i VÄNERHAMN Zinkgruvan...ger Otterbäcken nytt förtroende framtidstro kring Vänersjöfarten Visst finns det PERSONALTIDNINGEN 3/09

Transkript

1 i VÄNERHAMN 3/09 PERSONALTIDNINGEN Zinkgruvan......ger Otterbäcken nytt förtroende Visst finns det framtidstro kring Vänersjöfarten

2 VD:S KRÖNIKA Alla vi som arbetar inom Vänerhamn vet vikten av att marknads- Klimatupprop talar för föra oss och att agera i samförstånd med våra kunder. Vi vet också hur viktigt det är att ha en fungerande omvärldsbevakning och att ökad godstrafik till sjöss vara med och påverka den framtid vi vill verka i. Vi gör detta genom Enigheten var stor när kommuner, länsorganisationer och att aktivt delta i debatten om sjöfart i allmänhet, och om transporter näringsliv samlades i Göteborg i slutet av oktober för ett på Vänern i synnerhet. Vi har löpande kontakter med näringsliv, gemensamt stormöte. Om 20 år 2030 ska Västra Götaland inte längre vara beroende av energi från kol eller olja. politiker, Sjöfartsverket och övriga intressenter kring Vänersjöfarten. Specifika frågor som är aktuella för tillfället är Sjöfartsverkets utredning om slussarnas framtid, debatten om de inre vattenvägarna Viljeyttringarna var så pass starka att ett 60-tal av de närvarande tillsammans skrev under ett klimatupprop om hur samt frågan om nya älvförbindelser i Göta Älv. man ska agera för att i tid nå fram. De första två frågorna kan du läsa mer om här i tidningen. Den senare handlar bland annat om hur Göta Älvbron i Göteborg skall I en gemensam klimatstrategi konkretiseras vad som ska göras. Planerade ingrepp sorterar under sex insatsområden. ersättas och hur sjöfarten/väg- och järnvägstrafiken skall kunna Ett av dessa är Energieffektiva transporter och flera intressenter både offentliga och privata har redan påbörjat samordna öppningar av broar längs med Göta Älv har varit ett år präglat av lågkonjunkturen där godsvolymerna arbetet. En viktig del av samtalen kretsar kring vad som har minskat kraftigt. Minskade intäkter har gjort att vi under året kan göras för att flytta godstrafik från väg till båt samt om fått vara ytterst försiktiga med våra kostnader. Trots detta har vi hur Göta Älv kan nyttjas på bästa sätt. ändå på ett klokt sätt gjort investeringar för framtiden. Läs mer längre fram om invigningen av det nya kontoret i Otterbäcken och Godstransporter med inlandsfartyg som drivs med gas, om det nya lagret i Vänersborg. Innan jul har vi dessutom framför lyfts fram som ett attraktivt alternativ som skulle avlasta oss invigningen av den Multimodala terminalen i Kristinehamn. regionens vägar, förbättra miljön och öka trafiksäkerheten. Trots det tuffa omvärldsklimatet har vi gemensamt, genom hårt En första åtgärd blir här att intensifiera arbetet att övertyga den svenska Regeringen om rimliga krav på inlands- jobb och bra samspel, lyckats göra ett resultat i nivå med budget. Detta är att betrakta som helt fantastiskt. fartygen vad gäller konstruktion och bemanning. Eliminering av svenska särregler och en svensk lagstiftning som Jag vill tacka er alla för fina insatser under 2009 och önskar en är jämförbar med EU:s direktiv och förordningar skulle God jul och ett Gott nytt år! öppna upp en ny transportmarknad och samtidigt ge tillg å n g t i l l E U: s i n v e s t e r i n g s m e d e l o c h u t v e c k l i n g s b i d r a g Göran Lidström, VD. Med dessa förutsättningar uppfyllda kan ett modernt, miljövänligt, vattenburet godsstråk utvecklas vilket kommer att bidra till Västra Götalands fortsatta utveckling. Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Göran Lidström Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens AB Text Preferens AB Bilder Preferens AB, Tobias Uhn, Sven-Åke Larsson Tryck Tryckeri AB Knappen KLIMATUPPROP Klimatet är vår tids stora ödesfråga och användningen av fossila bränslen måste minska kraftigt. Ju längre det dröjer desto dyrare blir notan. Därför agerar vi NU! 2 NR 3

3 REPORTAGE Framtidstro......kring sjöfarten på Vänern Under hösten har Sjöfartsverket och konsultbolaget Sweco presenterat en utredning om sjöfarten på Göta Älv. Rapporten lyfter fram ett behov av omfattande slussrestaurering år 2030 och ifrågasätter om den förväntade kostnaden går att motivera samhällsekonomiskt. Innehållet har väckt känslor och förvåning bland alla dem som dagligen jobbar med inlandssjöfarten, självfallet också bland Vänerhamns personal. Sjöfartsverket har tagit emot kritiken och mildrar nu tonläget. SJÖFARTSVERKET har låtit konsultföretaget Sweco göra en samhällsekonomisk bedömning av trafiken på Göta älv och i Trollhätte kanal. Rapporten, som publicerades i början av september, kommer till slutsatsen att slussarna i Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet kommer att behöva bytas ut år 2030 om lastfartyg ska kunna fortsätta trafikera älven. Den nödvändiga investeringen har bedömts till 2,8 miljarder kronor. Utredarna ifrågasätter om sjöfartens samhällsekonomiska vinster kan motivera dessa kostnader. INOM VÄNERHAMN är förvåningen över Sjöfartsverkets utspel stor. Man har också på flera sätt både direkt och indirekt bemött utredningens slutsatser. - Jag tror jag talar för hela Vänersjöfarten om jag säger att Sjöfartsverkets tolkning av rapporten kom som en total överraskning, säger Göran Lidström, Vänerhamns VD. Varken vi, våra kunder eller andra aktörer kring Vänern hade förväntat oss ett sådant här ställningstagande. Gemensamt ser man också flera stora frågetecken. Sjöfartsverket har varit en av de drivande parterna i Överenskommelse om Vänersjöfarten, där man tillsammans med kommuner, länsförvaltningar och näringslivet jobbat hårt för att förbättra regelverket och därigenom utveckla förutsättningarna för Vänertrafiken. Sedan överenskommelsen trädde i kraft för 7 år sedan har sjöfarten haft ett uppsving. Sjöfartsverkets utspel innebär att man förbiser detta trendbrott och skapar en oro som kan slå undan benen för fortsatt utveckling. Sjövägen lyfts i alla forum fram som ett miljövänligt framtidsalternativ för inlandstransporter. I vad mån Sjöfartsverkets utredning har vägt in de miljömässiga konsekvenserna på samhällsekonomin känns osäkert. Än mer anmärkningsvärt är att sjöfolkets eget verk inte sluter upp bakom ryggen på sin egen näring i en så pass viktig fråga. Vi är idag många som satsar hårt för att utveckla hamnanläggningarna kring Vänern. Bara inom Vänerhamn har vi under åren investerat mer än 160 miljoner kr i våra hamnar. Alla dessa satsningar skulle, vid värsta tänkbara scenario, vara helt förgäves. KRITIKEN MOT UTREDNINGEN och dess slutsatser har varit hård och framförd från många håll. Sjöfartsverket har lyssnat och i ett yttrande förtydligar man vart man står; Sjöfartsverket har tidigare inom ramen för åtgärdsplaneringen, beskrivit nödvändigheten av långsiktiga investeringar i slussarna längs Göta älv. Som ett förtydligande är investeringarna en fråga som äger sitt avgörande på politisk nivå. Olyckligtvis har denna information tolkats som att Sjöfartsverket tagit ställning emot en framtida Vänersjöfart, vilket definitivt inte är fallet......det är av yttersta vikt att nya älvförbindelser samtidigt medger en rationell sjöfart på älven. Från Vänerhamns sida är övertygelsen fast. - Vänersjöfarten kommer inte bara att finnas kvar, utan även att utvecklas, säger Göran Lidström. Resten av Europa satsar hårt på sin inlandssjöfart. Sverige måste göra likadant. Transporter till sjöss är en framtidsväg. Om detta råder ingen tvekan. NR 3 3

