i VÄNERHAMN nytt containerrekord Nordic Granit Vänerterminalen går mot strömmen och slår väger tungt i Vänersborg PERSONALTIDNINGEN 2/09

Transkript

1 i VÄNERHAMN 2/09 PERSONALTIDNINGEN Vänerterminalen går mot strömmen och slår nytt containerrekord Nordic Granit väger tungt i Vänersborg

2 VD:S KRÖNIKA I det föregående numret av personaltidningen skrev jag om den stora Forum för Vänersjöosäkerhet kring vilka godsvolymer vi kommer att få hantera framöver. fartens framtidsfrågor Vi vet nu lite mer. Varje år arrangerar Sjöfartsverket, Vänerhamn och Väner- Efter årets första 7 månader har vi, jämfört med föregående år, en minskning av våra hanterade sjögodsvolymer med 26 procent. Vänerterminalen visar likaså trots den 85%-iga ökningen av containerut- Årets evenemang hölls den 13 augusti på Hotell Vänerport regionens Näringslivsråd den sk Kanal- och Vänersjöfartsdagen. lastningen som du kan läsa om längre fram i tidningen en minskning i Mariestad. På plats fanns, förutom arrangörerna, representanter från näringslivet, redare och regionala myndigheter. av den totala godsvolymen med 1%. Vår största kund på Vänerterminalen har meddelat att man kommer lasta ut betydligt mer gods själva Vänerhamn AB representerades av Greg Campbell, Göran än vad som görs idag. Det kommer att påverka oss mycket. Lidström, Tobias Uhn och Hans-Elof Bryntesson Sammantaget gör det att vi tyvärr tvingats varsla om uppsägningar I fokus stod som vanligt Vänersjöfartens framtidsfrågor. inom företaget. Punkter på årets agenda var farledsnormer (Transportstyrelsen), tappningsstrategi för Vänern (Vattenfall AB), ny Vi tror att vi nått botten på den vikande trenden och att det vänder uppåt igen. Ett tecken som tyder på det, är att sågade trävaror ökar i kanalcentral och lotsning (Sjöfartsverket) samt broöppningar Kristinehamn. Det brukar sägas att sågade trävaror är ett godsslag som (Banverket och Sjöfartsverket). ligger tidigt i konjunkturcykeln, och när det godsslaget vänder, följer fler i kölvattnet. Vi hoppas att så är fallet. Även om mycket har gått i moll under senare tid finns fortfarande många glädjeämnen. I det här numret av tidningen kan du bland annat läsa om ett nytt containerrekord på Vänerterminalen, likaså om nya bättre lokaler i Otterbäcken och ett bra kundsamarbete i Vänersborg. I tider med låga intäkter måste vi givetvis även se över våra kostnader. Sparivern får dock aldrig äventyra säkerheten. Genomtänkta underhållsarbeten utförs därför löpande i våra hamnar. Läs mer i artikeln från Lidköpings hamn. Trevlig läsning Göran Lidström, VD Nytt kontor i Otterbäcken Byggandet av den nya kontors-/personalbyggnaden i Otterbäcken går framåt i bra fart. Inom kort kommer personalen att flytta in i drygt 400 nya kvadratmeter. Nybygget är ett lyft på alla sätt. De gamla, väl begagnade lokalerna, kommer att ersättas av en ny, fräsch arbetsmiljö med rymliga omklädnings- och lunchrum. Kontorsdelen blir likaså ny till gagn för såväl kunder som andra besökare. Byggnaden får också ett annat uppvärmningssystem än tidigare. Fossila bränslen ersätts med miljövänlig bergvärme med en avsevärt bättre energiekonomi. Om allt går i lås invigs lokalerna med pompa och ståt i slutet av oktober. Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Form Preferens AB Text Preferens AB Bilder Preferens AB Tryck Tryckeri AB Knappen Ansvarig utgivare Göran Lidström Redaktör Mikael Hallgren 2 NR 2

