Regional bosättningssamordning rörande nyanlända i Stockholms län - lägesrapport

Transkript

1 PROMEMORIA Dnr: 2008/0022 Kansliet Karin Wahlgren Styrelsen Sammanträdesdatum: Regional bosättningssamordning rörande nyanlända i Stockholms län - lägesrapport Som bakgrund till det pågående projektet Regional bosättningssamordning, som bedrivs sedan hösten 2008 med Stockholms stad som huvudman, finns både diskussioner i den dåvarande regionala samrådsgruppen under Länsstyrelsens ledning, och intentionerna i den Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända som samtliga kommuner ställt sig bakom. Projektet är ett försök att hitta metoder och verktyg för att underlätta samarbete kommuner emellan, i syfte att få nyanlända att flytta från trångboddhet i så kallat eget boende (EBO), till bättre förhållanden i andra kommuner, antingen i länet eller utomläns. Erfarenhetsmässigt sker många så kallade sekundärflyttningar (totalt under 2008), men flyttströmmarna har huvudsakligen gått mellan de fyra större mottagningskommunerna Stockholm, Södertälje, Huddinge och Botkyrka. I de årliga enkäterna till planeringsansvariga tjänstemän i landets samtliga kommuner, som genomförs av Boverket och sammanställs länsvis av Länsstyrelserna framgår bland annat merparten av kommunerna (18) ansåg att det var ganska svårt eller mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar framöver. Knappt hälften av kommunerna hade regelbundet samarbete med allmännyttiga eller privata fastighetsägare i denna fråga. Pågående utvecklingsarbete Projektet Regional bosättningssamordning möjliggjordes genom att Stockholms stad och Stockholms stads bostadsförmedling tog på sig projektägarskapet, och att Länsstyrelsen kunde tillföra 26-medel för att finansiera det. Ungefär samtidigt som projektet startade hösten 2008 fattade regeringen beslut om att på det nationella planet underlätta spridning av bosättning av flyktingar från de största mottagningskommunerna till de med lågt mottagande. Integrations- och jämställdhetsdepartementet anordnade flera metodkonferenser för kommunerna och tillförde extra utvecklingsmedel. Det var då naturligt att projektet Regional bosättningssamordning kom att bli en del av den nationella satsningen, kallad organiserad vidareflytt.

2 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 2 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: 2008/0022 Syftet med projektet blev att samordna arbetet kring organiserad vidareflytt för att sprida flyktingmottagande i Stockholms län samt ute i landet. Det andra syftet var att möjliggöra rationella val av bosättningsort för den nyanlände individen eller hushållet. Projektet har huvudsakligen använt sig av ett webbaserat handläggarverktyg, Bosam. Man har också arrangerat aktiviteter såsom information och studiebesök mellan utflyttande och inflyttande kommuner och intresserade familjer. Det har visat sig finnas en stor efterfrågan på samordning och metod från både inflyttnings- och utflyttningskommuner i hela landet. Göteborg och Malmö har anslutit sig. Detta har godkänts av projektets styrgrupp med anledning av att det då också gör att flera inflyttningskommuner i landet blir intresserade. Under 2010 kommer projektet att inrikta sig på att implementera resultaten i ordinarie strukturer inklusive finna ett naturligt huvudmannaskap. Inriktningen är att verksamheten fortsättningsvis ska vara öppen för alla Sveriges kommuner. Diskussioner pågår också med Arbetförmedlingen och Migrationsverket. Resultaten i Stockholms län är att hittills har sju inflyttningskomuner anslutit sig, och sex hushåll har flyttat inom länet. Av dessa har Värmdö tagit emot fyra hushåll, och Tyresö och Norrtälje en vardera. Samtidigt har cirka 50 husåll flyttat utanför länet, allt under en tidsrymd av cirka ett halvår. Andra projektresultat och förslag till hur man ska gå vidare med arbetet, både regionalt i länet och nationellt, beskrivs i bifogade två PM från Stockholms stads bostadsförmedling (se bilagor). Aktörssamverkan för boendesocial integration Ett näraliggande utvecklingsprojekt med syftet att motverka boendesegregationen i länet har pågått genom parterna i den så kallade Regionala bostadsgruppen (Regionplanekontoret, Länsstyrelsen, KSL och Stockholms stad). En förstudie genomfördes våren 2009 finansierad av parterna i Regionala bostadsgruppen och Regionalfonden. Ett färdigt förslag till genomförande-projekt ligger tills vidare i malpåse i avvaktan finansiering. Projektidén är att utveckla verktyg inom ramen för kommunernas fysiska planprocesser samt olika aktörers möjligheter att påverka strukturer som styr bostadsanskaffning och bosättning i regionens olika delar. Kansliets synpunkter Kansliet konstaterar att projektet Regional bosättningssamordning har haft mera framgång som nationellt än som regionalt instrument. Det ligger dock stora vinster i att ha fått igång bådadera, inte minst för de individer och hushåll som kunnat flytta från trångbodda egna boende hos släktingar och bekanta. Den regionala vidarebosättningen borde dock kunna öka i omfång. Det finns många nyanlända som är väl etablerade i länet genom pågående utbildning, praktik, arbete mm, och där en inflyttningskommun i Stockholms län är ett bättre alternativ än att flytta ut i landet. Den pressade situationen i de stora mottagningskommunerna har inte förändrats nämnvärt.

