från 7 månader till 14, alltså en dubblering av den smärtfria tiden hos patienter som fick kombinationen. Man såg också en dubblerad överlevnadstid vid kombinationsbehandlingen. Trots att det här var en väldigt liten studie väcker det spännande tankar för oss som sysslar både med strålning och cellgift: att man kan kombinera de två. Det ledde till att vi i Umeå har jobbat i några år med att försöka utveckla en kombinationsbehandling med cytostatika och strålande isotoper. Tanken är att cellgiftet Taxotere ska slå på cancercellerna och isotopen Samarium ska förstärka effekten på prostatacancerceller i skelettet så att man får en samverkan, kuren kallas TAXSAM, se Figur 2. Figur 2. Koncentration i bäckenbenen hos en prostatacancerpatient i 30 minuter efter det att en kombination av den radioaktiva isotopen Samarium och cellgiftet Taxotere injicerats. Värdena visar hur istopen snabbt koncentreras till tumören. På x-axeln anges tiden (i sekunder) efter injektionen. 56

6 Vi genomförde sedan en studie för att kontrollera vid vilken tidpunkt man har mest radioaktivitet i metastasen och minst i den friska benmärgen. Den senare tar ju bara stryk av strålningen, och patienten får låga blodvärden. Då såg vi att medlet binds väldigt snabbt till skelettmetastaserna: Efter 30 minuter är det dubbelt så mycket strålning i metastaserna och efter 8-18 timmar når man maximal skillnad 3-4 gånger högre strålning i skelettmetastsen jämfört medi friskt bend se Figur 2. Det ledde fram till att vi gjorde en behandlingsserie med TAXSAM tillsammans med Sundsvall och Uppsala där man fick då en injektion Taxotere i veckan under fem veckor, och den här kom- binationen med Samariumstrålning ges 18 timmar före 4:e veckans cellgifter nästa morgon. Då har det mesta av radioaktiviteten i det friska benet sköljs ut men sitter kvar i skelettmetastaserna och kan samverka med cellgiftet när det ges. Figur 1 (s. 57). Den studien gjordes under 2004 och vi hoppas att få data nu under hösten Det har sett väldigt bra ut och vi har kunnat upprepa proceduren hos dom flesta patienterna. Det har visat sig att 3-veckorskurer med Taxoter är effektivare än veckovisa men lite giftigare. Det har tagit oss ett halvår att hitta en lagom mängd av blandningen Taxotere var 3:e vecka och Samarium. Nu kommer vi att lotta ett patientmaterial så att hälften får enbart cellgift och hälften cellgift tillsammans med isotopen. Syftet är att bevisa att kombinationsbehandlingen fungerar och är effektivare än enbart cellgifter. Varför just skelettet? Det andra forskningsfält som jag tänkte berätta om är att vi i Umeå har ett stort samarbetsprojekt mellan onkologer, ortopeder, patologer, urologer, radiologer och odontologer vid enheten för oral mikrobiologi, där Ulf Lerners forskargrupp är väldigt duktiga på inflammation i tänder och benvävnad. Syf- tet är att gå tillbaka till de gamla frågeställningarna: Varför sprider de här metastaserna sig till skelettet? Vilka prostatatumörer kan leva vidare, vilka kan smita undan den första behandlingen? Vi ska försöka förstå mer av vad som händer genom att ta biopsier från metastaserna och med Pernilla Wikströms teknik försöka förstå vad som händer i dem. Vi ska ta prover från skelett operationer där man sparar benbitar från skelettmetastaserna för att studera dem. Vi tar även prover från skelettmetastaser med röntgen direkt från den höft- 57

