Projekt BIOAGRO LIFE06 ENV/S/ Lekmannarapport BIOAGRO Systemet för hållbar agroenergi från restbiomassa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt BIOAGRO LIFE06 ENV/S/000517 Lekmannarapport 2009. BIOAGRO Systemet för hållbar agroenergi från restbiomassa."

Transkript

1 Projekt BIOAGRO LIFE06 ENV/S/ Lekmannarapport 2009 BIOAGRO Systemet för hållbar agroenergi från restbiomassa. BIOAGRO projektet resulterade i en produktionsanläggning för att producera ett koldioxidneutralt bränsle. Detta genom en innovativ metod för att konvertera jordbruks restprodukter såsom utsädesavrens till ett miljömässigt hållbart bränsle. Sven Olof Bernhoff & David Andersson

2 Projekt BIOAGRO Projektet startades den 1 januari 2006 och avslutades den 30 november Målet var ett utveckla och implementera en innovativ metod för att minska växthusgasutsläpp från jordbrukssektorn. Projektet genomfördes i form av ett samarbete mellan utsädesindustrin, bioenergiföretag och den akademiska världen. Det resulterade i en komplett anläggning som möjliggör restproduktreduktion, produktion av förnyelsebart bränsle och värme samt ett demonstrationssystem för dessa funktioner. Projektet genomfördes av två projektpartners utsädesbolaget Skånefrö AB och förbränningsteknikbolaget HOTAB Gruppen, båda från Sverige. Det var medfinansierat av EU Kommissionens LIFE program under projektnummer LIFE/ENV/ med en projektbudget på totalt 5,2 miljoner EURO. Huvudsakliga projektresultat och gjorda erfarenheter: Pilotanläggning för test av småskalig pelletsproduktion som ett led inför uppstart av mer storskalig produktion. Metod att blanda biomassa och tillsatser i specifika proportioner för att balansera bränslesammansättning och säkra optimal förbränning. Anläggning med en kapacitet på 3 ton/timme för storskalig produktion av biomassapellets till förbränning. Bioagroprocessen en sluten cykel med askåterföring. Ny typ av bioenergipellets av restprodukt biomassa med goda förbränningsvärden. Kommersiellt gångbara BIOAGROpellets kan säljas till storskaliga värmeverk och även användas i 20 % av befintliga småskaliga pelletspannor för privatanvändning. Ny prototyp av pelletspanna specialdesignad för förbränning av pellets tillverkade av restavfall från lantbruket. Pelletspannan finns i två storlekar: 250kW och 1250kW. 100 % ig minskning av lantbruksavfall från pilottestade utsädesbolaget Skånefrö. Energisystem i form av ett slutet kretslopp till 100 % oberoende av fossila bränslen för uppvärmning av byggnader och torkningsprocesser inom t ex spannmålsproduktion. 100 % ig minskning av metangasutsläpp från förmultnande deponi av restavfall från lantbruket. Möjlighet för fjärrvärme med den lokalt producerade värmen från projektanläggningen. Spridning av projektresultatet till delegationer och studiebesök till BIOAGRO anläggningen från mer än 40 länder. Nytt sätt att minska halten av koldioxid i atmosfären genom användning av biokol (eng. biochar) tillverkad av BIOAGROpellets. 2

3 Bakgrund och utmaningar Klimatförändring Det är allmänt känt att användningen av fossila bränslen som kol och olja bidrar till klimatförändringar genom utsläpp av växthusgaser. Det aktuella utsläppet av växthusgaser till atmosfären överskrider de värsta prognoserna som nu pekar mot en ökning av den övergripande globala temperaturen med 6 C vilket motsvarar ett worst case scenario det värsta som kan hända enligt FN:s Klimatpanel IPCC. Mänsklighetens utmaning är att hitta alternativa energikällor. Biomassa är ansedd som en koldioxidneutral energikälla eftersom förbränning endast frigör samma mängd koldioxid som bundits i biomassan under dess tillväxtperiod. Att ersätta fossila bränslen med bränslen gjorda av biomassa skulle vara ett sätt att minska utsläppet av växthusgaser. Emellertid finns det ytterligare en viktig energirelaterad utmaning som måste mötas: mänsklighetens globala mat tillgång. Matproduktion Pga. den ständigt ökande befolkningsmängden i världen beräknar FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO att behovet av mat i ett globalt perspektiv kommer att öka med 70 % under de kommande decennierna fram till år Den svällande befolkningen kommer att innebära att ökade krav ställs på lantbrukets matproduktion. Detta innebär att odling av biomassa för bränsleproduktion, s.k. bioenergi gröda, i ökad omfattning kommer komma att konkurrera med allt viktigare odling av gröda ämnad för matproduktion. I sitt uttalande ang. framtida riktlinjer poängterar också Kungliga vetenskapsakademien att Jordbruksproduktion skall primärt användas för mat, samtidigt som vi undviker global avskogning och bibehåller biologisk mångfald. Även om vi har dessa begränsningar kan en stor mängd bioenergi komma från jordbruket, genom att använda restprodukter och organiskt avfall. I linje med detta krävs alltså att biomassa som inte kan användas till mat, t ex restprodukter från lantbruket, i ökad utsträckning används för bioenergiproduktion. Globalt produceras årligen en stor mängd agrara biprodukter. Torrt avrens i form av halmrester, skal, agnar och sekunda fröer är biprodukter inom utsädesproduktion, spannmålsproduktion och annan verksamhet inom lantbrukssektorn. Sammantaget i världen beräknas totalmängden lantbruksavrens att uppgå till ca 16 miljarder ton (källa: European Biomass Industry Association, EUBIA). För närvarande, antingen bränns största delen av denna mängd biomassa eller så komposteras den i form av landdeponi. Vid kompostering förmultnar avrenset och avger då miljöskadlig metangas. Vid förbränning av biomassa avges inte metangas, men 3

4 förbränningsprocessen kräver noggrann kontroll. Mot bakgrund av detta startade Skånefrö och projektpartnern HOTAB BIOAGRO projektet för att utveckla ett sätt för att bättre ta tillvara den stora mängden spannmålsavrens som varje säsong genereras av Skånefrö:s utsädesproduktion. Generellt sett innebär förbränning av agrara biomassebränslen en svår utmaning eftersom dess kemiska sammansättning ofta skapar problem med asksintring och frätande syragasutsläpp. En annan svårighet är att biomassans densitet kan variera från 0,1 ton/m 3 till 0,9 ton/m 3, vilket avsevärt försvårar inmatningen till förbränningspannorna. För att lösa dessa problem engagerades innovationsföretaget Ecoera och Chalmers Tekniska Högskola i projektet. Ecoera, Chalmers Tekniska högskola och bioenergikonsult ÄFAB samarbetade i projektet för att undersöka egenskaperna hos askan från biomasseavrens från Skånefrö. Målet var att hitta en optimal blandning av biomassa och tillsatser som grund för produktion av optimerade bränslepellets. ÄFAB:s arbete var speciellt inriktat på biobränslepellets för småskaliga brännare och pannor. Ett antal miljövänliga mineralbaserade tillsatser undersöktes med avseende på deras inverkan på egenskaper rörande asksmältpunkten. Bäst effekt uppnåddes när specifika mängder av ler och kalkbaserade tillsatser inklusive en industriell restprodukt användes i recepten för biomasseblandningarna. Slutsatsen blev att förbränning av spannmål och restprodukter från lantbruket kan försvåras av problem med slaggbildning och askförorening, men att det skulle vara möjligt att utveckla bränsle och förbränningsteknologi som skulle kunna motverka detta. Installation av pilotanläggning och byggnation av BIOAGRO:s huvudproduktionsanläggning Huvudproduktionssystemet var tänkt att ha en kapacitet på 3 ton per timme och inkludera 13 silos för en stor mängd olika typer av biomassa. Ett antal underleverantörer kontaktades ang. möjlig teknologi att tillämpa och sedan påbörjades byggnationsplaneringen. Under uppbyggnaden av BIOAGRO:s huvudproduktionsanläggning, pågick parallellt det ovan beskrivna utvecklingsarbetet för att fastställa optimala pelletsrecept. Projektet köpte också in en småskalig produktionsenhet för pellets med en kapacitet på 0,3 ton per timme (till höger i bild). Denna pilotanläggning användes för utveckling och test av pelletsrecept vilket resulterade i de första recepten för implementering i den storskaliga produktionsanläggningen enligt projektsteg 3 ( Task 3 ). Uppbyggnaden av BIOAGRO:s huvudproduktionsanläggning innebar hantering av många byggnadstekniska problem som ansågs näst intill 4