3 REPORTAGE Natursten från Nordic Granit väger tungt i Vänersborg Man känner sig nästan lite liten då man vandrar omkring bland raderna av tung, bastant kantsten. Noggrant sorterade efter färg och kvalitet reser sig buntarna av granit i olika former upp mot himlen. Mitt på gårdsplanen står Tore Larsson, Nordic Granits grundare och ägare, och förevisar engagerat alla de produkter företaget erbjuder. ATT STEN ÄR EN HJÄRTESAK för Tore märks tydligt. Entusiasmen är påtaglig och han gestikulerar ivrigt då han berättar om bolaget. Intresset har smittat av sig på sonen Marcus som sedan några år tillbaks också är aktiv i företaget. Och Marcus, liksom förstemannen Rune Karlsson, behövs. Volymerna har växt från år till år ända sedan grundandet Under 2009 räknar man med att leverera drygt ton kant- och gatsten. - Sten är i ropet, säger Tore. Användningsområdena blir allt fler och arkitekterna har på allvar fått upp ögonen för natursten, såväl vid vägbyggen som i annan exteriör miljö. Kunderna finns först och främst bland de stora bygg- och anläggningsföretagen. Skanska, NCC och PEAB är alla kunder hos Nordic Granit. - Det som är roligt är att utbudet blir allt bredare, säger Marcus. Tidigare var en gatsten alltid grå. Idag finns granitprodukter i en rad kvaliteter och färgnyanser. SAMARBETET MED VÄNERHAMN är väl etablerat. Ända sedan företagets uppstart har man jobbat tillsammans. - Transporter med båt och en etablering vid hamnen är nödvändigt då en stor del av våra produkter levereras på bulk, säger Tore Larsson. Det är i första hand portugisisk gatsten som tas emot nere i hamnen. 2-3 båtar varje år lossas och ca 7000 årston har under senare år årligen hanterats på kajen. Bilar hämtar i en takt som regleras av kundernas behov och lastas med hjälp av Vänerhamns personal. Tore Larsson pratar sten med Sven-Åke Larsson - Det är ingen tvekan om att samarbetet med Vänerhamn är väl inkört, säger Tore. Det är svårt att tänka sig en bättre och mer flexibel partner. Den goda relationen parterna emellan märks också tydligt på jargongen i dialogen med Sven-Åke Larsson, Vänerhamns driftchef. Det skojas friskt och stämningen är hjärtlig. - Det är aldrig några konstigheter mellan oss, säger Sven-Åke. Under våren och sommaren, då vi tvingats hålla nere vår personal, har Nordic, genom att hålla oss underrättade om vad som är på gång, hjälpt oss att få logistiken att fungera. Vad gäller framtiden är Tore och Marcus positiva. - Vi tror stenhårt på att volymerna kommer att fortsätta växa. Det vi kan uppleva som ett orosmoln är diskussionerna som förs kring hamnområdet där vår anläggning ligger i farozonen sett till planeringen av en ny järnvägsstation. Det här är dock inget vi tänker på varje dag utan vi finner säkert en lösning då vi står inför fullbordat faktum, avslutar Tore. NR 2 3

4 REPORTAGE CONTAINERR Mitt i djupaste lågkonjunktur pekar kurvorna spikrakt uppåt för Vänerterminalens containerhantering. I april sattes ett nytt prydligt månadsrekord med 936 containrar. Driftchefen Christer Bjäring och Vänerhamns övriga ledning hyllar personalen för att ha ställt upp och klarat situation i ett läge där tempot ofta varit mycket högt. DEN POSITIVA UTVECKLINGEN vad gäller utlastning av ISU-containrar har pågått länge. Med smärre hack i kurvan har lastvolymerna under en nioårsperiod ökat från årston 2001 till en prognostiserad volym 2009 på ca ton. - Tidigare år har ökningen skett i mera sansad takt, säger Christer Bjäring, Vänerterminalens Driftchef. Men i år har volymerna fullständigt exploderat. Hanteringen avser nästan uteslutande pappersrullar från Stora Enso, Billerud och Nordic Paper. Rullar som tas emot och lagras i Vänerterminalen, stuffas i ISU-containers enligt uppdragsgivarnas instruktioner och lastas på tåg i samarbete med Vänerexpressen för transport till Göteborg. I Göteborg lastas containrarna på stora containerfartyg för vidare befordran ut i världen. ORSAKERNA TILL ÅRETS STORA VOLYMÖKNING är flera. Mycket av det som hanteras avser Stora Ensos leveranser till framförallt Tetra Pak. - Tetra Paks behov fördelas normalt sett över ett flertal stora leverantörer världen över, berättar Christer. Under våren har en av de större tillverkarna i Brasilien haft rejäla driftstörningar, vilket har gjort att volymerna istället på kort varsel placerats hos Stora Enso i Skoghall. - Vi fick frågan från Stora Enso i vintras om vi kunde klara hanteringen av betydligt större volymer. Efter viss analys av läget svarade vi ja. FÖR ATT KLARA en sådan här utmaning krävs stor fokusering, inte minst på logistiken. - Självklart innebär accelerationen av volymerna att vi måste ha millimeterkoll på det vi gör, säger Christer Bjäring. Rätt interna rutiner och en bra dialog med Vänerexpressen har dock gjort att det fungerat närmast prickfritt. Leveransprecisionen har trots tvära kast och snabba förändringar i instruktionerna från uppdragsgivaren varit nära nog hundraprocentig och reklamationerna minimala. Om logistiken är en viktig parameter är flytet och tempot i själva stuffningen en annan. Att lasta en container kan ta allt från 15 minuter till en timme. Tidsåtgången bestäms av 4 NR 2

5 EKORD! antalet rullar och fyllnadsgraden. Blir det mycket tomrum, krävs mer tid såväl för lastplanering som för att lastsäkra. - Här har terminalpersonalen verkligen visat vad de går för, säger Christer. Tack vare deras flexibilitet, kunskap och erfarenhet har vi kunnat pressa tiderna och klara den ökade anstormningen. Samtliga medarbetare har sedan i vintras jobbat för högtryck. Fast personal har fått töja på sina arbetstider och timanställda har fått trappa upp sin normala tidsinsats. REKORDNOTERINGEN från april har följts av fortsatt högt tempo under sommaren. Stora Enso fortsätter förse terminalen med stora volymer. - Vi kör fortfarande för högtryck, säger Christer. Vi kan inte förvänta oss att ligga på rekordnivåer varje månad. Ett mera rimligt antagande är att nivån kommer att stabiliseras kring ton/månad. Skulle det skena iväg igen krävs förmodligen extraskift samt ytterligare något hål i väggen för placering av containrarna som ska stuffas. Det här är dock angenäma problem som vi i så fall kommer att lösa, avslutar Christer Bjäring. Terminalpersonalen har verkligen visat vad de går för. Tack vare deras flexibilitet, kunskap och erfarenhet har vi kunnat pressa tiderna och klara den ökade anstormningen. NR 2 5

6 Utan regelbundet underhåll stannar hamnen Det är med blicken riktad framåt som hamnen i Lidköping gör ett rejält ryck med sitt underhåll under Kranar repareras och målas om, bogserbåten repareras och en ny sopmaskin har köpts in. Inför hösten planeras dessutom en underhållsmuddring av hamninloppet. Med årets åtgärder genomförda står Lidköping väl rustade när konjunkturen på nytt sätter fart. BEHOVET AV UNDERHÅLL är en fråga som samtliga Vänerhamns driftsorter brottas med. Delar av maskinparken är gammal och verksamhetens karaktär gör att utrustningen slits hårt. Inte minst av säkerhetsskäl måste maskiner såväl som anläggningen i övrigt regelbundet ses över och åtgärdas. I Lidköping har man under året tagit ett rejält grepp kring underhållet. - Det stämmer att årets underhållsinsats blir större än vanligt, men åtgärderna är nödvändiga, säger Christer Sabel, Lidköpings Driftchef och får medhåll av Bert Gustavsson som har ansvaret för underhållet. Allt underhåll syftar till att höja säkerheten och få ett bra flyt i verksamheten, och vi ser ingenting som egentligen hade kunnat vänta. UNDERHÅLLSÅTGÄRDER INITIERAS av olika orsaker. Stor del av hamnens maskinella utrustning genomgår med jämna intervall lagstadgade besiktningar. På känsliga områden beställer Vänerhamn dessutom egna prövningar för att försäkra sig om att allt är bra skick. Upptäckta fel och brister likväl som andra underhållspunkter påkallade av personalen i hamnarna bereds tillsammans med Hans Elof Bryntesson, Vänerhamns tekniske chef, samt övrig ledning. ÅRETS STÖRSTA ÅTGÄRD i Lidköping är reparationen av boggin till en av de spårbundna kranarna. Samtliga drev har bytts ut liksom vissa lager och axlar. Allt för att öka stabiliteten och göra kranen säkrare att flytta. Ytterligare en kran Kran 2 kommer inom kort att skrapas och målas om. Parallellt kämpar Göran Vogler och hans kollegor med att reparera bogserbåten och isbrytaren Lidköping inför vinterns prövningar. Slitdelar byts ut och kopplingar mellan motor och propelleraxel repareras. - Det finns ett stort värde i de här båtarna, säger Christer. Vi vårdar dem därför ömt. Ett totalhaveri skulle stoppa hamntrafiken vintertid och i värsta fall innebära investeringar i ny båt. Det skulle i så fall röra sig om helt andra pengar. Utöver maskinunderhållet planeras även för en muddring av hamninloppet. Senare års stora regnmängder har gjort att vattenströmningarna ökat, vilket för med sig mera massor från Lidan. Underhållsmuddring måste därför göras med kortare intervall än normalt. - Här finns dock en osäkerhet, säger Christer. Vi saknar ännu så länge ett tillstånd från Naturvårdsverket och vet därför inte när muddringen kan bli aktuell. ATT ÅRETS UNDERHÅLLSINSATSER sammanfaller med den tuffa konjunktursituationen är naturligtvis en olycklig slump. Samstämmigheten inom Vänerhamn är dock stor. - Underhåll är en förutsättning för säkerhet och kan därför aldrig kompromissas bort, säger Christer. Det vi har att spela på är när insatserna ska göras. Den samlade bedömningen är att det som görs 2009 är nödvändigt och att vi nu står väl rustade då hjulen börjar snurra snabbare igen. 6 NR 2