4 REPORTAGE Zink I Otterbäcken har nyligen en viktig pusselbit fallit på plats. Hamnens största kund, Zinkgruvan Mining AB, har tecknat ett nytt femårsavtal för hantering av zink och bly. Från och med nästa år kommer dessutom ett samarbete att inledas kring lastning av koppar, som enligt Zinkgruvans egna prognoserna går en ljus framtid till mötes. Kraftfulla hjullastare hämtar zinken från det närliggande magasinet och bygger en mellandepå inom räckhåll för hamnkranen. Det är en fuktig dag på kajen i Otterbäcken. Den våta asfalten ger zinksliget utmärkt fäste och i hjulspåren efter kajens lastmaskiner lägger sig en klisterlik massa. Ganska snart upptäcks att morgonens val av lätta promenadskor inte var något bra beslut. DET SLIRIGA UNDERLAGET är dock inget problem för Conny Johansson och Jan Alving, som med kraftfulla hjullastare hämtar zinken från det närliggande magasinet och bygger en mellandepå inom räckhåll för hamnkranen. De växelvisa kryssningarna över kajen sker snabbt och effektivt vilket också är ett krav. Skopan på Tony Nordgrens kran är stor och lyften över relingen frekventa. Rutterna över kajen och de precisa kranlyften bygger på mångårig träning. Samarbetet med Zinkgruvan har pågått länge och båtarna kommer ofta, i snitt en gång per vecka. - Vi har lastat zink här i Otterbäcken sedan 1960-talet, berättar Maria Gustafsson, platschef. I begynnelsen fördes zinksligen från sligupplaget i Åmmeberg via Vättern och Göta Kanal hit till Otterbäcken. Numera körs dock allt hit på bil. DET NYSKRIVNA AVTALET är viktigt för hamnen i Otterbäcken. Totalt hanteras årligen ton zink och bly vilket är drygt hälften av hamnens totala fraktvolym. - Det känns självklart bra att uppgörelsen är i hamn, säger Maria Gustafsson. Zinkens volymer skulle för vår del vara svåra att ersätta. Det känns också bra att Lundin Mining ser så pass positivt på vårt arbete att de vill utveckla samarbetet till att även innefatta koppar. 4 NR 3

5 gruvan ger Otterbäcken nytt förtroende Kopparhanteringen inleds redan 2010 då man räknar med en volym motsvarande ca ton. Med en bra råvaruprisutveckling räknar Lundin Mining dock med en snabb expansion och 2013 är målsättningen att nå hanteringsvolymer upp emot ton/år. - Att samarbetet med Vänerhamn fungerat bra är givetvis en avgörande orsak till att vi valt att förlänga avtalet, säger Hans Sjöberg, Zinkgruvans Inköpschef. Andra alternativ har värderats. För närmarknaden transporteras en hel del på lastbil men detta anses inte ekonomiskt gångbart för destinationer ute i Europa. Här är det sjöfart som gäller. Ett spännands projekt som följs lite på avstånd är det planerade Bioenergikombinatet i Gullspång. - Frågan bearbetas i en regional industrigrupp som kommer att presentera sin slutrapport nu i februari, berättar Maria Gustafsson. Ett positivt rapportutfall kan för vår del innebära nya godsslag och bulktransporter av bioenergiprodukter både in och ut ur hamnen. - Alternativet för oss vore att använda en annan hamn, men i och med att samarbetet fungerar så pass bra har det inte känts aktuellt. Personalen i Otterbäcken förstår vad vi vill ha och gör ett bra jobb, avslutar Hans Sjöberg. ÄVEN I ÖVRIGT har det senaste året inneburit medvind för Otterbäcken. Nära nog samtliga godsslag har haft en positiv utveckling och den totala fraktvolymen har ökat. NR 3 5

6 REPORTAGE Premiäryra! Otterbäckens nya hamnkontor har invigts Det har klippts sidenband i Otterbäcken. Under pompa och ståt invigdes den 3 december, i bitande kyla, den nya kontorsoch personalbyggnaden. Kommunalrådet Carina Gullberg och Vänerhamns VD Göran Lidström förrättade den formella invigningen inför personal och inbjudna gäster. Medarbetarna i Otterbäcken kan fortsättningsvis glädjas åt en ny, fräsch arbetsmiljö med rymliga omklädningsrum och ändamålsenliga kontorsoch lunchutrymmen. Carina Gullberg och Göran Lidström klipper bandet Det är bitande kallt då invigningsgästerna samlas framför entrén. Svante Jonsson, Tomas Nero och Jan Larsson Ett fast grepp om spaden från första spadtaget Anders Hallquist och Johan Severin Svante Jonsson och Tomas Molin Smörgåstårtan uppskattades av gästerna Nya lunchrummet rymmer åtskilliga matgäster 6 NR 3

