Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda eller kommenterade. Den finansiella slutrapporten, redovisad i en särskild excelmall, ska bifogas samtidigt. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Uppgifter om projektet EF-nummer E Projektets namn Matchning Gävleborg Projektets hemsida Projektägare Organisation Länsstyrelsen Gävleborg Redovisningen gäller perioden Kontaktperson Robert Larsson Underskrift Härmed intygas att uppgifterna i denna redovisning är fullständiga och korrekta. Gävle Erik Lennmalm Behörig firmatecknare eller motsvarande 1

2 1. Genomförd projektverksamhet Projektet startades i juli 2008 genom förberedelser av projektansvarig på Länsstyrelsen Gävleborg, Robert Larsson. I augusti 2008 kom verksamheten igång i samband med projektledarens, Filipa Correia Perssons anställning. Det praktiska arbetet kring projektets organisation och verksamhet påbörjades, såsom det första styrgruppsmötet, framtagning av redovisningsrutiner, lokaler samt kontakt med externa parter. Under första månaden togs det kontakt med kommunerna i Gävleborg för framtagning av informationsmaterial som skulle användas vid information till potentiella deltagare. Projektledaren träffade flyktingsamordnare i länet för en första presentation av projektet. En projektpresentation i form av en broschyr samt PowerPoint material togs fram. De två första projektmedarbetarna, arbetsförmedlaren Ann-Louise Hedlund och Migrationsverkets handläggare, Marie Gahn, började i september. Upplägg av arbetet i väntan på att projektgruppen skulle bli fulltalig togs fram. De första informationstillfällena till målgrupp asylsökande inleddes på Migrationsverkets lokaler i Söderhamn. Arbetsförmedlaren började med kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund av målgruppen. Migrationsverkets handläggare ansvarade för screening av ärenden så potentiella deltagare kunde tas in i projektet i rätt tid. Urvalskriterierna var följande: Individer i arbetsför ålder 18-60, som inte hade fått avvisningsbeslut från Migrationsverket samt språkgruppstillhörighet. I oktober 2008 samlades den befintliga projektgruppen samt projektansvarig, projektekonom och handläggare på Länsstyrelsen för gemensam verksamhetsplanering. På konferensen Inspiration för integration i Sundsvall skedde första presentationen av projektet i större sammanhang. I november blev projektgruppen fulltalig i samband med att arbetsplatsintroduktören, Lennart Grinde, och projekthandläggaren, Martin Fax, blev anställda. Under november och december besökte projektet kommunerna i både Stockholms området och Gävleborgs län för att träffa kontaktpersonerna och inleda samarbetet med dessa parter. Samarbetet med projektet för Regional bosättningssamordning för nyanlända Stockholms Bostadsförmedling inleddes. Samarbete med Migrationsverkets OS-personal (organiserad sysselsättning) intensifierades också under hösten 08. Projektets verksamhet började påverkas av den vikande konjunkturen i Gävleborgs län. Även de företag som det gick bra för under 2007 och 2008 tvingades varsla personal eller införa anställningsstopp. 2

3 I början på 2009 fortsatte möten med kommunerna samt andra intressenter i syfte att bygga upp nätverk. Genom projektets kontaktperson i Stockholms Stad blev projektet, efter årsskiftet, inbjudet att informera nyanlända i Husby (Rinkeby- Kista) när dessa hade samhällsinformation. Efter det infördes rutinen att information kring utbildningsmöjligheter, arbetstillfällen och bristyrken i Gävleborgs län skickas till kontaktpersonerna i Stockholms regionen, som i sin tur söker efter kandidater till dessa. Projekthandläggaren i Stockholmsområdet fick ansvaret över insamlandet av information från kommunerna i Gävleborgs län så denna kunde sammanställas i form av trycktmaterial och användas i motivationsarbete med potentiella kandidater för vidareflytt från Stockholms området. En förfrågan skickades till alla flyktingsamordnare i Gävleborg men hörsammades inte vilket resulterade i att materialet inte kunde sammanställas. Samtidigt fick projekthandläggaren en klar roll i arbetsgruppen för projektet för Regional bosättningssamordning för nyanlända/bosam på Stockholms Bostadsförmedling. Båda projekten insåg fördelarna med ett samarbete och Matchning fokuserade nu på att försöka få kommunerna i Gävleborgs län att marknadsföra sig för potentiella vidareflyttare i Stockholms område genom webbverktyget som BOSAM höll på att ta fram. Våren 2009 började projektet för Regional bosättningssamordning sprida information om webbverktyget för