7 BLANDAT HALLÅ DÄR! Dagar då Kristinehamns hamn stod i centrum Sjöfarten och hamnen är heta potatisar i Kristinehamn. Med EU-stöd i ryggen har Kristinehamns Kommun satsat åtskilliga miljoner på att förnya hamnområdet, allt med siktet inställt på att tillsammans med bland andra Vänerhamn utveckla en modern multimodal terminal med bra logistikförutsättningar för regionens näringsliv. Vårens stora arrangemang Hamndagen sågs som ett bra tillfälle att informera allmänheten om planerna. Hamndagen genomförs på initiativ av Nya Kristinehamns-Posten och i samarbete med såväl den lokala handeln som Vänerhamn. Dagen blev välfylld. Sjöräddningen och Räddningstjänsten visade sina färdigheter in action och besökarna gavs möjligheter till guidade turer såväl på land som till sjöss. Barnen roades med fisketävlingar, ponnyridning och godisregn. HAMNDAGEN FÖLJDES helt nyligen den 19 augusti av en mera riktad aktivitet mot kunder och det lokala näringslivet. En premiärvisning arrangerad av Kristinehamns Kommun med Vänerhamn som delvärd. Inbjudna gäster vid sidan av näringslivets representanter bland annat förre Landshövdingen/nuvarande Riksmarsalken Ingemar Eliasson, Riksdagsman Tommy Ternemar och kommunalrådet Åke Thörnesjö togs emot och visades runt. Reaktionerna var uteslutande positiva och från kommunens sida antyddes såväl en ambition att fullfölja det pågående arbetet som en beredskap för kommande satsningar. Ålder: 60 år Carl-Erik Holmlin Arbetsuppgifter: Driftchef vid hamnen i Kristinehamn. Familj: Fru och två vuxna barn. Nybliven stolt morfar. Född: På lantgård i Väse, 3 mil från Kristinehamn, där han fortfarande bor. Månskensbonde tills för något år sedan då lantbruket och djuren arrenderades bort. Intressen: Jobbar och jagar gärna i skogen. Har just nu två båtar som kräver mycket tid och omsorg. Ja Calle, det har blivit några år i hamnen? Ja du, tiden går. 42 år närmare bestämt jobbade jag till sjöss och åkte runt bland europeiska hamnar. När sommaren kom ville jag vara kvar på land och sökte tillfälligt jobb som stuvare i hamnen. Sedan dess har jag blivit kvar. Fortfarande roligt att gå till jobbet? Uppriktigt sagt så tycker jag det. Ena dagen är sällan den andra lik och jag möter dagligen nya utmaningar. Minnesvärda ögonblick? Här finns självfallet massor av såväl positiva som negativa episoder som man av och till påminns om. Konstigt nog glömmer man gärna de negativa. Till det positiva hör i stort sett dagliga möten med roliga karaktärer. Lita på att det genom åren passerat många roliga gubbar över hamnområdet. När hamntiden så småningom går mot sitt slut, är det något som känns ogjort? Nej, jag tycker inte det. Inte något viktigt i alla fall. Just nu händer jättemycket här nere. Vi har fått nya infarter, en ny grindstuga och nya magasin. Under hösten tas en ny maskinverkstad samt helt nya personalutrymmen och kontor i bruk. Vi närmar oss mer och mer det som för mig känns som en komplett hamnanläggning. När jag så småningom drar mig tillbaks, tror jag att jag kommer att känna att jag tagit mig i mål. NR 2 7