5 omöjliga att lösa. Allt gick dock att lösa till slut och möjliggjordes genom nytänkande och ihärdighet i projektet. Bild: Översikt av BIOAGRO anläggningen: Flödet går från de färgade silosarna med olika typer av avrens, till hammarkvarnen, till steget där tillsatserna tillsätts och blandas in och slutligen till pelletspressen. Det IT baserade styrsystemet övervakar processen så att korrekta bränslerecept används. Pelletsen lagras därefter i en silo med fyra sektioner. Efter lagring förbränns pelletsen och skapar på så sätt ett uppvärmningssystem för utsädesbolaget Skånefrö i form av ett närmast koldioxidneutralt slutet kretslopp. Efter förbränning återförs askan till åkrarna för att uppnå mineralbalans. Forskning och utveckling av pelletsrecept Denna del av projektet resulterade i en databas med olika pelletsrecept som fungerade som riktlinjer för hur fraktioner av biomasseavrens och olika tillsatser skulle blandas för att få fram pellets med bättre förbränningsegenskaper och lägre svaveldioxidutsläpp. Forskning och utveckling av pelletsrecepten visade att anläggningen behövde ha fyra mikrobehållare för tillsatser så att maximal flexibilitet vad gäller blandningsmöjligheter skulle kunna uppnås. Dessutom var produktionsanläggningen planerad att utrustas med 13 silos där olika typer av avrens kunde lagras. Avrenstyperna i samtliga silos analyserades (till höger i bild) och deras olika förbränningsparametrar 5

6 bedömdes. Detta utgjorde grunden för de pelletsrecept som sedan togs fram genom att balansera de respektive kemiska egenskaperna. Slutligen pelleterades de färdiga blandningarna i den småskaliga pilotproduktionsanläggningen. Byggnation av den storskaliga pelletsproduktionsanläggningen Initiala problem med att erhålla byggnadslov gjorde att bygget av den faktiska produktionsanläggningen (till höger i bild) försenades. Behov av installation av en oplanerad ånggenerator försenade byggprocessen ytterligare. Ånggeneratorn behövde dessutom starkström och för att installera det behövde ytterligare ett tillstånd ansökas om och erhållas. I nästa steg var det en stor transformator som behövde köpas och installeras. Detta i sig var ett stort projekt som försenade ordinarie projektimplementering med cirka fem månader. För säkerhets skull ansökte projektledningen om en förlängning av projekttiden och beviljades ett nytt slutdatum den 30 november Installation av integrerat förbränningsystem i pannorna Under tiden den stora BIOAGRO hallen byggdes, designades de speciella förbränningspannorna hos HOTAB. Pannorna designades med maximal förbränning och minimal asksmältning i åtanke. Oftast förbränner liknande pannor träflis eller träpellets. Denna typ av bränsle producerar dock endast en mindre mängd aska och genererar inte alls den typ av problem som förbränning av spannmålsavrens gör. BIOAGRO pannorna (till vänster i bild) utrustades därför med ett roster som förflyttar bränslet genom tre olika förbränningszoner separerade med två stycken vattenkylelement. Denna design, tillsammans med pelletsrecepten gör det möjligt att hålla pellets och aska vid en temperatur som är tillräckligt låg för att undvika att askan smälter, samtidigt som man ändå kan garantera maximal förbränning. Under projekttiden testades pellets gjorda efter olika recept för att justera förbränningsparametrarna i detta system. Förevisning av den kompletta BIOAGRO metoden Projektets slutliga resultat utgörs av den kompletta, integrerade produktionsanläggningen där produktionen styrs av en toppmodern IT infrastruktur som övervakar hanteringen av biomassa och additiv och samtidigt länkar specifika förbränningsparametrar till varje aktuellt BIOAGROpellet recept. Askan lagras och används senare för att återföra dess mineraler till åkrarna. Mätningar visar en ren och säker aska med minsta möjliga halt tungmetaller. Hela systemflödet från avrens till aska kan följas från de tre visningsramperna runt om i anläggningen. (En av visningsramperna kan ses i bilden till vänster.) 6

