Frågestund och debatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågestund och debatt"

Transkript

1 Frågestund och debatt Fr.v. Anders Bergh, Henrik Grönberg, Pernilla Wikström, Oliver Hedestig, Anders Widmark och Pär Stattin. Sverker Olofsson: Jag tänkte börja med Anders Bergh. Du sade något som fastnade i huvudet, att vi borde vara bättre på att förutsäga biverkningar. Filosofera vidare om det Anders Bergh: Ja, vi har ju hört idag att det finns biverkningar och att de är olika om man opererar eller strålbehandlar. Man vet t.ex. att när man strålar på normal vävnad var som helst i kropppen svarar olika individer olika mycket och med skilda biverkningar. När man väljer vilken patient som ska få vilken behandling vore det naturligtvis intressant att kunna säga Jaha, det här är en person som inte kommer att få så mycket biverkningar av strålbehandling eftersom han tål det bra. Vi vill ofta kunna förutsäga hur det går med en given behandling, men vi sysslar inte särskilt mycket med att försöka förutse 70

2 biverkningar. Kanske vore det något, eftersom biverkningarna är intressanta, precis som Oliver berättade. Tänk om de gick att förutsäga! Sverker Olofsson: När man genomför en behandling en operation eller en strålbehandling vet alltså patienten inte på förhand om han får problem med sin urin eller sin erektion, utan turen eller oturen visar sig när han vaknar upp? Pär Stattin: Oliver har ungefär ett år efteråt intervjuat ett tiotal patienter som opererades Jag känner nämligen inte riktigt igen bilden av urinläckage från de patienter jag träffar på urologmottagningen idag. Det är inte så nattsvart. Vissa har ett droppläckage, men det var kanske ren otur att du råkade intervjua ett antal som var hårt drabbade. Oliver Hedestig: Det var två personer. Pär Stattin: Jag skulle vilja säga att det är väldigt sällsynt idag att en patient får stora problem med urinläckage. Sverker Olofsson: Det här är ju en viktig signal till alla oss som lyssnar. Urinläckage är rätt marginellt numera? Pär Stattin: Jag tror att det är ett problem som kan hanteras och att vi också har blivit bättre rent tekniskt under de senare åren. Anders Widmark: Idag har ni fått inblick i två olika sätt att studera vad som händer med patienterna efter behandlingen. Det ena är genom enkäter med specifika frågor om besvär (symtom) till många behandlade patienter då man kan mäta hur kraftiga och vanliga olika besvär är hos patienter, medan man kan säga att Oliver Hedestigs metod är s.k. kvalitativ och beskriver en enskild patients upplevelse av sina symtom. Dessa resultat är svårare att direkt översätta till hela gruppen av patienter. Det handlar mer om att tolka patientens 71

3 beskrivning av ett fenomen som kan uppträda och anknyter lite till vad Anders Bergh säger: Vissa patienter har otur och drabbas på något sätt och för just den patienten kan det vara besvärligt. När det gäller strålade kan man inte förutsäga det. Genetiskt skulle man kunna tänka sig att hitta de typer av personer som har ökad känslighet, och dem skulle man då kunna behandla med lägre dos för att undvika biverkningarna. Andra kanske inte passar alls för strålning och bör få en annan behandling. Att förutse biverkningar Sverker Olofsson: När ni väljer operation eller strålning, tar ni med biverkningarna i bedömningen? Kan man t.o.m. fråga patienten? Anders Widmark: Pär och jag har diskuterat det där ofta. Min idé är nog att förklara för patienten vad behandlingarna innebär, vilka biverkningar som finns och vilka risker han tar. Sedan har vi ambitio- nen att de flesta patienter själva ska välja vilken be- handling som passar deras ev. oro för olika typer av biverkningar. Det handlar om att beskriva valet på ett för patienten begripligt sätt. Pär Stattin: Jag tror att det som Anders säger är väldigt viktigt. Vi väljer inte åt patienterna utan presenterar behandlingsalternativen med deras fördelar och nackdelar. Om vi ska kunna säga att så här ska du göra, då måste vi ha en randomiserad, vetenskaplig studie som klart har visat att en behandling är bättre än en annan. Om vi inte har det, måste vi ha den ödmjukheten att presentera alternativen och sedan är det faktiskt patientens vånda. Han måste välja själv. Det finns ett indianskt ordspråk: Man ska gå många mil i en annans mockasiner innan man kan föreställa sig hur han mår. Sverker Olofsson: Jag förstår det, men ibland när man går till tandläkaren vet man ju nästan inte vilken dörr man ska genom utan att fråga tandläkaren om råd. Man är ju så fruktansvärt utlämnad till en expert. Det spelar 72