3 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 3 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: 2008/0022 Att fler kommuner i länet ansluter sig till projektet Regional bosättningssamordning, menar kansliet är en nödvändig åtgärd som en del i att förverkliga uppdraget att sprida bosättningen av flyktingar i länet. Det är viktigt att detta arbete fortsätter, tills andra åtgärder eller beslut tas fram. Därför är det nu läge att sprida projektets resultat och förslag till samtliga kommuners beslutande politiska och tjänstemannanivåer. I detta syfte bjuder KSL in Stockholms stads projekt Regional bosättningssamordning att presentera sina resultat på KSO-träff den 1 december 2009 samt kommundirektörsträff den 29 januari Kansliet kommer också att informera berörda förvaltningschefer. Kansliet föreslår att Styrelsen godkänner lägesrapporten Bilagor 1. Utvärdering Bosam, PM sept Regional bosättningsamordning inom länets flyktingmottagande och organiserad vidareflytt, PM nov 2009

4 SID 1 (7) Oscar Hammar Projekledare Regional bosättningssamordning för nyanlända UTVÄRDERING BOSAM Projektet Regional bosättningssamordning för nyanlända började 1 september Projektets huvudsyfte är att tillsammans med berörda aktörer i regionen undersöka förutsättningar för och behovet av en gemensam modell för en regional bosättningsfunktion samt ge förslag på hur en sådan modell kan se ut och fungera. Projektet föreslog tidigt under hösten 2008 ett webbaserat handläggarverktyg som kan fungera som regional bosättningsfunktion. Detta förslag mottogs väl och har haft stöd från samtliga tillfrågade aktörer i projektet. Webbverktyget började utvecklas under januari 2009 och lanserades 21 april 2009, webbverktyget fick i samband med lanseringen namnet Bosam. UTVECKLING AV BOSAM Förslaget till webbverktyget Bosam kom tidigt under hösten 2008, förslaget fick mycket positiv respons av samtliga tillfrågade kommuner både inom länet och i övriga delar av landet. En arbetsgrupp sammankallades för att arbeta fram modell och funktioner för Bosam, i arbetsgruppen ingick handläggare från Stockholm, Södertälje, Botkyrka, Huddinge, Sundbyberg och Lidingö. Dialog fördes även med inflyttningskommuner i länet för att finna en modell för Bosam som passade både utflyttnings- och inflyttningskommuner. Utvecklingen av Bosam påbörjades i januari 2009 och pågick under hela våren. Den 21 april 2009 lanserades den första skarpa versionen av Bosam som var redo att användas av utflyttnings- och inflyttningskommunerna. Efter lansering genomfördes tre uppdateringar av Bosam under maj och juni, vid uppdateringarna lades det till ytterligare funktioner och det gjordes ändringar för att förbättra användarvänligheten. ANVÄNDANDET AV BOSAM

5 SID 2(7) Efter lanseringen krävdes det en period på ca. 1 mån innan flertalet kommuner anslutit sig till Bosam och lagt upp sina presentationer samt lediga platser. Bosam började användas på allvar kring slutet av maj början på juni. Användandet av Bosam tog fart under juni och pågick fram till v. 28 då användandet hastigt tog stopp i samband med semestrarna. Användandet har kommit igång igen fr.o.m. v. 33. Statistik Statistik för användandet av Bosam har regelbundet skickats till styrgruppen sedan lanseringen. Nedan följer en sammanfattning av statistiken (statistiken gäller fram till 13 september), se bilaga 1 för fullständig statistik. 47 st. kommuner har anslutit sig till Bosam, 42 st. av dessa är inflyttningskommuner. Resterande 5 st. kommuner består av länets samtliga utflyttningskommuner (4 st.) samt Sundbyberg som är med som utflyttningskommun på Bosam även fast de inte är en utflyttningskommun enligt regeringsbeslutet. Eftersom detta är ett regionalt projekt för Stockholms län har endast länets utflyttningskommuner haft tillgång till Bosam. Det finns totalt 107 st. användarkonton på Bosam, varav 61 st. är konton hos inflyttningskommunerna och 39 st. är konton hos utflyttningskommunerna. Övriga 7 st. användarkonton är projektledarens administrationskonto samt gästkonton vilket innebär att dessa endast har tillgång till informationen på Bosam men kommer inte åt några funktioner. I några fall finns det personer som är knutna till ett flertal konton för ett antal kommuner, detta är personer som jobbar med samordning över flera kommuner. På Bosam finns det totalt 41 st. lediga platser, de lediga platserna är fördelade över 25 st. kommuner och 9 st. län. Totalt har 52 st. lediga platser varit i omlopp på Bosam. Det är totalt 69 st. intresseanmälningar skickade, dessa intresseanmälningar är fördelade över 11 st. inflyttningskommuner. Stockholms kommun är den utflyttningskommun som skickat flest intresseanmälningar. Totalt sett har samtliga intresseanmälningar, oavsett utgång av ärendet, omfattat 178 st. personer samt 67 st. eventuellt kommande anknytningar. UTVÄRDERING BLAND ANVÄNDARNA AV BOSAM Under augusti och september 2009 har en utvärdering genomförts där användarna av Bosam har fått sätta betyg samt ge synpunkter på Bosam och projektet Regional bosättningssamordning för nyanlända. Det är projektledaren som genomfört utvärderingen genom telefonkontakt eller direkta möten med användarna. Redovisning av utvärdering följer nedan.

6 SID 3(7) Betyg från användare Användarna har fått sätta betyg på en skala mellan 1-5 på 4 st. frågor, där 5 är högsta betyg och 1 är lägsta betyg. Användarna har även fått svara på frågan om de tycker Bosam ska finnas kvar som ett permanent verktyg. Antalet svar på de olika frågorna är varierande, en del användare har haft svårt att ta ställning till vissa frågor då de inte har använt Bosam i så stor utsträckning. Nedan redovisas en sammanställning av betygen. Se bilaga 2 för fullständig statistik. Betyg från användare i utflyttningskommuner Har man användning av Bosam i sitt arbete med org. vidareflytt - Snittpoäng: 4,00 Bosams användarvänlighet - Snittpoäng: 4,57 Hur är utbudet av inflyttningskommuner och lediga platser - Snittpoäng: 3,00 Hur är informationen om inflyttningskommunerna på Bosam - Snittpoäng: 4,07 Ska Bosam finnas kvar som permanent verktyg - Antal svar ja: 26 st. - Antal svar nej: 0 st. - Antal användare som ej kunde ta ställning: 3 st. Betyg från användare i inflyttningskommuner Har man användning av Bosam i sitt arbete med org. vidareflytt - Snittpoäng: 3,17 Bosams användarvänlighet - Snittpoäng: 4,54 Hur har gensvaret varit från utflyttningskommunerna - Snittpoäng: 2,05 Hur är informationen i intresseanmälningarna - Snittpoäng: 3,50 Ska Bosam finnas kvar som permanent verktyg - Antal svar ja: 33 st. - Antal svar nej: 0 st.

7 SID 4(7) - Antal användare som ej kunde ta ställning: 2 st. Synpunkter från användare Nedan följer en sammanställning av de mest återkommande synpunkter och förslag från användarna av Bosam. De flesta användare av Bosam tycker att verktyget är enkelt och lätt att använda. Användarna i utflyttningskommunerna tycker framförallt att Bosam ger en bra överblick av vilka möjligheter som finns samt att de nu kan erbjuda de nyanlända konkreta förslag på olika alternativ. Användarna tycker att Bosam är ett bra motivationsverktyg. Användarna i inflyttningskommunerna tycker att Bosam gör det enkelt för dem att presentera sig och göra sig synliga och framförallt att de får presentera sig på egna villkor. Användare i både utflyttnings- och inflyttningskommuner är positivt inställda till funktionen för intresseanmälningar. Detta gör kommunikationen enkel och direkt vilket bidrar till en snabbare handläggning. Funktionen för intresseanmälningar gör att användarna nu använder samma kommunikationskanal, flera användare anser att detta är mycket bättre än tidigare då det kändes rörigt med både telefonsamtal och e-post. Flera användare uppskattar även funktionen för intresseanmälan eftersom de tycker att detta skapar en gemensam struktur för arbetet med organiserad vidareflytt. En användare i en inflyttningskommun betonar dock vikten av att det inte bör utelämnas viktig information i intresseanmälningarna. Denne användare har känt sig lurad då det dykt upp svåra frågor efter mottagande av organiserad vidareflytt. Användaren menar att det är viktigt att få information om t.ex. hälsoproblem om det behövs åtgärder som måste ordnas innan mottagande. Funktionen för intresseanmälan har stöd från flertalet användare, det har dock framkommit synpunkter att denna funktion inte bör vara den enda kontakten som finns mellan utflyttnings- och inflyttningskommuner. Det är fortfarande viktigt att det finns personlig kontakt mellan handläggare i olika kommuner, några handläggare nämner att informationsträffarna i Stockholm har varit en bra arena för direkt kontakt med de nyanlända. Flera användare bland inflyttningskommunerna är missnöjda med att de inte hört något från utflyttningskommunerna, de hade förväntat sig en större respons på sina upplagda lediga platser. Samtidigt uppger ett flertal användare bland utflyttningskommunerna att det är väldigt svårt att motivera nyanlända att flytta ifrån Stockholms området. Användare i både utflyttnings- och inflyttningskommunerna betonar vikten av att alla användare bör vara aktiva på Bosam. Användarna i utflyttningskommunerna betonar vikten av att inflyttningskommunerna har aktuell info i sina

8 SID 5(7) presentationer, att de lägger upp lediga platser och håller dessa uppdaterade samt att det inte bör ta lång tid innan de ger svar på en intresseanmälan. Användarna i inflyttningskommunerna betonar vikten av att utflyttningskommunerna verkligen använder Bosam för att leta lediga platser samt använder sig av funktionen för intresseanmälningar. Ett stort antal av användarna är eniga om att Bosams överlevnad handlar om att de själva aktivt använder verktyget. Under utvärderingen har det framkommit en rad återkommande förslag på funktioner som bör läggas till eller utvecklas på Bosam, dessa är: - En karta som visar var inflyttningskommunerna ligger i Sverige. - E-post funktion som skickar e-post till användaren när denne mottagit meddelande på Bosam. - Möjlighet att lägga upp bilder och dokument. - Möjlighet att bifoga motivering vid avslag på intresseanmälan. Utöver dessa förslag på tillägg och funktioner på Bosam har det även inkommit en mängd önskemål om att fler kommuner bör ansluta sig till Bosam. Flera användare i utflyttningskommunerna önskar att det fanns fler inflyttningskommuner på Bosam. Användare i inflyttningskommunerna önskar att samtliga utflyttningskommuner får tillgång till Bosam. En synpunkt som kommit från en handläggare i en av utflyttningskommunerna är att handläggaren hoppats att projektet i större utsträckning sett till att fler kommuner i Stockholms län tar emot ett större antal nyanlända, då framförallt de kommuner som inte är inflyttningskommuner. Sammanfattningsvis kan man konstatera att i stort sett samtliga tillfrågade användare av Bosam vill ha kvar Bosam som ett permanent verktyg i framtiden. SAMVERKAN KRING INFORMATIONSINSATSER Parallellt med utvecklandet och användandet av Bosam har projektet även arrangerat informationsinsatser för länets utflyttningskommuner och dess nyanlända. Dessa informationsinsatser har varit i form av informationsträffar i Stockholm där inflyttningskommuner har presenterat och marknadsfört sig själva direkt till de nyanlända. Även besöksresor med de nyanlända har genomförts till inflyttningskommunerna efter informationsträffarna. Dessa informationsinsatser har gett bra resultat under våren. Umeå-regionen hade en informationsdag 29 maj där det kom ca. 70 st. nyanlända, av dessa har 7 st. hushåll flyttat upp till Umeå-regionen. Gagnef och Vansbro hade en informationsträff tillsammans den 15 juni där det kom endast 9 st. nyanlända, dock flyttade 2 st. av de nyanlända till Gagnef efter detta.

9 SID 6(7) Informationsinsatserna har fått bra gensvar från samtliga inblandande och har fått bra genomslagskraft bland de nyanlända. Vidare under hösten 2009 är flera informationsträffar planerade, bl.a. med Jämtlands inflyttningskommuner samt Umeå-regionen igen. Projektet är även med och hjälper till i arrangerandet av en Bomässa för nyanlända som Sundbyberg är huvudansvariga för. FÖRSLAG TILL FÖRLÄNGNING SAMT EXIT Bosam bör öppnas upp så att samtliga utflyttningskommuner i landet kan använda Bosam i sitt arbete med organiserad vidareflytt. Detta bör medföra att en klar majoritet av landets inflyttningskommuner ansluter sig till Bosam vilket medför ett större utbud av möjligheter för länets utflyttningskommuner och deras nyanlända. Detta bör även medföra mindre konkurrens med övriga stora utflyttningskommuner som t.ex. Malmö och Göteborg. Det finns ett stort intresse hos majoriteten av landets utflyttningskommuner att få tillgång till Bosam. Bosam bör överföras till permanent förvaltning under 2010 där systemet kan fortsätta som permanent verktyg för organiserad vidareflytt. Förslag är att exempelvis Länsstyrelserna tar över förvaltningen av Bosam. Det är viktigt att Bosam fortsätter ha resurser för att bedriva utbildningar, marknadsföring, dialog med användare, support, knyta till sig nya användare samt utveckling. Viss vidareutveckling av Bosam bör ske för att förbättra funktionaliteten på Bosam, utvecklingen baseras till stor del på de synpunkter som framkommit under utvärderingen. Samtidigt som Bosam implementeras som ett nationellt verktyg bör utflyttningskommunerna i Stockholms län fortsätta samverka kring informationsinsatser som t.ex. informationsdagar, besöksresor och bomässor. För att en sådan samverkan ska kunna fortsätta fungera på ett effektivt sätt krävs det att det finns en huvudansvarig för detta, den huvudansvariga ska vara sammankallande, planera samt arrangera dessa informationsinsatser. Förslagsvis kan Bosättningsfunktionen i Stockholms stad (Rinkeby-Kista sdf) bli huvudansvarig för detta efter projektets slut. Bosättningsfunktionen är en kommunövergripande verksamhet och arbetar sedan tidigare med denna typ av informationsinsatser för Stockholms stad, därmed kan enheten vara lämplig för att ha huvudansvaret för länets informationsinsatser. Projektet ska under 2010 bedriva: - Undersöka förutsättningar och möjligheter för ny förvaltning av Bosam. - Förbereda samt genomföra överföring av Bosam till permanent förvaltning. - Viss vidareutveckling av Bosam efter användares önskemål. - Öppna Bosam för övriga utflyttningskommuner i landet.

10 SID 7(7) - Utbildnings- och informationsinsatser i samband med öppnande av Bosam för övriga utflyttningskommuner. - Genomföra ytterligare informationsinsatser i samverkan med länets utflyttningskommuner för att arbeta fram en bra modell som kan föras över till ny huvudansvarig. Finansiering av förlängning och exit För att finansiera en förlängning av projekt Regional bosättningssamordning för nyanlända har en ansökan på 26 medel skickats till Länsstyrelsen Stockholm. De ansökta 26 medlen ska täcka kostnader för projektledaren, resor samt aktiviteter under Ansökt belopp är kr. Kostnader för vidareutveckling av Bosam inför överförande till ny förvaltare kommer att sökas från Migrationsverkets 26 medel som är avsatta för insatser inom organiserad vidareflytt. Se bilaga 3 för uppskattade kostnader för vidareutveckling. Se bilaga 4 för uppskattade kostnader för överföring av Bosam till ny förvaltare. FÖRSLAG TILL VIDARE UTVECKLINGSMÖJLIGHETER EFTER ÖVERFÖRING TILL NY FÖRVALTARE Ytterligare användning av Bosam skulle kunna vara: - Användas av Migrationsverket i deras arbete med bosättning av nyanlända som precis fått PUT. - Användas för bosättning av ensamkommande flyktingbarn. - Användas för nyanlända efter avslutade introduktionsprogram. - Påverkansarbete med kommuner som har lågt mottagande av nyanlända.

11 SID 1 (2) PM Regional bosättningssamordning inom länets flyktingmottagande och organiserad vidareflytt Detta är en sammanfattning av arbetet inom ramen för projektet Regional bosättningssamordning som initierats av den regionala samrådsgruppen för ett effektivare flyktingmottagande. Projektets syftar till att hitta en modell för en regional bosättningsfunktion som underlättar och effektiviserar samarbetet mellan regionens kommuner och med andra regioner kring bosättning och vidareflytt för nyanlända flyktingar. Parallellt med detta utvecklingsarbete har regeringen fattat beslut om att underlätta för flyktingar och anhöriga som bor i 17 kommuner i landet med stort flyktingmottagande att flytta till andra kommuner där det finns goda möjligheter till egen försörjning och bostad, så kallad organiserad vidareflytt. Regeringens beslut innebär i korthet att inflyttningskommuner som tar emot nyanlända från de sjutton utflyttningskommunerna får räkna in dessa nyanlända i det antal de kommit överens med Migrationsverket om att ta emot inom ramen för sitt flyktingmottagande. Projektet Regional bosättningssamordning startade 1 september 2008 och inleddes med en kartläggning av mottagandet och bosättningen av nyanlända flyktingar i Stockholms län. Besök har genomförts hos länets samtliga 24 kommuner. Som redan är känt är det framförallt 4 kommuner i länet, Stockholm, Södertälje, Botkyrka och Huddinge, som under lång tid tagit emot en klar majoritet av de nyanlända flyktingarna som bosatt sig i länet. Dessa fyra kommuner är också utflyttningskommuner inom ramen för regeringens beslut om organiserad vidareflytt. Kartläggningen syftade till att undersöka om nyanländas bosättning kan fördelas mellan fler kommuner i länet genom organiserad vidareflytt. Flertalet kommuner uppger dock att de inte har möjlighet att ta emot fler nyanlända. En återkommande anledning till varför mottagande av flyktingar genom organiserad vidareflytt inte är möjlig är brist på hyresrätter och att det inte finns lägenheter tillgängliga för kommunernas flyktingmottagningar. I vissa fall finns det inte upparbetade kontakter med hyresvärdarna i kommunerna. Vissa kommuner uppger även att de prioriterar att ta emot nyanlända flyktingar som hänvisas från Migrationsverket, före mottagning genom organiserad vidareflytt från någon av de belastade utflyttningskommunerna i länet. Genom kartläggningen framkom också att i de flesta av länets kommuner - oavsett

12 SID 2(2) storleken på kommunens totala mottagande - är bostadsproblemen utbredda bland de nyanlända flyktingar som bosatt sig i så kallat eget boende (EBO). Projekt Regional bosättningssamordning för nyanlända har utvecklat ett webbaserat handläggarverktyg som ska underlätta arbetet med organiserad vidareflytt och matchningen mellan individ och mottagande kommun. Detta verktyg har fått namnet Bosam och lanserades 21 april Sedan lanseringen har 7 kommuner i länet anslutit sig till Bosam som inflyttningskommuner, liksom länets fyra utflyttningskommuner. Av de sju inflyttningskommuner är det endast 3 st. som varit aktiva på Bosam och tagit emot flyktingar från utflyttningskommunerna genom organiserad vidareflytt. Dessa kommuner är Värmdö, Tyresö och Norrtälje. Om övriga kommuner i länet tagit emot organiserad vidareflytt utanför ramarna för projektet och Bosam kan projektet ej redogöra för. Utöver de sju inflyttningskommunerna i länet har även 49 kommuner i andra regioner anslutit sig till Bosam. Det finns ett fortsatt stort behov av platser för vidareflytt inom länet. Då många nyanlända redan delvis är etablerade i länet är efterfrågan stor på en kommunplats i närliggande kommun vilket syns tydligt i statistiken från Bosam. Över hälften av alla intresseanmälningar (hushåll som önskar vidareflytt) som hanterats via Bosam har varit inom Stockholms län. Viljan hos de nyanlända att stanna kvar inom länet är påtaglig. En ökad vidarebosättning inom länet innebär också att regionen bättre kan behålla och tillvarata den resurs och arbetskraft som de nyanlända representerar. Samtliga kommuner i Stockholms län har under 2009 undertecknat en samverkansöverenskommelse rörande introduktionen av nyanlända. Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för länets tillväxt. Överenskommelsen syftar till ett ökat gemensamt regionalt ansvarstagande för mottagningen av nyanlända och ökat samarbete och samordning av introduktionsinsatser. Möjligheterna för den nyanlände att bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en annan ska utvecklas. Samverkande parter ska aktivt bidra till att öka individens möjligheter att välja boende i hela länet för att nå målet om en jämnare spridning av bosättningen av nyanlända i länets kommuner. I detta utvecklingsarbete är Bosam en möjlighet och ett konkret verktyg för alla kommuner i Stockholms län som vill ta emot nyanlända flyktingar genom organiserad vidareflytt. På Bosam kan inflyttningskommuner på ett enkelt sätt presentera sig och sina förutsättningar för att ta emot flyktingar från en annan kommun. Att använda sig av Bosam är kostnadsfritt. Genom att anmäla sig som så kallad inflyttningskommun till Migrationsverket får kommunen ta emot flyktingar genom organiserad vidareflytt inom ramen för sitt avtal om flyktingmottagande med Migrationsverket. Avräkning sker förutsatt att kommunen tar emot en flykting från en av utflyttningskommunerna (i detta län Södertälje, Stockholm, Huddinge och Botkyrka). Oscar Hammar Projektledare Projekt Regional bosättningssamordning för nyanlända Stockholms stads bostadsförmedling