7 Dissemination Projektet har använt fyra huvudsakliga kanaler för spridning av projektinformation. Dessa kanaler utgjordes av presentationer på konferenser, arrangemang och genomförande av internationella studiebesök, webb sidor samt deltagande i vetenskapliga projekt vilket i förlängningen även inneburit dissemination genom vetenskapliga artiklar och branschtidskrifter. Konferenser: BIOAGRO projektet har presenterats vid 58 större bioenergi och lantbrukskonferenser bl a: International Bioenergy Days 2007, Lidköping, Sverige World Sustainable Energy Days Pellet Conference Wels, Österrike 2007 International Bioenergy Days 2008, Mankato, Minnesota, USA (till höger ovan i bild) International Seed Federation, Prag, Tjeckien 2008 Swedish American Chamber of Commerce E Days Savannah Georgia, USA 2009 NORBIO Bioenergy Days 2009 Oslo, Norge World Bioenergy 2008, Jönköping, Sverige Malt & Barley Conference, Berlin, Tyskland Studiebesök: Studiebesök har anordnats kontinuerligt under hela projekttiden då många organisationer, studenter och olika företag har haft möjlighet att besöka produktionsanläggningen. Totalt har besökare från 45 länder visats runt BIOAGRO projektet varav 23 länder varandes utvecklingsländer. Internet Fyra kanaler via Internet har använts: Huvudkanalen har varit projektets hemsida. Som komplement för att nå en yngre publik har en bild blogg och en Facebook grupp också lagts upp. Dessutom har anläggningen kunnat studeras via en integrerad video på projektets hemsida. Slutligen lanserades den nya hemsidan för det kommersiella konceptet BIOAGRO Energy den 30 november 2009 (se nedan). 7

8 Vetenskapliga publikationer BIOAGRO projektet har varit bas i fem vetenskapliga projekt och publikationer: 1. Vid Lunds Tekniska högskola har en avhandling skrivits som behandlar potentialen för fjärrvärme från BIOAGRO anläggningen till det omgivande samhället Östra Tommarp. 2. Turins Tekniska högskola i samarbete med Lunds universitet har valt BIOAGRO systemet som en av fem fallstudier vad gäller best practices för hållbar bioenergi. 3. Forskningen kring recepten för BIOAGROpellets har resulterat i en Magisteruppsats vid Chalmers Tekniska Högskola. Dessutom har Chalmers och Ecoera AB publicerat en vetenskaplig artikel med titeln Investigation of Ash Sintering during Combustion of Agricultural Residues and the Effect of Additives. 4. Vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds Universitet pågår för närvarande arbete med en avhandling om marknadsstrategi för pelletsproduktion och försäljning av fjärrvärme där BIOAGRO är exemplet. 5. BIOAGRO projektet har beskrivits i en artikel av professor Andrzej Klasa vid Olztyn universitetet i Polen. Finansiering Projektet finansierades av stödmottagare Skånefrö AB och projektpartnern HOTAB Gruppen. EUkommissionens finansieringsprogram LIFE för miljöprojekt bidrog med 22 % av projektkostnaden. Projektets totala budget uppgick till 5,2 miljoner EURO. After LIFE BIOAGRO:s framtid BIOAGRO projektet har skapat många utvecklingsmöjligheter och inneburit ett flertal tekniktillämpningar med hög potential inför framtiden. Nedan följer lista över dessa: 1. BIOAGRO för fjärrvärme BIOAGRO systemet har redan länkats till ett fjärrvärmenät för uppvärmning av det lokala samhället. Detta koncept kommer att utvecklas och kommersialiseras ytterligare för att stötta lantbygdsutveckling och öka energisäkerheten. 2. Försäljning av Bioagropellets Överskott från produktionen vid BIOAGRO Energy anläggningen kan säljas som ett konkurrenskraftigt bränsle till exempelvis värmeverk. En stor svensk offentlig myndighet har också visat intresse för inköp av överskottsproduktion av BIOAGRO pellets. 8

