ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS I SAMARBETE MED DIABETES LÄR DIG

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2011 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus I SAMARBETE MED Nr. 3 DIABETES HITTA BALANS I LIVET LÄR DIG FOTO: PRIVAT Barndiabetes Läkaren svarar på frågor om diabetes och dess forskning NJUTA AV NUET Lykke Tavall: Diabetesen har aldrig varit ett hinder, snarare en sporre. JOHNNY LUDVIGSSON, BARNDIABETESLÄKARE Kost och träning Motion är medicin i sig och all träning är bra träning. ANETTE LIND, GRUPPTRÄNINGSINSTRUKTÖR FOTO: MAJ STABERG

2 2 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Du är din största tillgång, så se till att vårda ditt kapital. Se din diabetes som en möjlighet att unna dig nya levnadsvanor. Det kan ge dig bättre hälsa på kuppen! Ge dig själv bättre hälsa och högre välbefi nnande Egenvård är att själv bidra till att skapa balans och harmoni med det mesta; bra mat, lagom mängd motion, god sömn och regelbunden mätning av blodsocker. Egenvård innebär ofta att ändra levnadsvanor. Det behöver inte vara drastiskt, börja med lite i taget och ge dig själv högre välbefinnande och bättre hälsa. Det är viktigt att anpassa egenvården till just dina behov. Kom ihåg att du alltid kan ta hjälp av oss i ideella föreningar. Vår uppgift är att inspirera dig till egenvård så du kan leva ett självständigt liv. Hur mycket godis kan du äta? Ibland behövs stöd och hjälp från andra människor för att nå insikt om vad som kan ändras för att må bättre. Den insikten fick ett gäng barn och ungdomar och deras föräldrar som reste på diabeteskollo till Turkiet i somras, en vecka arrangerad av Diabetesorganisationen i Sveriges, DiOS. Bland de roligare övningarna var godistester, genomförda under läkarens kontroll. Var och en fick börja med att testa blodsockret, sedan åt de den mängd godis de själva valt, tog den mängd insulin de trodde de behövde och så testades blodsockret igen. Det behövs övningar och verktyg av det här slaget för att hantera de situationer som dyker upp när man är på egen hand. Delade erfarenheter Diabetes är en krävande sjukdom där stort engagemang och ansvartagande krävs av den som har diagnosen. Men det kan vara svårt att få grepp om helheten och veta vad som är orsak och verkan. Ett sätt att göra det lättare är att ta del av andra diabetikers erfarenheter. Att möta andra med samma funderingar stärker självkänslan. I en av de kurser som Storstockholms Diabetesförening driver, Jag styr mitt blodsocker vänder vi oss speciellt till typ 2-diabetiker. Många berättar att de fått flera aha-upplevelser när de kunnat dela sina erfarenheter med andra. Vinsten de får är en stärkt självkänsla, ökad kunskap samt nya verktyg : Det har gjort min vardag bättre som många säger. Respekt och dialog Ibland kan hjälpen till en bättre vardag komma från en nyfiken forskare eller doktor. Tänk Bo Holmberg Ordförande Storstockholms Diabetesförening MINA BÄSTA TIPS Motionera Ger bästa hälsan snabbt, är 1 något du kan utföra själv och samtidigt ett bra sätt att undvika diabetes. Med en stegräknare kan du sätta mål för hur många fler steg du ska ta nästa gång. Njut Unna dig att njuta, även i 2 vardagen. Ta ett fotbad, pyssla om dig själv lite extra. Skänk dig själv välbefinnande och glädje. Ta ansvar Våga ta ansvar; för dig själv, 3 ditt liv och dina handlingar. Utdelningen är fantastisk: bättre hälsa! dig att inte kunna gå längre än 200 meter innan benen känns som cementpelare och att den diagnos du fått, med påföljande behandling, inte hjälper överhuvudtaget. Då kommer ortopeden David Edmundsson med den sensationella upptäckten att kroniskt kompartmentsyndrom, KKS, är en komplikation till diabetes, orsakad av ett extremt högt tryck i underbenen då muskelhinnan inte töjer sig när muskeln arbetar och sväller. Slipp smärtan Med ett relativt enkelt ingrepp kan muskelhinnan i underbenen klyvas och på så sätt slipper diabetikern smärta och kan gå igen. Genom den upptäckten och det faktum att Storstockholms Diabetesförening spridit information om den har många drabbade blivit hjälpta efter flera års lidande. Även om vi som har diabetes behöver mer egenvård så behöver vi även hälso- och sjukvården. Och de som arbetar inom vården behöver oss. Det är