4 nästan ingen roll att ni säger till mig att jag ska välja utan min fråga blir till sist Hur skulle du ha gjort? Anders Widmark: Jag tror nog att både Pär och jag försöker ge patienten underlag för sitt beslut. Prostatacancer är ju konstig: Man får cancer och så kan doktorn inte säga vad som är bäst. Det är ju förskräckligt! Patienten kanske träffar oss var för sig. Om vi är eniga kan det ändå bli så att han går hem och funderar en gång till. Vi stödjer det som patienten väljer, men det är faktiskt så med den här sjukdomen att man bör ge en ganska bred bild och inte leda patienten. Jag undviker nog att försöka bestämma. Henrik Grönberg: Jag tycker att man kan vidga den här intressanta diskussionen lite. Vi behandlar ju också kvinnor med bröstcancer. Där finns det inte alls samma valsituation utan det gäller att operera bort tumören, ofta strålbehandla bröstet efteråt och komplettera med hormon- eller cellgiftsbehandling. Det är liksom rakt på. Det behövs mycket information om biverkningar, men det är inte så att man lämnar över till patienten att välja. Det är ett unikt problem just med prostatacancer. Jag har också en kommentar till Anders Berghs tankar om dem som får strålbehandling. Ungefär % får ganska allvarliga strålbiverkningar och det vore ju väldigt intressant att i förväg veta vilka. Det som vi kan göra forskningsmässigt är att oftast genom genetiska studier undersöka vilka som har den här höga känsligheten och vilka som inte har det. Är man högkänslig för strålbehandling ska man kanske välja operation istället. Sverker Olofsson: Det där har inte jag förstått. Det är alltså så att olika människor verkligen reagerar olika på strålning utan att det har att göra med dosens kraft eller om man prickar rätt etc.? Henrik Grönberg: Ja, det är samma sak om man ger cellgifter: Människor reagerar väldigt olika. Vissa får en kraftig reaktion på cellgifter, andra inte. Det är den egna kroppen som reagerar. 73

5 PSA-test och symtom Sverker Olofsson: Jag vill ställa en fråga till som jag tycker kan vara lite korkad, men ändå är viktig: Vad ska jag känna i min kropp för att jag ska ta kontakt med er? Pär Stattin: Det är faktiskt som med blodtrycket att det inte känns annat än om det är fruktansvärt högt. Du kommer alltså normalt inte att känna något särskilt i din kropp om du har prostatacancer. Anders Widmark: Det finns de som säger att den största sannolikheten för att inte få prostatacancer i Sverige idag är att låta bli att PSA-testa sig. Sverker Olofsson: Det är tänkvärt. Men vad säger du egentligen med det? Anders Widmark: Jag säger att vi fortfarande är osäkra om vinsten för den enskilde patienten kontra risken för biverkningar. Jag brukar säga att PSA fungerar som en patient stress aktivator men också som en population stress activator (stressaktiverare i befolkningen). Vi har inga distriktsläkare i panelen, men det är de som möter den här floden av oroliga män. Har man tagit ett PSA-prov hamnar man så att säga på rälsen för att söka läkarvård. Vi har inte talat så mycket om det idag, men 80 procent av de män som har förhöjt PSA-värde har faktiskt inte cancer. Sverker Olofsson: Det innebär att om man inte har ett starkt arv ska man inte grubbla så mycket på det här utan låta livet gå vidare? Pär Stattin: Vi måste vara lite tråkiga och luta oss mot data istället för att tycka och tro. Eftersom det inte finns några data på området kan vi bara ha en åsikt, men den kan mycket väl vara passé om fem år. Det pågår jättestora screeningstudier (undersökningar av stora befolkningsgrupper utan symtom) där man tar reda på det är någon nytta med PSA-prov och efterföljande behandling, men vi har inte resultat från dem än. Anders Widmark: Det vi har sett i tidigare studier är väl egentligen att man var tvungen behandla 17 friska personer för att bota en sjuk. 74

6 Risken efter 75 Publikfråga: Pär Stattin sade att när man hade fyllt 75 år skulle man inte behöva ta något PSA-prov. Ska det tolkas så att när du har klarat dig så långt i livet utan symtom eller höga PSA-värden, då kan du känna dig ganska trygg? Minskar risken med högre ålder? Henrik Grönberg: Jag tycker faktiskt att det var ganska väl sagt. Det stämmer. Sannolikheten för att man ska få en sjukdom som är spridd så att man dör av det är ganska liten vid den ålderna och med lågt PSA. Dödligheten i cancersjukdomar sjunker faktiskt efter 75 år. Publikfråga: I en TV-intervju med Bert Karlsson framkom det att han skulle ha valt att bli opererad med en robot. Kommer Umeå att få en sådan? Pär Stattin: Det är ofta så när nya operationsmetoder dyker upp att de införs av entusiaster som gör det utan att egentligen jämföra med den standardbehandling som finns. Det gäller både laparaskopisk kirurgi och den här robot- assisterade tekniken som nu bara finns vid Karolinska sjukhuset. Den appa- 75

7 raten kostar mellan 10 och 20 milj. kr plus rätt höga engångskostnader per operation. Man har hittills inte visat att resultaten är bättre än vid standardbehandling. Det finns en del tecken på att det i framtiden skulle kunna bli bättre. Vi är intresserade och arbetar på att ordna finansiering av en sådan ro- bot, men det är i så fall ett ganska stort åtagande för landstinget. Sverker Olofsson: Förklara, vad menar man med en robot? Hur skulle det gå till? Pär Stattin: Det är egentligen en vidareutveckling av laparoskopisk kirurgi, titthålskirurgi, och innebär att man inte öppnar bukväggen utan för in instrument genom smala kanaler. Den robotassisterade kirurgin är ytterligare ett steg, där man har en extremt god rörlighet i och styrning av de här instrumenten. Publikfråga: I Uppsala finns ju den här PET-kameran. Om ni får en sådan hit till Umeå, blir det lättare för er att ställa rätt diagnos och göra det tidigare? Anders Widmark: Det har väl visat sig under senare år att just PET-kameran kan påvisa den ökade ämnesomsättningen, metabolismen, i cancercellerna. Det här gäller speciellt lungcancer, där man idag använder metoden standardiserat. men ett av våra stora problem är ju att veta om cancern är kvar i prostatan eller om den har spritt sig utanför till körtlar eller till skelett. Där kan nog en PET-undersökning hjälpa till. Anders Bergh: Jag håller med. Det är ju viktigt att hitta tumörerna medan de är små, men kanske ännu viktigare att kunna följa effekten av en pågående behandling. Då behöver vi metoder för att kunna spegla aktiviteter i den här lilla metastasen och PET är en sådan. 76

8 Hur många stick behövs? Sverker: Du berättade ju hur man tar prover från prostata med nålar och sade då att en del sticker in sex nålar och andra betydligt fler. Det är säkert många med mig som funderar, är det där en plågsam historia för patienten? Pär Stattin: Man kan väl säga att det är ett lätt obehag, men det är oerhört varierande hur patienter upplever provtagningen. Sedan kan man lägga till att sedan ett halvår har jag börjat göra en nervblockad på alla som vill, vilket har gjort att det har blivit betydligt lättare att genomföra undersökningen utan obehag. Sverker Olofsson: De där nålundersökningarna, om det nu är 6, 12 eller 18, hur säker blir du på om det finns en tumör i prostata eller inte? Pär Stattin: Tråkigt nog råder det, precis som med PSA-värdet, inte någon större säkerhet. Som Anders Bergh berättade är det ändå en ytterst liten del av prostata vi undersöker. Med tolv biopsinålar tar vi dubbelt så mycket vävnad som med sex, men ändå vet vi ju inte vad som finns i resten av körteln. Sannolikheten för att missa något är givetvis mindre med tolv stick, men det kan finnas en tumör även om man inte ser något på biopsierna. Anders Bergh: Tolv tusendelar eller sex tusendelar av något är fortfarande väldigt lite. Det är ju inte så lätt, för att vi kräver dessutom att vi genom de här nålsticken ska kunna säga hur det är nu, hur det kommer att vara om fem år, om tio år och om femton år. Det är krav som vi inte ställer på någon annan form av cancerdiagnostik. Hittar man en misstänkt brösttumör vid mammografi och sticker i den är det bara för att kunna säga om det finns cancer just där. Vid prostatabiopsier vill man ha otroligt mycket mer information om nutid och framtid, vilket förstås vore bra att få men knappast realistiskt. Sverker Olofsson: Om jag förstår dig rätt är det så att även om sticket visar en tumör kan ert beslut om operation eller inte operation ändå bli felaktigt. Ni vet alltså inte hur farlig den här tumören är? 77

9 Anders Bergh: Nej det var ju mitt huvudbudskap att en stor majoritet av tumörerna är väldigt lika varandra, så vi behöver nya parametrar för att skilja dem bättre åt. Både över- och underbehandling Sverker Olofsson: Tror ni att ni överbehandlar mycket? Anders Bergh: Ja, men jag tror också att vi underbehandlar en del just därför att det alldeles solklart finns en typ av prostatatumör som är aggressiv och måste upptäckas mycket tidigt, Där kan det t.o.m. vara för sent med ett PSAprov och operation direkt efter. Problemet är att det som är rätt för en person inte är det för en annan. Henrik Grönberg: Jag skulle vilja plocka upp tråden om de riktigt elaka tumörerna. Vi får ju inte glömma trots allt dör varje år män i prostatacancer. Det är naturligtvis dem som man egentligen skulle vilja hitta så tidigt som möjligt. Jag tror att vi de närmaste åren kommer att sikta in oss på att hitta de ganska få som har en verkligt aggressiv cancersjukdom. Pär Stattin: Man kan komma ihåg att 2003 var det första år när vi opererade och strålade fler personer än som dog av prostatacancer. Överbehandling- en är nog inte så stor, utan problemet ligger just i selektionen, att veta vilka som verkligen behöver behandling. Publikfråga: Jag skulle vilja ställa en fråga som jag nog har fått svar på men kan vara av ett visst allmänintresse. Finns det någon risk med att ta de här proverna från prostatan att man triggar igång cancern? Anders Bergh: Det är en mycket bra fråga och särskilt intressant i och med att man sticker via ändtarmen. Där är ju en av riskerna att man råkar föra in bakterier. Nu kan man ändå säga att erfarenheten talar för att biopsierna inte 78

10 är farliga. Hur kan man veta det? Jo, hos många män med godartad prostataförstoring och vattenkastningsbesvär hyvlar man och stökar till prostata ordentligt med en operation. 10 procent av de här männen visar sig också ha cancer. Deras sjukdomsförlopp är likadant som om cancern var upptäckt på ett annat sätt, och ändå har man ju ställt till mycket större skada i vävnaderna än med nålsticken. Rent teoretiskt vet man emellertid inte om det finns en risk, men i så fall är den inte stor. Vad gör kineser i USA? Publikfråga: Tidigare visades en världskarta på vilken man kunde se att i huvudsak i-länderna har stor utbredning av prostatacancer. Intressant är naturligtvis varför resten av världen har så låg frekvens. Min fråga är om man är säker på att det verkligen förhåller sig på det sätt som bilden visar eller om den låga frekvensen möjligen kan förklaras av att s.k. u-länder har mycket mindre uppföljning och inte satsar så stora resurser på att följa upp cancer i prostata. Henrik Grönberg: Det är en spännande fråga som du ställer och jag tror att svaret är kluvet. Självklart är inte sjukvården på landsbygden i Kina lika väluppbyggd som i Sverige, men tittar man på Japan som garanterat har en lika väl utbyggd sjukvård som Sverige har de bara en tiondel av den prostatacancer som vi har. Så det är helt klart att det finns skillnader i de olika be- folkningarna. Varför det är på det sättet är ju den stora frågan. Kunde vi förstå den här skillnaden skulle vi kunna komma längre. Sverker Olofsson: Talar du om en genetisk skillnad? Henrik Grönberg: Det kan vara så. Det visar mitt exempel med kineser som flyttar till USA. Det är klart att det finns en genetisk skillnad eftersom de inte får lika mycket prostatacancer som amerikaner i allmänhet, men livsstilsfaktorerna vad man äter och vad man gör är också viktiga. Sverker Olofsson: Den där kinesen som flyttar till USA och där får betydfl ligt större risk för prostatacancer, vad gör han i Amerika jämfört med hemma som orsakar det här? 79

11 Henrik Grönberg: Jag tror t.ex. att han åker bil och slutar gå. Även om han är kines äter han mycket från McDonald s och liknande, dvs. fetare mat. Det är ändå en väldig skillnad att leva på landsbygden i Kina och i Kalifornien. Anders Bergh: Man kan också säga att det är väldigt hoppfullt om det är så. Jag nämnde att det finns väldigt mycket små, små tumörer hos de flesta lite äldre män om man tittar efter, t.ex. vid obduktioner. Det är så i Japan också, och trots att japaner förmodligen har lika många små mikroskopiska cancerhärdar som vi är ändå risken där bara en tiondel. Det talar för att det är inte det faktum att det finns en liten tumör som är det viktigaste, utan huruvi- da den där lilla tumören sätter igång att växa. Där är min uppfattning att det har mera med vår livsstil att göra än med arvet. Typer av strålbehandling Publikfråga: Då det gäller biverkningar av strålbehandling, vilka är skillnaderna mellan de olika typer och doser som ni ger här i Umeå? Anders Widmark: Som Pär har sagt finns det inga direkta jämförelser där fi man har lottat så att hälften har fått det ena och hälften det andra. I en del av det projekt som jag beskrev kommer vi att kunna studera både yttre strålning och inre strålning. De inre strålarna, fröerna som vi lägger in, används hittills bara till de allra minsta tumörerna. Men den metoden kan ge vissa urinvägsbesvär, kanske lite mindre tarmbesvär men det vet man inte ännu. När det sedan gäller målsökande robotar talar vi om en cancer som har spritt sig. Då är vi inne på det jag visade med isotoper som söker sig till cancern där den växer i skelettet. En annan typ är ju den lilla revolution som har kommit med s.k. monoklonala antikroppar som vi har börjat använda på senare år. Det pågår studier med den typen av målsökande medel, som i princip letar fram nyckelhål på cancercellerna. Här pågår en snabb utveckling idag. 80

12 Riksorganisation för drabbade och anhöriga Publikinlägg: Jag heter Lasse Edlund, bor i Östersund och representerar dels patientföreningen Jämtgubben i Jämtlands län, dels Riksorganisationen för prostatacancer ROP som f.n. har 16 delföreningar i Sverige och cirka medlemmar. Något som inte har framkommit så mycket under de här timmarna är de anhöriga. Om män får diagnosen prostatacancer per år, vill jag påstå att personer är drabbade och det talas för lite om den aspekten. För egen del opererades jag för prostatacancer Jag vill påstå att jag mår bra och fungerar nästan helfritt även hemma i sängkammaren, så det finns stort hopp i de här frågorna. Inom ROP har vi under ett år diskuterat vårt ställningstagande kring PSA-prover och vi är helt eniga med expertisen om att det finns många frågor som måste diskuteras, men helt klart är det att män som har en ärftlighetsfaktor ska undersöka sig. Vi efterlyser bättre diagnosmetoder, effektivare behandling och så småningom kanske när man har klarat ut det här med snälla och aggressiva tumörer kanske en screening. Det viktigaste vi tycker är att man arbetar för en tidig upptäckt av den här sjukdomen. Publikfråga: Jag tryckte själv igenom att få genomgå PSA-test och därför hamnade jag för några veckor sedan uppe på urologen här i Umeå, där man gjorde en biopsi. Jag är tacksam för att jag har fått göra PSA-proverna även om jag mycket väl förstår att det finns stora gråzoner. Jag ska nu antingen ge- nomgå operation eller strålning. Pär Stattin: Jag tycker att det är självklart att om man har fått information av konsekvenserna av en PSA-provtagning ska man också få genomgå det. Jag tycker inte att vi ska neka den som vill ta PSA-prov. Det är väldigt tråkigt om det sker. Publikfråga: Jag är också lite fundersam över många läkares obenägenhet att ta PSA-prov. Jag har en bekant vars far dog i prostatacancer. Han var till sin läkare i höst och nekades PSA-prov, vilket jag tycker är märkligt. Han hade dock en ärftlig belastning. 81

13 Publikfråga: Om vi ska vara ärliga hänger mycket på vilken läkare man hamnar hos. Är det en kirurg vill han skära, han är ju expert på det, medan en onkolog arbetar med strålning och är bra på det och en medicinare tycker att det är hormonbehandling man ska satsa på. I USA är det visst vanligast med operation, och det kanske handlar mer om juridik eftersom man där stämmer läkaren om man fått fel behandling. Min fråga är när vi får en samordning av de här tre kompetenserna så att de kan sätta sig ner med patienten och säga att nu har vi kollat här och så här är det i ditt fall? Anders Widmark: Jag tror att den formen av samordning kan dröja rätt länge. Det man har idag är begreppet second opinion, som innebär att om man är osäker kan man gott prata med både en onkolog och en urolog eller kirurg om sin sjukdom. Då tror jag att man kommer att få höra båda sidor om de här biverkningarna. Sverker Olofsson: Men är det självklart att man får göra det om man vill? Pär Stattin: Ja, det är det nog. Vi har visserligen inte en regelrätt samrådsgrupp, men för ju en diskussion med patienten om vilken behandling han kan välja. Där presenterar jag de alternativ som finns och om det då är så att patienten känner sig osäker eller på något sätt lutar åt att han vill ha strålbehandling, då skickar jag en remiss till onkologen. Det kan ju finnas en del som är villrådiga och vill ha ett andra råd, men jag skulle vilja säga att idag finns inga väggar mellan oss utan vi kommunicerar fritt. Varje vecka har vi onkologer och urologer konferenser för att diskutera fall tillsammans. Arv till barnbarn? Publikfråga: Är den ärftliga påverkan från en man ner till hans barnbarn lika stor om den går via en dotter eller en son? Henrik Grönberg: Det var en spännande fråga. Självklart kan ett anlag ärvas ner från en kvinna ner till hennes söner. Det betyder att om man t.ex. har två eller tre morbröder med prostatacancer kan ens mamma ha fört ner det 82

14 här anlaget. Det är alltså helt rätt det du säger att prostatacancer kan ärvas både från mammas och pappas sida. Publikfråga: Tidigare fick vi se ett citat som nämnde rektalpalpation, alltså att känna på prostata med fingret, och det har ingen sagt något om. Det ut- förs ju ändå vid hälsoundersökningar. Vad ser man egentligen med det? Har det någon som helst betydelse? Pär Stattin: Man kan säga att det är ett ännu trubbigare instrument än PSA, men ändå inte helt värdelöst. Henrik Grönberg: Naturligtvis ser man inte mycket med fingret, men det kan ju vara till vägledning om en man söker för vattenkastningsbesvär. Känner läkaren då en väldigt stor prostata ger det ju vägledning om hur man ska gå vidare. Publikfråga: Människor blir ju röntgade ut och förut hos tandläkaren och inom sjukvården. Kan det vara orsaken till att en del är känsligare för strålning? I så fall kunde man ju titta i journalerna för att få veta hur mycket strålning en person redan har fått? Sverker Olofsson: En fråga som jag fick med mig under pausen hör lite samman med detta: Finns det risker med att sitta och ha en bärbar dator i knät väldigt länge och ofta? Henrik Grönberg: Det tror jag inte. Det är med största sannolikhet så att all den här strålningen vi diskuterar från mobiltelefoner, datorer osv. och från tandläkarbesöken inte har någon effekt på prostatacancer. De enda cancerformer som möjligen skulle kunna orsakas av strålning är leukemier. Blodcellerna är mycket mer känsliga än en prostatacell. Anders Widmark: När det gäller betydelsen av den totala mängden röntgenstrålning, tror vi nog mera på att variationen i strålkänslighet beror på genetiska olikheter mellan människor. 83

15 Bra att vara positiv? Publikfråga: En bred fråga till en kunnig panel: Jag har en läggning att vara positiv, känna och tycka bra om allting. Ger det kroppen en kick att bearbeta ev. tumörsjukdomar? Anders Widmark: Det där är ju ett tema som diskuteras mycket och jag är ingen expert på det, men jag tror att det finns ett par större studier där man först trodde att den här inställningen till cancer hade större betydelse, men att vid upprepade undersökningar verkar det inte spela särskilt stor roll för cancerns utveckling. Jag tror att det är viktigare att leva och må väl och kanske fundera över sin livsstil. Publikfråga: Ni talar mycket om att låta patienten få välja. När det kommer till behandling med Taxotere, som är dyrt, undrar jag vem som fattar beslutet och på vilka grunder? Är det t.ex. skillnad om man bor i Umeå eller i Lund? Är ni mer framåt här? Anders Widmark: Det är en balansgång. Det skiljer i inställning och erfarenheter av medlet på olika håll. Tyvärr eller tack och lov, hur man nu vill se det, har vi varit med i studierna här i Umeå och är relativt positiva till Taxotere. Vi tycker att vi ser en effekt. Men det pågår en debatt i Sverige huruvida man kan välja ut vissa typer av patienter som skulle vara mer lämpade för det här medlet. Sverker Olofsson: Vi har talat om erektionsproblem och om urinläckage. Vilka möjligheter finns det att göra ytterligare ingrepp för att få ordning på kroppen i dessa lägen? Pär Stattin: Jag tog inte upp det, men idag finns ganska goda möjligheter att behandla erektionsproblem. Vi har ju världens mest kända produktnamn, Viagra, a och dess kusiner som är mera långverkande, bl.a. Cialis. De ver- kar alla genom att öka genomblödningen i cellkropparna i penis, vilket underlättar förmågan att få stånd. Vi brukar nästan regelmässigt utrusta patienterna med sådana tabletter efter operationen. Sedan finns det också olika former 84

16 av injektionsbehandlingar som ökar genomblödningen. Sammantaget har vi goda möjligheter att hantera den här typen av biverkningar. Sverker Olofsson: Kan man göra något operativt ingrepp för att få ordning på ett urinläckage? Pär Stattin: Ja, det finns ett ingrepp där man lägger in ett s.k. ett sfi nkter- implantat, dvs. en muffventil runt urinröret som man sedan kan sköta med en pump som läggs i pungen. Men vi har lagt in extremt få sådana i Umeå, eftersom vi inte har sett den typen av stora problem så ofta. Jag tror att det kan handla om 2 3 fall på en 10-årsperiod och då inräknat utomlänspatienter. Det finns alltså möjligheter att hjälpa till, men vi behöver ganska sällan ta till kirurgi. En sak som jag också tycker att man bör säga ifråga om de här problemen med urinläckage och bristande erektion är att patienternas totala livskvalitet efter både operation och strålbehandling ofta är bättre än normalbefolkningens. Sverker Olofsson: Det måste du faktiskt förklara. Hur då? Pär Stattin: Ja, nu kan jag luta mig mot studier som visar att patienter som genomgått en sådan här behandling uppskattar livet högre och anger en bättre livskvalitet än en motsvarande, åldersmatchad kontrollpopulation. Anders Widmark: Vi har gjort studier där man har använt de formulär som är vanliga för att mäta allmän livskvalitet, vilket i sig är svårt i en enkät, men med den mätmetoden ser det inte ut som att de som fått behandling har det sämre. Det är ju en sak att mäta symtom, men begreppet livskvalitet kan ju variera beroende på vilka förutsättningar och vilka förväntningar på livet man har. Oliver Hedestig: Jag nämnde ju något om supportgrupper. Två män i operationsgruppen bland dem som jag intervjuade berättade hur viktigt det var med de här samtalen i väntrummet på urologen och att få höra med dem som hade fått läckageproblem. I det samtalet förstod jag att de uppmuntrade var- 85

17 andra till de knipövningar som de fått instruktioner om, de upplevde att de hjälpte varandra att komma runt sina läckageproblem. Anders Widmark: Vi har ju talat om sexualitet och erektion på ett mycket tekniskt sätt, men man ska ju inte glömma att den sexuella aktiviteten oftast kräver två parter. Det innebär ju en omställning i livet om erektionen sviktar och alla är kanske inte vana att prata med varandra på det sättet. Sexualiteten har ju fungerat i år och så blir det svårt. Sverker Olofsson: Jag tänkte avsluta med att rikta en fråga till dig, Oliver, utifrån dina samtal med patienter. Ge tips till den som har genomgått det här eller är mitt uppe i det. Hur ska man tänka och vad kan man göra? Oliver Hedestig: Jag har förstått att det är viktigt att tala med andra män i samma situation. Det är ett sätt att trösta sig själv, ett sätt att skapa sig mera kunskap och att inse att det finns en variation i upp- levelser. Sedan tror jag att det är viktigt att man är öppen mot sin doktor. Många vill ha en nära relation till sin doktor för att ventilera sina innersta tankar. Den relationen är inte oväsentlig. Sedan tror jag att det också är viktigt, kanske framför allt för fruarna, att inse att mannen kanske måste få vara lite för sig själv ibland och hantera livet på sitt sätt. Att hugga ved är inte oväsentligt för de män som kan det. Eller kanske vara ute i skogen, fiska eller vara ute på sjön för sig själv. Det ver- kar vara en god strategi för att lindra det man bär på och kanske har man inte förmågan att prata så mycket, men man känner desto mer. Sverker Olofsson: Det är inte så dumt att ha ett universitet med all kunskap som finns där och få träffa er en eftermiddag som den här. Tack till er som har suttit och lyssnat och tack till er som har svarat. 86

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen Nyheter inom prostatacancerforskningen På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen besök av professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som föreläste om nyheter inom prostatacancerforskningen.

Läs mer

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Några råd om hur man kommunicerar i relationen Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger. FÅGELSKRÄMMAN Upprättelsen Paulo hade äntligen blivit insläppt, och nu stod han där mitt i salen. Runt omkring honom satt män, kvinnor och barn och betraktade honom nyfiket. Vad är ert ärende? frågade

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Aniara Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Vi änglar finns här runt omkring er. Var och en av er har en specialare, en liten extra ängel,

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Information för dig i klimakteriet

Information för dig i klimakteriet kvinnokliniken Information för dig i klimakteriet Innehåll Vad är klimakteriet?... 3 Menstruationen blir oregelbunden... 3 Menopaus... 3 Symtom... 4 Benskörhet... 4 Inför klimakteriebehandling... 5 Klimakteriebehandling...

Läs mer

Min hälsohistoria från början till nu Augusti 2012.

Min hälsohistoria från början till nu Augusti 2012. Min hälsohistoria från början till nu Augusti 2012. Mitt liv har alltid varit fysiskt, både jobb och på fritiden, normalviktig, ingen diabetes. Så jag borde väl inte bli sjuk? Jag heter Bengt Vestbergs

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

Äldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT.

Äldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT. Äldreting i Piteå Den 22 oktober 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun Deltagare Ca 125 medborgare Robert Bergman, moderator Ann-Mari Niva, sakkunnig - Samverkan Anna Thille,

Läs mer