9 3. BIOAGRO som plattform för utveckling och forskning Befintligt BIOAGRO Energy system utgör både en pilotanläggning och en storskalig anläggning för testning, utveckling och demonstration. Systemet är utrustat med ett toppmodernt IT baserat infrastruktur system för att länka olika pelletsrecept till specifika förbränningsparametrar. Systemet ger också möjlighet till utveckling av pelletsbränslen för externa företag eller akademiska institutioner. Övervakning av hela systemet kan ske från kontrollrummet där datainsamling sker. 4. BIOAGRO Energy som komplett systemlösning BIOAGRO Energy utgör en komplett systemlösning som omfattar både nödvändig utrustning och intellektuell egendom, såsom licenser och know how: Konsulttjänster från BIOAGRO ENERGY Österlen AB Specialdesignade HOTAB BIOAGRO pannor BIOAGROpellets recept Ecoera AB Inköp av utrustning via BIOAGRO:s nätverk av erfarna underleverantörer I samarbete med Skånefrö gjorde underleverantören Westrup ett fantastiskt arbete med att lösa den praktiska hanteringen av biomassan något som initialt verkade vara i princip omöjligt. Nu finns kunskapen kring detta tillgänglig för andra genom BIOAGRO Energy Österlen AB. 5. HOTAB BIOAGRO Pannor Efter år av utveckling och prövning av olika prototyper under BIOAGRO projektet är nu de slutgiltiga versionerna av demonstrationspannorna från HOTAB färdiga att lanseras som högklassiga produkter inom bioenergi sektorn. I kombination med sina 30 år i branschen kan HOTAB nu tillämpa projektresultatet i sina BIOAGRO pannor för genomförande av olika förbränningstester för att fastställa hur specifika kundprodukter bäst bör designas. 6. Produktion av BIOAGRO pellets från extern källa Den nuvarande BIOAGRO anläggningen har endast tillgång till avrens från den interna produktionen. För att höja produktionsanläggningens potential bör möjligheten till användning av biomassa från externa källor beaktas. Ökad produktion skulle också innebära fördelar för omgivande samhälle eftersom pellets skulle kunna säljas till flertalet olika värmeverk i form av billigt och återvinningsbart värmebränsle. Dock kräver denna hantering ytterligare en investering i utrustning för att kunna lasta in balar och andra källor av biomassa. 7. BIOAGRO Biochar för reduktion och låsning av kol Genom att omvandla BIOAGROpellets till en produkt som kallas biochar kan hela systemet bli koldioxidnegativt, och därmed få en ännu större påverkan på att sänka nivåerna av växthusgas. Genom omvandling till träkol, s.k. biochar, stabiliseras kolet i biomassan och bildar en s.k. kolsänka. Tillsats av biochar till jorden binder sedan ytterligare kol och har dessutom en positiv sidoeffekt vad gäller jordens bördighet. Biocharkonceptet utvecklas nu vidare av Ecoera och ÄFAB. 9

10 Slutsatser BIOAGRO LIFE06 ENV/S/ Lekmannarapport 2009 Trots flera motgångar och svåra utmaningar längs vägen har BIOAGROprojektet till slut lyckats att nå sina uppsatta mål. Projektet avslutades den 30 november 2009 med ceremoni och galamiddag. 150 gäster från olika företag och den akademiska världen närvarande. Den kompletta, storskaliga produktionsanläggningen visar att det är möjligt att använda biomassa med varierande densitet från damm till tung spannmålsavrens och samtidigt åstadkomma ett standardrecept för bränsle med goda förbränningsegenskaper. Dessutom är minskning av metangasutsläpp från förmultnande biomassa en viktig fråga. Under projektets gång har detta blivit ännu mer betydelsefullt eftersom det nyligen har påvisats att växthusgaseffekten av metangas jämfört med koldioxid är mycket värre än man tidigare trott. Produktionen vid BIOAGRO anläggningen kan nu köras i industriell skala vilket gör det möjligt för stödmottagaren Skånefrö att glädjas över en uppvärmning som är 100 % oberoende av fossila bränslen. Uppvärmningen innebär också ett minimum av syragasutsläpp och en 100 % ig minskning av avrensprodukter från frörensningsverksamheten. Även nödvändiga additiv som använts under projektets gång är i sig biprodukter. Dessutom har flera organisationer och företag redan visat intresse för att leverera sina specifika avfallsprodukter av biomassa till BIOAGRO anläggningen. Detta, tillsammans med det intresse som rönts för projektet från bl.a 45 besökande länder, visar att sektorn för avfallsbaserad agrar energiproduktion är bara i sin linda och kan ha stor potential i framtiden. BIOAGROprojektet är ett första steg mot en hållbar sustainable bioenergikälla. Anläggningen övergår nu over i en kommersiell fas under namnet BIOAGRO Energy. Konceptet kommer att presenteras som Sustainable bioenergy solution from Sweden (ung. Hållbar bioenergilösning från Sverige ) vid planerade studiebesök från COP15 FN:s klimatkonferens i Köpenhamn under december En viktig faktor för att lyckas i projektet har varit den starka lagkänslan och det positiva ledarskapet. Både projektledar team och underleverantörer höll motivation och arbetsglädje på hög nivå genom hela projektet. Detta, i kombination med det goda samarbetet med EU LIFE programmet, gjorde BIOAGROprojektet framgångsrikt. Projektet har varit ett sätt att konkretisera att vi nu går in i en era när avfallsprodukter från lantbruket kommer att värderas som grönt guld och hållbarhet blir en regel hellre än ett undantag. Steg 1: Biomassan från skörd samlas i silo-system, unikt byggda för att hantera varierande densiteter med hjälp av ett integrerat vägningssystem. Steg 2: I pelletslinan processas biomassan först i en hammarkvarn och sedan i en blandare där specifika mängder tillsatser blandas i biomasse-mixen. Steg 3: Resultatet - optimerade BIOAGROpellets - har lågt syrautsläpp och minimal asksintring vid förbränning. Steg 4: Förbränningssystemet är designat med rörligt vattenkylt raster för att uppnå maximala förbränningsegenskaper m.a.p. utsläpp. 10 Askan samlas in och återförs till åkern.