7 BLANDAT HALLÅ DÄR! Nytt bulklager i Vänersborg I slutet av oktober togs det nya bulklagret i Vänersborg i bruk. En över 1000 m 2 stor hallbyggnad med generösa portar och bra takhöjd, placerad direkt på kajen. Ett flerårigt avtal med kund är redan påskrivet. Akzo Nobels nedläggning påverkar Vänerhamn Inom bara några månader lägger kemikoncernen Akzo Nobel ned sin anläggning i Skoghall. Ett hårt slag för Hammarö kommun, då 153 personer förlorar sina jobb. Nedläggningen får konsekvenser även för Vänerhamn. Vi sköter idag krankörningen i samband med lossning av salt och magnetit vid Akzos industrihamn. Volymmässigt rör det sig om ca ton salt och ton magnetit per år. - Det som händer på Akzo är ett hårt slag för Vänerhamn och Vänersjöfarten säger Tobias Uhn, Försäljningschef. Förutom de aktuella volymerna försvinner totalt ca 45 anlöp från Vänersjöfarten då hamnen i Skoghall även tar emot olje- och kemikalietankers. Nästan klart i Kristinehamn Slutförberedelserna pågår och veckan innan jul invigs det nya kontoret/teknikhuset och personalutrymmet i Kristinehamn. Vi återkommer med information i nästa nummer. Ålder: 29 år Daniel Viberg Arbetsuppgifter: Kvalitets- och miljösamordnare. Assisterar även stuverits Driftchef vid behov. Familj: Sambo samt tre fullstora Grand Danois-hundar. Född: Kommer från Docksta längs norrländska Höga kusten. Flyttade till Karlstad för drygt ett år sedan. Intressen: När jag inte är ute och motionerar hundarna ritar och projekterar jag på vår planerade husbåt. Kvalitets- och miljösamordnare, vad innebär det? En hel del, faktiskt. Min tjänstebeskrivning innehåller ett antal olika uppgifter. Fokuseringen är hittills ganska stark på miljön. Tillståndsärenden och externa kontakter med olika myndigheter, men också frågor kring exempelvis spillhantering. På bordet ligger även arbetsmiljö-, brand- och säkerhetsfrågorna där jag övertar Charlie Skoghälls tidigare uppgifter. Vilka svårigheter och utmaningar ser du framför dig? Än så länge känns det mesta positivt. Det som kan komma att bli en utmaning är att kunna svara upp mot önskemålen från så pass många driftställen. Det gäller här att vara lite av jonglör och kunna hålla många bollar i luften. Jag tror mycket av hemligheten ligger i att finna en bra struktur för såväl dokumentrutiner som det löpande arbetet. Din egen bakgrund? Har hunnit med en hel del. Efter skolan hoppade jag runt bland diverse jobb, bland annat som sjöman och besättningsman på lyxyacht i Stockholm. Fullföljde därefter en utbildning på militärhögskolan och tjänstgjorde under en tid i Kosovo. Närmast innan Vänerhamn jobbade jag med provkörning, leverans och service på högfartsfartyg samt med en del miljö och kvalitet på Dockstavarvet utanför Örnsköldsvik. Lycka till med det nya jobbet? Tack! NR 3 7

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT Femtiotusen dagar i Vänerhamns tjänst Vid festligheter på Scandic Winn i Karlstad den 17 november avtackades ett antal medarbetare som nyligen gått i pension. Samtidigt belönades trotjänare som varit anställda i 25 år med var sin vacker guldklocka. Tillsammans har de avtackade arbetat 196 år i hamnen vilket motsvarar ca arbetsdagar. Efter middagen hölls tacktal av respektive chef och gåvor och blommor delades ut. Överst från vänster; Göran Vogler, Kenneth Werme, Göran Lidström (VD), Charlie Skoghäll. Neders från vänster; Klas Höggren, Lars Andersson, Roger Wallin, Christer Hultengren ARBETSMILJÖ Analysen av vårens vibrationsmätning är nu klar och vi kan dra ett antal slutsatser. Däckdimension/lager har enbart en mindre påverkan på vibrationerna. Slitaget däremot har betydelse. Lastmaskiner med högt slitage vibrerar mer. Förarstolens konstruktion ser inte ut att spela någon större roll med avseende på vibrationer. Rätt inställd stol kan dock sannolikt minska vibrationerna och förbättra ergonomin. Förarens körteknik tros spela stor roll eftersom accelerationerna är störst i maskinens längdriktning. Körning med hög fart in i materialet ger upphov till höga accelerationer, i motsats till om materialet arbetas upp med hjälp av skopan. Marken/underlaget har stor betydelse. Jämnare underlag minskar vibrationerna avsevärt. Om du vill läsa mer ur materialet finns det tillgängligt hos respektive Driftchef. SKEPP & SKOJ BRA SJÖFARTSVITSAR välkomnas. Maila din bästa histora på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen publiceras och belönas med en trisslott. Ange namn, adress samt om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget. Det var tidigt 50-tal och båten hade precis lagt till vid Frihamnen i Stockholm. Två av sjömännen bestämde sig för att se sig om i stan. Den ene killen, Kalle, var från Malmö, den andre sjömannen, Nils, var däremot från Grums. När de promenerat ett slag och tagit sig en bit uppför Västerbron sa Nils, - Det var fanken vad den här bron var skånsk! - Vadå skånsk, svarade Kalle. Vad menar du med det? - Jo, den är så djävla dryg!