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT Historiskt möte i Karlstads hamn Med anledning av den eventuella avvecklingen av hamnverksamheter på Wermlandskajen i Karlstad samlades den 19 augusti ett antal veteraner i Vänerhamns lokaler. Mötet syftade till att gemensamt minnas och dokumentera gamla verksamheter kollager, gasverk och oljedepåer som bedrivits på den gamla Kolkajen. Verksamheter som på ett eller annat sätt kan ha orsakat markföroreningar i området. Med på mötet var nio nuvarande och tidigare anställda samt Jan Embretsen från Sweco. Den senare har på uppdrag av Karlstad Kommun sammanställt fakta om misstänkta historiska föroreningskällor på Wermlandskajen som ett led i pågående utredning av föroreningssituationen i området. Mötet var givande för alla parter, inte minst för tidigare anställda som fick mötas igen och prata av sig gamla minnen. ARBETSMILJÖ Resultaten från vårens vibrationsmätningar har genomgått en inledande analys. De hygieniska gränsvärdena är två. Insatsvärde på 0,5 m/s 2 Gränsvärde på 1,1 m/s 2 Överstigs insatsvärdet måste insatser vidtas för att minska vibrationerna. Överskrids gränsvärdet får inte maskinen köras utan att först minska vibrationerna. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har genomfört mätningar på last- och lämpmaskiner, truckar, reachstackers och mobilkranar i samtliga hamnar. Glädjande nog hamnar endast några få av våra lastmaskiner över insatsvärdet 0,5 m/s 2. Ingen överskrider gränsvärdet. Överskridande värden kan åtgärdas i första hand genom nedkortade körtider för maskinföraren. Andra faktorer som påverkar är underlag, körsätt, arbetets art (godsslag som hanteras), val av maskinstorlek, inställning av förarstol samt inte minst däckstatus/slitage. En djupanalys har inletts med däcktillverkare vad gäller däcktryck, mönster, eventuell fyllning av saltlösning (bariumklorid) mm. Stående fr.v. Kenneth Werme, Hans-Elof Bryntesson, Berndt Lindberg, Valter Larsson, Gert Alfredsson Sittande fr.v. Sven Eklöf, Rune Almqvist, Ivan Persson SKEPP & SKOJ BRA SJÖFARTSVITSAR välkomnas. Maila din bästa histora på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen publiceras och belönas med en trisslott. Ange namn, adress samt om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget. Nyblivne stuveriarbetaren Bengt gjorde sin första dag på kajen. Under frukostrasten satt han blygt och lyssnade på stojet från sina nyvunna arbetskamrater. - Nummer 7, sa en av de mest högljudda kollegorna. Alla skrattade. Bengt fattade ingenting. - 34, sa en annan och alla skrattade igen. Bengt förstod fortfarande inte ett dyft. - Nummer 12! Skrattsalvorna nådde nu oanade höjder och flera av kamraterna vred sig av skratt. Bengt stod lamslagen och undrade varför i hela världen de skrattade åt några enkla nummer. - Vi har satt nummer på de roliga historierna. På så sätt slipper vi att berätta dem varje gång. I ett försök att bryta sig in i gemenskapen slänger Bengt försiktigt ur sig De nya hamnkamraterna tystnar en sekund, men utbrister därefter i en skrattsalva som hörs över hela kajen. - Varför var det så roligt? frågar Bengt. - Det förstår du väl. Vi hade ju aldrig hört den förut!