11 BIOAGRO teamet: Alf Eriksson Skånefrö, Jonas Tarstad HOTAB, Bengt Erik Löfgren ÄFAB, David Andersson Ecoera, Gert Tarstad HOTAB, Mattias Persson Skånefrö och projektledare Sven Olof Bernhoff Skånefrö. Utgivare: Skånefrö AB och HOTAB Gruppen Foto: ÄFAB, Skånefrö AB, HOTAB, Ecoera AB, Google Maps & Stockphotos Tryck: Åbergs Tryckeri, Simrishamn Antal: 300 BIOAGRO projektet 2009 Spridning av detta dokument är tillåten. BIOAGRO Energy Österlen AB Sven Olof Bernhoff c/o Skånefrö AB SE TOMMARP BIOAGRO Energy Förbränning Lars Åke Adolfsson Hotab Eldningsteknik AB Hedentorpsvägen 16 SE KRISTIANSTAD lars Din organisation är mycket välkommen att besöka BIOAGRO Energy anläggningen. Flyg till Köpenhamn eller Malmö flygplats och ta tåget mot Simrishamn. 11

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström NYHETSBREV Nr 3 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information och konferenser... 2 Nätverksträff den 28 september i Gävle... 2 Pellets 2012... 2 Årsmöte... 2 Referensgruppsmöte

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 BIOKOL OCH RIKTIGT GRÄS VÅRT BIDRAG TILL VATTEN Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 3500 (5400 HA) VALL- & GRÖNYTEFRÖ 33 ANSTÄLLDA STARTADE 1928 OMSÄTTNING MILJONER SEK 200 8000 MWh VÄRME-

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten är Sveriges största forskningsfinansiär på energiforskning. Vi hjälper även företag att affärsutveckla och kommersialisera energiteknik.

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

WASTE WATER Solutions. HUBER Slamtork BT. Gör avlopps slam till en tillgång!

WASTE WATER Solutions. HUBER Slamtork BT. Gör avlopps slam till en tillgång! HBER Slamtork BT Gör avlopps slam till en tillgång! Slamlagring och silo för torrt material Slaminmatning med HBER extruderingsmaskin Kondenseringssteg Huvudenhet e c d d Scrubber i två steg a b a Extrudering

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Sveriges grönaste plastföretag Skapa hållbar plast Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Konsumenter vill köpa produkter med gott samvete. En del drivs av hållbarhetsaspekten, att de handlar ekologiskt,

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Verifieringsrapport Klimatneutral fjärrvärme 20150429 Bureau Veritas På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Bureau Veritas Fabriksgatan 13 SE-412 50 Göteborg Sweden +46-31 606500 www.bureauveritas.se Innehåll

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Pemco har flexibla energi lösningar. I vårt fall står Pemco för investeringen av anläggningen medan vi betalar för

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Miljöredovisning 2018

Miljöredovisning 2018 Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem

Läs mer

EPC. Erfarenheter från Sverige

EPC. Erfarenheter från Sverige EPC Erfarenheter från Sverige Innehåll 1. Schneider-Electric 2. EPC - bakgrund 3. EPC - medlet att nå målen 2 Energiutmaningen Fakta Behov vs Dubblering av globala energibehovet fram till 2050 och av 2

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen 2019-01-15 Christina Lindbäck NCC koncernens hållbarhetschef 1 NCC:s marknader År 2017: Omsättning 55 miljarder Anställda 17 000 2 Ett NCC tre affärer Industri

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Miljöanpassad offentlig upphandling

Miljöanpassad offentlig upphandling Miljöanpassad offentlig upphandling The training material was produced using the materials developed by ICLEI within the context of the PRIMES project (www.primes-eu.net). Co-funded by the Intelligent

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer