Behandling av lokal prostatacancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av lokal prostatacancer"

Transkript

1 Behandling av lokal prostatacancer operera, stråla eller vänta? Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Anders Widmark Professor, överläkare Onkologi, Inst. för strålningsvetenskaper PÄR STATTIN: När man ska tala om behandling av lokal prostatacancer är det lätt att det blir ungefär som när man ska på bilsemester: man tar med alldeles för mycket. Jag ska försöka att undvika den fällan, men det är inte så lätt eftersom det här är ett kontroversiellt område med otroligt många forskningsrapporter som delvis motsäger varandra. Så här stod det t.ex. i en nyligen publicerad artikel i The Lancet om behandlingen av lokal prostatacancer (min översättning): Kontroverserna kring beslut om hur man bäst behandlar lokal prostatacancer är ett av de mest intrikata och debatterade områdena inom all klinisk medicin och det är osannolikt att det kommer att lösas snabbt. Ska man då behandla alla män med prostatacancer? Frågan kan verka förvånande, men vi har redan delvis fått veta varför vissa män inte behöver behandling eftersom deras tumörer är små och/eller växer långsamt. Då kan man fråga sig vilka män som lämpar sig för behandling, dvs. när ska man ta bort eller döda all tumörvävnad? Eftersom de flesta tumörer växer långsamt är det rimligt att patienten ska ha en förväntad överlevnad på minst år för att bli aktuell för behandling. Det är ju först då som han kan ha en förväntad nytta av behandlingen som ju också har en del biverkningar. Tumören ska vidare vara lokal, dvs. inte växa utanför prostata, eftersom det bara är sådana som vi kan operera eller stråla bort helt och hållet. Antalet män med en liten tumör och lång förväntad överlevnad har ökat kraftigt, delvis pga. av den ökande användningen av PSA. Detta test används när vi undersöker patienter med vattenkastningsbesvär, men också för screening. 38

2 Figur 1. Andelen lokal prostatacancer hos män under 75 år har ökat Enheten på vertikalaxeln är procentandelen lokal prostatacancer av det totala antalet prostatacancerdiagnoser. (Källa: Nationella prostatacancerregistret 2003.) Andelen lokala tumörer har ökat ganska kraftigt i Sverige bara på en så kort tid som fem år, se Figur 1. Dessutom har antalet män i åldersgrupperna och år ökat medan andelen äldre män har minskat något, se Figur 2. Det betyder att det finns allt fler patienter som i princip skulle kunna vara lämpliga för en behandling som syftar till att bota sjukdomen. Figur 2. Förändringar i åldersfördelningen bland män som diagnostiserats med prostatacancer under åren 1999 t.o.m (Källa: Nationella prostatacancerregistret 2003.) 39

3 Vad är det då som för patienterna till en utredning som så småningom leder till en prostatacancerdiagnos? Framför allt är det symtom från nedre urinvägarna, men hälsoundersökning, det vill säga PSA-testning hos män utan symtom, svarar för ungefär 25 procent av all diagnostiserad prostatacancer idag, se Figur 3. Det här har medfört en ganska drastisk ökning av antalet män som opereras eller strålbehandlas i Sverige. Siffror från Nationella prostatacancerregistret visar att antalet nästan har fördubblats från 1999 till Hur sker då behandlingen? Ungefär 60 procent av alla män i Sverige behandlas med operation, ungefär 25 procent får en extern strålbehandling och sedan finns det några olika an- dra varianter av strålbehandling, se Figur 4. I Norrland ser det lite annorlunda ut, Figur 5. Här finns en stark tradition för strålbehandling och de som får extern strålbehandling är ungefär lika många som de som opereras. Figur 3. Fördelningen av orsaker till den utredning som lett till diagnosen prostatacancer. (Källa: Nationella prostatacancerregistret 2003.) Figur 4. Fördelningen på olika typer av botande prostatacancerbehandling i hela Sverige. Brakyterapi är en form av strålbehandling där strålkällan läggs i själva tumörvävnaden eller invid tumören. (Källa: Nationella prostatacancerregistret 2003.) Figur 5. Fördelningen av olika typer av botande behandling i norra delen av Sverige. (Källa: Nationella prostatacancerregistret 2003.) 40

4 Invändningsfri jämförelse saknas Vilket är då bäst? För att invändningsfritt kunna jämföra och säga att man vet vilken behandling som är bäst måste man göra en randomiserad studie, dvs. slumpvis fördela patienter till den ena eller den andra behandlingen och sedan följa dem under lång tid. Någon sådan jämförelse mellan operation och strålbehandling har inte gjorts. I de studier som finns har man gått ige- nom material i efterhand för att se vilka behandlingar som varit bäst. Då kan man grovt sett säga att operation och strålbehandling har haft ungefär likvärdiga resultat. Men ska man behandla över huvud taget? Den frågan kan verka förvånande, men det finns egentligen bara en enda studie i världen som har svarat på den: En klinisk randomiserad studie i Sverige, Finland och Norge. Den har en uppföljningstid på 6 år, vilket är lite kort i sådana här sammanhang eftersom det handlar om en så extremt Figur 6. Skillnader på några punkter mellan en grupp patienter med prostatacancer som opererats resp. inte opererats, långsamväxande sjukdom. Eftersom den här studien är den uppföljningstid 6 år. Källa: Klinisk randomiserad studie utförd i Sverige, Fin- enda i sitt slag så tänkte jag gå igenom den lite närmare, se Figur män genomgick ope- New Eng J Medicine 2002). land och Norge (SPCG-4, Holmberg ration me dan 348 patienter fick behandling först om några symtom tillstötte. Figur 6 visar att 16 patienter dog inom sex år bland de som opererades medan ungefär dubbelt så många dog i vänta-och-se -gruppen. Något färre i operationsgruppen fick metasta- ser, dvs. tillväxt av tumören så att den sprider sig utanför prostata till framför allt skelettet. Det fanns en ganska stor skillnad i den lokala tumörtillväxten mellan de båda grupperna, men vad gäller den totala dödligheten blev det däremot inte någon större skillnad efter de här sex åren. 41

5 Figur 7. Skillnader i överlevnad mellan patienter med prostatacancer som opererats (svart kurva) respektive inte opererats (grå kurva), uppföljningstid 6 år. Källa: Klinisk randomiserad studie utförd i Sverige, Finland och Norge (SPCG-4, Holmberg New Eng J Medicine 2002). Ett annat sätt att illustrera överlevnaden, där vi också får med tidsfaktorn, visas i Figur 7. På horisontalaxeln syns antalet år sedan studiens start och på vertikalaxeln syns antalet som dött i prostatacancer. Något fler har dött av prostatacancer i vänta-och-se-gruppen (grå kurva), och det som är viktigt att observera är att skillnaden förefaller öka vartefter tiden går. En liknande bild visar utvecklingen av metastaser: Även här finns en fördel för de opererade och den är något större än när det gäller överlevnaden. Vartefter tiden går ökar Figur 8. Skillnader i total dödlighet beroende på om patientens prostata opererats bort (svart kurva) eller inte (gru kurva). Källa: Klinisk randomiserad studie utförd i Sverige, Finland och Norge (SPCG-4, Holmberg New Eng J Medicine 2002). 42

6 skillnaden mellan de som är opererade och de som inte fått någon aktiv behandling. Om vi slutligen tittar på den totala dödligheten skiljer det egentligen ingenting mellan de båda grupperna, vilket framgår Figur 8. Skillnaden är väldigt liten och har inte börjat förändras efter 6 år. Det fanns några som man hade kunna följa i 8 år. Inom kort kommer en ny uppföljning av studien, där man har lagt till ytterligare ett antal år, och det ska bli spännande att se vad dessa data visar. Gissningsvis tror jag att de här kurvorna kommer att gå isär ytterligare något. Att ta bort prostata Hur går då operationen till? Prostata ligger som vi har sett något otillgängligt bakom blygdbenet, under urinblåsan och bukhålan. När man gör en s.k. radikal retropubisk prostatektomi (på svenska ungefär borttagande av prostata ) ser det ut som i Figur 9. Figur 9. Metoden för bort operering av prostatakörteln, s.k. retropubisprostatektomi: Patientens huvud är uppåt på delbilderna 1 3 och t.v. på bild 4. Man gör ett lågt medellinjesnitt från blygdbenet och knappt till naveln, går igenom bukväggen och när man som i bild 1 kommit i prostatas närhet hittar man en struktur, det s.k. dorsala venkomplexet, med stora blodkärl som man säkrar genom att sätta en sutur. Prostata friläggs och urinröret delas nedanför (bild 2). Bild 3 visar hur man sedan rullar upp prostata och delar de blodkärl som kommer in från sidan. Vesiklerna, (sädesblåsorna), som ligger bakom urinblåsan, opereras som regel också bort. Sedan tas prostata bort och blåshalsen skarvas med urinrörets övre del (bild 4). Man lägger in en kateter till urinblåsan genom urinröret som får vara kvar tills skarven mellan blåsa och urinrör är läkt. 43

7 Vilka fördelar har då prostatektomin? Ja, prostata opereras ju bort helt och hållet, vilket innebär att man kan göra en mikroskopisk undersökning av hela körteln. Som Anders Bergh visade tidigare, kan det vara av värde att veta hur det ser ut i hela prostata eftersom det så ofta finns flera olika tumörhärdar i den. En annan fördel med prostatektomi är att PSA-kontrollerna blir väldigt lättolkade efter en sådan operation: Både godartad vävnad och cancer i prostata är borta, vilket betyder att PSA efter ungefär 3 månader i princip ska sjunka till 0, om det inte finns några metastaser i kroppen. Vilka är då nackdelarna? En operation innebär i sig alltid risker med sövning osv. De vanligaste komplikationerna efteråt är urinläckage och erektionsproblem. Med den teknik vi använder för närvarande är urinläckage ganska ovanligt och sällan ett stort problem. Erektionsproblem uppstår hos mer än hälften av alla män som genomgått den här operationen. Det beror på att nerverna som går till penis passerar tätt invid prostatas baksida och därför ofta påverkas vid operation. Risken är störst för äldre och för de män som redan före operationen hade erektionsproblem. Sammanfattningsvis kan man säga att prostatektomi är en bra canceroperation men att framför allt erektionsstörningar är vanliga efteråt. Tioårsuppföljningar har visat att procent av de opererade männen har så låga PSAnivåer att de inte kan mätas. Lokal strålbehandling av prostatacancer ANDERS WIDMARK: Jag tänkte börja med att tala om strålbehandling i allmänhet. Det här med strålning är ju något mystiskt. Man hör ju ingenting när strålmaskinerna går. Jag ska berätta om hur det hela går till, om den teknikutveckling som varit sedan 1990-talet, om biverkningar och om hur framtiden ser ut. Yttre strålbehandling ges med en strålkanon där man skickar ut energi som riktas mot prostata, se Figur 1. Patienten ligger fixerad på en brits och man lägger en s.k. nollpunkt mitt i tumören. Utanför tumörområdet finns i prin- cip inga strålar, så det är ingen Tjernobyl-dusch utan en väldigt riktad och avgränsad strålning. Den fungerar som en energistråle som kapar arvsmassan, DNA, så att cellen antingen dör direkt eller när den ska dela sig nästa gång. Vi har haft en stark utveckling av strålbehandlingen under 1990-talet från 44

8 Figur 1. Strålbehandling av prostatacancer sker i en s.k. strålkanon. Strålkällan (i den lampliknande cylindern ovanför patienten) roterar så att fokus hela tiden ligger i prostata. att vi gav strålningen som i en fyrkantig låda över hela bäckenet till att vi idag, med s.k. organanpassad strålning, har kommit att ge ett väldigt litet fält med kanske 1 cm i säkerhetsmarginal kring prostata, beroende på rörligheten i organet. Man kan tänka sig prostata som en golfboll, omgivet av ett stålfält som en tennisboll omslutande hela prostata med viss marginal. Behandlingen går till så att man riktar fyra strålfält från varsitt håll, se Figur 2. När man räknar ut hur stråldosen kommer att fördelas ser man att det blir hälften på sidorna men 100 procent precis i prostata. Det är så man försöker öka dosen Figur 2. Vid s.k. organanpassad strålbehandling riktas fyra strålfält mot tumören, vilket innebär att stråldosen koncentreras till prostata. 45

9 just i själva tumören. En annan typ av strålning som ni kanske har hört talas om är fröbehandling, brachyterapi, där man lägger en inre strålning genom att placera strålande frön inne i själva prostata med hjälp av instrument. Man kan t.ex. lägga in 80 sådana frön som sedan får ligga kvar där livet ut permanent. Man kan också kombinera inre strålbehandlingar vid två tillfällen utan att lämna kvar strålfröna med 25 behandlingar med yttre strålning. Det går ut på att försöka ge lite kraftigare stråldos än vad man har kunnat tidigare. Fler behandlingar bättre Det finns ett antal nya studier på effekterna av strålbehandling. De visar sam- mantaget att när man ökar antalet behandlingar från 35 till 39 med högre stråldos levde 10 procent fler av patienterna utan metastaser efter fem år. Figur 3 visar att den högre stråldosen (39 behandlingar) ger en kraftig ökning av antalet botade patienter (ingen PSA-stegring) i en regelrätt randomiserad studie där man lottat mellan 35 och 39 behandlingar bland patienter som har lite större tumörer. Det är ju så att man oftast opererar de lite snällare och mindre tumörerna medan vi som strålar får ta de större. I gruppen med höga PSA-värden såg man också en avsevärd förbättring med fyra extra behandlingar som minskade antalet patienter som hade metastaser efter fem år. Det rör sig om 2 3 % istället för normala 12 %, och den vinsten är lika stor som man har sett på bröstcancer när man har givit cellgifter efter operationen. Det finns också en alldeles ny studie av små tumörer där alla patienter Figur 3. Andel utan stigande PSA-värden hos patienter som behandlats 39 gånger med högre dos resp. 35 g ång er med standarddos. X-axeln visar antalet månader efter behandlingen. (Pollack et al. 2002) 46

10 har PSA under 15. Där har man också jämfört 35 och 39 behandlingar och kunnat visa en förbättring bara genom fyra extra behandlingar. Kateter för precision Idag ger vi i Umeå alla patienter den här kraftigare behandlingen. Det finns risker med den här utvecklingen, och det är de ökade biverkningar som kan komma. I några av de amerikanska studier jag har nämnt hade blödningarna från tarmen hos patienterna ökat från 12 till 26 %. Problemet är att man kan inte minska säkerhetsmarginalen omkring tumörområdet hur lätt som helst, eftersom man inte kan se om prostata rör sig lite fram och tillbaka. Om det finns gas i tarmen flyttar den sig liksom om det kommer en muskelvåg i tarm- väggen eller lite avföring; vi brukar tala om dansande prostata. Frågan är hur mycket man kan skydda tarmen och de delar som har med det sexuella att göra, kanske blåsan också. Då kommer jag in på den forskning som vi har bedrivit i Umeå under senare år. Tillsammans med ett par kolleger Per Bergström och Per-Olov Löfroth har vi utvecklat en liten kateter, Beam-Cath, som innehållet ett antal markörer så att man kan se precis var prostata befinner sig när man strålar. Den började tillverkas i Skellefteå och är alltså en norrlandsprodukt. Figur 4 visar hur den används. Därmed kan man göra ett väldigt litet strålfält, begränsat till bara prostata, och använda mindre säkerhetsmarginal, 3 4 mm, när man ger behandling med Beam-Cath. Man kan då se att siktet i centrum av strålen ligger på rätt ställe och att man har en liten marginal runt själva prostata för att skydda tarm och blåsa. Figur 4. Katetern Beam- Cath läggs in som bilden visar och sedan riktar man strålningen så att strålens centrum ligger mitt på en av markörerna (en metallkula) vilket gör att man kan fokusera behandlingen även om prostata flyttar sig. 47

11 Enkät mäter biverkningar Därmed har vi gått igenom strålningen som behandling och vet att effektiviteten är lika som vid operation. Den andra forskningsprofilen fi som vi arbetat mycket med här i Umeå är just utvärderingar av biverkningar efter behandling av prostatacancer. Tillsammans med Per Fransson har jag arbetat med att mäta biverkningarna. Som mätinstrument har vi tagit fram en standardiserad enkät (PCSS Prostata Cancer Symtom Skala a) med frågor om hur man mår före behandlingen och i flera år efteråt, t.ex. Har du problem med dina urinvägar? och Hur många gånger kissar du per dag?, Det blir mycket kiss och bajs och sex, men sådant är livet när man arbetar med patienter som har prostatacancer och jag tror att det är viktigt att på rätt sätt kunna beskriva biverkningsriskerna för patienten. Vid strålbehandling är det egentligen tarmsymtomen som är mest typiska, se Figur 5. Lite blod i avföringen kan en del se, men inte värre än 1 eller 2 på den 10-gradiga skalan. Det är värre under själv behandlingsperioden, men blir bättre efter 3 4 månader. Lite läckage och lite slem i avföringen kan också förekomma ibland. Det har visat sig att med den teknik som vi har tagit fram ser vi ingen ökning trots att dosen numera är väsentligt högre än tidigare. Ungefär lika många, %, uppger att de inte har några besvär, dvs. 0 1 på den tiogradiga skalan. Figur 5. Patienternas skattning på en tiogradig skala (0 = i n g enti n g, 10 = mycket) av olika slags besvär från tarmen efter strålbehandling. 48

12 Figur 6. Patienternas skattning på en tiogradig skala (0 = ingenting, 10 = mycket) av olika slags urinbesvär efter strålbehandling. När det gäller urinen ses ingen säker ökning av problemen, se Figur 6. Det förekommer lite sveda och lite startproblem under själva strålbehandlingen, men dessa besvär läker ut efter ett par månader. Nästan ingen inkontinens ses med denna mätmetod men en mindre inkontinensökning förekommer, framför allt hos den del av patienterna som är betydligt äldre (över 75 år). Utvecklingen är snarast att inkontinensproblemen blir lite färre, och det kan bero på ett vi krympt strålfältet så att vi strålar lite mindre mot bäckenbotten. Tillsammans med urologerna i regionen har vi delat ut den här enkäten innan män med en lokaliserad prostatacancer skulle få behandling, oavsett om det gällde operation eller strålning. I Norrland de senaste åren är medelåldern för opererade ungefär 63 år, de som får strålbehandling är 4 5 år äldre, medan de som bara fått hormoner eller har gått med vänta-och-se ofta är ännu lite äldre (medelålder 71 år). Frågan är då hur det är med biverkningar när man frågar dem några år efter behandlingen. Det visar sig att de strålade har vissa avföringsproblem medan man ser mindre av den problematiken hos opererade. Om man tittar på inkontinensen efter ett år har de opererade lite mer, men numera inte så stora problem. Operationstekniken har blivit mycket bättre under senare år. Det som skiljer sig mest är erektionsförmågan, där man ser att den är klart sämre hos de opererade medan de strålade har en närmast oförändrad sexuell förmåga de första åren men möjligen en långsam besvärsökning över tiden. Hormonbehandlade har ännu sämre po- 49

13 tens; det är ju en form av kastrering som gör att man har mindre lust till sexuell aktivitet och sämre erektion. Idag finns det ju hjälpmedel på den här fron- ten. De kan inte hjälpa alla att bli som förut, men det tillför och förbättrar ändå för rätt många: % får bättre erektion om de använder Viagra eller dess släktingpreparat. Studie av högdosbehandling Det senaste idag när det gäller strålbehandling är en ny kunskap som talar för att just prostatacancer skulle kunna vara känsligt för stora engångsdoser, men om man ger det blir det också större risk för biverkningar. Om man ska ha ihjäl en cancercell i prostata kan man antingen ta lilla hammaren (låg stråldos varje gång) och slå 39 slag eller använda släggan (hög stråldos varje gång) och drämma till sju gånger för samma effekt. Så ser teorin ut och man har studerat det på några håll. Tanken är att vi nu ska göra en stor studie där lotten får att avgöra vilken behandling man kommer att få: En grupp får standardbehandling (idag 39 tillfällen) och en grupp får sju behandlingar med högre dos. Sedan ska vi jämföra vilken av metoderna som är effektivare när det gäller att förhindra återfall mätt i PSA-värde och vilka biverkningar respektive grupp får. Högdosmetoden verkar fungera i mindre studier och vi tycker att vi är mogna att rulla igång den här studien tillsammans med övriga Norden. Den utveckling som har kommit i och med att vi fick skiktröntgen i början på 1990-talet gör att det är lättare att se exakt var tumörerna finns. Det har möjliggjort att man kan försöka undvika den vävnad som man inte vill skada och ge kraftigare strålning mot prostata. Men då finns risker med biverk- ningar, som jag återkommer till. Trots markörtekniken, som både kan göras med Beam-Cath -kateter och med markörer direkt i prostata, har vi svårt att avgränsa prostata vid behandling. Då är magnetkameran (MRI) ett bra sätt och vi håller på att studera om den kan användas för att säkrare kunna veta exakt var prostata finns och därmed skydda bäckenbotten från strålning som kan orsaka inkontinens, se Figur 7. 50

14 Figur 7. Magnetkameran ger ökade möjligheter att se exakt var prostata befinner sig (det marke- rade området i mitten) för att bättre rikta strålbehandlingen. Sverker Olofsson: Jag tänkte när jag satt och lyssnade: Är det jobbiga behandlingar för patienten, operation och strålning? Anders Widmark: När det gäller strålbehandling är man här i åtta veckor: En behandling varje vardag, sammanlagt 39 behandlingar. Maskinen går två minuter per dag och man är bokad 15 minuter, vilket betyder att man är ledig 23,5 timmar av dygnet. Under senare delen av behandlingen får man något som liknar en liten urinvägsinfektion så att det tränger och irriterar men som läker ut efter någon månad. En del kan arbeta under tiden, andra tycker att det är mer jobbigt. Pär Stattin: Jag tror att man kan säga att det idag är en medelstor operation. Vi har en vårdtid på ungefär tre dagar efteråt, så att det är ju inget jätteingrepp. Också vi har utvecklat vår teknik vid operation så att den har blivit mycket skonsammare. Det stora problemet, som vi fortfarande har bekymmer med, är just att patienten inte har en fullgod erektion efter operation. 51

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Problem med avföring och urin efter operation

Problem med avföring och urin efter operation Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Frågestund och debatt

Frågestund och debatt Frågestund och debatt Fr.v. Anders Bergh, Henrik Grönberg, Pernilla Wikström, Oliver Hedestig, Anders Widmark och Pär Stattin. Sverker Olofsson: Jag tänkte börja med Anders Bergh. Du sade något som fastnade

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Prostatacancer nu och om 10 år

Prostatacancer nu och om 10 år 1 Prostatacancer nu och om 10 år Så löd rubriken på professor Ralph Peekers föreläsning på ProLiv Västs årsmöte på Dalheimers Hus den 15 mars. Ralph Peeker är knuten till urologenheten på Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

Överbehandling av prostatacancer diskuteras mycket.

Överbehandling av prostatacancer diskuteras mycket. Äldre män underbehandlas Ny svensk studie visar att många äldre män med högrisk för prostatacancer underbehandlas. Men skillnaderna är stora regionalt. Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Du ska få strålbehandling

Du ska få strålbehandling Du ska få strålbehandling FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få strålbehandling Strålbehandling betyder att du får behandling med röntgenstrålar. Strålbehandling ges mot cancern. Strålbehandling känns ingenting.

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Proscar 5 mg filmdragerade tabletter finasterid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Västra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Västra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2017 Maj 2018 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Hur diagnostiserar vi prostatacancer?

Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Anders Bergh Professor, överläkare Pernilla Wikström PhD, forskarassistent Båda vid enheten för patologi, Institutionen för medicinsk biovetenskap ANDERS BERGH: Jag

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

YTTRANDE LK Landstingets kansli. Landstingsstyrelsen

YTTRANDE LK Landstingets kansli. Landstingsstyrelsen YTTRANDE 1(2) 2012-01-02 LK10-0275 Landstingets kansli Landstingsstyrelsen Yttrande med anledning av motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling I en motion till fullmäktige föreslår

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling

Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling ÄRENDE 6 LF februari 2012 Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Urban Persson,

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Sydöstra regionen. April Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Sydöstra regionen. April Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 April 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Patientinformation bäckenbottenträning

Patientinformation bäckenbottenträning Patientinformation bäckenbottenträning Information till dig som ska genomgå radikal prostatektomi (borttagande av prostatakörteln) Radikal prostatektomi Operationen innebär en liten risk för bestående

Läs mer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Förklaringstext till Koll på läget onkologi

Förklaringstext till Koll på läget onkologi Förklaringstext till Koll på läget onkologi Definition av indikatorn anges nedanför grafen i onlinerapporten och i förklaringstexten Källa till indikatorn hänvisar till variabeln/variablerna i NPCR:s inrapporteringsformulär

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och vård Berör de tre cancerdiagnoser som drabbar flest människor. Prioriteringen

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Hinner du? Information om manlig inkontinens URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala-Örebro. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala-Örebro. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2017 Uppsala-Örebro Maj 2018 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL KVALITETSRAPPORT

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Jan Degerfält.

Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Jan Degerfält. Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Jan Degerfält. Annan Information Denna typ av dosmodulering möjliggör olika områden av en tumör eller närliggande vävnader för att få

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer