i VÄNERHAMN Andreas Ny driftchef i Karlstads hamn Skotska biobalar Hamn- och sjöfartsskydd viktigt för vår säkerhet ger smart energi i Lidköping

Transkript

1 i VÄNERHAMN 1/2013 PERSONALTIDNINGEN Skotska biobalar ger smart energi i Lidköping Hamn- och sjöfartsskydd viktigt för vår säkerhet Andreas Ny driftchef i Karlstads hamn

2 VD:S KRÖNIKA NYCKELTAL Nyckeltal Nettoomsättning 156,6 161,0 158,3 157,5 174,4 Resultat efter 9,2 7,8 8,0 5,9 6,4 finansiella poster Balansomslutning 132,1 127,6 120,6 114,2 106,8 Med.ant årsanställda Soliditet 71% 68% 67% 66% 66% Hanterat sjögods 1,48 1,50 1,47 1,46 1,81 (VHAB milj ton) Hanterat gods totalt 2,66 2,69 2,68 2,74 3,07 (VHAB milj ton) Nedräkningen har börjat. Likt de flesta andra runt om i sommarsverige börjar dagarna att bockas av inför några veckors lugn och ro. Det har varit ett händelserikt år. Motgång har blandats med medgång men tack vare hårt arbete av många har vi kunnat hålla både volymer och vårt ekonomiska resultat på en mycket bra nivå. Vi har än en gång fått bekräftat att vår servicevilja ger resultat. Våra kunder stannar, år efter år, även när havet stormar runt omkring oss. Det här är viktigt och något vi ska fortsätta jobba för. Det är alltid lättare att behålla de kunder vi har än att finna nya. Detta innebär inte att vi ska slå oss till ro. Vi ska fortsätta vårt hårda marknadsföringsarbete för att attrahera och finna nya godsslag och kunder. I en av tidningens artiklar lyfter vi fram det viktiga Hamn- och Sjöfartsskyddet. Det här är en högprioriterad fråga där nyanställde Robert Sundqvist kommer att hålla i trådarna men där var och en bär sitt eget ansvar. Säkerheten i våra hamnar är och förblir det som alltid måste få komma först. I en annan del av tidningen uppdaterar vi om nuläget vad gäller de stora framtidsfrågorna. Bertil Hallmans utredningsresultat och regeringsbeslutet kring EU:s inre vattenvägar är positiva nyheter som visar att det finns en politisk vilja att satsa på sjöfarten. Avslutningsvis vill jag skicka med en hälsning från våra ägare som vid årsstämman 22 maj riktade sitt varma tack till alla anställda för ett utmärkt jobb under året som gått. Bra fart trots motvind och lätt uppförsbacke Konjunkturvinden har periodvis svept hårt kring hamnnäringen under senare år. Många branscher och näringsgrenar har fått kännas vid tuffare tider vilket naturligt nog även påverkat Vänerhamns kunder. Trots motvind och lätt uppförsbacke har det under 2012 hanterats nästan 2,7 miljoner ton gods i våra hamnar, nära nog detsamma som året dessförinnan. 1,5 miljoner ton avser sjögods. Sett till konjunkturutvecklingen ska vi vara nöjda med 2012, säger Ekonomichef Mari Christensson och VD Göran Lidström. Nettoomsättningen minskade något under året, delvis på grund av reducerade godsvolymer på Vänerterminalen men också till följd av att delar av speditionsverksamheten i våra södra hamnar har avvecklats. Resultatmässigt gör vi däremot ett av våra bästa år på länge, vilket är mycket positivt, fortsätter Göran Lidström. Det ger oss kraft att ladda och sikta framåt års investeringar uppgick till 7,7 Mkr och omfattade bland annat lastmaskiner till hamnarna i Karlstad och Otterbäcken. Göran Lidström, VD Resultat Soliditet Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Göran Lidström Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens AB Text Preferens AB Bilder Preferens AB, Nya Lidköpings-Tidningen, Trafikverket, Tobias Uhn Tryck City Tryck Nettoomsättning Hanterat sjögods Hanterat gods totalt NR 1

