Undersökning om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa hos svenskt sjöfolk. av Margarita Moreno och Nestor Ramallo. April 2009.

Transkript

1 Undersökning om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa hos svenskt sjöfolk av Margarita Moreno och Nestor Ramallo April 2009 Mat-IQ

2 Innehåll 1. Bakgrund och Syfte Sammanfattning Metod Frågeformuläret Frågor om kost, matvanor och attityder Fysisk Aktivitet Hälsa Urval och svarsfrekvens Resultat Kost Resultat - Kost Indikatorer för bra matvanor Maten ombord och attityder Resultat - Maten ombord och attityder Måltider ombord Utvärdering av maten ombord Attityder och kunskap Fysik Aktivitet Resultat - Fysik Aktivitet Fysisk aktivitet ombord Fysisk aktivitet hemma Hälsa Resultat - Hälsa Självupplevd hälsa Övervikt och fetma Tobak Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar Referenser Bilagor Frågeformuläret 6.2. Tabeller Mat-IQ, info@mat-iq.se 1

3 1. Bakgrund och Syfte Olika internationella studier visar att livsstilsrelaterade sjukdomar är högre bland sjömän än bland landbaserade arbetare. I Sverige har ingen tidigare studie undersökt livsstil bland sjöfolk. På grund av detta tog vi i Mat-IQ initiativet till att genomföra en studie med syftet att ta reda på svenska sjöfolks kost, fysiska aktivitet och hälsa. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus ansåg att enkäten handlade om ett angeläget ämne och beslutade därför att finansiera den. Rederierna som har deltagit i enkäten är Broström, Furetank, Scandlines, Stena Line, TT- Lines, Thunrederi och Wallenius. Mat-IQ, info@mat-iq.se 2

4 2. Sammanfattning Undersökningens resultat visar att det finns olikheter i kost, fysisk aktivitet och vissa hälsorelaterade företeelser mellan det svenska sjöfolk vi har studerat och befolkningen överlag. Olikheterna i kost och fysisk aktivitet beror mycket mer på livsstilen ombord än på livsstilen när sjöfolket är hemma. Till sjöss kännetecknas sjöfolkets kost av både goda och dåliga drag. Å ena sida, ett relativ högt intag av grönsaker och frukt, men å andra sidan en hög konsumtion av livsmedel relaterade till ett högre fett- och sockerintag. Sjöfolkets kost hemma är mer lik övriga befolkningens, fast bättre vad som gäller fisk och matfett på smörgåsar, grönsaker och frukt. Vad gäller allmän fysisk aktivitet är sjöfolket mindre aktiva än övriga yrkesarbetande när de är till sjöss och ungefär lika aktiva när de är hemma. Detta innebär att deras genomsnittliga fysiska aktivitet, ombord och hemma inräknade, är lägre än för övriga befolkningen. I detta avseende finns det en klar skillnad mellan respondenterna som arbetar på lastfartyg, som är mer aktiva i sin fritid ombord, och de som arbetar på passagerarfartyg. Hemma är både grupperna ganska lika i sin fysiska aktivitetsnivå. Angående hälsa är det märkbart att antalet som lider av fetma är betydligt större bland män som arbetar till sjöss än bland vanliga yrkesarbetande män, och övervikt något större bland kvinnor som arbetar till sjöss än bland vanliga yrkesarbetande kvinnor. Ett annat hot mot sjöfolkets hälsa är tobak. Antalet rökare är högre bland sjömän än bland landbaserade arbetare. Skillnaden är ännu mer tydlig om man jämför kvinnor som arbetar till sjöss med andra yrkesarbetande kvinnor. Det är också vanligare att snusa bland sjömän än bland vanliga yrkesarbetande män. Ett stort antal rökare, många fysiskt inaktiva, övervikt och fetma ökar sjöfolkets risker för hjärt- och kärlsjukdomar och visar på nödvändigheten av att vidta åtgärder för att säkra sjöfolkets framtida hälsa. Mat-IQ, info@mat-iq.se 3

5 3. Metod 3.1. Frågeformuläret Frågeformuläret täcker olika studieområden: matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och kunskap om sunda matvanor. Ett av studiens syften var att kunna jämföra sjöfolkets vanor och befolkningen överlag och därför användes vissa frågor från två nationella enkäter: Indikatorer för bra matvanor, genomförd av Livsmedelsverket och Hälsa på lika villkor, genomförd av Folkhälsoinstitut. Frågorna från nationella enkäter anpassades till sjöfolkets speciella omständigheter, d.v.s. att de formulerades att både gälla perioden då vederbörande är till sjöss, hemma eller på semester. Enkäten kompletterades med särskilda frågor om kunskap om sunda matvanor, frågor om utvärdering av maten ombord och bakgrundsvariablerna Frågor om kost, matvanor och attityder Livsmedelsverket genomförde en undersökning av tillförlitlighet och användbarhet av enkätfrågor som indikatorer på goda matvanor och fysisk aktivitet. Resultaten visade att ett antal frågor bidrar till att förklara variationen i intaget av fett, mättat fett, socker och kostfibrer 1. Dessa enkätfrågor kan fungera som indikatorer på kostkvalitet, d.v.s. hur väl näringsintaget överensstämmer med det rekommenderade. Med hjälp av dessa utvalda frågor har Livsmedelsverket genomfört intervjuundersökningar av den svenska befolkningen år 2005, 2006 och Livsmedelsverkets rekommendationer grundas på den nordiska näringsrekommendationen och på svenska näringsrekommendationer enligt följande: Öka konsumtionen av frukt och grönsaker Öka konsumtionen av spannmål Öka intaget av kostfibrer Öka konsumtionen av fisk Minska konsumtionen av fett, särskilt mättat fett Minska konsumtionen av socker 1 Sepp H., Ekelund U., Becker W., 2004 Mat-IQ, info@mat-iq.se 4

6 Indikatorer på kostkvalitet Öka konsumtionen av frukt och grönsaker Öka konsumtionen av spannmål Öka konsumtionen av fisk Minska intaget av fett, särskilt mättat Minska intaget av socker Öka intaget av kostfibrer Relaterade Frågor Frukt och grönsaker Bröd, främst rågknäckebröd, grovt bröd Fisk Matfett på smörgås, frukt, korv, bullar mm, ost Pommes frites, choklad o godis, läsk/saft Rågknäcke, grovt bröd, grönsaker, frukt, pommes frites Frågorna om matvanor ställdes för perioden respondenten var till sjöss och för perioden respondenten var hemma. För att mäta attityder till maten inkluderades frågor om vikten av maten för hälsa/livskvalitet, ändringar i matvanorna och upplevda problem för att försöka äta mer näringsriktigt. Dessa frågor har också tagits från den ovan nämnda studien från Livsmedelsverket. Maten ombord skulle också utvärderas samt huruvida kosten var hälsosam till sjöss och hemma. Kunskapen om sunda matvanor testas genom att respondenten tar ställning till några påstående som ingår i Livsmedelsverket rekommendationer samt ett par felaktiga råd Fysisk Aktivitet För att mäta den fysiska aktiviteten har fem olika frågor ställts. En avser den fysiska aktiviteten på jobbet ombord, två andra avser fysisk aktivitet på fritiden ombord respektive hemma och två avser att täcka allmänt fysisk aktivitet ombord och hemma: Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt i ditt arbete? Hur mycket motion får du på fritiden ombord/hemma? Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka till sjöss/hemma åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? Tack vare de två första frågorna kan man räkna ut PAL [4] (physical activity level) som tillsammans med BMR (Basal Metabolic Rate eller Basalomsättningen) möjliggör en uppskattning av energibehovet hos de olika individerna. PAL-värde tilldelas enligt följande 2 : Övervägande stillasittande arbete Lätt, men något rörligt arbete Måttligt tungt arbete Tungt kroppsarbete Ingen motion alls 1,40 1,50 1,60 1,70 Sällan motion 1,50 1,60 1,70 1,80 Lätt motion regelbundet 1,60 1,70 1,80 1,90 Måttlig aktivitet o. träning regelbundet 1,70 1,80 1,90 2,10 Hård regelbunden träning flera gånger/vecka 1,90 2,00 2,20 2,30 2 Johansson and Westerterp, 2008 Mat-IQ, info@mat-iq.se 5

7 Frågorna om antal timmar ägnade till ansträngande fysiska aktiviteter används för att mäta i vilken grad vår målgrupp uppfyller rekommendationen att ha minst 30 minuter fysisk aktivitet om dagen och hämtades från undersökningen Hälsa på lika villkor Hälsa I frågorna om hälsa ingår självupplevt hälsotillstånd, stress, frågor om tobaksvanor, frågor om några livsstilsrelaterade sjukdomar samt frågor om längd och vikt för att räkna ut övervikt och fetma: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Känner du dig för närvarande stressad? Hur tycker du att din tandhälsa är? Hur lång är du? Hur mycket väger du? Röker du dagligen? Snusar du dagligen? Har du fått diagnos på något eller några av följande hälsoproblem: Diabetes, högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, slaganfall, högt kolesterolvärde, magkatarr/magsår? De flesta av dessa frågor ingår också i undersökningen Hälsa på lika villkor 3.2. Urval och svarsfrekvens Under hösten 2008 fick personalansvariga på olika rederier en förfrågan att delta i studien. Kontaktarbete inleddes för att nå ett så stort antal rederier som möjligt, och för att nå rederier av olika sort, såväl mindre rederier som större, passagerarfartyg som lastfartyg. 9 rederier ställde sig positiva till att delta i undersökningen, av vilka 7 slutligen deltog: Broström, Furetank, Scandlines, Stena Line, TT-Line, Thunrederi och Wallenius. För att underlätta insamlingen av enkäten erbjöds möjligheten att svara på den via papper eller via Internet. Inom varje deltagande rederi kontaktades alla båtar med svensk personal ombord. I varje båt informerade en kontaktperson personalen om enkätens syfte och delade ut pappersenkäter eller visade webbsidan där man kunde fylla i den. På fartyg med mycket personal bads kontaktpersonen göra ett slumpmässigt urval, exempelvis från en lista över personalen, alarmlista, hyttnummer, etc. I fartyg med mindre antal personal erbjöds alla ombord att svara på enkät. Ett enkätnummer delades ut till dem som skulle svara på enkäten via Internet. För att kunna nå det planerade antalet enkäter, 600 st., skickades 443 pappersenkäter och 360 personer erbjöds att svara på enkäten via Internet. Ett rederi hoppade av efter att pappersenkäterna redan var skickade. Bland resten av rederierna var svarsfrekvensen i genomsnitt 74 %. Mat-IQ, info@mat-iq.se 6

8 Vi fick följande stickprov: Alla Papper Internet Passagerarefartyg Scandlines Stena Line TT-Line Lastfartyg Broström Tankers Furetank Stena Line (Last) Thunrederi Wallenius Ett stickprov av 529 innebär en osäkerhetsmarginal av ± 4,1 % i uppskattningar kring 50 % med en 95 % säkerhetsnivå 3, Enkäten besvarades mellan vecka 52, 2008 och vecka 12, 2009 Antal respondenter per kön, ålder, tjänst och typ av fartyg kan man se i tabellen på nästa sida. 3 Osäkerhetsmarginalen är justerad till en estimerad population på omkring sjögående personal i handelsflottan. Mat-IQ, info@mat-iq.se 7

9 Respondenter per kön, ålder och tjänst / typ av fartyg Alla Passagerar - fartyg Lastfartyg (529) (268) (261) KÖN Män 78% 66% 89% Kvinnor 21% 32% 10% Svarar Inte 1% 1% 1% ÅLDER -19 1% 0% 2% % 7% 10% % 19% 24% % 25% 18% % 26% 25% % 11% 12% % 9% 7% 65-1% 0% 1% Svarar Inte 3% 4% 2% TJÄNST Fartygsbefäl 31% 18% 44% Däck 13% 11% 15% befäl 16% 8% 25% 9% 12% 6% Ekonomi 29% 48% 8% Annat 1% 1% 1% Svarar Inte 2% 2% 1% Mat-IQ, info@mat-iq.se 8

10 4. Resultat 4.1. Kost Resultat - Kost Kost till sjöss: Bra med grönsaker, frukt och fisk men för mycket fett och tomma kalorier För att närma sig rekommendationerna borde sjögående personal äta mer hårt bröd och mjukt grovt bröd. De bör också minska konsumtionen av s.k. tomma kalorier (kaffebröd och läsk) samt av fettrika maträtter. Konsumtionen av frukt och grönsaker är relativt hög men kan i alla fall förbättras så att fler äter de rekommenderade fem portionerna om dagen. Intaget av fisk är också högt och en fjärdedel äter de rekommenderade tre portionerna fisk i veckan. Kost hemma: Följ den allmänna rekommendationen Resultatet för sjöfolkets indikatorer för bra matvanor när de är hemma liknar ganska mycket den övriga befolkningens matvanor. I alla fall kännetecknas det av en betydligt högre konsumtion av fisk, och en något högre konsumtion av frukt och grönsaker, pommes frites och korvrätter i jämförelse med befolkningen överlag. Därför gäller samma rekommendationer för svenskt sjöfolk som för övrig befolkning, särskild att äta mer grovt bröd, mindre fett och mindre socker, men också att ännu fler äter frukt och grönsaker fem gånger om dagen och fisk tre gånger per vecka Indikatorer för bra matvanor Kostindex: Kategorisering av konsumtionsfrekvenser Genom en kategorisering av svaren på frågorna om kost kan man räkna ut ett kostindex på 0 till maximalt 12, där 0 är sämst och 12 är bäst. Medelvärdet ligger på 5,9 för matvanor till sjöss, på 6 för matvanor hemma och på 6 för befolkningen överlag (se figurer 1-7 för mer detaljerade resultat). Att resultaten är nästan samma för matvanor till sjöss och hemma beror på att vissa indikatorer är bättre till sjöss (intagen av fisk, grönsaker och frukt) mellan andra är bättre hemma (mindre konsumtion av livsmedel relaterade till ett högre fett- och sockerintag). Pa samma sett blir sjöfolkets medelvärden nästan lika befolkningen överlag. Till sjöss är värden som indikerar ett högre fett- och sockerintag betydligt högre än hos övrig befolkning men det är också ett högre värde för intaget av frukter, grönsaker och fisk. Hemma är sjöfolket mer lika vanliga befolkning, men betyget höjs av positiva vanor (fisk framför allt, fettsnålare matfett på smörgås och frukt och grönsaker i mindre utsträckning) medan det sänks av lite sämre vanor i nästan alla andra indikatorer. Mat-IQ, info@mat-iq.se 9

11 Gradering inför indexen 0 poäng 1 poäng 2 poäng Grönsaker och frukt- gånger/dag Mindre än 3 3 till 4 5 eller mer Bröd (hårt + grovt mjukt) - gånger/dag Fisk - gånger/vecka Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites - gånger/vecka Mindre än en gång Mindre än en gång 1 till 2 3 eller mer En gång 2 eller mer Mer än 7 ggr 3 till 6 Mindre än 3 Matfett (typ) > 60 < 40% - Ost % - gånger/vecka Korvrätter - gånger/vecka 4 ggr eller mer Mer än en gång 2 till 3 1 eller mindre Mindre än en gång - Frukt och Grönsaker Sjöfolket som vi har studerat äter i genomsnitt mer grönsaker och frukt än befolkningen överlag, framför allt när de är till sjöss (tabell 1a). I genomsnitt äter de grönsaker två gånger om dagen och frukt 1,5 gånger. Hemma äter de mindre grönsaker och frukt än till sjöss, där blir det något mer en gång grönsaker och en gång frukt om dagen. Sammantaget äter drygt 40% de rekommenderade 5 portionerna frukt och grönsaker om dagen när de är till sjöss. Hemma är det 13% som når det här målet. För befolkningen överlag är det bara 7% som äter den rekommenderade mängden (diagram 1). Grovt bröd (hårt bröd och grovt mjukt bröd) Sjöfolket äter mindre grovt bröd än befolkningen överlag. I genomsnitt äter de en 1 skiva hårt bröd och 1 skiva mjukt bröd om dagen när de är ombord och 1 skiva hårt bröd och 1,5 skivor mjukt grovt bröd när de är hemma. När de är till sjöss följer 30 % rekommendationen att äta minst tre skivor grovt bröd om dagen. Hemma är det fler som äter minst tre skivor, 37% (diagram 2). Bland befolkningen överlag är det 40% som följer rekommendationerna att äta minst tre skivor grovt bröd om dagen. Fisk Sjöfolket äter mer fisk än den övriga befolkningen, i genomsnitt något mer än två gånger per vecka ombord och två gånger per vecka hemma. 27% till sjöss och 26% när de är hemma äter de rekommenderade tre portionerna fisk per vecka. I befolkningen överlag är det bara 10% som gör det. Mat-IQ, info@mat-iq.se 10

12 Matfett på smörgåsar Ett större antal sjömän än befolkningen överlag använder inte matfett på smörgås (tabell 2). Drygt en av fem, både hemma och till sjöss, använder inte matfett på smörgås. Bland befolkningen överlag är det bara 13% som inte använder något matfett på smörgås. För övrigt finns det inte några märkbara skillnader mellan sjöfolk och övriga befolkningen. Det mest använda matfettet på smörgåsar är lättmargarin, som används av drygt 30% till sjöss och 40% hemma. Därefter kommer Bregott som används av en fjärdedel när de är till sjöss och hemma. Matfett i matlagningen hemma Angående matfettet man använder hemma i matlagningen är svenskt sjöfolk mycket likt den övriga svenska befolkningen: 40% använder matolja och 26% använder flyttande margarin. Choklad och godis, kaffebröd, läsk och pommes frites Till sjöss äter sjöfolket mer kaffebröd, pommes frites och ost, och dricker mer läsk än befolkningen överlag. Hemma konsumerar de mer pommes frites än vanliga befolkningen men ungefär lika mycket kaffebröd och läsk. Choklad och godis ligger på samma nivå som övrig befolkning, både till sjöss och hemma. När de är till sjöss äter 50% av personalen minst 7 gånger i veckan en eller några av de ovan nämnda produkterna, vilket bara 36% gör när de är hemma, att jämföra med 33% av befolkningen överlag som äter det. Ost 24-40% Sjöfolket äter något mer fet ost än den övriga svenska befolkningen. Korv som huvudrätt Nästan 30% när de är till sjöss och 25% när de är hemma äter korv som huvudrätt mer än en gång i veckan. Bland befolkningen överlag är det bara 12% som gör det. Mat-IQ, info@mat-iq.se 11

13 Tabell 1. Indikatorer för bra matvanor - Medelvärde Grönsaker - gånger/dag Frukt - gånger/dag Hårt bröd - gånger/dag Mjukt grovt bröd - gånger/dag Fisk gånger/vecka Matfett på smörgås (<= 40%, eller inget) Choklad och Godis - gånger/vecka Kaffebröd - gånger /vecka Läsk och saft - gånger/vecka Pommes frites - gånger/månaden Ost 24-40% - gånger/vecka Korvrätter - gånger/vecka TILL SJÖSS SJÖFOLK HEMMA SVERIGE ,8 > 1,3 1 1,5 > 1,3 1 1,1 0,9 1,4 1,2 < 1,6 1,7 Nordiska Rekommendationer Minst 5 ggr./dag (500 gr.) 3 ggr/dagen 2,2 > 2,0 1,4 3 ggr/vecka 54% < 60% 50% 2,0 1,9 2 3,7 > 1,7 2,0 2,8 > 2,1 2,0 6,6 > 3,7 3,0 5,7 > 5,3 5* 1,2 > 1,0 1* Minska konsumtionen av socker och fett > eller <, statistisk säkerställd skilnad / Sverige 2008, källa: Indikatorer för bra matvanor 2008, (*) 2007 Livsmedelsverket

14 Tabell 2. Typ av matfett på smörgås TILL SJÖSS SJÖFOLK HEMMA SVERIGE 2008 Använder matfett >= 60% 42% 38% Smör 8% 4% 6% Bregott, 80-75% fett 24% 25% 29% Matfett 60% fett 7% 6% 5% Hushållsmargarin (margarin i folie) 2% 1% 2% Bordsmargarin 70% 2% 2% 5% Använder matfett <=40% eller ingen matfett 54% 60% Lättmargarin, 30-40% fett* 31% 39% 38% Använder ej matfett på smörgås 23% 21% 13% Vet ej 2% 1% 2% Sverige 2008, källa: Indikatorer för bra matvanor 2008, Livsmedelsverket Tabell 3. Typ av matfett i matlagningen SJÖFOLK (HEMMA) SVERIGE 2008 Smör 14% 15% Bregott 75% fett 2% 1% Hushållsmargarin 80% fett (margarin i folie) 10% 16% Bordsmargarin 70% fett (i ask) 0% 2% Flytande margarin 26% 23% Matolja 41% 39% Använder ej matfett / vet ej / svarar inte 7% 3% Sverige 2008, källa: Indikatorer för bra matvanor 2008, Livsmedelsverket

15 Figurer 1-3 Kostindex: Frukt och grönsaker, grovt bröd och fisk 100 Frukt och grönsaker - ggr/dag Till Sjöss Hemma Sverige 2008 >=5 3-4 <3 Bröd (hårt + grovt mjukt) - ggr/dag Till Sjöss Hemma Sverige 2008 >=3 1-2 < Fisk - ggr/vecka Till Sjöss Hemma Sverige 2008 >=2 1 <1 Mat-IQ, info@mat-iq.se 14

16 Figurer 4-5 Kostindex: Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites/stekt potatis, matfett på smörgås, Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites - ggr/vecka Till Sjöss Hemma Sverige 2008* <3 3-6 >=7 Matfett på smörgås (<= 40%) Till Sjöss Hemma Sverige 2008* <=40% fett / använder ej >= 60% fett Mat-IQ, info@mat-iq.se 15

17 Figurer 6-7 Kostindex: Ost 24-40% och korvrätter Ost 24-40% - ggr/vecka Till Sjöss Hemma Sverige 2008 <=1 >1-3 >=4 Korvrätter - ggr/vecka Till Sjöss Hemma Sverige 2008 <=1 >1 Mat-IQ, info@mat-iq.se 16

18 Skillnader mellan grupper Hemma Skillnader i matvanor mellan kön och åldersgrupper överstämmer i stort sett med skillnader som finns i befolkningen överlag 4. Kvinnor äter mer frukt än män, mer choklad och godis men mindre korvrätter och pommes frites. Äldre äter mer grovt bröd än yngre, särskild hårt bröd. De som är över 35 äter mer grönsaker och frukt än de som är yngre. Mellan 25 och 44 äter man mer korvrätter. Ost äts mer av de som är äldre än 45. De som är under 25 dricker mer läsk och saft än de andra, och de som är över 45 dricker mindre. Det finns också skillnader mellan olika befattningar. Bland fartygsbefäl äter man mer grönsaker och frukt än bland andra grupper. befäl äter mer bröd och mindre smörgåsfett över 40%. Övriga däck- och maskinanställda äter mer mjukt bröd, mer korvrätter, mer pommes frites, choklad och godis samt läsk än alla andra grupper. De som arbetar inom restaurang, hotell, butiker och dylikt, det vill säga inom området som betecknas som ekonomi, äter mer choklad och godis och dricker mer läsk än övriga grupper. Grönsaker äter de mer än andra grupper förutom fartygsbefäl. Att de äter mer frukt än bland maskin och däck är på grund av att det finns fler kvinnor som arbetar inom ekonomi än i andra yrkesgrupper. Kostvanor enligt kostindexen är lite bättre bland respondenter som arbetar på passagerarfartyg än bland respondenter som arbetar på lastfartyg. Skillnaden är inte stor och beror på ett högre intag av korvrätter, pommes frites och ost. Till sjöss Beträffande matvanor till sjöss finns det inte stora skillnader på matvanorna mellan passagerarfartyg och lastfartyg förutom att i den förstnämnda äter man mer choklad och godis och på lastfartyg äter man något mer grönsaker, pommes frites och korvrätter. 4 Hur följs kostråden? 2008 Livsmedelsverket Mat-IQ, info@mat-iq.se 17

19 Tabell 4 Matvanor hemma - Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser (gånger per vecka eller månad) Alla Pass. Last. Män Kvinnor < >54 Fartygs - befäl befäl Däck/ Ekonomi (Män) (Kvin.) Mjukt grovt bröd - gånger/vecka 11,1 10,8 11,5 12,1 8,1 9,5 10,1 11,4 11,7 12,5 10,3 12,9 13,3 10,8 8,0 Hårt bröd - gånger/vecka 6,6 6,4 6,8 6,5 6,7 4,2 4,2 5,2 8,8 9,0 7,2 7,2 4,9 7,0 5,4 Grönsaker - gånger/månad 39,3 40,3 38,2 38,4 42,4 31,5 36,9 42,1 41,8 39,3 44,8 33,1 34,8 41,4 40,5 Frukt - gånger/månad 38,3 38,7 37,9 35,8 47,2 28,1 32,2 39,0 45,7 39,7 42,0 31,6 34,1 34,0 48,3 Fisk - gånger/månad 7,9 7,7 8,2 7,9 7,8 7,5 5,6 6,5 10,1 9,5 7,8 8,1 8,0 8,5 7,8 Korvrätter - gånger/månad 4,1 3,5 4,8 4,6 2,6 3,2 4,2 4,6 4,1 4,0 4,4 4,4 5,0 3,8 2,4 Ost % - gånger/månad 21,3 19,0 23,5 21,9 19,1 17,7 19,7 19,3 23,9 23,6 22,6 21,9 22,6 17,7 19,2 Pommes frites - gånger/månad 3,7 2,9 4,5 4,3 1,9 4,5 3,9 3,4 3,4 3,7 3,6 4,1 5,3 3,2 1,7 Kaffebröd - gånger /månad 6,7 6,9 6,6 7,1 5,6 7,1 5,7 7,5 6,5 7,5 6,3 7,3 7,2 8,3 5,3 Choklad och Godis - gånger/månad 7,8 9,2 6,2 7,2 10,0 9,5 7,9 8,6 6,6 7,3 6,6 5,4 8,6 9,5 10,6 Läsk och saft - gånger / månad 8,3 8,3 8,4 8,7 7,2 12,4 9,9 9,3 6,3 6,4 5,7 5,4 14,8 8,7 8,1 Matfett på smörgås (<= 40%, eller inget) 60,1 62,7 57,5 59,6 62,5 60,0 61,1 59,6 57,1 62,5 60,7 66,3 52,6 67,1 57,7 Kostindex (Hemma) 6,0 6,2 5,8 5,9 6,2 5,2 5,6 5,8 6,5 6,3 6,0 6,0 5,6 6,2 6,1 (*) Pass. = passagerarfartyg, Last. = lastfartyg

20 Tabell 5 Matvanor till sjöss - Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser (gånger per vecka eller månad) Alla Pass.* Last Män Kvinnor Fartygsbefäl befäl Däck/ Ekonomi Pass. Last. Pass. Last/t ank Pass. Last/t ank Pass. Last/t ank Pass. Last/t ank Pass. Last/t ank Antal Mjukt grovt bröd - gånger/vecka 8,1 8,7 7,4 9,4 7,6 7,7 5,2 7,7 6,6 5,9 7,2 11,4 9,4 8,6 7,0 Hårt bröd - gånger/vecka 7,3 6,8 7,8 6,5 8,2 7,9 3,7 6,9 8,2 3,0 7,7 6,6 7,8 7,1 7,3 Grönsaker - gånger/månad 52,8 50,5 55,1 49,7 54,4 53,0 60,9 57,1 57,7 45,9 55,2 49,8 49,4 49,8 56,7 Frukt - gånger/månad 44,8 46,6 43,0 44,0 41,2 52,6 57,7 46,8 43,3 37,3 39,7 42,2 43,5 50,1 54,4 Fisk - gånger/månad 8,8 8,5 9,0 8,4 9,3 8,6 7,2 9,0 10,5 6,2 7,7 8,5 7,3 8,7 10,0 Korvrätter - gånger/månad 4,9 4,5 5,3 4,9 5,5 3,9 4,0 5,2 5,5 4,5 5,3 5,2 5,9 4,0 3,8 Ost 24-40% - gånger/månad 22,9 21,6 24,2 21,9 24,1 21,3 25,4 22,3 24,6 21,7 21,7 24,3 25,2 20,0 27,2 Pommes frites - gånger/månad 6,6 5,6 7,6 6,5 7,9 3,8 4,9 5,4 7,3 5,8 7,5 6,9 8,6 5,1 4,9 Kaffebröd - gånger /månad 14,7 14,9 14,4 15,5 14,7 14,1 12,0 18,6 13,0 17,8 13,5 13,7 19,1 14,0 12,7 Choklad och Godis - gånger/månad 8,1 9,8 6,3 8,1 6,3 13,5 6,3 10,4 6,5 3,5 5,2 6,0 7,8 12,6 3,6 Läsk och saft - gånger/månad 11,1 11,5 10,7 12,1 11,0 10,7 8,4 9,5 8,4 4,1 9,0 13,2 19,4 13,4 6,3 Matfett på smörgås (<= 40%, eller inget) 54,4 64,9 43,7 66,3 43,8 62,8 46,2 73,5 47,4 68,2 48,4 63,9 32,7 61,2 45,5 Kostindex (till sjöss) 5,9 6,07 5,73 6,02 5,69 6,21 6,12 5,88 5,89 5,86 5,76 6,21 5,20 6,11 6,41 (*) Pass. = passagerarfartyg, Last. = lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 19

21 4.2. Maten ombord och attityder Resultat - Maten ombord och attityder Tid per dygn som sjöfolk ägnar åt att äta är ganska begränsad, bara en timme för alla måltider. Hälften av personalen äter bara tre måltider om dagen (huvud- och mindre måltider). Antalet nöjda med maten ombord kan öka om matlagningen förbättras, halvfabrikat och fett minskas och maten blir mer varierad 25% av personalen är inte nöjd med maten ombord (missnöjd eller varken nöjd eller missnöjd). Som orsak till missnöjet nämns framför allt matlagningen, fettet i maten, att det förekommer för mycket halvfabrikat och att det är dålig variation. Nästan 30% av de som arbetar på passagerarfartyg tycker att de äter ohälsosamt till sjöss. Praktiskt taget alla tycker att maten har betydelse för hälsan och livskvaliteten. Attityden till förändringar av matvanor är ganska positiva. Mer än en tredjedel säger att de redan har börjat äta mer hälsosamt och drygt 20% har försökt ändra sina matvanor eller har funderat på det. När det gäller att äta sundare nämns framför allt som det största problemet att hälsosammare alternativ inte finns på jobbet (25%), oregelbunden arbetstid (24%) och oviljan att avstå från viss mat (24%). Alla påstående som uttrycker goda matvanor identifieras rätt av respondenterna förutom att äta fullkornsbröd till varje måltid, som bara 4 av 10 utpekar som en bra matvana. Tre av tio tycker inte att det är bättre med flytande margarin eller olja i stället för smör eller vanligt margarin.

22 Måltider ombord Cirka hälften av respondenterna äter tre eller mindre måltider om dagen. Överlag ägnar sjöfolket bara en timme per dygn åt alla de olika måltider de äter. Tabell 6 Måltider ombord(*) Antal måltider man brukar äta / genomsnittstid man lägger på att äta totalt och per måltid Genomsnitt per måltid Antal minuter per dygn Antal 529 Mindre än 3 måltider 5% måltider 42% måltider 34% Mer än 4 måltider 19% Totalt 100% (*) När du är till sjöss, hur lång tid lägger du ned på att äta följande måltider?: Frukost, morgonmål / Måltid, måltider på förmiddagen / Mitt-på-dagen mål (lunch), Måltid, måltider på eftermiddagen / Middag, kvällsmål / Mål sent på kvällen eller natten Mat-IQ, info@mat-iq.se 21

23 Utvärdering av maten ombord 25% av personalen är inte nöjd med maten ombord (missnöjd eller varken nöjd eller missnöjd). 33% är mycket nöjd och 41% är ganska nöjd. Personalen på lastfartyg är mer nöjd med maten ombord än personalen på passagerarfartyg. Som orsak till missnöjet nämns framför allt matlagningen, fettet i maten, att det förekommer för mycket halvfabrikat och att det är dålig variation (tabell 7). Nästan 60% av personalen skulle vilja se förbättringar på maten ombord. Förbättringar som nämns överensstämmer i stort sett med orsaken till missnöjet (tabell 8). Figur 8 Är du nöjd med maten ombord? 100% 80% 60% 40% % 0% 21 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 22

24 Tabell 7 Varför är du inte nöjd med maten ombord? ALLA PASSAGERAR- FARTYG LAST- FARTYG Inte nöjd/varken nöjd eller missnöjd med maten ombord 133 (25,1%) 94 (35%) 39 (15%) RÅVAROR/INGREDIENSER 54% 60% 41% Förbättra råvaror/ proviantering 11% 11% 10% För mycket halvfabrikat / Mer "hemlagad" mat 16% 20% 5% För mycket fett / grädde / friterad mat 29% 29% 31% Nyttigare Mat/ För mycket mat / kalorier, lättare måltider 14% 16% 8% VARIATION, ALTERNATIV, UTBUD 43% 45% 39% Dålig variation, enformig, fler alternativ 29% 33% 21% Mer eller bättre vegetarisk mat / grönsaker och rotfrukter 8% 6% 13% Salladsbuffé: bättre, mer varierad 6% 7% 3% Mer av en produkt 4% 1% 10% För mycket av en enda produkt 2% 1% 3% MATLAGNINGEN 30% 29% 33% Bättre matlagning, mer intresse, utbildning / varierande kvalité 15% 13% 21% Bättre smak, främmande mat 19% 18% 21% Hantering av maten (kall, torr...) / Räcker inte till de som kommer 4% 3% 5% senare ÖVRIGA 4% 3% 5% SVARAR INTE 11% 9% 15% Mat-IQ, info@mat-iq.se 23

25 Tabell 8 Oavsett om du är nöjd eller inte, vilka förbättringar skulle du vilja se när det gäller måltider ombord? ALLA PASSAGERAR- FARTYG LAST- FARTYG Jag skulle vilja se följande förbättringar (53,3%) 170 (63,4%) 112 (42,9%) RÅVAROR/INGREDIENSER 41,5% 45,3% 36% Förbättra råvaror/ proviantering 10% 12% 5% Mindre halvfabrikat / mer "hemlagad" mat 13% 19% 4% Mindre fett/ grädde / friterad mat 16% 15% 19% Nyttigare mat / mindre kalorier, lättare måltider 14% 11% 18% VARIATION, ALTERNATIV, UTBUD 56% 58% 53% Mer variation, överraskningar, fler alternativ 22% 25% 18% Mer eller bättre vegetarisk mat 3% 4% 3% Mer eller bättre grönsaker / rotfrukter 9% 11% 6% Salladsbuffé: bättre, mer varierad 12% 13% 10% Mer grövre bröd 3% 2% 5% Mer fisk 9% 9% 7% Mer soppa 3% 3% 2% Mer frukt/juice 7% 7% 7% Variation, pasta, ris samt andra tillbehör 5% 4% 8% Mer kyckling 0% 0% 1% För mycket kött korv, andra produkter 5% 4% 7% MATLAGNINGEN 15% 14% 16% Bättre matlagning, mer intresse, utbildning. / varierande kvalité 10% 9% 11% Bättre smak 4% 4% 4% Hantering av maten (kall, torr...) / räcker inte till de som kommer 4% 5% 2% senare MILJÖ 10% 9% 12% Att kunna äta i lugn och ro / mer tid för att äta 6% 5% 8% Inredningen 2% 2% 2% Bättre socialt samspel 2% 1% 4% Gemensam mäss befäl och manskap 2% 3% 0% ÖVRIGA 12% 11% 13% Mat-IQ, info@mat-iq.se 24

26 De flesta tycker att de äter hälsosamt när de är ombord men nästan 30% på passagerarfartyg och 14% på lastfartyg upplever att de äter ohälsosamt ombord. Figur 9 Generellt sett, tycker du att du äter hälsosamt eller ohälsosamt när du är till sjöss? 100% 80% % 40% 20% 0% Mycket hälsosamt Ganska hälsosamt Ganska ohälsosamt Mycket ohälsosamt 3 Inte säker Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 25

27 Attityder och kunskap De flesta tycker att de äter hälsosamt hemma, bara 15% säger att de äter ganska eller mycket ohälsosamt hemma. 100% Figur 10 Generellt sett, tycker du att du äter hälsosamt eller ohälsosamt när du är hemma? 80% % 40% 20% 0% Mycket hälsosamt Ganska hälsosamt Ganska ohälsosamt Mycket ohälsosamt 3 Inte säker Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Mer än en tredjedel säger att de redan har börjat äta mer hälsosamt och drygt 20% har försökt ändra sina matvanor eller har funderat på det. Figur 11 Har du under det senaste året ändrat eller försökt ändra dina matvanor för att äta mer näringsriktigt/hälsosamt? / kostindex 60 6,5 6,3 7, ,2 6,2 36,3 5,3 5,3 5,1 5,0 4,9 6,0 5,0 30 4,7 30,8 4,0 20 3,0 10 9, ,9 2,0 0 Nej, aldrig Ja, jag har börjat äta mer näringsriktigt/hälsosamt Ja, jag har försökt men misslyckats Nej, men jag har funderat på det Jag äter redan näringsriktigt/hälsosamt 1,0... ändrat dina matvanor? Kostindex till sjöss Kostindex hemma Mat-IQ, info@mat-iq.se 26

28 När det gäller att äta sundare nämns framför allt som det största problemet att hälsosammare alternativ inte finns på jobbet (25%), oregelbunden arbetstid (24%) och oviljan att avstå från viss mat (24%) Tabell 9 Vad anser du vara de största problemen för dig när det gäller att försöka äta näringsriktigt/hälsosamt? 529 Inga problem 30% Hälsosammare alternativ finns inte på jobbet 25% Avstå från mat jag tycker om 24% Oregelbunden arbetstid 24% Tidsbrist 12% Kan inte tillräckligt om hälsosam mat 11% "Experterna" bara ändrar sig hela tiden 11% Tar för lång tid att laga 10% Kunskap om matlagning 10% Priset (på hälsosam mat) 9% Hälsosam mat är tråkig/mindre lockande 9% Ointresserad av matlagning 8% Jag vill inte ändra mina matvanor 6% Blir inte tillräckligt mätt 5% Familjens eller vännernas smak 4% Främmande eller ovanlig mat 2% Begränsade matlagningsmöjligheter 2% För stor förändring jämfört med mina nuvarande matvanor 1% Känner mig iakttagen av andra 1% Hälsosammare alternativ finns inte hemma 1% Förvaringsmöjligheter 1% Hälsosammare alternativ finns inte i affären 0% Annat, nämligen 5% Svarar Inte 1% Mat-IQ, info@mat-iq.se 27

29 Nästan alla påståenden som uttrycker goda matvanor identifieras rätt av respondenterna förutom att äta fullkornsbröd till varje måltid, som bara fyra av tio pekar ut som en bra matvana. Av de resterande bra matvanor, fyra av tio pekar inte ut nyckelhålsmärkta livsmedel som en bra vana och tre av tio tycker inte att det är bättre med flytande margarin eller olja i stället för smör eller vanligt margarin. Det är också tre av tio som inte pekar ut att äta enligt tallriksmodellen som en bra vana. Praktiskt taget tycker alla att mycket frukt, grönt och fisk är bra för en sundkosthållning. Något mer en sex av tio tycker att fettrika livsmedel ofta är en dåligt vana. Att hoppa över en måltid är inte något bra för en sundkosthållning, tycker åtta av tio. Figur 12 Vilka av dessa påståenden tror du är riktiga för en sund kosthållning? Ät fisk ofta Ät mycket frukt och grönt Ät enligt den s.k. tallriksmodellen Använd flytande margarin el.olja Välj nyckelhålsmärkta livsmedel Ät bröd till varje måltid Ät fettrika livsmedel ofta Hoppa över en måltid % 20% 40% 60% 80% 100% Bra vana Oviktigt Dålig vana Vet ej/svarar inte Mat-IQ, info@mat-iq.se 28

30 4.3. Fysik Aktivitet Resultat - Fysik Aktivitet Till sjöss är det bara hälften av den sjögående personalen som uppfyller rekommendationen om att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen och 15% har en helt stillasittande fritid ombord. Hemma är de nästan lika aktiva som befolkningen överlag och en mindre del har en helt stillasittande fritid. Tabell 10 Fysisk Aktivitet: Jämförelse mellan sjöfolk och befolkning överlag SJÖFOLK 2009 SVERIGE 2007* Fysisk Aktivitet minst 30 min/dag Till sjöss 49% Hemma 64% 66% Stillasittande fritid Till sjöss 15% Hemma 4% 11% (*) Yrkesarbetande i Sverige 2007, källa: Hälsa på Lika Villkor, Folkhälsoinstitut De som upplever sitt arbete som mest fysiskt ansträngande är de som arbetar inom däck och maskin, näst mest kroppsligt ansträngande jobb är inom ekonomi. Arbete som befäl upplevs inte som så ansträngande, särskilt arbete som fartygsbefäl. Sjöfolk vi har studerat har ett genomsnitt PAL (physical activity level) på 1,77 ett värde som en person med medel/låg fysisk aktivitetsnivå. PAL värde är högre i lastfartyg på grund av en högre nivå av fysisk aktivitet på fritiden. Yrkesgrupper som är minst aktiva i sin fritid ombord är de som arbetar inom ekonomi samt manskap inom däck och maskin. Det är bland fartygsbefäl där det finns fler som får motion regelbundet på fritiden ombord. Mat-IQ, info@mat-iq.se 29

31 4.3.2 Fysisk aktivitet ombord Fysisk aktivitet på jobbet Drygt hälften ser sitt arbete som tungt, tre av tio ser den som lätt men rörligt och nästan två av tio ser den som stillasittande. Figur 13 Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt i ditt arbete? 100% 80% 60% % 20% % Övervägande stillasittande arbete Lätt, men något rörligt arbete Måttligt tungt arbete Tungt kroppsarbete Alla Passagerarfartyg Lastfartyg De som upplever sitt arbete som mest fysiskt ansträngande är de som arbetar inom däck och maskin, bland dem är det något mer än 80% som tycker att deras jobb är tungt (måttligt eller ganska tungt). Näst mest kroppsligt ansträngande jobb är inom ekonomi, där 75% tycker att de utför ett måttligt tungt arbete. Arbete som befäl är inte så ansträngande, bland maskinbefäl tycker hälften att de har ett lätt men något rörligt arbete och tre av tio att de har ett måttligt tungt arbete. Bland fartygsbefäl tycker de flesta att deras arbete är stillasittande eller lätt. Tabell 11 Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt i ditt arbete? / Tjänst Alla Fartygsbefäl befäl Däck/ Ekonomi Övervägande stillasittande arbete 18% 48% 14% 1% 1% Lätt, men något rörligt arbete 31% 45% 50% 16% 17% Måttligt tungt arbete 44% 6% 31% 65% 75% Tungt kroppsarbete 7% 1% 4% 18% 7% Mat-IQ, info@mat-iq.se 30

32 Fysisk aktivitet på fritiden ombord Cirka 40% av alla får inte regelbundet motion på fritiden ombord (ingen motion alls, 15% och sällan motion, 24%). Personalen som arbetar på lastfartyg är mer aktiva i sin fritid än personalen på passagerarfartyg. 21% av dem som arbetar på passagerarfartyg och 9% av dem som arbetar på lastfartyg får ingen motion under fritiden ombord. De som är ganska aktiva (de som utövar minst en måttlig aktivitet regelbundet) är fler på lastfartyg än på passagerarfartyg, 48% gentemot 26%. Figur 14 Hur mycket motion får Du på fritiden ombord? 50% 40% 30% 20% % 9 9 0% Ingen motion alls Sällan motion Lätt motion regelbundet Måttlig aktivitet o. träning regelbundet Hård regelbunden träning flera gånger/v. Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Utifrån information från frågorna om fysisk aktivitet under jobbet och på fritiden kan vi räkna ut fysisk aktivitets nivå (PAL, physical activity level). Sjöfolk vi har studerat har ett genomsnitt PAL på 1,77 ett värde som en person med medel/låg fysisk aktivitetsnivå. PAL värdet är högre på lastfartyg på grund av en högre nivå av fysisk aktivitet på fritiden ombord. Det finns inte stora skillnader mellan mäns och kvinnors fysiska aktivitet nivå och inte heller bland olika åldersgrupper förutom de som är yngre än 24, som har en högre nivå, och de som är äldre än 54, som har en lägre nivå. Yrkesgrupper som är minst aktiva på sin fritid är de som arbetar inom ekonomi samt manskap inom däck och maskin, men deras fysiska aktivitetsnivå är relativt hög, på grund av att de har ett mer fysiskt ansträngande jobb. Bland fartygsbefäl finns det fler som får motion regelbundet på fritiden men på grund av att de har ett mindre ansträngande jobb har de en lägre PAL (tabell 13). Mat-IQ, info@mat-iq.se 31

33 Trots det här mönstret av mer fysisk aktivitet på jobb och mindre på fritiden ombord hos de olika yrkesgrupperna, finns det inte ett starkt samband mellan att ha ett fysiskt lätt jobb och en aktiv fritid och vice versa (tabell 12). Tabell 12 Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt i ditt arbete? / fritid ombord Alla Stillasittande arbete eller lätt arbete Måttligt tungt eller tungt arbete Stillasittande eller sällan motion 39% 41% 38% Lätt motion regelbundet 20% 18% 23% Måttlig aktivitet eller hård regelbunden träning 37% 39% 35% Mat-IQ, info@mat-iq.se 32

34 Tabell 13 Hur mycket motion får Du på fritiden ombord?, Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka ombord åt måttligt ansträngande aktiviteter? Alla Pass. Last. Män Kvinn. < >54 Fartygsbefäl - befäl Däck/ Ekonomi Hur mycket motion får Du på fritiden ombord Praktiskt taget ingen motion alls, mest stillasittande 15% 21% 9% 15% 17% 10% 16% 18% 14% 13% 17% 11% 17% 15% Sällan motion, ej regelbundet 24% 25% 22% 24% 25% 24% 21% 27% 20% 28% 17% 23% 28% 28% Lätt motion regelbundet, minst en gång per vecka 20% 22% 18% 20% 21% 12% 19% 18% 23% 28% 17% 23% 19% 24% Måttlig aktivitet och träning regelbundet (minst 1 21% 17% 25% 21% 21% 24% 24% 21% 20% 16% 27% 15% 17% 20% gång/vecka, minst 30 minuter) Hård regelbunden träning flera gånger i veckan 16% 9% 23% 18% 10% 30% 17% 12% 20% 9% 20% 22% 16% 9% Ej aktuell/jag har inte fritid ombord 3% 5% 2% 2% 6% 0% 4% 4% 3% 4% 1% 5% 2% 5% Physical Activity Level 1,77 1,74 1,80 1,77 1,77 1,91 1,77 1,75 1,79 1,72 1,70 1,78 1,85 1,80 Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka ombord åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? Aktiva mer än 30 minuter om dagen 49% 41% 56% 50% 45% 72% 56% 44% 51% 34% 40% 47% 66% 46% 5 timmar per vecka eller mer 30% 26% 35% 32% 25% 52% 35% 28% 29% 18% 22% 27% 47% 28% Mer än 3 timmar, men mindre än 5/vecka 18% 16% 21% 18% 20% 20% 20% 16% 22% 15% 18% 20% 19% 18% Aktiva, men mindre än 30 minuter om dagen 36% 38% 35% 37% 34% 26% 36% 39% 32% 43% 45% 43% 22% 35% Mellan 1 till 3 timmar per vecka 23% 23% 23% 23% 23% 22% 22% 25% 23% 23% 29% 28% 13% 22% Högst en timme per vecka 13% 15% 12% 14% 11% 4% 14% 13% 9% 20% 17% 15% 9% 13% Inte alls aktiva 14% 19% 8% 12% 21% 2% 7% 18% 16% 18% 14% 9% 11% 17% (*) Pass. = passagerarfartyg, Last. = lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 33

35 Nästan alla tycker att möjligheterna till fysisk aktivitet ombord är goda. 100% Figur 15 Hur är möjligheterna till fysisk aktivitet på fartyget? 80% 60% % % % Mycket goda Ganska goda Ganska begränsade/inga möjligheter Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Mat-IQ, 34

36 Fysisk aktivitet hemma Hemma är det 18% som inte får regelbundet motion på fritiden (ingen motion alls, 4% och sällan motion, 14%). 80% får någon form av regelbundet motion och 45% är minst ganska aktiva (måttlig aktivitet eller hårdregelbunden träning). 50% Figur 16 Hur mycket motion får Du på fritiden hemma? 40% 30% % % % Ingen motion alls Sällan motion Lätt motion regelbundet Måttlig aktivitet o. träning regelbundet Hård regelbunden träning flera gånger/v. Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Skillnader mellan grupper i deras fysiska aktivitet på fritiden hemma är inte stora. Mat-IQ, info@mat-iq.se 35

37 Tabell 14 Hur mycket motion får Du på fritiden hemma?, Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka hemma åt måttligt ansträngande aktiviteter? Alla Pass. Last. Män Kvinn. < >54 Fartygs - befäl befäl Däck/ Ekonomi Hur mycket motion får Du på fritiden hemma? Praktiskt taget ingen motion alls, mest stillasittande 4% 6% 2% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 3% 4% 5% 5% Sällan motion, ej regelbundet 14% 14% 15% 15% 13% 20% 13% 13% 13% 16% 14% 13% 18% 13% Lätt motion regelbundet, minst en gång per vecka 36% 38% 33% 35% 38% 32% 43% 31% 31% 39% 34% 34% 34% 38% Måttlig aktivitet och träning regelbundet (minst 1 31% 29% 34% 31% 32% 20% 24% 36% 37% 32% 31% 38% 31% 28% gång/vecka, minst 30 minuter) Hård regelbunden träning flera gånger i veckan 14% 12% 15% 14% 13% 24% 15% 16% 15% 5% 18% 11% 11% 14% Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka hemma åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? Aktiva mer än 30 minuter om dagen 64% 62% 66% 65% 63% 56% 58% 72% 67% 60% 65% 64% 61% 64% 5 timmar per vecka eller mer 37% 34% 41% 38% 37% 38% 27% 41% 42% 35% 39% 38% 35% 36% Mer än 3 timmar, men mindre än 5/vecka 27% 28% 25% 27% 27% 18% 31% 31% 25% 25% 26% 26% 27% 29% Aktiva, men mindre än 30 minuter om dagen 32% 33% 31% 32% 34% 40% 39% 25% 30% 33% 34% 31% 34% 30% Mellan 1 till 3 timmar per vecka 23% 22% 23% 22% 24% 34% 22% 18% 23% 23% 23% 22% 25% 21% Högst en timme per vecka 9% 11% 7% 9% 10% 6% 17% 7% 7% 10% 10% 9% 9% 9% Inte alls aktiva 3% 3% 3% 3% 2% 4% 2% 3% 2% 6% 1% 4% 5% 4% (*) Pass. = passagerarfartyg, Last. = lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 36

38 4.4. Hälsa Resultat - Hälsa Andelen som tycker att de har bra hälsa är ganska lik för sjöfolk och för befolkning överlag. Samma gäller andelen stressade och andelen med dåligt tandhälsa. Självupplevd hälsa verkar därför i princip likadan bland sjöfolk och bland övrig befolkning, åtminstone för de svarsalternativ som publiceras i rapporten Hälsa på lika villkor. Tabell 15 Självupplevd hälsa: jämförelse mellan sjöfolk och befolkning överlag SJÖFOLK SVERIGE* Andel med mycket bra eller bra hälsa Män 80% 82% Kvinnor 70% 77% Andel som känt sig stressade Män 8% 7% Kvinnor 13% 13% Andel med mycket dåligt eller dålig tandhälsa Män 6% 8% Kvinnor 8% 9% (*) Yrkesarbetande i Sverige 2007, källa: Hälsa på Lika Villkor, Folkhälsoinstitut I vad som gäller skillnader i självupplevt hälsa mellan olika grupper finns det fler kvinnor än män som tycker att de inte har en bra hälsa och att de är stressade. Mer stress känner också de anställda inom ekonomi, både män och kvinnor. Manskap inom däck och maskin är de som är mest missnöjda med sin tandhälsa. Mat-IQ, info@mat-iq.se 37

39 61% av män och 41% av kvinnor som arbetar till sjöss är överviktiga eller har fetma. Övervikt är högre bland kvinnor som arbetar till sjöss än bland vanliga yrkesarbetande kvinnor (30% gentemot 22%), och fetma är betydligt större bland män som arbetar till sjöss än bland vanliga yrkesarbetande män (20% gentemot 10 %). Tabell 16 Normalvikt, övervikt och fetma: jämförelse mellan sjöfolk och befolkning överlag SJÖFOLK SVERIGE* Normalvikt (BMI=18,6-24) Män 37% 48% Kvinnor 52% 63% Övervikt (BMI=25-29) Män 41% 42% Kvinnor 30% 22% Fetma (BMI=30 eller mer) Män 20% 10% Kvinnor 11% 12% (*) Yrkesarbetande i Sverige 2007, källa: Hälsa på Lika Villkor, Folkhälsoinstitut Övervikt och fetma har en klar koppling till fysisk aktivitet. De normalviktiga är 49% bland dem som har 30 minuter fysisk aktivitet per dag ombord och 31% av dem som inte har det (tabell 20). Mat-IQ, info@mat-iq.se 38

40 Antalet rökare är något högre bland sjömän än bland landbaserade arbetare (18% gentemot 11%). Skillnaden är mer tydlig om man jämför kvinnor som arbetar till sjöss med andra yrkesarbetande kvinnor (33% gentemot 17%). Det är också vanligare att snusa bland sjömän än bland vanliga yrkesarbetande män (30% gentemot 23%). Tabell 17 Tobaksvanorna: jämförelse mellan sjöfolk och befolkning överlag SJÖFOLK SVERIGE* Röker du dagligen? Män 18% 11% Kvinnor 33% 17% Snusar du dagligen? Män 30% 23% Kvinnor 5% 5% (*) Yrkesarbetande i Sverige 2007, källa: Hälsa på Lika Villkor, Folkhälsoinstitut Det finns klara skillnader mellan grupperna i vad som gäller tobaksvanorna. För den första finns det en skillnad mellan befäl och manskap, bland befäl är det bara 12% som röker och dubbelt så mycket bland manskap. Snusning är också mindre vanligt bland fartygsbefäl. Det finns också en skillnad i rökvanor mellan män och kvinnor, särskilt kvinnor som arbetar inom ekonomi, vilka röker så mycket som 40%. Bland män som arbetar inom ekonomi är det 24% som röker, lika som inom däck och maskin. Cirka 30% av sjöfolk har tre av de 6 livsstilsrelaterade riskfaktorerna i samband med hjärt- och kärlsjukdomar och 10% har fyra eller mer. Den största skillnaden mellan grupperna vad som gäller dessa risker är mellan män som arbetar inom ekonomi som har 2,5 risker i genomsnitt, och de som arbetar som fartygsbefäl, som har 2,1 risker i genomsnitt. Mat-IQ, info@mat-iq.se 39

41 Självupplevd hälsa Drygt en av fem ombord upplever att de inte har en bra hälsa. Det finns fler kvinnor än män som upplever sitt hälsotillstånd som någorlunda (tabell 18). 100% Figur 17 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 80% 60% % 20% % Mycket Bra Bra Någorlunda Dåligt/Mycket Dåligt Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Hälften av personalen på passagerarfartyg känner sig stressade i viss mån och en av tio är ganska eller mycket stressade. På lastfartyg är det omkring 40% som är stressade i viss mån och 5% som är ganska eller mycket stressade. Stressnivån är därför högre bland svenska sjöfolk på passagerarfartyg än på lastfartyg (tabell 18). Kvinnor i allmänhet och både män och kvinnor som arbetar inom ekonomi känner sig mer stressade än andra sjöfolk. Mat-IQ, info@mat-iq.se 40

42 Figur 18 Känner du dig för närvarande stressad? 100% 80% 60% 40% % % inte alls I viss mån Ganska/Väldigt mycket Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Drygt en fjärdedel tycker att de inte har en bra tandhälsa. Manskap inom däck och maskin de som är mest missnöjda med sin tandhälsa. 100% Figur 19 Hur tycker du att din tandhälsa är? 80% 60% 40% % % Mycket Bra Ganska Bra Varken bra eller dålig Dåligt/Mycket dåligt Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 41

43 Tabell 18 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?, Känner du dig för närvarande stressad?, Hur tycker du att din tandhälsa är? Alla Pass. Last- Män Kvinnor < >54 Fartygsbefäl befäl Däck/ Ekonomi (män) Ekonomi (kvinnor) Antal Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra 23% 20% 26% 25% 15% 18% 14% 25% 25% 33% 28% 17% 22% 23% 18% Bra 54% 53% 55% 55% 55% 60% 59% 54% 59% 39% 52% 58% 57% 55% 50% Någorlunda 19% 22% 16% 17% 28% 20% 22% 18% 13% 24% 15% 19% 18% 19% 31% Dåligt/Mycket dåligt 3% 3% 2% 2% 3% 0% 4% 1% 4% 3% 4% 5% 1% 1% 1% Känner du dig för närvarande stressad? inte alls 42% 34% 51% 45% 34% 48% 35% 33% 47% 50% 45% 42% 47% 37% 35% I viss mån 47% 52% 43% 46% 53% 38% 52% 58% 44% 41% 42% 49% 47% 53% 51% Ganska/Väldigt mycket 9% 13% 5% 8% 13% 14% 12% 8% 9% 7% 11% 8% 5% 10% 14% Hur tycker du att din tandhälsa är? Mycket bra 32% 33% 32% 32% 33% 24% 32% 31% 35% 35% 42% 29% 24% 30% 32% Ganska Bra 41% 38% 44% 40% 46% 40% 35% 43% 47% 39% 36% 51% 36% 40% 47% Varken bra eller dålig 19% 20% 19% 21% 13% 24% 27% 18% 12% 18% 16% 14% 32% 23% 10% Dåligt/Mycket dåligt 6% 7% 4% 5% 8% 10% 4% 6% 6% 3% 4% 5% 4% 4% 10% (*) Pass. = passagerarfartyg, Last. = lastfartyg Mat-IQ, info@mat-iq.se 42

44 Övervikt och fetma 61% av dem som arbetar på passagerarfartyg och 53% av dem som arbetar på lastfartyg är överviktiga eller har fetma. 80% Figur 20 Normalvikt, övervikt och fetma 60% 40% % % Normalvikt Övervikt Fetma Alla Passagerarfartyg Lastfartyg Fetma och övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor. Angående ålder är övervikt större bland dem som är äldre än 45 medan fetma är ungefär samma för alla åldersgrupper förutom de under 25 (tabell 21). Det finns ett klart samband mellan övervikt och fetma och problem som diabetes, högt blodtryck och ett högt kolesterolvärde (tabell 19). Övervikt och fetma har en klar koppling till fysisk aktivitet. De normalviktiga är 49% bland dem som har 30 minuter fysisk aktivitet per dag ombord och 31% av dem som inte har det (tabell 20). Mat-IQ, 43