7 Figur 3. Mikroskopibilder av biopsier från en prostatacancerpatient. Det ljusare området är hårt skelett och där finns det benmärg (mörkare partier). kammen. Frågan är vad som händer vid hormonbehandling och när man ger cellgift vilka celler blir kvar efter behandling? När man tittar lite närmare på de båda biopsierna på Figur 3 ser man att de riktigt mörka prickarna är cancerceller, som kan bilda egna öar inne i benmärgen och kommunicera med omgivande celler för att utnyttja de tillväxtfaktorer som finns och börja växa. I den framtida behandlingen av prostatacancer, som jag ser det, kommer nya cytostatika och målsökande behandling att finnas med. Det pågår idag mycket diskussioner om målsökande mediciner. Vi har inte talat så mycket om angiogenes, nybildning av blodkärl, men de första medlen som häm- mar kärlnybildning i tumörer har nu börjat komma. Dessutom finns prepa- rat som hämmar olika tillväxtfaktorer och cancervacciner som vi tidigare inte har trott på. Rapporter om överlevnadsvinster efter vaccinationsbehandling av prostatacancer har nyligen rapporterats. En annan möjlig framgångsväg är att tidigare sätta in tilläggsbehandling på patienter med hög risk för att cancern spridit sig. Det finns en studie där man på denna grupp av patienter jämfört en grupp som tidigt fick cytostati- ka, med en grupp som inte fick. Resultatet visade att om man hade fått cell- gift hade färre patienter fått återfall av sjukdomen. 58

8 Screening med PSA-test? PÄR STATTIN: Jag tänkte summera vad som sagts hittills och sammanfatta var vi står idag vad gäller screening, dvs. massundersökning av män i riskzonen, för prostatacancer med PSA. Är det befogat? Vi vet att PSA-prov kan ge en diagnos 5 15 år innan symtomen utvecklas. Vi vet att då hittar vi oftast tumörer i ett behandlingsbart skede, men det skulle också innebära att många beskedliga tumörer, som aldrig skulle givit upphov till besvär, behandlas. Vilka skulle i så fall screenas? Eftersom prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder finns det ingen anledning att mäta PSA hos yngre män än så, om det inte finns en ärftlig belastning. Eftersom prostatacancer i regel har ett lång- samt förlopp är det dessutom osannolikt att PSA-test med efterföljande behandling skulle vara bra för symtomfria män över 75 års ålder eller för något yngre män med allvarliga sjukdomar. Men frågan om PSA-screening och tidig behandling bland män i åldern år är är bra eller inte, den har vi inget svar på. Det pågår en rad screeningstudier, men vi kommer att få vänta minst fem år på resultaten från dem. Den officiella fi hållningen i Sverige är fortfarande den som presenterades 1995 av en grupp inom SBU, Statens Beredning för utvärdering av medicinsk teknologi: Det saknas vetenskapligt belägg för att hälsokontroller med rektalpalpation och/eller analys av PSA för tidig upptäckt av prostatacancer är av nytta. Allmän screening [dvs. att man går ut till allmänheten och ber dem komma in för provtagning] eller opportunistisk screening [dvs. när provet tas hos enskilda patienter på läkares eller patients initiativ] rekommenderas därför inte. Figur 1. Förväntat utfall av screening för prostatacancer: Bland undersökta män bör prostatacancerfall påträffas. Nu ska vi ta en titt på vad man har sett i de här screeningstudierna jag beskrev, se Figur 1. I regel har män mellan 50 och 70 ingått. Principen har varit ungefär att man slumpvis har valt ut ett antal män ur befolkningen som 59

9 kallats till PSA-provtagning. Om undersökningen kallade män hade i dessa studier 900 män ett normalt PSA medan 100, alltså 10 procent av alla, har haft ett PSA över 3 eller 4 ng/ml; man har använt lite olika gränsvärden. Av dessa män med ett måttligt förhöjt PSA har 80 haft en normal biopsi medan man har hittat en cancer hos 20 eller 30 av dem. De flesta av männen där man hittat prostatacancer har sedan behandlats, men om de har en minskad dödlighet jämfört med en kontrollgrupp vet vi ännu inte. Jag skulle vilja säga att det viktiga innan man gör ett PSA-test är att noggrant fundera på konsekvenserna av provet. Att man har tänkt på de osäkerhetsfaktorer som faktiskt fortfarande finns. När testet väl utförs rullar i regel undersökningen på och få vill nog avstå från vidare utredning av ett avvikande prov. En studie i England visade emellertid att när män fått en noggrann information om PSA-testet avstod ungefär hälften från att ta provet. Att dämpa spridd prostatacancer Det finns många effektiva sätt att behandla och bromsa även spridda tumörer som utgår från prostata. Traditionellt sett har man inom cancerbehandlingen skilt på kurativ (botande) och palliativ (symtomlindrande) behandling. Jäm- för med andra sjukdomsgrupper, t.ex. högt blodtryck, kärlkramp och diabetes: Man botar inte dessa kroniska sjukdomar utan man dämpar eller tar bort symtomen. På motsvarande sätt kan man bromsa och dämpa spridd prostatacancer. Den kan inte botas, men vi har effektiv bromsmedicin. Figur 2. Utvecklingen av antalet nya fall per år av spridd prostatacancer i Sverige (Måttet är fall per män efter åldersstandardisering). 60

10 Antalet nya fall per år av spridd prostatacancer har faktiskt minskat under de senaste åren, se Figur 2. Amerikanen Charles Huggins ( ) upptäckte 1941 att om man ger östrogen till patienter med prostatacancer försvinner symtomen på sjukdomen. Det dröjde ända fram till 1966 innan han fick Nobelpriset för den här upptäckten, men den är fortfarande basen för vår behandling av spridd prostatacancer. De bromsmediciner vi använder bygger nämligen på principen att prostatacancer behöver manligt könshormon (androgener) för att till- Figur 3. Principskiss som visar kroppens reglering av nivåerna av könshormon (androgener, varav den viktigaste testosteron) och vid tvärstrecken några olika sätt att häva deras tillväxteffekt på prostata och därmed på cancertumörer från prostata. Tillförsel av östrogen hämmar bildandet av GnRH; att operera bort testiklarna (ablatio testis) tar bort testosteronproduktionen och antiandrogena substanser förhindrar att testosteron binder till androgenreceptorn i prostatacellen. växa, och om man kraftigt sänker den hormonnivån kommer många tumörceller att dö medan andra lägger sig i ett slags vilofas. Figur 3 visar principen för hur kroppens hormonnivåer regleras och några sätt att påverka detta. Hypothalamus i hjärnan utsöndrar hormonet Gonadotropine Releasing Hormone (GnRH). Det stimulerar hypofysen till att utsöndra gul- kroppshormon, på engelska Luteinizing Hormone (LH). Det i sin tur stimu- lerar testikeln till att bilda testosteron som i sin tur kan stimulera tillväxt av både prostata och prostatacancer. Det Huggins gjorde var att tillföra östrogen. På så sätt fick han en feedback som gör att GnRH-stimuleringen av hypofy- sen uteblir. Därmed hejdas också insöndringen av testosteron från testikeln och på så vis sänker man testosteronhalterna i blodet. Behandlingen bygger på det faktum att höjda östrogennivåer hämmar frisättningen av GnRH till 61

11 hypothalamus, en s.k. feedback-mekanism i kroppens hormonspel. Det var den första typen av behandling vi hade, den kom på 1940-talet. Man kan också nå samma effekt genom att operera bort testiklarna, s.k. ablatio testis. Det är ett litet kirurgiskt ingrepp där man tar bort båda testiklarna via ett snitt på pungens framsida. Det medför en väldigt snabb sänkning av testosteronet, på ungefär 6 timmar uppnår man samma effekt som vid kastrering. Det finns också andra sätt. GnRH-analoger, som infördes på 1980-talet, sti- mulerar GnRH-receptorer i hypofysen. När de konstant blir stimulerade konstant av en GnRH-analog blir de celler som innehåller sådana receptorer uttröttade och orkar inte längre insöndra LH. Det betyder att man först får en ökning av LH en nedgång, men sedan en nedgång och efter ungefär en månads behandling blir det samma effekt som om man hade tagit bort testiklarna. Den här uppgången i början brukar man stävja med en antiandrogen. Den fungerar genom att blockera testosteronreceptorn i prostatacellen. På så sätt kommer man att blockera testosteronets effekt inuti prostata trots normala nivåer av cirkulerande testosteron i blodet. Vilka är då fördelarna med GnRH- och kastrationsbehandling? Vi vet att de har god effekt vid spridd och symtomgivande prostatacancer. Antiandrogenet fungerar bra vid en lokal, avancerad tumör och har lite mindre biverkningar, även om en biverkan är att mannen ofta får förstoring av bröstkörtlarna, s.k. gynekomasti. Hormonbehandling med kastration eller GnRH-analoger ger biverkningar framför allt i form av förlorad sexlust. Om behandlingen pågår under lång tid kan mannen också drabbas av benskörhet. När ska man sätta in behandling? Man kan säga att vi har gått in i ett skede där vi ger hormonbehandlingen tidigare i sjukdomsförloppet. Vi har en hel del indikationer på att man vid lokalt avancerad eller spridd sjukdom har nytta av tidig behandling men då är det fråga om en balansgång mellan biverkan och nytta. 62