3 REPORTAGE Positiva beslut som pekar vår väg Beslutsprocessen kring slussarna i Göta Älv går steg för steg vidare. Under våren avslutade Bertil Hallman sin utredning Stråkstudie över Göta älv - Vänerstråket. Studien, som görs på uppdrag Trafikverket och andra myndigheter kring Göta älv och Vänern, ska lyfta fram konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Det är snart 100 år sedan slussarna i Lilla Edet och Trollhättan togs i bruk. Lagom till hundraårsjubiléet har frågan väckts om i vilket skick slussarna befinner sig och vad som krävs för fortsatt drift. Slutsatsen är entydig. Slussarna är i dåligt skick och behöver, senast 2030, genomgå omfattande reparationer för att kunna leva vidare. Investeringskostnaden har preliminärt beräknats till cirka 3 miljarder kronor. Den nyligen slutförda utredningen ska påvisa olika handlingsalternativ, ge prognoser för Vänersjöfarten och ge svar på vilka konsekvenser ett eventuellt stopp av Göta Älv-trafiken skulle få för människor och näringsliv kring Vänern. BERTIL HALLMANS STUDIE är positiv i sina förväntningar kring Vänersjöfarten. I dagsläget transporteras ca 1,9 miljoner ton gods per år över Vänern. I utredningen förutspås dessa volymer kunna dubblas till Ökningen förutsätter fortsatt god kostnadseffektivitet inom sjöfartsnäringen men också förbättrad multimodalitet med andra trafikslag i våra hamnar. En annan viktig förutsättning är ett positivt regeringsbeslut kring införande av EU:s regelverk för inre vattenvägar. Rätt beslut i denna fråga innebär möjligheter Bertil Hallman (Bild: Trafikverket) att nyttja nya typer av fartyg för transporterna genom Göta Älv, och väsentligt bättre villkor för befintliga och nya fraktkunder att utveckla attraktiva logistiklösningar med utgångspunkt från sjöfarten....och som ett brev på posten Bara dagar efter presentationen av Trafikverkets utredning blev det känt att regeringen tagit beslut om att införa EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk lagstiftning. Slussar i Göta älv (Bild: Trafikverket) En proposition kommer att presenteras runt halvårsskiftet och, om allt går i lås, kan certifieringar av inre vattenvägsfartyg påbörjas under andra halvåret Det här är oerhört positiva nyheter för vår del, säger Göran Lidström, Vänerhamns VD. Nya fartygstyper och förändrade bemanningsregler innebär att vi, till konkurrenskraftiga priser, kan hantera nya godsslag och attrahera helt nya kundgrupper. NR 1 3

4 REPORTAGE Miljösmart i skotska avfallsbalar Efterfrågan på brännbara biomaterial växer för varje dag som går. Brukare och forskare över hela världen vänder bokstavligen talat på varje sten för att finna nya, gångbara alternativ till fossila bränslen. I Lidköping importerar kommunens värmeverk grovmalet, skotskt bioavfall för att klara sin försörjning av fjärrvärme. E TT HELT NYTT GODSSLAG har under våren gjort entré i Lidköpings hamn. I slutet av april togs en första last med emballerat, grovmalet bioavfall emot på kajen. Slutdestinationen är Lidköpings Värmeverk, lokaliserat ett stenkast från lossningsplatsen, där materialet tas om hand och nyttjas för produktion av Lidköpingsbornas fjärrvärme. Det energifyllda avfallet, mestadels papper, plast och trä, har färdats ända från Skottland där det samlas in, sorteras och mals. Avfallsmassan emballeras i plast till jättebalar med en vikt på över ett ton per styck. Balarna förs därefter på båt, via Göta Älv, till Lidköping. Här tar Vänerhamn emot och lossar båtarna till väntande bilar som för godset de avslutande 200 meterna till värmeverket. Peter Johansson och Thomas Holmberg (Bild: NLT) - Spännande med ett nytt godsslag i hamnen, tycker Thomas Holmberg, Driftchef i Lidköping, som förberett ankomsten genom att investera i en ny gripklo för att smidigt kunna lyfta balarna över relingen. TROTS KLOINVESTERINGEN har lasten vållat en del problem. Emballageplasten är spröd och gripklon har inte, som planerat, kunnat lyfta två balar åt gången. Många av balarna har också spruckit i hanteringen med konsekvensen att partiklar, med vindens hjälp, spridit sig till omgivningen. - Godset har väl inte varit riktigt i det skick vi hade hoppats, säger Willi Salostowitz, Klarerare i Lidköping. Förmodligen har balarna legat lite för länge samtidigt som vi behöver träna på hur vi på bästa sätt kan 4 NR 1

5 energi greppa godset. Vi lär oss dock av processen och nästa gång kommer allt att gå så mycket lättare. EFTERFRÅGAN PÅ RDF, sorterat brännbart avfall, växer. Suget är extra stort i Sverige där förbränningstekniken hunnit långt och energiutbytet av RDF är högt. Intresset förstärks ytterligare av att den som avyttrar avfallet, enligt gällande bestämmelser, måste betala mottagaren. För Lidköpings Värmeverk innebär detta, trots fraktavståndet, en plusaffär. Att godset fraktas till sjöss ger ytterligare miljöfördelar. - Det som lossas från en båt motsvarar drygt 100 lastbilar, konstaterar Peter Johansson, VD på Lidköpings Värmeverk. Att frakta på väg känns därför inte speciellt lockande sett till vare sig fraktekonomi eller miljö. APRILFÖRSÄNDELSEN, totalt drygt ton, är den första av fyra under Totalt förväntas i år ca ton passera Göta älv. Förhoppningarna är också goda om en framtida ökning. - Vi har ett treårsavtal med vår leverantör, berättar Peter Johansson. Vi inleder lite försiktigt men kommer, om allt fungerar, att öka under nästa år. I förlängningen hoppas man på Lidköpings Värmeverk också att finna en lösning där den avslutande biltransporten, från kaj till egen uppläggningsplats, kan förenklas. Detta är dock en fråga att arbeta med först på längre sikt. NR 1 5

6 BLANDAT Hamn- och sjöfartsskydd ytterst en fråga om säkerhet Terrorattacken mot World Trade Center på Manhattan 2001 satte fart på säkerhetsdiskussioner över hela världen. Offentliga platser och områden där terrorhandlingar kan orsaka skador för människor och miljö, har än mer än tidigare satts i fokus. Till utsatta områden räknas bl.a större fartyg och hamnar med internationell trafik. Inom EU utfärdades nya direktiv kring sjöfarten Samma år kompletterades svensk lagstiftning med nya paragrafer för hamn- och sjöfartsskydd. Hamnskyddet avser tekniska krav och rutiner för hamnområdet medan Sjöfartsskyddet reglerar omständigheterna kring kajen och ut mot sjön. Inom Vänerhamn sorterar frågorna kring hamnoch sjöfartsskydd under nytillträdde Säkerhets- och miljösamordnaren Robert Sundqvist. Robert, som under sommaren arbetar sidan vid sida med sin föregångare Daniel Viberg, har redan efter några veckor fått ett bra grepp över frågornas omfattning. Ytterst handlar det här om säkerhet, konstaterar Robert. I alla våra hamnar måste vi göra allt för att skydda båten och lasten, men också för att förhindra att skador och olyckor inträffar beroende på att fel människor befinner sig på hamnområdet. Den tekniska biten av Roberts och Daniels jobb innebär i praktiken att se till att samtliga hamnområden har fullgoda inhägnader men också att finna lösningar för övervakning och tillträdeskontroll. - Bortsett från de mindre hamnarna i Åmål och Trollhättan har vi bra klass på våra staket, säger Robert. Vi ska däremot förbättra rutinerna för övervakning och inpassering där hamnarna kommit olika långt. Vid sidan av de tekniska investeringarna ligger komplexa frågor kring rutiner och arbetssätt. - Det är inte bara att köpa avancerad utrustning. Vi måste även finna sätt att jobba där personalen informeras, övas och ges redskap att klara de rutiner som krävs, avslutar Robert. Styrkebevis i hamn Både i Kristinehamn och Lidköping visar Vänerhamns skickliga stuveripersonal prov på förmågan att hantera stora och tunga gods. I Kristinehamn har man lossat nio jättelika bryggeritankar. Tankarna, 21 meter långa och 14 ton tunga, har omlastats på bil för den avslutande transporten till Spendrups i Grängesberg. Samma manöver har under våren gjorts i Lidköping där man lossat en 50 ton tung och 8,6 meter bred maskindel till en av Cementas ugnar. Daniel Viberg och Robert Sundqvist 6 NR 1

7 BLANDAT Andreas ny driftchef för stuveriet i Karlstad En hamnlegend kliver av och en ny epok inleds. Stuveriet i Karlstads hamn har fått en ny driftchef. Efter fantastiska 43 år vid rodret lämnar Mats Hallerstedt skutan och efterträds av rutinerade Andreas Pagré. Andreas är ett välkänt ansikte i hamnen. Som ung färsk aspirant anställdes han redan för femton år sedan, av just sin föregångare Mats Hallerstedt. Efter en period på stuveriet togs klivet så småningom till Vänerterminalen där Andreas tillbringat merparten av sin hamntid. Han har på så vis fått känna på de flesta sidor av verksamheten. Ser du skillnader i jobben på stuveriet och terminalen? - Jag tror att likheterna är fler än skillnaderna. Båda jobben går ut på att finna bra lösningar för kunders logistik och ställer krav på både strukturerat tänkande, flexibilitet och uppfinningsrikedom. En skillnad kan vara att kontaktytan på Stuveriet är större än på Vänerterminalen. Westwind gör comeback Våren 2010 invigdes tio gigantiska vindkraftverk på Gässlingegrund utanför Skoghall. Vänerhamn var i högsta grad delaktiga såväl vid installation, som för lyft och logistik i hamn. Projektet har haft en besvärlig uppstart kantad av konkurser och uteblivet underhåll. Man tar nu ny sats och i maj påbörjades nödvändiga reparationer. Vänerhamn är även nu delaktiga, inte minst genom bemanning av Westwind som utgör lyftplattform för reparationsarbetena. På terminalen ligger fokus på ett färre antal stora kunder, här är listan betydligt längre. Som nybliven driftchef, hur ser egentligen arbetsdagarna ut? - Det är väl det som är så fantastiskt, här finns inget mönster. Ingen dag är den andra lik. För min del är ju huvuduppgiften att koordinera jobbet och se till att det finns folk och maskiner på plats när godset ska lastas eller lossas. Mycket tid läggs också på att allt utförs på ett säkert sätt. Vad tror du rent allmänt om Vänersjöfartens framtid? - Jag är optimist. Sjöfarten har tveklöst fördelar jämfört med andra transportslag. Med tiden måste ju trafiken på vägarna och järnvägarna minska och då är sjöfarten, sett till ekonomi och miljö, ett kanonalternativ. Och investeringarna i Göta älv? - Självklart rör det sig om stora pengar, men i ett längre perspektiv kommer investeringsbeloppen att uppvägas av den nytta sjöfarten kan ge. Slutligen, vad händer i hamnen i närtid? Vi närmar oss semestertider vilket är lite upp och ned för oss. Många av våra stora kunder varvar ner inför ledigheten och stänger sina egna lager. Man magasinerar varorna i hamnen och lämnar logistikansvaret här hos oss. Vi tror på full fart! Andreas Pagré, ny Driftchef i Karlstads hamn. NR 1 7

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT HALLÅ DÄR! MARTIN LINDSKOG Ålder: 41 år Arbetsuppgifter: Teknisk projektledare. Supportar driftcheferna i frågor kring byggnation, tillståndsansökningar etc. Familj: Sambo och två barn. Född: Är från grunden Karlstadgrabb men har nu flyttat ut på Hammarö. Intressen: Synnerligen aktiv i barnens fotbolls- och hockeylag. När egen tid ges, gärna jakt, segling och en tur på motorcykeln. Mycket i livet kretsar kring teknik för Martin Lindskog, vår nye tekniske projektledare. Både på jobbet och privat. Martin har mekat med det mesta, från bilar och motorcyklar till traktorer. Teknikintresset har följt med även på jobbet där Martin kan se tillbaks på en karriär inom Trafikverket och konsultföretaget WSP. Helt plötsligt hamnjobbare, hur känns det? Jättekul! Lite vilsen fortfarande efter bara några veckor men jag lär mig massvis varje dag och får bra hjälp på vägen av nya kollegor. att fortsätta utvecklas och svara upp mot de krav våra kunder ställer på transporter och logistik. Vad är på gång i sommar? Närmast ligger avslutning för sonens seglarskola där jag måste vara på plats om tio minuter. Trevlig sommar! Detsamma! Men vad gör en teknisk projektledare? Jag kommer att hjälpa hamnarnas driftchefer med det mesta vad gäller teknik och byggnation. Runt de här frågorna finns också en administration, inte minst kring tillståndsansökningar och dokumentation. Vilka behov ser du framför dig? Vad gäller det långsiktiga behöver jag mer tid för att bilda mig en uppfattning. Det som upptar arbetsdagarna så här långt är bland annat investeringar i nya truckar och reachstackers i Karlstad. Vi håller också på med tillståndsansökan för hamnverksamhet på nya Brovallen i Kristinehamn. Framtidsfrågorna för hamnarna kring Vänern? I det stora perspektivet är ju nyckelfrågorna de svåra beslut som nu ska fattas kring tullarna och EU:s inre vattenvägar. På en mera gripbar nivå gäller det för oss EU-minister Birgitta Ohlsson, trea från vänster EU-minister på besök Den 12 juni gästades hamnen i Kristinehamn av Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson. Tillsammans med lokala Folkpartikollegor bjöds ministern på en rundvandring och presentation av hamnens verksamhet.