inflyttningskommunerna i Gävleborg, i första hand via projektledaren Oscar Hammar, men också via Matchning Gävleborg då synergieffekterna var tydliga. Två informationsinsatser genomfördes. En första, riktad till flyktingsamordnarna i Gävleborg och sedan genom föreläsningar på Integration Gävleborgs nätverksdagar i Orbaden i april Intresset från Gävleborgs läns kommuner visade sig vara svalt och trots informationsinsatser från båda projekt, nådde inte informationen fram utan många frågetecken finns bland kommunernas representanter efter mer en sex månaders kunskapsöverföring från Matchnings sida. Efter dessa diskussioner togs det ett beslut om att använda Migrationsverkets medel för extra ordinära kostnader ( 26), för att finansiera en tjänst på kommunerna för framtagning och sammanställning av information för varje kommun. Utöver arbetet med informationsinsatser inledde projektet ett aktivt arbete mot Landstiget Gävleborg, Högskolan i Gävle, några skogsbolag i Hälsingland, Lernia och Miroi s.k. Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer - under årets första månader. I samarbete med Arbetsförmedlingen i Gävle träffade projektet Landstinget Gävleborg för att diskutera vägar in för nyanlända med medicinskkompetens. Genom samarbetet med utflyttningskommunerna i Stockholm hade projektet med till mötet ett antal underlag på personer med denna kompetens som var matchningsbara. Landstinget Gävleborg visade inte mycket intresse för målgruppen, och fokuserade på problem som kan uppstå vid anställning av läkare med utländsk läkarlegitimation istället för den kompetens dem har med sig. Information om mötet 3

4 vidarebefordrades via projektet till Integration Gävleborg för att lyftas upp i verksamhetens styrgrupp, där Landstinget har en representant. Detta har lett till en fortsatt samverkan mellan Landstinget och Arbetsförmedlingen kring detta. Men en matchning av personer med medicinskkompetens inom projektets ram blev inte av, då flera läkare valde bort att flytta till Gävleborgs län pga av att samtalen mellan berörda myndigheter drog ut på tiden. Arbetsplatsintroduktören och arbetsförmedlaren intensifierade kontakterna med näringslivet i Gävleborgs län genom företagsbesök, att delta i diverse möten och konferenser, etc. De informerade bl.a. om möjligheterna av att koppla samman projektets verksamhet med Arbetsförmedlingens instegsjobb och undersökte, samtidigt behovet av sommarjobb, som ett sätt att få in deltagare på arbetsplatser. På grund av rådande konjunktur hade de flesta företag dragit in även på extrapersonal inför somnaren. Från och med mars 2009 gick samarbetet med Migrationsverkets mottagningsenhet i Söderhamn in i en ny fas. Arbetsmarknadsinformation till nyinskrivna asylsökande samt kartläggningar av yrkeskompetens började göras av OS-personal efter vägledning av arbetsförmedlaren i projektet. Arbetsförmedlingens roll förändrades särskilt då fokus vändes mot matchningsarbete och aktivt kontakt med arbetsgivare och utbildningsanordnare. Detta stämde bättre överens med Arbetsförmedlings uppdrag när det gäller arbete med asylsökande. Asylsökande inskrivna på Migrationsverket i Söderhamn både på anläggningsboende samt i eget boende- fick information om länet, arbetsmarknadsinformation samt information om projektet. I slutet på april hade ca 100 personer kartlagts, varav 60 hade genomgått en fördjupad kartläggning (dvs., individer som hade erhållit uppehållstillstånd). Trots de stora informationsinsatser, hade endast sju deltagare matchats. Arbetsförmedlaren Ann-Louise Hedlund slutade i projektet sista maj 2009 och Marie Gahn, handläggare på Migrationsverket gick på föräldraledighet i juni. Under april och maj introducerade hon en ny handläggare från Migrationsverket, Lena Källman Larsson, som tillträde sin tjänst maj I slutet på maj deltog projektgruppen i en flyktingsamordnarträff i Hofors. Under det mötet lyftes det fram att kontakterna mellan kommunerna och projektet ska gå från båda håll, inte enbart att det ligger på projektet att kontakta kommunerna. Projektledaren föreslår att en referensgrupp bildas med deltagare från kommunerna. Denna tanke anammades och det beslutades att två referensgrupper skulle bildas; en med kommunerna i Hälsingland och en med kommunerna i Gästrikland samt Älvkarleby. Projektet informerade vid det tillfället att målet med att matcha 50 personer skulle förmodligen sänkas till personer. Dessutom beslutades det att organiserad vidareflytt skulle slås ihop med Matchning Gävleborg för att förenkla kontakter och rutiner. En förlängning av projektet på ca sex månader föreslogs, då både projektet och kommunerna ansåg att projektet inte hade fått chans att prövas fullt ut. Projektet stod inför förändringar som krävde en omorganisation. Vid ett sista träff inför sommarledigheterna gicks det genom vilka förändringar som 4

5 var nödvändiga för att kunna driva vidare verksamheten mot de uppsatta målen. Under juni blev det också klart att Ann-Louise Hedlund från Arbetsförmedlingen skulle ersättas av Margith Huhtala på 40% under hösten i samråd med de projektparter som representeras i styrgruppen. Det bestämdes då att Arbetsförmedlingens insatser skulle fortsätta via ett annat projekt och skulle därmed inte belasta Matchning Gävleborgs ekonomi. Samarbetet med Migrationsverket i Söderhamn utvecklades mycket positivt enligt det som var tänkt i projektplanen. Den nya handläggare, Lena Källman Larsson tar successivt över arbetsuppgifter, som Arbetsförmedlingen och övriga i projektet gjort tidigare. Södertälje kommun visade vid detta läge intresse av att samverka med Matchning Gävleborg genom sitt projekt Vägar till hela Sverige och projektgruppen besökte Södertälje tillsammans med några av kommunerna i Gävleborgs län. Martin Fax, projekthandläggare i Stockholms området slutade i augusti Beslut togs i styrgruppen av att inte ersätta hans tjänst då kontakterna med Stockholms kommunerna redan var etablerade och BOSAM hade då fått samordnarrollen för utflykt från storstad. Den nya projektgruppen bestod därmed, från augusti 2009, av en förändrad konstellation med reducerade personalresurser i både antal och arbetstid. Arbetsförmedlingen medverkade nu i projektet på 40 %, med arbetsförmedlaren Margith Huhtala, som tidigare medverkat i Integration Gävleborg. Dessa händelser innebar en ny vändpunkt i projektets verksamhet som krävde nya samarbetsformer inom projektgruppen och nya sätt att arbeta gentemot samarbetspartners fick implementeras. Genom att utnyttja projektgruppens kompetens och kunskap togs det fram nya roller inom projektet, där alla arbetade direkt mot samarbetspartners och där bland annat projektledaren tog en mer operativ roll i matchningsarbetet. För att uppnå målet med 50 matchningar tog projektgruppen fram en ny modell för förbättrat matchningsarbete, som i detalj innebar: - fördjupade kartläggningar av deltagarnas utbildning, arbetslivserfarenheter. Utgångspunkten var Migrationsverkets befintliga kartläggningar; - att tillsammans med deltagarna upprätta framtidsplaner/handlingsplaner, genom att använda AF:s egna mallar; - att, i samband med Migrationsverkets informationstillfällen för nyanlända asylsökande informera om olika yrken, arbetsmarknad samt lämpliga utbildningar och ge deltagaren en tidlinje på hur lång tid som skulle gå åt att nå det mål som deltagaren själv uppgett; 5

6 - att förmedla planerna till mottagande kommuner där deltagaren fått bostad samt informera om det fanns eventuella hälsoskäl som kunde påverka deltagarens aktiviteter eller introduktion; - att skriva in deltagarna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen inkluderat den dokumentation som gjorts i projektet. I slutet på augusti träffade projektet 9 av de 11 kommunerna i länet och kom överens om särskilda samarbetsformer med var och en. Projektet fördjupade kontakten med Södertälje kommun och satsade på att vara länken mellan dem och kommunerna i länet. I oktober 2009 åkte projektet och Hudiksvalls kommun till Södertälje för att träffa/informera deltagare i projektet "Vägar till hela Sverige". Kontakt inleddes med Bosättning på Introduktionsenheten i Göteborg, som visat intresse för samarbete kring vidareflytt till Gävleborg. Denna samverkan var tänkt att ske via BOSAM. När det gällde samarbetet med Migrationsverkets bosättningsfunktion försökte projektet påverka så att flyktingar med en bakgrund som var användbar i länet inte skulle placeras i andra län. Projektet började med att skicka listor med aktuella arbetstillfällen och bristyrken som var aktuella i länet så bosättningen kunde styra hit flyktingar med matchande bakgrund. Under hösten 2009 ökade antalet matchningar som ett resultat av det nya arbetssättet. Samarbete med Migrationsverket i Söderhamn fungerade väldigt bra. Migrationsverkets handläggare i projektet bevakade vilka asylsökande som fick uppehållstillstånd och gör fördjupade karläggningar innan individerna skrivs ut från Migrationsverket. Projektet hade då en direkt länk mot Bosättning och också mot kommunerna i länet. Arbetsplatsintroduktören och arbetsförmedlaren deltog i de fördjupade kartläggningarna och/eller i de planeringssamtal som gjordes med arbetsförmedlaren och kommunerna. Arbetsförmedlingens roll blev tydligare. Deltagarna började på att skrivas in på Arbetsförmedlingen och handlingsplaner upprättades i tidigt skede. Under hela hösten låg fokus på matchningsarbete och vid årsskiftet hade 27 personer matchats mot kommuner i länet. Matchningarna bestod till stor del av utbildning i svenska, då målgruppen hade förändrats under De flesta flyktingar som fick uppehållstillstånd i Sverige kom nu från länder där det inte fanns något organiserat skolsystem och de flesta som kartlagdes av projektet hade inte grundskoleutbildning eller någon särskild yrkesbakgrund. Samtidigt befann vi oss fortfarande i en djup lågkonjunktur. Tillsammans med mottagningskommunerna kom projektgruppen överens om enskilda lösningar där utbildning i svenska varvades med arbetspraktik, anordnad av projektets arbetsplatsintroduktör. Mot slutet på hösten började kommunerna att få brist på mottagningsplatser och många av dem tilltänkta deltagarna i projektet fick placeras i kommuner utanför länet. 6

7 Tillsammans med BOSAM började projektet planera en stor informationsträff för inskrivna på kommunerna i Stockholms området. Meningen med denna träff var att marknadsföra Gävleborg för att motivera till vidareflytt till länet. Träffen blev av i slutet på februari 2010 på Stockholms Bostadsförmedlings lokaler. Med stöd av paragraf 26- medel utsåg kommunerna en person som ansvarade för sammanställning av kommuninformation riktad till BOSAM:s webbverktyget. Det materialet togs fram i samråd med projektledaren och användes, vid informationsträffen. Alla kommunerna i Gävleborgs län som tog emot vidareflytt från storstad var inbjudna till träffen. All logistik kring träffen ansvarade Matchning Gävleborg för och informationsmaterialet hade sammanställts. BOSAM stod för lokal- och tolkkostnader, ett undantag som projektledaren Oscar Hammar gjorde för att motivera Gävleborgs kommuner till ett mer aktivt samarbete. Kommunerna i Gävleborg har ombeddes att skicka med en representant från respektive flyktingmottagning och, om möjligheten fanns, en ambassadör från målgruppen som redan var bosatt i den kommunen. Vid träffen var de flesta av Stockholms läns kommunerna representerade, och totalt 50 personer kom till träffen, varav 28 st. visade sitt intresse för att besöka länet inför en eventuell flytt. Från Gävleborg deltog två kommuner i träffen, Hudiksvall och Ockelbo. Tre andra kommuner representerades av Matchning Gävleborg, men hade ingen representant på plats Älvkarleby, Ljusdal och Nordanstig. Några personer visade även intresse för att besöka Älvkarleby och Ljusdal, men något studiebesök ordnades inte. Trots lågt deltagande från inflyttningskommunerna blev utfallet av denna träff mycket positiv. Fem personer flyttade till de två kommunerna i Gävleborg som var med på träffen. Projektet var med och organiserade studiebesök till dessa kommuner i samarbete med handläggare i utflyttningskommuner. Projektets arbetsplatsintroduktör ordnade studiebesök på arbetsplatser som matchade dessa personers arbetslivserfarenhet, bl.a., på sjukhuset i Hudiksvall och på ett sågverk i Hudiksvallstrakten. För individerna var detta en motivationsfaktor för att bestämma sig för en flytt till Gävleborg. För flyktingmottagningar i länet, ett sätt att visa en mer attraktiv kommun, med arbetstillfällen som matchar individens medhavda kompetens. Från hösten 2009 fram till projektets slut blev tidsaspekten för bosättning i samband med erhållet uppehållstillstånd ett av de största hindren för matchningsarbetet. Å ena sidan stod Migrationsverkets regelverk som kräver att underlag för bosättning upprättas inom 14 dagar och flytt inom fyra veckor. Å andra sidan, inledde många av kommunerna i Gävleborg en strukturell omorganisation, med personal nedskärningar eller fokus mot mottagning av 7

8 kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Detta till följd av den nya lagen om etableringsinsatser, där Arbetsförmedlingen ska ansvara för etableringen av nyanlända. För projektet innebar det att flera påtänkta deltagare hann flytta innan projektet hunnit hitta en arbetsplats/utbildning. Tidigt på våren började Migrationsverkets Mottagningsenhet och Arbetsförmedlingen i Söderhamn på att förbereda sig inför det kommande uppdraget som försöksverksamhet inför etableringssamtalets start i december Projektet deltog i flera träffar med de båda myndigheterna för att hitta former för kunskapsöverföring, då projektets verksamhet och mål låg i linje med det nya uppdraget Arbetsförmedlingen fått. Migrationsverkets handläggare i projektet fick en framträdande roll för det praktiska kunskapsöverföring till arbetsförmedlarna som fick ansvaret över etableringssamtalen i Söderhamns pilotverksamhet, som startade i mars Under hennes sista månad i projektet hjälpte hon Arbetsförmedlingen att komma igång med informationsträffar för nyanlända asylsökande och kartläggningssamtal/etableringssamtal utifrån de erfarenheterna som fanns från Matchning Gävleborg. Vid projektets slut den 30 juni 2010 var det 47 personer matchade. Projektet avslutades med ett avslutningsseminarium i augusti 2010, som arrangerades i samverkan med Migrationsverkets pilotverksamhet kring etableringssamtal. 2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat Kommentarer avs. projektets mål och uppnådda resultat 1. Minst 50 matchningsbara platser ska tas fram i Gävleborg. Projektet har matchat mottagandet utifrån deltagarnas erfarenheter. Att matcha mot befintliga platser visade sig vara svårt på grund av den vikande konjunkturen i Gävleborg. Introduktionsplatser/bostäder har tagits fram i överenskommelse med kommunernas flyktingmottagningar. 2. Minst 50 personer med uppehållstillstånd ska matchas till dessa kommunplatser. 47 personer har matchats per den 30 juni % ska ha någon form av arbete när de avslutar projektet efter 6 månader i mottagningskommunen. På grund av rådande konjunktur har inte målet kunnat nås. Se nedan under förklaring för indikatorer. 8

9 4. Övriga ska ha påbörjat en utbildning som leder till arbete eller 5. ha en individuell introduktionsplan med introduktionsinsatser som påskyndar inträdet på arbetsmarknaden, så att man ska kunna få någon form av anställning under introduktionsperioden i mottagningskommunen (24 månader). Alla 47 personer som har matchats har fått en individuell handlingsplan med anvisning till insatser som påskyndar inträdet på arbetsmarknaden. 6. En modell för praktisk samverkan mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, när det gäller en tidig kartläggning av asylsökande, ska ha tagits fram och dokumenterats vid projektets slut. En samverkansmodell mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen togs inte fram då både Migrationsverket och Arbetsförmedlingens roll och uppdrag har förändrats genom den nya etableringslagen. Matchning Gävleborg har dock varit med och överfört sina erfarenheter till båda myndigheterna. Migrationsverkets handläggare i projektet har haft en framträdande roll i denna kunskapsöverföring. (se under punkt 1. Genomförd verksamhet) 7. En samverkansmodell, som kan vara vägledande och inspirerande för övriga regioner i landet, när det gäller matchning av flyktingmottagandet som leder till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden, ska ha utarbetats vid projektets slut. Modellen ska dokumenteras och presenteras i en metodguide. Pga de förändringar som kommer att ske i och med genomförandet av den nya etableringslagen 1 december 2010 finns inget behov av en samverkansmodell, som utvecklats under den period då de gamla förutsättningarna gällde. Projektets erfarenheter och metoder har dock, till stor del, kunnat föras över till Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. 8. Efter projektet ska de samverkande parterna ha en plan för hur erfarenheterna från projektet ska tas tillvara och hur de metoder som visat sig vara framgångsrika kan implementeras i ordinarie verksamhet. Pga av de ändrade förutsättningarna när det gäller etableringen för nyanlända har projektets verksamhet inte kunnat implementerats direkt i ordinarie verksamhet. Däremot har Länsstyrelsen, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, tagit fram en plan för kunskaper och metoder ska kunna föras över (se p 5). Kommentarer avs. projektets indikatorer (per den 30 juli 2009) - Hur många matchningsbara platser har tagits fram? (mål 1) Projektet har matchat mottagandet utifrån deltagarnas erfarenheter. Att matcha mot befintliga platser visade sig vara svårt på grund av den vikande konjunkturen i Gävleborg. - Hur många personer med uppehållstillstånd har matchats mot dessa platser? (mål 2) 9

10 47 personer har matchats per den 30 juni Hur stor andel har fått någon form av anställning när de slutar projektet? (mål 3) Den 30 juni 2010 har endast en deltagare i Hudiksvall fått anställning som kock, efter kockutbildning anordnad av projektet. Deltagaren har fått anställning från vecka 23/2010. Han skrevs in i projektet i mars Hans planering via Matchning Gävleborg har bestått av: - SFI-studier (svenska för Invandrare); - Yrkesförberedande svenska inför yrkesutbildning; - Kockutbildning (Yrkesutbildning) + yrkespraktik. Deltagaren har fått anställning på restaurangen där yrkespraktiken var förlagd. Han hade varken en klar yrkesbakgrund från hemlandet eller kunskaper i svenska från asyltiden. Under hösten 2010 kommer en deltagare i Bollnäs att få ett instegsjobb som pianolärare på Kulturskolan. Tre deltagare i Gävle och Hudiksvall läser yrkesutbildningar som kommer att leda till jobb- yrkesförarutbildning, Service/handelsutbildning med SFI samt CNC-utbildning med SFI. En deltagare i Älvkarleby har en garanterad praktikplats inom handeln/livsmedel som kommer att leda till arbete. De ovan nämnda matchningar är exempel på hur projektet har fått hitta lösningar för att föra deltagare närmare ett arbete. Utifrån de kompetenser som deltagarna hade med sig när de skrevs in i projektet och den befintliga arbetsmarknaden i Gävleborg, blev vägen till anställning längre än planerat. De flesta fick börja med undervisning i svenska innan de kunde börja på en yrkesförberedande utbildning som i sin tur kunde leda till jobb. - Hur stor andel har påbörjat vidare utbildningar? (mål 4) 7 Personer inom följande utbildningsområden: 1 st. yrkesförarutbildning 1 st. kockutbildning 1 st. miljöinformatörsutbildning 1 st. CNC/svets-utbildning 2 st uppbyggnad av läkarutbildning 1 st. uppbyggnad av apotekarutbildning 1 st. vidare utbildning i svenska för att kunna ha praktik som agronom på Länsstyrelsen Gävleborg - För hur stor andel har det upprättats en individuell introduktionsplan när de avslutat projektet? (mål 5) Alla inskrivna deltagare har fått en individuell introduktionsplan i respektive kommun. Det gäller även de som i första hand matchades mot utbildning i svenska SFI. 10

11 Har en modell för samverkan mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tagits fram? Finns den dokumenterad? (mål 6) Vid projektets slutpunkt har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att arbeta med etableringssamtal på Migrationsverket. I sin presentation av försöksverksamhet med etableringssamtal har AF ritat en processkarta som består av tre faser, som liknar Matchning Gävleborgs arbetssätt, dock i större skala. Asylprocessen, första fasen, handlar om gruppinformation och grundläggande kartläggningar, liksom Matchning Gävleborg har gjort med nyanlända asylsökande på mottagnings enheten i Söderhamn. I fas två, Planeringsprocessen, ska alla asylsökande som erhållit uppehållstillstånd skrivas in på Arbetsförmedlingen och ett första etableringssamtal sker via ett 3-partssamtal. Detta följs av en fördjupad kartläggning, planering av bostadsort och anmälan till SFI. I Matchning Gävleborg har alla tre projektmedarbetare medverkat i flerpartssamtal med de nyinskrivna i syfte att detaljkartlägga deras kompetens, upprätta handlingsplaner och planering av introduktionsinsatser med mottagande kommun. I de fall det har varit möjligt, har projektets arbetsplatsintroduktör, tagit deltagaren på arbetsplatsbesök innan de har flyttat till sin nya kommun. I sista fasen, Etableringsprocessen, fortsätter genomförandet och uppföljning av etableringsplanen. På samma sätt har Matchning Gävleborg arbetat med sina deltagare, genom att ge stöd till arbetsgivare och flyktingmottagningar efter individerna har kommunplacerats. Matchning Gävleborgs verksamhet har stora likheter med det sättet som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kommer att köra i framtiden med etableringssamtalen. Vi anser att en metodguide inte är nödvändig, då verksamheten har på ett naturligt sätt implementerats i de myndigheternas verksamheter. Har en samverkansmodell för matchning av flyktingmottagande utarbetats? Finns den presenterad i en metodguide? (mål 7) Pga de förändringar som kommer att ske i och med genomförandet av den nya etableringslagen 1 december 2010 finns inget behov av en samverkansmodell, som utvecklats under den period då de gamla förutsättningarna gällde. Projektets erfarenheter och metoder har dock, till stor del, kunnat föras över till Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Finns en plan för hur projektets erfarenheter kan tas tillvara och hur framgångsrika metoder i projektet kan implementeras i ordinarie verksamhet? (mål 8) Pga av de ändrade förutsättningarna när det gäller etableringen för nyanlända har projektets verksamhet inte kunnat implementerats direkt i ordinarie verksamhet. Däremot har Länsstyrelsen, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, tagit fram en plan för kunskaper och metoder ska kunna föras över (se p 5). 11

12 3. Uppföljning och utvärdering Under hela projektets tid skedde det löpande uppföljning av verksamheten och inskrivna deltagare genom: - veckomöten/ärendedragningar inom projektgruppen - regelbundna möten/kontakt med OS- personal på Migrationsverket samt flyktinghandläggare på mottagningskommuner - regelbunden kontakt med arbetsgivare där projektdeltagare hade sin förlagda praktik - Kontinuerlig uppföljning av verksamheten via styrgruppen En extern utvärderare har upphandlats, Bollnäs Konsult & Invest AB. Denna utvärdering bifogas separat. 4. Erfarenheter Vi kan konstatera att det hade varit bra om projektet föregåtts av en förstudie, där projektets parter kunnat förberedas grundligare. Detta gäller främst de deltagande kommunerna. Under 2008 gick mycket tid åt till att sprida information och förankra konceptet i kommunerna och att hitta samarbetsformer som passade respektive kommun. Informationstillfällen till asylsökande på Migrationsverket i Söderhamn var initialt planerade på så sätt att både projektledaren, arbetsförmedlaren och handläggaren aktivt skulle delta i dem. Detta var en tidskrävande uppgift som ledde till att det inte fanns tid för att fokusera på individuella matchningar. Informationen gjordes som planerat och kartläggningarna gjordes, men matchningsarbetet blev lidande. En mycket viktig orsak till de uteblivna matchningarna är också att antalet arbeten minskat kraftigt i Gävleborgs län från och med november De flesta arbetsgivare som projektet har kontaktat har sagt att de inte hade möjlighet att anställa eller ens ta emot praktikanter då de var tvungna att varsla och säga upp sina anställda. Under hela projekttiden har vi hoppats på en ljusning på arbetsmarknaden i länet, men vi har inte märkt någon signifikativ förändring fram till projektets slutdatum. Utifrån de kompetenser som deltagarna hade med sig när de skrevs in i projektet och den aktuella arbetsmarknaden i Gävleborg, blev vägen till anställning längre än planerat. De flesta var tvungna att börja med undervisning i svenska innan de kunde börja på en yrkesförberedande utbildning som kan leda till anställning. Alla medverkande i projektet Matchning Gävleborg är överens om att deltagarnas bristande kunskaper i svenska har varit det största hindret i matchningsarbetet. Många av de små företagen i länet hade kunnat ta emot praktikanter eller lärlingar om de hade haft några grundläggande kunskaper i svenska språket. En av projektets deltagare fick en arbetspraktik på ett snickeri, då han var 12

13 snickare från hemlandet. Han hade inte läst svenska under asyltiden och hade väntat i ca 5 månader för att börja den kommunala SFIundervisningen. Arbetsgivaren visade godvilja av att introducera personen trots att han hade väldigt begränsade kunskaper i svenska. Deltagaren har under sin praktiktid förstört vissa föremål och till slut skadade han ryggen och ej kunnat fortsätta sin praktik. Denna är en viktig lärdom till kommande projekt. I länet finns det även ett flertal olika projekt som riktar sig mot denna målgrupp. Ett av målen har varit att knyta samman olika delar och aktiviteter som kan gynna olika deltagare så att de på bästa sätt, inom en rimlig tid, kan etablera sig på arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt har varit projektets konkurrenskraft gentemot andra liknande projekt på regional nivå, liksom Från nyanländ till nyanställd under Arbetsförmedlingens regi. Å andra sidan har det funnits andra pågående projekt ute i kommunerna, som är mer eller mindre lokalt förankrade. Kommunikationen och informationen om vad som finns att tillgå i form av olika projekt och aktiviteter är något som bör utvecklas i Gävleborgs län. Hur får fler deltagare möjlighet att delta och hur kan det samordnas i regionen på ett bättre sätt, är frågor som vi inom projektgruppen har uppmärksammat. Det vara positivt om det fanns en regional samordnare av alla länets projekt som kunde skapa möjligheter att sprida information, i likhet med Tema Nyanlända i Stockholms län. I projekt Matchning Gävleborg har även ingått att arbeta med organiserad vidareflytt. Här har det också handlat om att använda konceptet med matchning som motiveringsfaktor när det gäller vidareflytt från storstad av personer som nyligen har fått uppehållstillstånd. Projektet har samarbetat med Stockholms kommunerna: Huddinge, Botkyrka och Stockholms stad. Detta har varit en del av projektet som kanske skulle ha varit ett projekt för sig. Tanken bakom organiserad vidareflytt är bra men det skulle ha varit önskvärt med en aktivare medverkan av inflyttningskommuner i Gävleborgs län. Kommunerna har inbjudits till att delta i marknadsföringsinsatser för att motivera nyanlända att flytta till regionen genom att besöka Södertälje och Stockholm. Vid de två tillfällen där Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och tre medverkande kommuner samverkat i informationsinsatserna, har detta gett mycket bra resultat. Trots de få tillfällena måste man konstatera att detta är ett fruktbart och bra arbetssätt. Det är svårt att säga på vilka grunder övriga kommuner, förutom de två deltagande, inte har funnits med att representera sin kommun och regionen. Det har i många fall varit svårt att tyda om det finns ett seriöst intresse av kommunerna att medverka. Detta har i sin tur påverkat inbjudningar om eventuella studiebesök för de nyanlända som haft intresse av ett besök inför ett eventuellt beslut om flytt. Det kan handla om att det inte finns kapacitet att ta emot en ny kommuninnevånare, nu när kommunerna befinner sig i ett skede då flyktingmottagandet görs om nästan helt. 13

14 Vi kan nu konstatera att det borde ha funnits en representant från varje kommun i projektets styrgrupp, så tagna beslut kunde ha nått medarbetare i varje kommun på ett effektivare sätt. Förankringen i de egna organisationerna hade på det sättet förbättrats. I och med att projektet har varit två projekt i ett, så har detta också inneburit en stor belastning på projektledaren, vad gäller administration och kontakter med samarbetspartners. Det nära samarbetet med Migrationsverket har under projekttiden utvecklats på ett mycket positivt sätt. Arbetsmarknadsinformationen och kartläggningen av asylsökande har gjorts av Migrationsverkets personal sedan våren 2009, efter stöd och utbildning från projektet. Framtagning av en ny samverkansmetod mellan dessa myndigheter blev igångsatt redan då, vilken har betytt en stor framgång för Matchning Gävleborg. När det gäller målgruppen har alla projektmedarbetare upplevt att det gemensamma arbete har gett ett positiv resultat för individerna projektet har arbetat med. Genom att utnyttja projektmedarbetarnas olika kunskaper och kompetens så är vår gemensamma uppfattning att vi lyckats ge individen ett mervärde. Mervärdet har handlat om; - insikt i hur arbetsmarknaden fungerar och vilka arbeten som finns att tillgå och var - information om olika utbildningar, utbildningsanordnare, tidsperspektiv från start till mål om utbildningar - generell samhällsinformation/-orientering - information om olika regelsystem hos olika myndigheter - genom en aktiv dialog och information ge individen förutsättningar för att fatta relevanta beslut om sin framtid - information om vilka förväntningar som finns på individen för att på ett bättre sätt kunna etablera sig själv och sin familj i Sverige För några deltagare, har deras medverkan och delaktighet inneburit, att man genom detta samarbete mellan olika myndigheter, kommit närmare arbetsmarkanden även om vägen dit har blivit längre än vad som förväntades i projektplanen. 5. Implementering i ordinarie verksamhet Pga av de ändrade förhållandena kommer inte projektets verksamhet att direkt kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Däremot har Länsstyrelsen tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tagit fram följande plan för överföring av kunskaper och metoder; - Gemensam avslutningskonferens i augusti 2010, där projektet samverkar med Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets pilotverksamhet kring etableringssamtal. - Matchning Gävleborgs projektansvarige ingår i styrgruppen för pilotverksamheten kring etableringssamtal. 14

15 - Länsstyrelsen kommer tillsammans med länets kommuner, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen att arrangera tre nätverkskonferenser inför genomförandet att det nya etableringsreformen. Vid dessa konferenser ska projektets erfarenheter presenteras och lämnas över. 6. Spridning av erfarenheter och resultat Under projekttiden har erfarenheter spridits genom den dagliga kontakten med samarbetspartners, arbetsgivare och andra aktörer som projektet kom i kontakt med. Projektets verksamhet har uppmärksammats i alla Hälsinglands tidningar genom en intervju med projektledaren och flyktingsamordnaren i Hudiksvalls kommun. Projektet har även deltagit i diverse regionala och nationella konferenser. Matchning Gävleborg har varit med i Tema Nyanlända och på så sätt spridit info om sin verksamhet till alla kommuner i Stockholms län. Ett avslutningsseminarium genomfördes 26 augusti