i VÄNERHAMN Glaskross GOD JUL från Otterbäcken sprids över Norden 45 tons reachstacker på plats i Karlstad & Gott Nytt År NYA GRINDSTUGA

Transkript

1 i VÄNERHAMN PERSONALTIDNINGEN 4/07 Glaskross från Otterbäcken sprids över Norden GOD JUL & Gott Nytt År Kristinehamn har invigt sin NYA GRINDSTUGA 45 tons reachstacker på plats i Karlstad

2 LEDARE / HAMNNYTT Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Börje Meijer Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens Reklambyrå Text Preferens Reklambyrå Bild Preferens Reklambyrå, Vänerhamn, Per Nyström, Kent Eng/TTELA, Ramböll Tryck Tryckeri AB Knappen God jul och gott nytt år! Då är snart verksamhetsåret 2007 till ända. Vi har att se tillbaka på ett bra år med mycket gods, hög investeringstakt och ett fint resultat. Det har också hänt mycket annat positivt i bolaget. Något av det viktigaste är att vi fått igång ett projekt i Vänersborg för nytt hamnläge ute på Vargön. Detta är oerhört viktigt för hamnens långsiktiga överlevnad och projektet har rullat på med god fart. Detaljplanearbetet är i full gång och Vänersborgs kommun har börjat titta på markfrågor och eventuellt behov av markinlösen. Om projektet fortsätter i samma takt och finansieringen går att lösa kan vi ha en ny hamn i Vargön om sisådär 3-4 år. Mycket tyder också på att utvecklingen av östra hamnen i Lidköping kommer att gå snabbare än förväntat. Kommunens resecentrum- och hamnstadsprojekt kommer säkerligen att kräva förändringar av vår verksamhet. Genom diskussioner med samhällsbyggnadsavdelningen och viss teknisk beredning känner vi oss väl förberedda. I Otterbäcken tror jag snart vi har en lösning på kontors- och personalutrymmesfrågan. Det känns bra. Behovet är stort. I Kristinehamn har vi flyttat grindstugan och infarten till hamnen för att anpassa oss till kommunens strävan att styra om trafiken till västra trafikleden och E18. Arbetet med att få till stånd ett nytt importmagasin och stuveribyggnad på samma ställe fortsätter. I Karlstad har första steget mot ett nytt bulkgodshamnläge tagits, då anläggning av en flisterminal i oljehamnsområdet ska påbörjas. I Vänerterminalen har vi renoverat 5 av 8 körgångar och fortsätter med resterande 3 nästa år. Planerna på ett nytt magasin är fortsatt högaktuella. Vi rustar alltså intensivt för att förbli effektiva och konkurrenskraftiga i framtiden. Det är min bestämda övertygelse att sjöfarten i allmänhet och på de inre vattenvägarna i synnerhet kommer att utvecklas stark framöver. Om vi fortsätter att ge våra kunder bästa tänkbara service kommer vi att få ta del av den förväntade tillväxten under många år framöver. Avslutningsvis vill jag tacka all personal för fina insatser under året och önska God Jul och Gott Nytt År. Sätt alltid säkerheten i jobbet främst och gör det under resterande dagar av året och under hela Börje Meijer Ny grindstuga i Kristinehamn I slutet av november gick flyttlasset. Den nya grindstugan i Kristinehamn är nu i full drift och personalen har flyttat in. Det rör sig inte om någon lång flytt. 800 meter för att vara exakt. Från ena sidan hamnområdet till den andra. - Det stämmer att avståndet inte är så långt, säger Carl-Erik Holmlin, Driftchef i Kristinehamn. Det är dock inte antalet meter som spelar roll utan hur det påverkar flödet inom anläggningen. Bakgrunden till flytten är en, från många parter gemensam, ambition att förenkla tillfarten till hamnen. Inte minst kommunen har haft intresse av att styra om trafiken från innerstaden till den västra transportleden med direktkoppling till E18. - Kommunen har medverkat på ett bra sätt, säger Carl-Erik. Den nya väganslutningen har anlagts helt i kommunal regi. Vår del av notan ligger i byggnationen och själva flytten. Det är ett något nytt och fräscht som visas upp. Det är svårt att tro att det är den gamla grindstugan som nu förvandlats. Grannföretaget Flymo har haft huvudansvaret för såväl ombyggnationen som flytten. -Arbetet har fungerat jättebra, säger Carl-Erik. Vi har haft en tidsplan som löpt under hösten som både vi och Flymo följt. Medaljens baksida ligger i en mer komplicerad kontorslogistik. - Att kontorspersonalen nu delas i två läger är något som nu i början kommer att kännas ovant och som vi kommer att få jobba med, säger Carl-Erik. Problemen kommer dock att överträffas av de fördelar vi hoppas nå via flytten. Carl-Erik Holmlin intar den nya grindstugan NR 4

3 REPORTAGE Reachstacker......värmlands första nyköpta containertruck. Det är en mäktig maskin som möter oss på väg ut mot Vänerkajen. En koloss på gigantiska däck som med sin specialutvecklade lyftarm - likt en jättelik kräfta - lyfter storcontainrar som om de vore tändsticksaskar. Den nyinköpta Reachstackern i Karlstads hamn går redan för högtryck. För den oinvigde är det kanske inte helt självklart. En Reachstacker, vad är egentligen det? Den språkkunnige ges möjligen viss vägledning av namnet. Av Reach, som indikerar räckvidd och av stacker, staplare. - Du är på rätt spår, säger Andreas Johansson, Truckansvarig på Vänerterminalen, när vi promenerar över Vänerkajen, bort mot containerlastningen. Reachstackern är en specialtruck, utvecklad för att lyfta och stapla, i första hand containrar. De goda omdömena kring containertrucken delas av de chaufförer som kör Reachstackern. - Maskinen fungerar strålande bra, säger Roger Andersson. Det märks att allt är genomtänkt och komforten är en helt annan än i den gamla. REACHSTACKERN LEVERERADES och togs i drift under november. Själva avlastningen och monteringen är något Andreas har färskt i minnet. - Jag måste skicka med en eloge till kajpersonalen. Det här är inget lätt kolli att hantera, men med personalens engagemang och precision fungerade allt fantastiskt bra. Maskinen kom i delar, lastad på två stora lastbilar. Med kajens kranar lyftes delarna på plats och monterades ihop av Toyota BT:s montörer. Det här är ett riktigt kraftpaket... Investeringen innebär att hamnen i Karlstad nu har två containertruckar. Reachstackern staplar upp till fem containrar - Det här är kanske den allra största fördelen, säger Andreas. Vi är nu garderade mot störningar vid eventuella maskinstopp och kan på ett annat sätt än tidigare säkerställa leveranser för våra kunder. DET MÄRKS att Andreas är stolt över sitt senaste nyförvärv, en SMV från Konecranes. - Självklart. Det här är ett riktigt kraftpaket, säger Andreas. En urstark maskin som klarar 45 ton i ett lyft och som utan problem staplar upp till fem containrar på varandra. - Den nya maskinen ger mycket kraft för en rimlig mängd diesel, säger Andreas. För att göra driften så miljövänlig som möjligt låter vi dessutom samtliga förare genomgå Eco driving-utbildningen, för mjukare körning och reducerad bränsleförbrukning. Den nya containertrucken är också den första helt nyinköpta reachstackern i Värmland. - Maskinen fungerar strålande bra, säger Roger Andersson. Det märks att allt är genomtänkt och komforten är en helt annan än i den gamla. - Maskiner som varit i drift fram till idag, däribland vår gamla, är köpta begagnade. Det känns givetvis roligt att få vara med från starten med något helt nytt. NR 4

4 REPORTAGE Hela kajen är full av krossat glas Svensk glasåtervinning har blivit en succé. Snart sagt allt förpackningsglas returneras och återanvänds vid produktions av nytt glas. Den positiva utvecklingen slår igenom på flera områden, bland annat på hamnen i Otterbäcken där glaskross utvecklat sig till ett av de allra viktigaste benen i verksamheten. Likt små fjälltoppar reser sig högarna av glaskross på kajen utanför kontorsfönstret. Trots begynnande mörker och snöslask i luften skimrar kristallerna i olika färger. Brunt, grönt och vitt. Prydligt sorterat, varje färg för sig. - Sorteringen är viktig, berättar Maria Gustafsson, Driftchef i Otterbäcken. Både här i hamnen och då vi som privatpersoner stoppar glaset i igloos. Blandas grönt, brunt eller ofärgat glaskross riskerar vi att förstöra hela partiet. Det har funnits tillbud till missöden där olika färger varit på väg att hamna i samma hög men vi har i sista stund lyckats parera. Återvinningsglas har blivit en stor artikel för Otterbäcken. Näst zink och blyslig det största. Årligen hanteras mer än ton - nära 2000 välfyllda lastbildar - glasskärv. - Otterbäcken är ju en renodlad bulkhamn. Glaskrosset passar därför bra in i vår totala mix, säger Maria. Glaset är annars något som Otterbäcken arbetat med ganska länge. Tidigare kom glaset obearbetat, direkt från igloos. Numera är det processat ner till skärv som kan gå direkt in i glasfabrikanternas produktion. Maria Gustafsson, Driftchef i Otterbäcken VI SVENSKAR ÄR DUKTIGA på glasåtervinning. Över 95% av allt förpackningsglas återvinns. Det är vi tillsammans med Schweitz bäst i Europa på. Glasåtervinningen har också en lång historia. Ända sedan 1870-talet har glasbruken tagit emot bagagnat glas och använt det på nytt i produktionen. Igloo-systemet som vi har idag har funnits i drygt 20 år. I Sverige hanteras returglas av Svensk Glas-Återvinning AB, ett privatägt bolag med ägarintressen inom bland annat glas-, bryggeri och förpackningsindustrin. Insamlingen från allmänheten sker via välbekanta igloos utplacerade på mer ån återvinningsstationer runt om i landet. Fyllda igloos transporteras till en gemensam upparbetningsanläggning i Hammar, utanför Askersund, i södra Närke. Här finsorteras glaset innan det krossas eller mals till olika storleksfraktioner. 4 NR 4

5 REPORTAGE Sorteringen är viktig. Blandas grönt, brunt och ofärgat glaskross kan hela partiet förstöras. Det är det processade glaset - skärvet - som så småningom hamnar på kajen i Otterbäcken, för vidare transport ut till slutkund. Det mesta av krosset går tillbaka in i glasindustrin men allt mer används även i produkter som exempelvis glasull. Vid nyproduktion av glas mixas returglaset med nyråvara. - Att använda returglas i produktionen spar energi, berättar Maria. Smältpunkten är lägre jämfört med nyråvaran och kräver mindre energi vid upphettning. Merparten av svenskt returglas används av svenska fabrikanter men en hel del går också på export, framförallt till de nordiska grannländerna. VAD ÄR DÅ VÄNERHAMNS ROLL i kedjan? som kommer från gruvan. Det gör det extra viktigt att försöka finna andra produkter och områden som kompletterar och gör oss mindre beroende av en enda kund. Andra bulkvaror som redan idag hanteras är bland annat vägsalt och bränd kalk. Det förs också diskussioner inom kommunen om etablering av ett bioenergikombinat i Gullsångs Kommun. Om detta blir verklighet skulle Vänerhamn kunna få en aktiv roll. - Verksamheten i hamnen är stabil. Självklart påverkar världskonjunkturen våra volymer men genom att vårda de kunder vi har och vara vaken för nya idéer står vi väl rustade för framtiden, avslutar Maria.... återvinningsglas sparar på energin... - Vi kan väl säga att vi är länken mellan Glasåtervinning AB och de utländska marknaderna, säger Maria. På kajen i Otterbäcken landar det glaskross som processats i Hammar. Kajpersonalen lägger upp, sorterat i högar, och håller ordning på depån så att de olika kvaliteterna inte blandas. Då båtarna så småningom anländer har Vänerhamn ansvaret för lastning. SETT I DET STORA HELA har 2008 varit ett bra år för hamnen i Otterbäcken. Hanteringsvolymerna ligger väl i paritet med budget. Totalt hanteras nära ton i hamnen. En stor del - mer än hälften - rör sig om zink och blyslig från Zinkgruvan Mining. - Så har det varit ända sedan 1960-talet, säger Maria. Självklart är det så att mycket av verksamheten bygger på det Glasskärvet lastas på båt för vidare transport ut i Europa NR 4 5

6 BLANDAT HALLÅ DÄR! Angelika Nielsen Hur ser en vanlig vardag ut för dig? - En vanlig arbetsdag innebär speditörssysslor på exportadelningen här i Kristinehamn. Jag håller koll på de handlingar båtarna ska ha med sig då de är på väg utomlands. Ibland ges även möjlig- heter att klarera och vara med ute på båtarna. Därutöver har ju jag fördelen att av och få delta i det fackliga arbetet. Här varierar omfatt- ningen från månad till månad. Ålder: 51 år Befattning: Speditör. Fackligt engagerad i HTF, blivande Unionen. Familj: Två söner och särbo. Född: I Nykroppa utanför Filipstad. Degerfors i många år innan flyttlasset landade i Kristinehamn Intressen: Rör mig mycket, både med promenader och gympa. Vicevärd i bostadsrättsstyrelse. Hur länge har du varit fackligt engagerad? - Ända sedan jag började här i hamnen Under många år har jag varit klubbordförande i HTF. Sitter nu med i interimstyrelsen för det nya jätteförbundet Unionen, sammanslagningen mellan HTF och SIF, som blir verklighet nu den 1 januari. Vad tror du om det nya storförbundet? - Jag tror det kommer att bli jättebra. Med mer än en halv miljon medlemmar kommer vi självklart att få större slagkraft och inflytande på våra arbetsplatser. Ser du några problem? - Svårigheten ligger kanske just i storleken. Det kommer att ta tid innan den nya organisationen har satt sig och innan medlemmarna känner sig delaktiga i det nya förbundet. En utmaning för oss gamla HTF:are är givetvis även att skapa jämvikt och göra oss hörda gentemot SIF som är mycket större. Allt det här är dock övergångsproblem. På sikt kommer det här att bli bra. Ny flisterminal i Karlstad I södra delen av oljehamnsområdet i Karlstad har Vänerhamn långtgående planer på att iordningställa hanteringsytor för mellanlagring av bränsleved och tillverkning av bränsleflis. Hanteringsytorna, som totalt omfattar c:a m 2, kommer att arrenderas ut till två entreprenörer. - Anläggandet av ytorna skall ses som en första etapp i planerna på en ny bulkhamn i södra delen av oljehamnen i enlighet med resultat av den förstudie Vänerhamn genomförde, säger Hans-Elof Bryntesson, Vänerhamns Tekniske chef. Den planerade bulkhamnen, skall ersätta den nuvarande på Wermlandskajen, som skall avvecklas, enligt överenskommelse med Karlstads kommun. Vänerhamn vill med anläggandet av bränsleflisterminalerna, ge ägare och kunder tydliga signaler på att man vill satsa vidare på hamnverksamheten i Karlstad. Bränsleved och flis, som i allt högre grad används av värmeverk etc, kommer initialt att fraktas till och från de nya terminalerna med lastbil. Färdig flis kommer under första året att tas emot på värmeverket på Heden samt vid Stora Ensos industri på Skoghall. Vänerhamn kommer med sin personal att svara för mottagning, stackning och utlastning av den färdiga bränsleflisen. - Förfrågningar finns på att godset i framtiden skall fraktas till terminalerna med både fartyg och järnväg och från terminalerna med järnväg, säger Hans-Elof Bryntesson. För att möta upp marknadens framtida krav och önskemål finns redan planer på att anlägga en lossnings-/lastningskaj för bulkgods vid nuvarande oljepir C samt att anlägga järnvägsspår fram till området. Med tanke på att etableringen kommer att ske på områden som tidigare varit oljedepåer kommer det av vara höga krav på hur grundarbetena, anläggandet av dagvattensystem och schakter för överbyggnader, genomförs. Detta för att inte föroreningar i mark från tidigare verksamhet ska spridas vidare. De nya terminalerna, som kommer att vara inhägnade, beräknas vara klara att ta i drift under våren Embryo till en ny flisterminal 6 NR 4

7 BLANDAT Bra spurt i Lidköping Det verkar bli en bra avslutning på året för anläggningen i Lidköping. - Oktober månad var årsbästa för vår del., säger Per-Olof Johansson, Driftchef i Lidköping. Sammantaget i Lid- köping och Hällekis hanterades över ton. Jordbrukssidan i allmänhet och gödninghanteringen i synnerhet har haft en mycket bra utveckling. Behovet är stort hos såväl Lantmännen som Svenska Foder. - Glädjande nog visar även Cementa - vår huvudkund inom byggsektorn - en bra formkurva, avslutar Johansson Skrotbilar parkerade på kajen i Kristinehamn Kajen i Kristinehamn har blivit tillfällig parkeringsplats för ett större parti skrotbilar. Totalt 500 paket ligger staplade i väntan på att lastas på båt. Det är skrotgrossisten Intersero som kontaktat Vänerhamn. Intersero arbetar med mobila pressankläggningar som, på plats hos kund, pressar bilarna till hanterbara paket. Paketen förs per lastbil till hamnen. - Vår roll är att stå för ytan och hjälpa till med lastningen på båt, säger Carl-Erik Holmlin, Driftchef i Kristinehamn. Båten tar därefter skrotpaketen vidare till Rostok för fragmentering. Lasten kan mycket väl följas av ytterligare försändelser. Prognoser pekar på att skrot går mot en växande marknad. - Det här är ett bra komplement för oss, säger Carl-Erik Holmlin. En hantering vi kan få bra flyt i och som på ett bra sätt bidrar till vår lönsamhet. AKTUELLT Revision Under v50-51 utförs en löpande granskning av våra räkenskaper av revisorerna från Ernst & Young AB. Leverans av Sennebogen Veckan innan jul levereras en ny Sennebogen mobilkran till Karlstad. Hamnläge i Vänersborg Den 9 januari hålls nästa projektmöte angående nytt hamnläge i Vargön. Mötet hålls på Holmens Bruks anläggning. Göteborgs hamn 25 januari hålls ett möte med Göteborgs hamn på Sjöfartshuset i Karlstad. Bokslut I v förväntas bokslutet för år 2007 vara klart. Styrelsemöte KALENDARIUM Den 12 mars hålls 2008 års första styrelsemöte. Fokus på analys av resultatet för ARBETSMILJÖ ECO DRIVING-projektet fortsätter runt våra hamnar med utbildning i Kristinehamn under januari. Målet är att all utbildning skall vara klar under våren VIBRATIONSMÄTNINGAR kommer att utföras på våra truckar och maskiner med start första halvåret nästa år. DAMMUTREDNINGEN i Vänerterminalen har gått in i slutfasen. Vi väntar på analysresultaten från genomförda mätningar av koncentrationen damm och avgaser. PELLETSHANTERINGEN i Kristinehamn föranledde mätningar av CO-halter. Resultatet redovisades på Miljömötet i Otterbäcken den 20 nov. Hela rapporten finns hos Driftchefen och Huvudskyddsombudet i Kristinehamn. Den går också att ta del av hos Miljösamordnaren Charlie Skoghäll på Huvudkontoret i Karlstad. BLY I BLOD-utredningen i Otterbäcken är avslutad. Glädjande har värdena gått ned och nya rutiner för att Skrotpaketen staplas på kajen säkerställa en bra arbetsmiljö är införda under hösten. NR 4 7

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT Tobias har landat hos Vänerhamn Rekryteringsprocessen har fått ta sin tid. Det har varit viktigt att finna rätt person. Men nu är han slutligen här. En sportintresserad närking med ett förflutet inom flyget har landat i Vänerhamn. Möt Tobias Uhn, vår nye försäljningschef. Det tar bara sekunder innan dialekten avslöjar att Tobias har sina rötter österut. Närmare bestämt i Lindesberg där han fortfarande bor. Tills vidare veckopendlar han, men så fort rätt boende yppar sig kommer han att flytta till Karlstad. - Planerna att flytta fanns sedan tidigare och Karlstad har varit ett högintressant alternativ, redan innan jag kom i kontakt med Vänerhamn, berättar Tobias. Bakgrunden finns annars inom transportnäringen. Framförallt inom flyget där Tobias hunnit med en rad olika befattningar, både inom passagerar- och frakttrafiken. Han började inom flygfrakten som arbetsledare/speditör på Panalpina i Örebro för att några år senare ta klivet över som marknadschef på Örebro Flygplats. - Ett litet steg rent geografiskt men en helt annan sida av flygverksamheten, konstaterar Tobias. Efter några år i flygplatsledningen prövades ytterligare en gren av flyget., som Regionschef vid Skyways Express. Ett arbete som i korthet innebar att utveckla Skyways affärer i Västmanland, Dalarna, Närke och Värmland. Vad fick då Tobias att söka tjänsten på Vänerhamn och att ta klivet från flyget till sjön? - Första kontakten var egentligen en ren slump, berättar Tobias. Jag var i Trollhättan och tittade på slussarna och hörde där via en bekant att Vänerhamn sökte folk. Jag blev nyfiken. Efter att ha forskat lite mer om vad tjänsten innebar tog jag kontakt med Börje. Det som lockade i arbetsbeskrivningen var egentligen att återigen få jobba med frakter och att tillsammans med kunder få utveckla smarta logistiklösningar. - Genom mina tidigare jobb har kommit i kontakt med samtliga led i logistikkedjan. Jag hoppas och tror att jag kan dra nytta av dessa erfarenheter i det nya arbetet, säger Tobias. Med familjetradition inom tränäringen känns det också lite spännande att få arbeta med trävaror igen. Tiden vid sidan av arbetet ägnas mycket åt sport. En hel del motorsport men också styrketräning och ishockey. Han följer ofta och gärna elithockeyn. - Det här är ett problem ibland, skrattar Tobias. Jag bor ju mitt i hockeyns ingemansland och känner delad lojalitet mellan Färjestad och Leksand. Nu när de spelar i olika divisioner funkar det dock ganska bra.