vi som lever med diabetes, vi som vet. Med ömsesidig respekt och dialog under våra möten kan vi sträva mot samma mål tillsammans; bättre hälsa och välbefinnande för oss som har diabetes. VI REKOMMENDERAR SIDA 7 Eva Örtqvist Barn- och diabetesläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus FOTO: MAJ STABERG Det är viktigt att lära ut till andra i barnets omgivning, som förskole- och skolpersonal, så att de är trygga med att hjälpa barnet, som ska kunna delta i alla skolans aktiviteter på ett säkert sätt. Expertpanelen 10 Råd till dig som är diabetiker och för dig som ligger i riskzonen. Vi får våra läsare att lyckas! DIABETES NR 3, NOVEMBER 2011 Produktionsledare: Martin Björinge Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Layout: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Johan Borg Tel: E-post: johan.borg@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, november 2011 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. HJÄLP OSS LÄGGA NER VÅR DIABETES- FORSKNING Tänk om vi kunde bota diabetes. Då skulle vi inte behöva söka patienter till våra studier och kunna slutföra vår forskning kring sjukdomen. Till den dagen kommer behöver vi din hjälp. Tillsammans ökar vi chansen till en friskare framtid för alla med diabetes. Läs mer och anmäl dig här: DIABETESSTUDIEN.SE DU GÖR SKILLNAD

3 Kampen mot fetma och typ 2-diabetes hos barn och ungdom grundforskning och klinik möts i Uppsala Övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes drabbar ett ökande antal individer, inte minst barn och ungdomar. Typ 2-diabetes är den typ av diabetes, som en majoritet av individer med diabetes har och som hittills framför allt drabbat äldre människor. Fetma har beskrivits som en global epidemi och år 2030 har man uppskattat att över en miljard människor kommer att lida av fetma, varav en betydande del är barn och ungdomar. KONTAKTUPPGIFTER Peter Bergsten Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet Peter.Bergsten@mcb.uu.se Anders Forslund Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet Anders.Forslund@akademiska.se Johan Staaf Institutionerna för medicinsk cellbiologi och kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet Johan.Staaf@mcb.uu.se Forskningssamarbete Uppsala Longitudinal Study of Childhood Obesity Johan Staaf analyserar prover från cellkultur. Sjukdomsmodell Anders Forslund Peter Bergsten FOTO: THOMAS JANSSON Grundforskning och klinik Nya behandlingsalternativ För vidare information se: < < pbresearch.html

4 4 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Kan man leva ett aktivt liv trots svår diabetes? Svar: Om man lär sig lyssna på sin kropp är det mesta möjligt. Konsten att njuta av livet trots diabetes FÖRÄNDRING TYP 1-DIABETES Lykke Tavell nämner den amerikanske skulptören Richard Serra, han som laborerar med tyngdlagen, som konstnärlig förebild. Detta är inte så konstigt kanske, då Lykke själv redan har trotsat de flesta fysikaliska lagarna. Trots att hon har typ 1-diabetes, lever hon ett liv som andas väldigt lite sjukdom. Ett aktivt liv med familj, resor och fritidsintressen som skidåkning, handboll, kanotpaddling, bergsklättring och tusen andra saker. Lykke är 33 år, trebarnsmamma, konstnär i grunden men jobbar i dag som ekonomiassistent och är ständigt på resande fot. I förra veckan var familjen i Skåne för att titta till konstnärsstudion, köra motocross samt besöka Louisiana utanför Köpenhamn. Tempot borde vara omöjligt även för en fullt frisk människa, men för Lykke är det ett naturligt sätt att leva. Diabetes aldrig något hinder Diabetesen har aldrig fått sätta några hinder för mitt liv. Snarare har den kanske varit en sporre att testa mig själv, säger Lykke. Hon fick sin diagnos som 13-åring. Det började med besvär som man trodde var urinvägsinfektion. Hon fick mediciner och for på seglarläger. När hon hämtades tre veckor senare var hon i uruselt skick. Hon togs akut in på sjukhus och fick stanna i tre veckor. Blodsockret låg då på 54 mot 4 5 som är normalt. På sjukhuset blev hon utbildad av dietister och sjuksköterskor. Men framför allt fick hon träffa en läkare som gav henne en värdefull insikt. Den enda experten på denna sjukdom är du, det är du som kommer att veta mest om den, vi kan bara ge dig råd, återger Lykke läkarens ord. Rätt mental inställning Hon tog emot det som ett ansvar men också som en utmaning. Om hon lärde känna sin kropps signaler skulle hon själv kunna reglera sitt liv. Den mentala inställningen blev hennes räddning tror hon. När Lykke var gravid med hennes tredje barn gick allting bra och alla värden var bra. Lykke tränade till och med ända in i den sjunde månaden. Däremot föddes Felix nästan elva veckor för tidigt. Det resulterade att Lykke låg på intensiven från juli till september. När Lykke väl kom hem, nu med tre barn, hamnade diabetesen i andra hand, vilket ledde till att Lykke hamnade i koma. Som tur var larmade Lykkes äldste son Oliver, då sex år gammal, grannarna som i sin tur ringde efter en ambulans. Detta räddade Lykkes liv. Efter händelsen har Lykke skaffats sig en telefon med en larmknapp som gör att Lykke själv eller hennes barn endast behöver trycka på en knapp så skickas en ambulans hem till familjen. Dessutom har Lykke numera en insulinpump som säger till om Lykkes värden inte är som de ska vara. PROFIL Lykke Tavell Ålder: 33 Familj: Tre söner 7, 4 och 1 år. Bor: Vasastan. Fritidsintressen: Skidåkning, klättring, paddling (fors), motocross/motorcykel, rida, segla, tennis, handboll, vattenskidor, isklättring, surfa, skjuta lerduvor, snöskoter, rafting och canyoning. Inte förrän under den första graviditeten blev hon på allvar påmind om sjukdomen. Ingen hade riktigt informerat henne om riskerna och påföljderna för kroppen som graviditeten skulle föra med sig. De nio månaderna blev en prövning, hon stod ständigt under läkarkontroll och fick mäta sitt blodsocker tolv gånger om dagen. Förlossningen blev också något av en mara som hon i korta ordalag berättar om. Trots de många komplikationerna valde hon och dåvarande maken att skaffa ett barn till. Ja, men då visste jag ju vad det innebar, jag kunde planera och organisera mitt liv på ett helt annat sätt, replikerar hon med en självklarhet, när jag förvånat frågar hur hon vågade skaffa ett barn till. Efter Lykke födde sitt första barn har hon alltid gjort det hon haft lust med. Planerar nogrannt Att planera och organisera har blivit något av nyckelord för hennes sätt att leva. Testa och dra lärdom. Allt går att genomföra menar hon, om man bara förbereder sig. I allt snabbare takt gör också forskningen framsteg vilket underlättar viljan att leva ett normalt liv. Sedan elva år tillbaka har Lykke en insulinpump kopplad till en slang på magen. Hon drar upp tröjan och visar den lilla nålen som måste bytas var tredje dag. Pumpen ligger i bh:n. Jag märker den bara när barnen klänger och någon gång fastnar i slangen, säger hon och skrattar glatt. Skrattar gör hon ofta, så att det både syns och hörs och smittar. Lyckan sitter uppenbarligen inte bara i namnet. Sönerna hjälper henne att hålla perspektiv på tillvaron och humöret. De har lärt sig att se på mig när sockernivån blir för låg och humöret lite för häftigt. Min äldste son säger då kanske dags att äta nu mamma. Visst tänker hon på att någon av sönerna kan ärva hennes diabetes. Men med tanken på hur bra hennes eget liv utformat sig blir hon inte så orolig. Upptäck nya sidor Allt handlar om hur man väljer att se på saker, vilka perspektiv man har. Jag har alltid sett det som en utmaning att testa gränser oavsett om det gällt fysiska strapatser som att åka motorcykel, segla eller åka puckelpist eller i mitt konstnärliga skapande, sammanfattar hon. Som konstnär vill hon få människor att upptäcka nya sidor i till synes givna villkor, se det inlärda med nya ögon. Hennes skulpturer utgår från fysiska och matematiska formler, ekvationer och system som överförs till gripbara objekt. Även där vill hon sträva efter att göra det omöjliga möjligt. SIGNE HASSLER redaktionen@mediaplanet.com Allpresan sensitive Lätt att smörja in kladdar inte Coca Cola och grönt äpple! Druvsocker i singelpack och nya småförpackningar finns nu hos Diabetic Designed i Sverige. Innovativ: Allpresan Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud. Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud. Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doftfärg- eller konserveringsmedel. Kliniskt testad. Health Management Information HMI AB Box Göteborg Tel: Välkommen att beställa på eller !

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER De har lärt sig att se på mig när sockernivån blir för låg och humöret lite för häftigt. LYKKES TIPS Planera Planera livet så slipper du onödig stress som inte är bra för någon, allra minst för en diabetiker. Informera Berätta för omgivningen om din sjukdom. Det kan vara livsviktigt om du är ute och reser och skulle hamna i koma. Testa och lär Vill du springa, prova en timme och se hur du mår efteråt. Utöka gränsen alltefter din förmåga. Sätt inga gränser Gör allt du vill, rådgör med en läkare eller sjuksköterska som du har förtroende för om du känner dig osäker. Känn av din kropp Lär känna din kropp och tolka dess signaler. Resetips Om du reser, ta reda på hur du kan förvara insulinet säkert. Fördela gärna på flera ställen och personer om du skulle bli av med någon dos. STÄNDIGT AKTIV Diabetesen har aldrig fått sätta några hinder för mitt liv. Snarare har den kanske varit en sporre att testa mig själv, säger trebarnsmamman Lykke Tavell som trots sin sjukdom lever ett aktivt liv. FOTO: PRIVAT

6 6 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SVENSKAR HAR DIABETES Hos friska personer, som inte har diabetes, är sockerhalten i blodet balanserad. Produktionen av insulin från bukspottskörteln regleras exakt efter sockerhalten i blodet. Denna mekanism fungerar inte vid diabetes. Johnny Ludvigsson, barndiabetesläkare och professor i pediatrik, barn- och ungdomsmedicin vid Linköpings universitet svarar på frågor om diabetes. Har man sjukdomen livet ut efter att ha fått en diagnos? Ja, när det gäller typ 1-diabetes, den som barn och unga i Sverige har i dag. Däremot kan typ 2- diabetes, som ibland beror på uttalad fetma och stillasittande, minska eller rentav tillfälligt normaliseras om man går ner i vikt och ökar sin aktivitet. Tyvärr så kommer sjukdomen tillbaka efter ett tag. Är diabetes ärftligt? Typ 2-diabetes har betydande ärftlighet. Typ 1 är inte alls lika ärftligt. Nio av tio barn som får diabetes (typ 1) har ingen i sin nära släkt med diabetes. Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och diabetes typ 2? Typ 1 beror på att de insulinproducerande cellerna har dött. Sjukdomen kan inte botas och utan insulin dör patienten. Om man har typ 2 så finns insulinproduktion kvar men den räcker inte till om man är stillsam, har kraftig övervikt eller har nedsatt känslighet för insulin. Kan man träna sportsliga aktiviteter som icke-diabetiker gör eller måste man tänka på något speciellt? Ja, man kan och bör träna fysiskt men det kräver att man anpassar kost och insulindoser, testar blodsocker med mera. Johnny Ludvigsson Barndiabetesläkare och professor i pediatrik, barnoch ungdomsmedicin vid Linköpings universitet Hur ser forskningen ut inom området? Vi vet fortfarande inte varför man får typ 1-diabetes. Det kan bero på infektioner, virus, ökad hygien, vissa faktorer i kosten. Jag leder ett projekt som heter ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) som inkluderar barn födda mellan åren 1997 och Dessa barn har sedan följts med regelbunden kartläggning av kost, motion, infektioner, läkemedel, psykosocial situation med mera. Tanken är att kunna jämföra de barn som får diabetes med de barn som inte får diabetes. Förutom denna forskning pågår både nationella och internationella forskningsprojekt, inte minst tack vare Barndiabetesfonden som stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. Vilken mat ska man undvika som diabetiker? Sådant som är sött eller innehåller socker: kakor, bullar, tårta, saft, vanlig läsk men också matbröd med mycket socker. Man behöver sedan inte undvika exempelvis mjölk, yoghurt eller fil, men man kan inte dricka hur mycket som helst. För stora mängder leder till snabb blodsockerstegring. Får man dricka läsk och äta godis? Barn kan få äta godis i reglerad mängd, exempelvis lördagsgodis och helst direkt efter middagen. Däremot får man inte äta godis eller dricka läsk lite då och då, för det kan leda till kraftiga blodsockersvängningar. Barndiabetesfonden:! PG MAJ STABERG redaktionen@mediaplanet.com Ser du suddiga fläckar eller krokigt? Det kan vara ett tecken på svullnad i gula fläcken. Diabetesrelaterad ögonsjukdom är den vanligaste orsaken till nedsatt syn som inte är medfödd eller beror på hög ålder. Läs mer om ögat, sjukdomar i gula fläcken och om hur du kan upptäcka synförändringar i tid på Novartis Sverige AB, Box 1150, Täby. Telefon

7 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER BARN OCH DIABETES Barn kan få äta godis i reglerad mängd, exempelvis lördagsgodis och helst direkt efter middagen, säger barndiabetesläkaren Johnny Ludvigsson. FOTO: SHUTTERSTOCK Viktigt att barnets omgivning får lära om diabetes Det är en stor omställning i Sverige har, efter Finland, den högsta förekomsten av typ 1 diabetes i livet som väntar, både praktiskt och psykologiskt, när hela världen. Under åren en familjemedlem får diagnosen diabetes. Diabetes- diagnosen och allt yngre barn, fördubblades antalet barn som fick vården tar tid och det är ibland bara några månader gamla, mycket att tänka på både insjuknade i diabetes. för barnet som fått diagnosen, syskon och föräldrarna. veckling avstannat i Sverige men Förhoppningsvis har denna ut- vi fortsätter att följa utvecklingen noga. EXEMPEL Det är också fantastiskt att se hur barn, ungdomar och vuxna lär sig och anpassar familjens liv till det nya som har hänt, säger Eva Örtqvist, barn- och diabetesläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Cirka 800 barn under 18 år får årligen diagnosen typ 1-diabetes i Sverige. Det är den obotliga, alltid insulinberoende formen av diabetes där kroppen förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. För att sköta sin diabetes krävs en noga genomgång av kost, träning och dagliga rutiner, bland annat med injektioner av insulinet med hjälp av sprutor eller insulinpump. Förstå barn och föräldrar Det är viktigt att lära ut till andra i barnets omgivning, som förskoleoch skolpersonal, så att de är trygga med att hjälpa barnet, som ska kunna delta i alla skolans aktiviteter på ett säkert sätt. Det är viktigt att ge sig tid att smälta allt det nya och förstå att både barnet och föräldrarna kan känna sig oroliga. Eva Örtqvist Barn- och diabetesläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus FOTO: MAJ STABERG Kräver egna justeringar Ett barn med diabetes kan leka som andra barn, träna fotboll och även utöva sporter på elitnivå. Men man måste veta hur en speciell idrottsaktivitet påverkar blodsockret tillsammans med insulinet och maten. Det krävs att man gör egna justeringar av både intag av mat och insulin. Det är viktigt att de vuxna runt barnet vet vad de ska göra om blodsockret blir för högt eller lågt. Vi vet att de som tränar fysiskt flera gånger i veckan har större chanser att hålla sitt blodsocker på en bra nivå. Trots förbättrad behandling tekniskt och med nya former av insulin är det fortfarande omständligt och tidskrävande att sköta sin diabetes. Det är 90 år sedan insulinet upptäcktes och det första barnet med typ 1-diabetes kunde räddas till livet. Så många år har passerat men vi vet fortfarande inte vad som orsakar denna typ av diabetes. Vi kan inte heller bota eller förebygga sjukdomen. Bara genom fortsatt forskning kan vi hoppas att i framtiden förändra situationen för diabetiker, säger Eva Örtqvist. MAJ STABERG redaktionen@mediaplanet.com SYMPTOM VID DIABETES Att man kissar mycket vid diabetes beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten vilket leder till ökad törst. Trötthet och viktminskning beror på de störningar i kroppens ämnesomsättning som orsakas av insulinbristen. Symptom Trötthet, ökad törst, stora urinmängder, viktnedgång, kräkningar och magont. Typ 1-diabetes Typ 1-diabetes har oftast tydliga symptom. Typ 1-diabetes kan uppstå när som helst hos barn och ungdomar och vuxna. Hos spädbarn och småbarn kan diabetes debutera med akuta allvarliga symptom. Hos äldre barn, tonåringar och vuxna kan sjukdomen komma mera smygande, men också bli mycket akut om ingen förstår att det är insulinbrist som drabbat personen. Viktigt! Om du misstänker att ditt barn har diabetes ska du kontakta sjukvården omgående för att undvika att barnet blir allvarligt sjukt. Typ 2-diabetes Symptomen vid typ 2-diabetes är ofta mer diffusa och man kan ha sjukdomen utan att känna av den. Många har inga symptom. Sjukdomen upptäcks ofta vid en hälsokontroll eller i samband med annan provtagning. Graviditetsdiabetes Graviditetsdiabetes fastställs oftast genom blodprov som tas vid kontroller på mödravårdscentralen. KÄLLA: VÅRDGUIDEN

8 8 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION FÖLJDSJUKDOMAR Diabetes allvarligaste följdsjukdomar Diabetes är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Ofta är det följdsjukdomarna som förkortar livslängden. De stora och små blodkärlen riskerar att drabbas av åderförkalkning eller andra skador. Forskning har visat att en typ 2-diabetiker löper en betydligt ökad risk att insjukna i hjärtkärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt över 75 procent av dem som har typ 2-diabetes dör i någon hjärt-kärlsjukdom. Diabetes kan även påverka ögonen och ge upphov till skador på näthinnans blodkärl förändringar som kan leda till synnedsättning eller blindhet om de inte upptäcks i tid. ALL TRÄNING ÄR BRA Motion är medicin i sig och all träning är bra träning, anser Anette Lind som fick diagnosen typ 1-diabetes vid 28 års ålder. FOTO: MAJ STABERG Se till att få en bra balans mellan träning, kost och vila Anette Lind är gruppträningsinstruktör och tränar 4 5 motionsgrupper i veckan, samt är personlig tränare för både diabetiker och icke diabetiker i samarbete med gymkedjan Puls & Träning. FÖRÄNDRING AKTIV LIVSSTIL Det som skiljer Anette Lind från andra som tränar intensivt är att hon är diabetiker och har varianten, typ 1-diabetes. Det är väldigt individuellt hur man reagerar på träningen. Medan en person lätt får insulinkänningar och lågt blodsocker kanske en annan hamnar i ett högt blodsockervärde efter ett träningspass. Man får kontrollera vad personen gjorde innan träningen: Vad åt han/hon? Hur såg blodsockervärdet ut under dagen? Vilken typ av träning utförde personen? säger Anette Lind som också föreläser om insulinpumpsanvändning och träning för diabetiker. Planera din träning Andra faktorer som påverkar blodsockret är stress, menstruation och även en liten förkylning kan rubba balansen. Planera din träning och kontrollera ditt blodsocker. Är du nybörjare så starta med varannandagsprincipen och se till att du får en lagom balans mellan träning, vila och kost. Fick en chock av beskedet Anette, då 28 år gammal, fick diabetesdiagnosen efter att lämnat in ett urinprov på Mödravårdscentralen. Det var ett prov som togs av ren rutin eftersom hon var gravid i 20:e veckan. Jag hade inga som helst symtom och fick en chock när barnmorskan berättade om sjukdomen. Jag visste ingenting om diabetes då och började ta insulinsprutor omedelbart och lade om kosten. Graviditeten förlöpte normalt och Jag hade inga som helst symtom och fi ck en chock när barnmorskan berättade om sjukdomen. PROFIL Anette Lind Ålder: 45 år Arbete: Personlig tränare, gruppträningsinstruktör samt föreläsare för diabetiker om insulinpumpsanvändning och träning. Har ett eget litet företag som heter Stora Kliv där jag jobbar för att hitta ett bra sätt att nå ut och hjälpa andra diabetiker som vill och behöver träna. Familj: Gift och har två söner på 13 och 17 år. Bor: I radhus på Ekerö sedan 13 år. Intressen: Familjen, goda vänner, idrott och musik. (arbetade tidigare utomlands på Sunwinghotellen som sångerska och dansare.) Om sin diabetes: Fick sin diabetesdiagnos när hon var 28 år i samband med en graviditet. Motto i livet: Ett leende förlänger livet! Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Det viktigaste träningsrådet för diabetiker: Motion är medicin i sig och all träning är bra träning. Det viktigaste träningsrådet för icke-diabetiker: Även här är all träning bra träning, huvudsaken är att den blir av. mitt barn klarade sig utan att ha påverkats. De första åtta åren som diabetiker tog Anette insulinsprutor och gick sedan över till en insulinpump. Jag tränade mycket och tyckte att dagarna och träningen måste vara så schemalagd för att jag skulle få till ett bra blodsockervärde. Det gick inte att spontant ta en löprunda när jag kände för det och jag tyckte att livet blev allt för inrutat med sprutorna. Räddningen var en insulinpump i stället för att ta sprutor flera gånger per dag. Pumpen är en liten batteridriven apparat som tillför insulin konstant i underhuden. Syftet med pumpen är att ge en exakt och kontinuerlig kontrollerad tillförsel av insulin i pulser. Tillförseln ställs in av läkare och diabetespersonal i vården tillsammans med användaren, men kan regleras av pumpanvändaren dagligen, så att den passar dennes mål för blodsockerkontroll. Fördelarna överväger Trots att Anette måste ha en liten apparat på magen dygnet runt så tycker hon att fördelarna överväger nackdelarna. I dag har jag dessutom en fjärrkontroll till min pump så jag behöver inte ens bära pumpen synlig. Nu kan jag unna mig en sovmorgon ibland behöver inte ställa klockan på väckning för att ta mitt insulin - och framförallt så kan jag ta den där löparrundan nästan precis när jag vill. MAJ STABERG redaktionen@mediaplanet.com Kan leda till njursjukdomar Diabetes kan också leda till andra följdsjukdomar som exempelvis njurskador och behov av dialys. Njurarna är kroppens reningsverk, men är också viktiga för regleringen av blodtrycket och salt- och vattenbalansen. Nervskador, neuropati, är en annan vanlig komplikation vid diabetes och kan leda till nedsatt känsel och rörelseförmåga. Det är vanligare med tandlossning bland personer med diabetes, sannolikt beroende på en försämrad genomblödning av munslemhinnan. Smärta och stelhet Personer med diabetes drabbas också i större utsträckning av smärta och stelhet i axlar, händer och nacke. Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av det höga blodsockret. De allra flesta av långtidsskadorna av diabetes kan förhindras eller påverkas positivt om diabetessjukdomen upptäcks tidigt och blodsockret sedan hålls på en bra nivå så ofta och så länge som möjligt. Alla personer med diabetes ska begära att få sina ögon, njurar, blodtryck och fötter kontrollerade regelbundet och ges möjlighet att träffa diabetessköterska. KÄLLA: DIABETSINFO.SE. FAKTAGRANSKAD AV DIABETESLÄKARE EVA ÖRTQVIST PÅ ASTRID LINDGRENS SJUKHUS. Personer med diabetes drabbas i större utsträckning av smärta och stelhet i axlar, händer och nacke. FOTO: SHUTTERSTOCK

9 7 av 10 i världen väljer Paradigm insulinpump från Medtronic Tänk mindre på din diabetes. Låt en insulinpump hjälpa dig. MiniMed Paradigm Veo System Paradigm Veo är den enda insulinpump i världen som aktivt kan minska allvarlighetsgraden vid låga glukosvärden. 1,2 Till skillnad från alla andra pumpar använder Paradigm Veo data från en sensor för att upptäcka när dina glukosnivåer är farligt låga. Den svarar då med att stoppa tillförseln av insulin i upp till två timmar, vilket ger dig det lugn du behöver för att leva livet fullt ut. 1,2 MiniMed Paradigm Veo System Lev mer, oroa dig mindre *MiniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas- för patienter med två eller fler svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person, - för patienter med kvarstående HbAlc på minst 9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas eller- för barn som tar minst 10 plasmaglukosprover/dygn som är medicinskt motiverade. Subventionen gäller i kombination med Paradigm insulinpump. För övriga patientgrupper beställs MiniLink och sensorer direkt av Medtronic. Lev mer, oroa dig mindre 2006 introducerade Medtronic världens första insulinpump med kontinuerlig glukosmätning. Sedan dess har vi fortsatt att leda utvecklingen. Förra året introducerades en pump som första gången kan agera på egen hand. Pumpen kan stänga av tillförseln av insulin för att hjälpa användaren minska tiden i hypoglykemi. Denna funktion kräver användning av MiniLink sändare och glukossensor* 1. Prevention of Hypoglycemia by Using Low Glucose Suspend Function in Sensor-Augmented Pump Therapy DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 13, Number 11, Usage and Effectiveness of the Low Glucose Suspend Feature of the Medtronic Paradigm Veo Insulin Pump Journal of Diabetes Science and Technology Volume 5, Issue 5, September 2011 UC SV

10 10 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN FOTO: THOMAS JANSSON Åke Lernmark Professor Lunds universitet Jonas Andersson Överläkare, doktorand Umeå universitet Peter Bergsten Professor, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet Fråga 1: Vilka är dina bästa råd till en diabetiker? Se till att få utbildning i diabetessjukdomen. Det är så många dagliga beslut som skall tas så det gäller att ta kontroll över sjukdomen och inte tvärtom. Följ alla utbildningsprogram! För typ 2-diabetiker gäller att äta en balanserad, varierad kost med måttliga proportioner av allt. De personer som röker rekommenderas starkt att sluta röka. Viktigt med regelbunden motion, helst 30 minuter dagligen med till exempel raska promenader eller cykling. Eftersom cirka 80 procent av typ 2-diabetikerna är överviktiga gäller för de flesta att försöka gå ned i vikt. En viktnedgång på 5 10 procent av kroppsvikten räcker oftast för att förbättra blodsockernivån och även blodtrycket betydligt och antalet mediciner kan då ibland minskas. Sjukdomen är resultat av ärftliga och miljömässiga faktorer. Genom goda vanor med varierad kost, motion, tillräcklig sömn och andra miljöfaktorer kan individen bidra till att sjukdomen hanteras på ett optimalt sätt. En sådan livsstil kan potentiellt också påverka ärftliga faktorer så att förändringar i gener som förknippas med diabetes inte får samma genomslag, så kallad epigenetisk reglering. Fråga 2: Vilka är dina bästa råd till någon som ligger i riskzonen? Var uppmärksam på diabetessjukdomens symptom: stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång och synförsämring då höga blodsockervärden påverkar linsens brytningsförmåga. Samma rekommendationer gäller för de i riskzonen (personer med så kallat nedsatt glukostolerans). Att få personen att tänka positivt, preventivt och konstruktivt kring sin situation: Hur kan jag bidra till att inte ärftliga och/eller miljömässiga faktorer får det att tippa över? Vad kan jag göra vad gäller livsstil? Fråga 3: Hur tror du att vi skulle kunna minska ökningen av diabetes? Typ 1-diabetes eller autoimmun diabetes behöver större forskningsresurser för att ta reda på om det är ett virus eller andra omgivningsfaktorer som gör så att kroppens immunsystem bildar autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Ökningen av typ 2-diabetes minskas bäst med preventionsprogram som leder till viktsminskning, ökad fysisk aktivitet, eventuell kombinerat med behandling med metformin. Det stora hotet är fetmaepidemin. Kategorin personer som är överviktiga (BMI 25 30) eller feta (BMI >30) har ökat kraftigt de senaste 20 åren, och därmed ökar risken för insjuknande i typ 2-diabetes. Den stora utmaningen för samhälllet framöver är att stimulera till ökad fysisk aktivitet och till hälsosam kosthållning. Grunden till att minska utbredningen av diabetes är att lära sig mer om sjukdomen. Genom ökad forskning om hur ärftliga, miljömässiga och epigenetiska faktorer påverkar utvecklingen av sjukdomen kan vi få kunskap om nya sätt att förhindra/mildra den. Eftersom livsstil är en mycket bidragande faktor vid sjukdomen är det synnerligen viktigt att ny kunskap förmedlas till den bredare allmänheten, både till dem som är drabbade men även till dem som inte är drabbade, på ett pedagogiskt och motiverande sätt. Liten nål, stor skillnad! Nyhet BD Micro-Fine 0,23mm (32G) x 4mm pennkanyl Framgångsrik hantering av diabetes med BD Micro-Fine 0,23mm (32G) x 4mm Den nya pennkanylen BD Micro-Fine 0,23mm (32G) x 4mm är vår kortaste och tunnaste nål någonsin. Med endast 4mm minskar risken för intramuskulära injektioner, gör Injektionen mer bekväm och hjälper dig att leva ett hälsosamt liv. BD Medical Diabetes Care Årstaängsvägen 25, Box Stockholm Tel: Fax: BD, BD Logo och BD Micro-Fine är varumärken som tillhör Becton Dickinson and Company. 201 BD. Oktober 201 Corporate identity number: Seat: Stockholm.

11 Den lättanvända svensktalande blodsockermätaren för synskadade Har du diabetes? Vet du vad du har för målvärde? SE-GLA SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare. Mätaren får mycket positiva omdömen och levereras i dag till samtliga landsting i Sverige. Teststickorna har apotekets varunummer representeras i Norden av Meditech Systems Scandinavia AB tel: insulin.se Bli expert på diabetes! De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari De betonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de nationella riktlinjerna bör personer med diabetes ha ett målvärde under 52 mmol/mol i HbA1c. Diskutera med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes och insulinbehandling, eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på sanofi-aventis AB. Tel För frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com Trött på att hantera lösa testremsor? Då är Accu-Chek Compact Plus blodsockermätaren för dig Med Accu-Chek Compact Plus behöver du inte hantera några testremsor. Testa ditt blodsocker snabbt och enkelt - när som helst, var som helst. Accu-Chek Compact Plus allt-i-ett mätaren Testa ditt blodsocker snabbt och enkelt: Tryck-testa-tryck - inga lösa testremsor Upplyst display för lättare avläsning Ingen kodning Integrerad och löstagbar blodprovstagare - bevisad minst smärtsam 1 Prova Accu-Chek Compact Plus kostnadsfritt* Ring Accu-Chek Kundsupport på: Koubek. RJ. ACCU-CHEK Blood Glucose Monitoring Systems and Lancing *Erbjudandet gäller de första 100 Accu-Chek Compact Plus beställningarna, endast för personer som använder insulin och inte har en Accu-Chek Compact Plus. Kontrollera att Accu-Chek Compact Plus är upphandlad i ditt landsting. Tryck på startknappen och remsan hamnar i testläge Applicera blod på remsan och läs av resultatet Tryck på startknappen för att avlägsna remsan

12 Hjälp till att vinna kampen mot typ 1-diabetes! Vi söker släktingar till personer med typ 1-diabetes! Kan du tänka dig att bidra med ett blodprov? Typ 1-diabetes är en vanlig kronisk autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Forskningen syftar till att kunna stoppa detta angrepp, vilket leder till typ 1-diabetes. I ditt blodprov tar vi reda på om du har antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Dessa antikroppar bestämmer risken för typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes beror inte på att barn äter för mycket socker! Poster sponsored by: Vem kan delta? 1. Om du är mellan 1 och 45 år och har syskon, barn eller förälder med typ 1-diabetes. 2. Om du är mellan 1 och 20 år får du även vara med om du har mor/farförälder, moster/faster, kusin, halvsyskon eller syskonbarn med typ 1-diabetes. Din släkting med diabetes ska ha fått sjukdomen när han eller hon var 40 år eller yngre. Anmäl dig till vår samordnare för TrialNet-Skåne: TrialNet-Skåne Studien, Samordnare Barbro Gustavsson, Lunds Universitet/CRC 60:11, Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö, Malmö Barbro.Gustavsson@med.lu.se Telefon: Huvudansvarig för studien är Professor Åke Lernmark, telefon: Stöd Barndiabetesfonden Varje dag får två barn typ 1 diabetes i Sverige. Över 800 barn drabbas varje år och antalet bara ökar. Det finns ingen bot mot typ 1 diabetes. Ge alla dessa barn nytt Hopp! SMS:a därför ordet HOPP till så skänker du 50 kr till Barndiabetesfonden! Är du intresserad av att vara med i Barndiabetesfonden Skåne, kontakta bdfskane@gmail.com. Tillsammans kan vi göra skillnad! Många lever med diabetes utan att veta om det. Är du i riskzonen? JAN-2010-S-2023-J November 2011 Gör vårt diabetestest på diabetesinfo.se