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning Avancerad prostatacancer en ny vår? På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning till föreningens årsmöte, fick medlemmarna lyssna på två intressanta föreläsningar. Det var två forskare från Sahlgrenska

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen Nyheter inom prostatacancerforskningen På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen besök av professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som föreläste om nyheter inom prostatacancerforskningen.

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Frågor och svar om Zometa Vad är Zometa? Zometa, tillhör de nyare så kallade tredje generationens bisfosfonater, och används idag för behandling av skelettmetastaser,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hypothalamus-hypofys 3 veckor 8 veckor Hypofysbakloben Hypofysstjälken Hypofysframloben ACTH-celler

Läs mer

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab) PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Västs kvartalsmöte i Skövde den 27 september. Föreläsare var överläkaren Bengt Johansson från Örebro Universitetssjukhus. Ett 50-tal personer hade mött upp,

Läs mer

På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst

På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst Prostatacancer en överblick På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst bjudit in överläkare Ola Bratt som föreläsare. Rubriken för hans föreläsning var Prostatacancer en överblick. Ola Bratt kommer ursprungligen

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Frågestund och debatt

Frågestund och debatt Frågestund och debatt Fr.v. Anders Bergh, Henrik Grönberg, Pernilla Wikström, Oliver Hedestig, Anders Widmark och Pär Stattin. Sverker Olofsson: Jag tänkte börja med Anders Bergh. Du sade något som fastnade

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017 WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Prostatacancer nu och om 10 år

Prostatacancer nu och om 10 år 1 Prostatacancer nu och om 10 år Så löd rubriken på professor Ralph Peekers föreläsning på ProLiv Västs årsmöte på Dalheimers Hus den 15 mars. Ralph Peeker är knuten till urologenheten på Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER FAKTA BAKOM MYTERNA OVANLIGA SJUKDOMAR I MULTIPEL SKLEROS I ONKOLOGI I IMMUNOLOGI 1 TILL LÄSAREN Prostatacancer är den vanligaste cancerformen

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren.

Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren. Patientinformation Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren. Varför ska jag ta Testogel? Testogel används

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR PROSTATACANCER

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR PROSTATACANCER REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR PROSTATACANCER 2016-2018 1. Prostatacancer, bakgrund Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män i Sverige och i Norra regionen insjuknar knappt 1000 män varje

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp

Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp Cancerforskare strävar efter rätt behandling för varje tumörtyp Cancerforskningen på UMAS spänner över breda fält. Från det grundläggande utforskandet av tumörers biologi till att finslipa verktygen för

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Behandling av lokal prostatacancer

Behandling av lokal prostatacancer Behandling av lokal prostatacancer operera, stråla eller vänta? Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Anders Widmark Professor, överläkare

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

ANDROGENDEPRIVATIONSTERAPI vid icke botbar prostatacancer

ANDROGENDEPRIVATIONSTERAPI vid icke botbar prostatacancer ANDROGENDEPRIVATIONSTERAPI vid icke botbar prostatacancer ADT (Androgendeprivationsterapi) är den effektivaste icke botande behandling som finns idag vid prostatacancer. Hur använder vi den som bäst och

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Maj

Läs mer

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA Finska Prostate Cancer Association Mer information om prostatacancer och dess behandlingar. Prostatacancerföreningen har patientföreningar över hela landet. En kontakt förfrågan kan skickas via www.propo.fi

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer