Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret Övergripande redovisning av verksamhetskostnader Länsstyrelsens verksamhetsområden samt verksamhetsgrenar 8 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 9 Verksamhetsgren Generellt sektorsövergripande arbete 10 Verksamhetsgren Regional utveckling 17 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 22 VO Tillsyn och vägledning 30 Verksamhetsgren Social tillsyn 34 Verksamhetsgren Miljötillsyn 41 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelstillsyn 44 Verksamhetsgren Övrig Tillsyn 47 VO Ärendehandläggning 49 Verksamhetsgren Trafikärenden 55 Verksamhetsgren EU-stöd 57 Verksamhetsgren Övrig ärendehandläggning 60 Övrig rapportering 63 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter 76 Finansiell redovisning 77 1

3 2

4 Sammanfattning av verksamhetsåret var året då vi med samlade krafter kunde driva frågan om försvarets betydelse för Blekinge till ett framgångsrikt resultat. Efter oräkneliga utredningar, analyser, diskussioner, möten, uppvaktningar m.m. kom riksdagens beslut i december. Det innebär att marinbasen finns i Karlskrona och F17 är en viktig del av försvaret. Hållbar utveckling är mottot för länsstyrelsens arbete. Under 2004 lade vi fast vår ambition att ta den ledande rollen när det gäller hållbar utveckling inom den statliga regionala förvaltningen. Vi vill bidra till en hållbar utveckling i Blekinge. Det gjorde vi under det gångna året genom att verka för de nationella målen samtidigt som vi inom våra ansvarsområden arbetade för hållbar tillväxt i länet inom såväl ekonomi som sociala och miljömässiga förhållanden. Många åtgärder och beslut i länsstyrelsen påverkar medborgarnas och företagens vardag. Flertalet av de ärenden som beslutades under 2004 var av det slaget. Kunskapsuppbyggnad och sektorssamordning bidrog till att beslutsprocessen blev bättre. Vår tillsyn gjorde att sociala och miljömässiga problem lyftes fram och kunde åtgärdas. Ärendena om tillstånd och bidrag var ett led i arbetet med utveckling och välfärd i Blekinge. Vi var 151 medarbetare som tillsammans utförde detta arbete under året. Det vi gjorde under 2004 drog en total kostnad på 89,4 mkr. Produktionskostnaden i verksamheten var 62,9 mkr, medan den myndighetsövergripande kostnaden var 25,3 mkr. Bland viktiga händelser, vid sidan om arbetet med försvarsfrågorna, kan särskilt nämnas att vi under 2004 genomförde kommunbesök där vi kunde ta upp viktiga gemensamma frågor. Vi slutförde vår stora satsning på jämställdhetsutbildning inom myndigheten. Vi satte igång arbetet med en motsvarande aktivitet om hållbar utveckling. Det stora och viktiga miljömålsarbetet fortsatte under året. Arbetsgrupper med bred representation tog fram åtgärdsprogram som gick ut på en bred remiss. Sist men inte minst tog vi viktiga steg för att nå en balanserad ekonomi i myndigheten. Det innebar dessvärre att ett antal duktiga medarbetare fick lämna myndigheten. Vår plan för en balanserad ekonomi följdes under året. Det beräknade ekonomiska utfallet kunde uppnås. Tack vare att länsstyrelsen beviljades en anslagskredit för 2005 kunde omställningsarbetet fortsätta planenligt utan några ytterligare uppsägningar. Ingegerd Wärnersson 3

5 Mål: Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Aktiviteter Uttolkning och precisering av nationella mål Analys av länets förutsättningar och behov Resultat Länsstyrelsens roll och uppgifter i den regionala samhällsorganisationen tydliggörs och genomförs Effekter Länsstyrelsen uppfyller ställda krav från statsmakterna Dokumentation och medvetandegörande av nationella mål Utredningar, analyser m.m. om länets tillstånd och behov Dokumentation av roll och uppgifter Länsstyrelsen genomförde 2004 ett antal aktiviteter för att skapa förutsättningar för att mera långsiktigt trygga myndighetens förmåga att medverka till genomslag av de nationella målen. Länsstyrelsens roll i det regionala utvecklingsarbetet utvecklades i syfte att bättre ta till vara länets förutsättningar. När det gäller de nationella målens genomslag är länsstyrelsens mål att bli den ledande aktören på den statliga sidan när det gäller hållbar utveckling. Konkreta exempel på detta arbete 2004 är: slutförande av utvecklingsprogrammet om jämställdhet start av ett omfattande utbildnings- och kompetensutvecklande projekt om hållbar utveckling utarbetande och remiss på åtgärder för att genomföra de regionala miljömålen I fråga om det regional utvecklingsarbetet för en hållbar tillväxt i Blekinge genomförde länsstyrelsen under året ett möte med ett stort antal företrädare för de statliga verk och myndigheter som finns representerade i Blekinge. Vid detta möte med "den statliga familjen" behandlades bl. a. fråga om statens medverkan i det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge. Det omfattande arbetet med miljökvalitetsmålen fortsatte med arbetsgrupper för åtgärdsprogram och med en bred remiss. För att bidra till att miljömålen fick genomslag i fysisk planering påbörjades ett arbete för att ta fram ett handläggningsstöd för miljömål i fysisk planering. Länsstyrelsen arbetade också med att ta fram underlag för vindkraftsutbyggnad. För att mera allmänt göra myndigheten bättre rustad för att uppfylla de nationella och regionala kraven och öka effektiviteten i verksamheten genomfördes utvecklingsarbete om tillsynen samt studier av måluppfyllelse inom vissa delar av förvaltningen. I delar av myndigheten gjordes studier av tidsanvändningen. Den nya myndighetsorganisationen från 2003 följdes upp, bl.a. med en enkät till alla anställda. Av de som svarade var drygt 3/4 i huvudsak nöjda med organisationen. Utredning om styrning och kontroll genomfördes. 4

6 Organisation 5

7 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2004 TABELL A - VERKSAMHETSKOSTNADER 2004 EFTER FINANSIERING Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Generellt sektorsövergripande arbete VG Regional utveckling VG Miljömålsarbete VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelstillsyn VG Övrig tillsyn VO Ärendehandläggning VG Trafikärenden VG EG/EU-stöd VG Övrig ärendehandläggning SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00 Resurssamverkan 1) Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,07 Nivå 2 ( , ) ,24 Nivå 3 ( ) ,04 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) ,97 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. & intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen ska visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Kostnaderna för länsstyrelsens verksamhet var 2004 totalt 89,4 mkr, en ökning med 4,5 mkr. De myndighetsövergripande kostnaderna ökade kraftigt från 20,1 till 25,3 mkr. Kostnaderna för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete minskade något jämfört med Verksamhetsområdet svarade för 35 % av länsstyrelsens totala kostnader. 6

8 Verksamhetsområdet Tillsyn och vägledning ökade marginellt liksom Verksamhetsområdet Ärendehandläggning. Myndighetsövergripande kostnader ökade betydligt under Dess andel av den totala kostnaden var 28,3 %, en ökning med 4,6 procentenheter. Det kan noteras att antalet årsarbetskrafter minskade något inom den myndighetsövergripande delen av myndigheten mellan 2003 och En väsentlig del av förklaringen är kostnaderna för omställningsarbetet mot en balanserad ekonomi. Den del av de totala kostnaderna som utgjorde resurssamverkan minskade 2004 till 1,2 mkr. TABELL B - VERKSAMHETSKOSTNADER Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Generellt sektorsövergripande arbete VG Regional utveckling VG Miljömålsarbete VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelstillsyn VG Övrig tillsyn VO Ärendehandläggning VG Trafikärenden VG EG/EU-stöd VG Övrig ärendehandläggning Resurssamverkan Myndighetsövergripande kostnader ( ) Totala kostnader (inkl. OH) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen ska fördelas på resp. verksamhetsgren. 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. Kostnaderna för 2002 är redovisade i den gamla verksamhetsstrukturen och är inte omräknade till den nya. Värdena för 2002 grundar sig därför på en uppskattning 7

9 Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m Övrig förvaltning (20+21) 2,4 2,4 2,8 Kommunikationer ( ) 5,9 5,7 5,5 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 1,2 2,1 1,7 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 5,7 8,1 9,2 Hållbar samhällsplanering och boende (40+41) 6,2 6,1 5,2 Kulturmiljö (43) 4,9 4,5 5,3 Civilt försvar och räddningstjänst m.m. (45) 3,2 2,7 2,2 Naturvård och miljöskydd (5) 31,8 30,0 27,7 Lantbruk (60) 14,9 17,3 15,4 Rennäring (61) Fiske (62) 2,1 2,1 1,8 Social omvårdnad (70) 5,9 6,4 5,3 Jämställdhet (80) 1,4 1,2 0,7 Integration (85) 0,1 0 0,1 Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) 30,3 31,5 27 Summa 116,0 120,1 109,1 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare FÅB (2000:605), ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. Antalet årsarbetskrafter minskade med fyra. Regional ekonomi och Lantbruk minskade mest. 8

10 LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål: Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Aktiviteter Kunskapsuppbyggnad för en hållbar utveckling Samordningsaktiviteter Avvägning mellan helhet och sakintresse Resultat Implementering av erhållna kunskaper i länsstyrelsens arbete Samordning Effekter Långsiktigt hållbar utveckling i Blekinge Dokumentation och plan för kunskapsuppbyggnad för hållbar utveckling 2004 Antal aktiviteter för samordning Dokumenterat resultat av kunskapsuppbyggnad Resultat av samordning i strategiskt viktiga beslut. Utgångspunkt för länsstyrelsens aktiviteter i fråga om kunskapsuppbyggnad, samordnings-, och sektorsövergripande arbete är dels det regionala utvecklingsprogrammet Så här möter Blekinge framtiden. En strategi, dels det antagna Förslag till miljömål för Blekinge län. För att ge förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete med hållbar utveckling startade 2004 ett omfattande utbildnings- och kompetenshöjande projekt riktat mot all personal inom länsstyrelsen. Därigenom började en kunskapsuppbyggnad som efter hand skall ge resultat i det fortsatta arbetet. Med kunskapsuppbyggnaden följer krav på samordning inom sakområdena och utåt mot övriga aktörer. Tillägnade kunskaper utnyttjades exempelvis inom samhällsplaneringen där kunskapsspridning inom myndigheten, deltagande i seminarier samt i tillämpning av den nya kunskapen i avvägningen mellan olika sektorsintressen i den fysiska planeringen. 9

11 Verksamhetsgren Generellt sektorsövergripande arbete TABELL VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2004 FÖR VERKSAMHETSGREN GENERELLT SEKTORSÖVERGRIPANDE ARBETE Verksamhetskostnader för VG Generellt sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete (exkl. OH) ,93 Varav Övrig förvaltning (200, 201) 374 0,51 Varav Trafik (240, 250) 690 0,94 Varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. (280, 396 0,54 289) Varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 543 0,74 Varav Infrastruktur (34) 484 0,66 Varav Hållbar samhällsplanering och boende ( ) ,98 Varav Kulturmiljö (430) 741 1,01 Varav Civilt försvar och räddningstjänst (45) ,24 Varav Naturvård och miljöskydd (500) ,64 Varav Lantbruk (600) ,49 Varav Rennäring (610) 0 0 Varav Fiske (620) 242 0,33 Varav Social omvårdnad (700) ,33 Varav Jämställdhet (80) ,39 Varav Integration (85) 95 0,13 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader ( ) ,41 Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete (inkl. OH) ,34 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 förordningen (2000:605) om budgetunderlag och årsredovisning. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. Kostnaderna ökade särskilt inom sakområdena Civilt försvar och räddningstjänst resp. Jämställdhet. Minskade gjorde Trafik, Regional utvecklingspolitik, Kulturmiljö och Fiske. TABELL FÖR SAKOMRÅDE JÄMSTÄLLDHET Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) ,0 686,0 varav ramanslag 32:1 (18 C1), netto (tkr) ,0 647,0 varav övrig finansiering (tkr) ,0 39,0 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,6% 1,0% 0,8% Verksamhetsintäkter Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Mål 1: Länsstyrelsens arbete skall baseras på myndighetens samlade kompetens inom olika sakområden och som helhet gynna en hållbar utveckling i länet och regionen. Olika aspekter såsom krishantering i fred samt civilt försvar, jämställdhet, kulturarv, regional utveckling samt miljö skall beaktas och samordnas. Återrapportering 1 Redovisa översiktligt de viktigaste exemplen på hur följande områden har beaktats i länsstyrelsens arbete; krishantering i fred och civilt försvar, jämställdhet, kulturarv, regional utveckling, miljö. 10

12 Aktiviteter Kunskapsuppbyggnad och samordning av berörda områden Aktiviteter för samlad kompetens inom hållbar utveckling Återföring av erfarenheter för samlad kompetens Utbyte av erfarenheter mellan funktioner Resultat Länsstyrelsens samlade kompetens inom hållbar utveckling Samlad kompetens i tillsyn Samlad kompetens i ärendehandläggning Kunskap från genomförda insatser tas tillvara Effekter Nationellt mål uppfylls Dokumenterad kunskapsuppbyggnad inom berörda områden Dokumenterad samordning av berörda områden Dokumenterad samlad kompetens inom hållbar utveckling Dokumenterad återföring av erfarenheter Dokumenterat erfarenhetsutbyte Dokumenterad samlad kompetens för hållbar utveckling Det tvärsektoriella arbetet skall vara kännetecknande för länsstyrelsens arbete. Det sektorsövergripande arbetet tog i anspråk betydande resurser Totalt användes 21,6 mkr, varav 15,4 mkr i den direkta produktionen. Sammanlagt 21 årsarbetskrafter sattes in i detta. Följande fem sakområden redovisas för 2004: Området Krishantering i fred och civilt försvar Kulturmiljövården har studerat de konsekvenser som ett kommande försvarsbeslut kan ha på världsarvet örlogsstaden Karlskrona och dess lagskyddade byggnader Området Jämställdhet De sociala aspekterna inkl jämställdhet är en viktig del av hållbar utveckling. Med det genomförda utbildningsprogrammet har kunskapen om jämställdhet ökat, mål har formulerats för varje sakområde och det har beslutats om en policy och strategi för myndighetens jämställdhetsarbete. Programmet genomfördes bl.a. genom att tio jämställdhetsutvecklare fick fördjupade kunskaper i en totalt sex dagar lång seminarieserie. Via dessa utvecklare fördes erfarenheterna vidare till övrig personal. Från jämställdhetsarbetet inom länsstyrelsen kan rapporteras följande: Sociala tillsyn I nära samarbete med den jämställdhetssakkunniga användes de nya kunskaperna i både den interna verksamheten och den utåtriktade, främst mot kommunerna. I intervjuer med personal och vårdtagare tillämpades kunskapen. Erfarenheten var att det finns ett behov av utbildningsinsatser om jämställdhet inom samtliga verksamhetsområden i socialtjänsten. I all statistikredovisning gjordes uppdelning på kön. Lantbruk Jämställdhet var ett centralt tema i all typ av handläggning under det gångna året. Kvinnor var en prioriterad målgrupp i LBU-programmets insatsområde 2. Många kvinnor deltog i de kurser som anordnades inom programmet. På motsvarande sätt gjordes kompetenshöjande insatser gentemot samtliga externa rådgivare som finansierades via programmet. Inför den nya jordbrukspolitiken gjordes träffar med bl.a. kvinnliga markägare och jordbrukare i samarbete med LRF och Grenverket, som är ett närverk för kvinnliga skogsägare. Regional ekonomi Företagsstödet analyserades för att utröna varför andelen stöd till kvinnliga företagare är relativt låg. Åtgärder diskuterades. Det ledde till att de checklistor som används i beredningen förbättrades och att nya informationskanaler söktes. 11

13 Civil beredskap och räddningstjänst Räddningsverkets arbete med jämställdhet förmedlades till länets räddningstjänster. Med stöd av checklistor följdes jämställdhetsperspektivet upp vid tillsyn. Även inom funktionerna Plan och bostad, Kulturmiljö, Miljöskydd och Naturvård arbetade man aktivt med kunskapsuppbyggnad och samordnade jämställdhetsaktiviteter under Området Kulturarv Samordning skedde mellan statliga och kommunala intressen i Världsarvsrådet under landshövdingens ledning. En general- och managementplan togs fram. Arbetet med en långsiktig vård- och underhållsplan för de kulturhistoriskt viktiga byggnaderna inom världsarvets kärnområde påbörjades. Konsekvenserna av det kommande försvarsbeslutet analyserades. För kunskapsuppbyggnad arrangerades eller deltogs i ett stort antal seminarier, kurser m.m. De tillägnade kunskaperna användes i det tvärsektoriella arbetet. I kulturreservatet Ronneby brunnspark arrangerades vandringar i reservatet i samarbetet med SLU Alnarp och Ronneby kommun. Integreringen mellan kulturmiljövård och naturvårdsförvaltning genomfördes. Det gav möjlighet till samlade satsningar på natur- och kulturism. Organisatoriskt innebar detta etablering av en ny organisation med Naturvårdsförvaltning och Kulturmiljö under samma ledning. Området Regional utveckling Kunskapsuppbyggnad kom till stånd genom deltagande i olika utbildningsaktiviteter, såväl inom verksamhetsområdet som inom mer generella områden. Förmågan att utveckla samordning och tvärsektoriellt arbete förbättrades därigenom. Under året samordnades arbetet med rekvisitioner inom strukturfondsområdet med övrig rekvisitionshantering inom regional ekonomi i syfte att stärka samordning och medverka till en effektiv rekvisitionshandläggning. Området Miljö Kunskapsuppbyggnad skedde inom de fyra funktionerna på miljösidan genom deltagande i ett stort antal utbildningar och kurser. Personal deltog i en särskild satsning på kompetensutveckling inom områdesskydd, med kursen förlagd till England, och i regi av Naturvårdsverket. En artpools- och traktanalys gjordes av trädbärande marker i länet. Slutrapport kommer Länsstyrelsens arbete med strategi för områdesskydd och naturvårdsavtal skall därigenom förstärkas. Det omfattande arbetet med identifiering av förorenade områden i länet fortsatte Kunskaperna kom till användning i det sektorsövergripande arbetet med infrastruktur- och planärenden. Mål 2: Länsstyrelserna skall vidareutveckla arbetet med att integrera lärandet i myndighetens arbete så att kunskaper från genomförda insatser, uppföljningar och utvärderingar tillvaratas. Redovisa länsstyrelsens strategi för lärandet och hur detta har integrerats i myndighetens arbete med verksamhetsgrenarna regional utveckling samt miljömålsarbete, hur uppföljningar och utvärderingar har tillvaratagits och påverkat inriktningen av insatserna inom verksamhetsgrenarna regional utveckling och miljömålsarbete. 12

14 Aktiviteter En strategi om integrerat lärande Kompetensutveckling inom uppföljning och utvärdering Återföring av uppföljning och utvärdering Erfarenhetsutbyte mellan funktioner Resultat Strategi för integrerat lärande Kunskaper om uppföljning och utvärdering Effektivare kunskapsspridning Effekter Integrerat lärande i regional utveckling och miljömålsarbete Utarbetade modeller för uppföljning och utvärdering Deltagande i kurser och seminarier om uppföljning och utvärdering Antalet besökare på länsstyrelsens hemsida om miljömål Dokumenterat erfarenhetsutbyte Fastställd strategi Antal som kan genomföra uppföljning/ utvärdering Den utbildning i uppföljning/utvärdering som genomfördes 2003 med deltagande av tre medarbetare utnyttjades 2004 i arbetet med det integrerade lärandet. Inom såväl regional utveckling som miljömålsarbete gjordes återföring av erfarenheter. Kunskapsinhämtning gjordes, bl. a. i berednings- och uppföljningsgruppen för regionalpolitisk stöd och i samordningsgruppen i miljömålsarbetet. Resultatmässigt kan konstateras att någon strategi för myndighetens integrerade lärande inte upprättades De genomförda utbildningsinsatserna medförde emellertid en förbättring av kunskapen om uppföljning och utvärdering. Dokumentet Miljömål bidrog till att kunskapen om uppföljning inom det området höjdes. Inom ramen för det integrerade lärandet intensifierade natur- och kultumiljövårdsförvaltningen sina kontakter med forskarsamhället. Mål 3: Länsstyrelsen skall bidra till ökad jämställdhet i länet genom att i all sin verksamhet belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen, samt genom att i samverkan med centrala aktörer i länet stödja arbetet med jämställdhetsintegrering. Särskilt fokus skall under året läggas på områdena Regional utveckling, Social tillsyn, Kommunikationer, Hållbar samhällsplanering och boende. Länsstyrelsens sakkunnige för frågor om jämställdhet skall vara ett konsultativt stöd i detta arbete. Återrapportering 3 Länsstyrelsen skall ha en handlingsplan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Den bör omfatta den interna styrningen, kompetensutveckling, metoder för jämställdhetsintegrering, samordning och uppföljning för arbetet. Redovisa hur handlingsplanen har följts under året, samt hur länsstyrelsen stöttat arbetet med jämställdhetsintegrering genom samverkan med centrala aktörer i länet. Aktiviteter Utarbetande av handlingsplan för jämställdhetsintegrering, internt och i länet Genomförande av planen, internt och i länet Samverkan med centrala aktörer i länet Fullföljande av länsstyrelsens projekt för jämställdhetsintegrering Resultat Handlingsplan Jämställdhetsintegrering internt Stödinsatser om jämställdhetsintegrering gentemot externa aktörer i länet Effekter Nationella målet om jämställdhet uppfylls Beslut om form och innehåll i handlingsplanen Information, stöd och uppföljning inom länsstyrelsen Antal möten med centrala aktörer i länet Antal deltagare/deltagande funktioner i länsstyrelsens jämställdhetsprojekt En fastställd handlingsplan Dokumenterad jämställdhetsintegrering i sakområdena Antal stödinsatser gentemot externa aktörer som arbetar enligt planen Länsstyrelsens styrelse fastställde 2004 en policy och strategi för arbetet med jämställdhetsintegrering. En handlingsplan för det fortsatta arbetet med jämställdhet togs fram och började genomföras. Information 13

15 och stöd för implementeringen i sakområdena gavs under året.. Därefter påbörjade funktionerna analyser om jämställdhetsintegrering inom sina verksamhetsområden. När det gäller externa aktörer i länet påbörjades planeringen av ett projekt riktat mot statliga, regionala myndigheter om jämställdhetsintegrering. Erfarenheterna från länsstyrelsens utvecklingsprojekt togs tillvara. Projektet genomförs Stödinsatser mot övriga aktörer i länet påbörjades. Arbetet fortsätter under Mål 4: Underlag om hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt skall i ett tidigt skede och på ett samlat sätt användas i länsstyrelsernas verksamhet inom olika sakområden. Länsstyrelsen skall genom tidiga kontakter och samråd verka för att det nationella perspektivet får genomslag i kommunernas fysiska planering och att planeringen samordnas så att den främjar en hållbar utveckling i länet och regionen. Återrapportering 4 Redovisa strategiskt viktiga insatser som har genomförts under året. Härvid skall särskilt redovisas på vilket sätt länsstyrelsen med stöd av sin samlade kompetens beaktar att miljökvalitetsmålen och andra nationella mål får genomslag i samband med kommunal planering för etablering av anläggningar som får stor påverkan på och betydelse för kommunens, andra kommuners och länets framtida utveckling. Aktiviteter Ta fram planeringsunderlag Uppdatera planeringsunderlag Nyttja planeringsunderlag Tillhandahålla planeringsunderlag Stöd till kommunerna att utarbeta kommunala miljömål Stöd till kommunerna att ta fram kommunala åtgärds- och uppföljningsprogram för att nå miljömålen Stöd till utarbetande av kommunala program och strategier enligt de regionala miljömålen och delmål 1 i God bebyggd miljö Stöd till utarbetande av kommunala kulturmiljöprogram Sektorssamordning genom tis-möten Resultat Planeringsunderlag Kraftig ökning (minst 100 %) av antal objekt som identifieras som möjliga förorenade områden Kvalitetssäkring Nationella mål får genomslag i kommunal planering av viktiga anläggningar Miljömålen beaktas i regional utveckling Program och strategier som beaktar nationella mål Underlag används i tidiga samråd Kulturmiljöprogram som beaktar nationella mål Planeringsunderlag i ärenden om betydande miljöpåverkan Miljöaspekterna får större genomslag i EG:s strukturfondsprojekt m.fl. Effekter Nationella mål kommer tidigt in i andra funktioners arbete samt i det kommunala planeringsarbetet och vid planering av större, miljöstörande verksamheter Genomslag av nationella mål i kommunal planering En effektiv och korrekt prövning av ärenden om miljöfarlig verksamhet Utredningsarbete, antal dagar Antal objekt som identifieras som möjliga förorenade områden Redovisning på hemsida Leverans av planeringsunderlag till kommun Antal ärenden om tidiga samråd Antal möten med syftet att informera och delge kommunerna resultat av identifieringsarbetet vad gäller förorenade områden Antal kommunala program och strategier enligt regionala miljömål och delmål 1, där länsstyrelsen har varit stödjande i arbetet Framtagna planeringsunderlag utöver miljömålet Antal kommuner som utnyttjar underlaget/delar av underlaget i översiktsplaneringen Antal kommunala kulturprogram Ett omfattande utredningsarbete bedrevs under Underlag för lokalisering av riksintresseområden för vindkraft togs fram. Efter samråd med berörda i länet lämnades rapport till Energimyndigheten. Ett utvecklingsarbete med handläggarstöd för bedömning av miljömål påbörjades. Arbetet med strandskyddsav- 14

16 gränsning fortsatte under året och en policy för strandskyddsöversynen togs fram. Inventering om förorenade områden medförde att antalet kända sådana områden ökade markant. Vägledningar och upplysningar lämnades också om förorenade områden i anslutning till planärenden. Förvaltnings- och managementprogram för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona togs fram.. Arbetet med vård- och underhållsplan för kulturhistoriskt intressanta byggnader inom världsarvets kärnområde påbörjades. Planeringsunderlag uppdaterades under året och utnyttjades i bl.a. ärendehanteringen. Planeringsunderlag ställdes till förfogande, bl.a. digitalt. Stöd lämnades till arbetet med ett kommunalt kulturmiljöprogram i Olofströms kommun. Länsstyrelsen arbetade också inom ramen för det nationella projektet "Det moderna samhällets kulturarv" med Olofströms tätort i delprojektet Olofström; industrisamhälle och integrationsort. Projektarbetet har bäring på kommunens översiktsplanearbete och den fysiska planeringen, samt miljömålet En god bebyggd miljö. Länsstyrelsen var stödjande i kommunernas program- och strategiarbete med miljömålen. För att samordna olika sakområden i ärendehanteringen och för att bidra till kunskapsutbyte bedrevs regelbundna möten, s.k. TIS-möten under Mål 5: Länsstyrelsen skall vid ett väpnat angrepp och vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid vara en organisation som kan stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och skapa en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas, såväl före som under och efter en kris. I händelse av krig eller annat krisläge skall länsstyrelsen på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga myndigheter. Återrapportering 5 Redovisa översiktligt de viktigaste exemplen på hur områdena krishantering i fred och civilt försvar har beaktats i länsstyrelsens arbete. Aktiviteter Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser på funktionsnivå. Antal funktioner som gör risk- och sårbarhetsanalys Övning för att trygga miljö- och hälsoskyddsaspekter vid väpnat angrepp och svåra påfrestningar Kunskapsinhämtning och övning betr. miljö- och hälsoskyddsaspekter Resultat Dokumenterad risk- och sårbarhetsanalys Antal funktioner med dokumenterad analys Beredskap att stödja inblandade parter, samordning Effekter Beredskap för samordning och gemensam inriktning Länsstyrelsen arbetade med att utveckla länets krishanteringsförmåga under Det gjordes inom myndigheten och utåt mot länet. Utbildningar, övningar, information, seminarier, projekt, tvärsektoriell samverkan, länsövergripande samverkan, nätverksbyggande och deltagande i nationell verksamhet var olika sätt att förverkliga detta. Inom länsstyrelsen pågick ett arbete med risk- och sårbarhetsanalyser på funktionsnivå. Underlag togs fram, bl.a. på lantbruksfunktionen, men arbetet kunde inte slutföras under Genom övningar och kunskapsinhämtning förbättrades förmågan att hantera miljö- och hälsoskyddsaspekterna vid krishantering. Oljeseminarium och oljeövning genomfördes. Risk- och sårbarhetsövningar hölls med tre av länets kommuner. Möten genomfördes med ledningen för landstinget resp. länets kommuner för att implementera såväl krishantering som områdesansvarets betydelse. Styrgruppen "Områdesansvar" etablerades och säkerhetsträffar hölls med länets räddningschefer. 15

17 Länsövergripande planeringsarbete genomfördes inom el-, tele- och IT-områdena. Samarbete inom Sydlänskretsen och nationellt i anslutning till Krisberedskapsmyndighetens verksamhet genomfördes. Utbildningsmaterialet Länsstyrelsepaketet togs fram. Länsstyrelsen deltog i Jordbruksverkets epizootiövning samt i seminarier om livsmedelsproduktion vid radioaktivt nedfall. Myndigheten deltog vidare i utbildningar, arbetsgruppen och seminarier som anordnats av Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Blekinge är pilotlän i KBM:s tele- och nätsäkerhetsanalys. Ett gemensamt seminarium anordnades 2004 tillsammans med länsstyrelsen i Skåne, med deltagande av kommuner och landsting. Länsstyrelsen deltog i ett seminarium om Kulturmiljöer vårt nya militära mål " som anordnades av ICOMOS, RÅÅ och Försvarshögskolan som ett inslag på temat kultur utan gränser. Mål 6: Prövning och tillsyn enligt miljöbalken och enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall samordnas. Återrapportering 6 Länsstyrelserna skall redovisa hur samordningen har skett. Aktiviteter Utarbetande av tillsynsplan för miljöfarliga verksamheter innefattande tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Arbetet med planen, antal dagar (kan uppskattas, men ej verifieras) Beaktande av Seveso-lagstiftningen i tidiga samråd Antal tidiga samråd där samordning skett rörande Seveso-anläggningar Tillsynen enligt miljöbalken och Sevesolagstiftningen Antal tillsynsbesök där samordning skett samordnas på enskilda anläggningar Resultat Tillsynsplan En fastställd tillsynsplan för miljöfarliga verksamheter Risk- och säkerhetsaspekter beaktas i tillståndsprövningar enligt miljöbalken avseende Sevesoanläggningar Genomförande av tillsynsplan avseende miljöfarliga verksamheter Effekter Samordnad prövning och tillsyn av miljöbalken och Seveso-lagstiftningen Antal ärenden om betydande miljöpåverkan avseende Seveso-anläggningar Antal beslut i tillståndsärenden avseende Sevesoanläggningar Samordning och prövning utfördes på flera sätt. Tillsynen utövades enligt avtal av en handläggare på länsstyrelsen i Kalmar län. De rutiner om samordning och informationsutbyte som överenskoms 2003 tillämpades. Vid ett tillsynsbesök av Räddningsverket deltog Seveso-handläggaren. Länsstyrelsen utarbetade och fastställde en tillsynsplan för miljöfarlig verksamhet som också omfattar tillsynen enligt Seveso-lagstiftningen. Samordning skedde vid ansökningar om tillstånd enligt miljöbalkens kap. 9. Ett ärende om betydande miljöpåverkan avseende Seveso-anläggningar handlades under Därutöver fanns tre oavgjorda tillståndsärenden vid årets slut. 16

18 Verksamhetsgren Regional utveckling Verksamhetsgrenen Regional utveckling använde 2,1 mkr av länsstyrelsens resurser ,83 årsarbetare engagerades. Mest resurser lades på Företagsstöden!,3 mkr och 1,73 årsarbetare kr användes för regional projektverksamhet ( 0,63 årsarbetskraft). Övrig verksamhet drog betydligt mindre resurser. På tillväxtprogrammet satsades bara kr och en femtedels årsarbetare. Ännu mindre lades på konkurrensfrågorna. TABELL VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2004 FÖR VERKSAMHETSGREN REGIONAL UTVECKLING Kostnader och årsarbetskrafter för VG Regional utveckling Kostnader Årsarbetskrafter Totala kostnader VG Regional utveckling (30 samt 604, exkl 300, 304) ,83 (exkl. OH) varav Tillväxtavtal och program m.m. (301, 309) 147 0,20 varav Företagsstöd (302) ,73 varav Regional projektverksamhet (303) 462 0,63 varav Uppföljning och utvärdering av regionala stöd (305) 169 0,23 varav Gränsregionalt samarbete (306) 0 0,00 varav Konkurrensfrågor (307) 29 0,04 varav Utveckling av jordbruksnäringen och landsbygden (604) 0 0,00 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader ( ) 837 1,00 Totala kostnader VG Regional utveckling (30 samt 604, exkl 300, 304) (inkl. OH) ,83 Kostnaderna för verksamhetsgrenen minskade med 0,4 mkr eller 16 % jämfört med Kraftiga minskningar noterades för arbetet med tillväxtavtal och för uppföljning. Mål 1: Länsstyrelserna skall medverka till att arbetet med regionala tillväxtprogram bedrivs effektivt och i överensstämmelse med det nationella målet för den regionala utvecklingspolitiken. Återrapportering 1 Redovisa hur en statlig finansiering av regionala tillväxtprogram främjas och genomförs genom dialog med andra centrala och regionala statliga myndigheter, hur länsstyrelsen som huvudansvarig, i län utan samverkansorgan eller självstyrelseorgan, har organiserat arbetet för att effektivt driva och samordna tillväxtprogrammen, hur länsstyrelsen håller sig underrättad om hur den löpande verksamheten vid de statliga myndigheterna följer det regionala utvecklingsarbetet, hur de statliga myndigheternas insatser samordnas inom ramen för det arbetet och hur det bidrar till en hållbar regional utveckling. Aktiviteter Aktiviteter för statlig finansiering av RTP Uppföljning med statliga myndigheter om regionalt utvecklingsarbete Jämställdhetsintegrering i genomförandet av RTP Miljöhänsyn vid genomförande av RTP Dokumenterad statlig medfinansiering av RTP Dokumenterad uppföljning av statliga myndigheters arbete med regional utveckling Dokumentation av jämställdhetsintegrering I RTP Dokumentation av miljöhänsyn i RTP 17

19 Resultat Effektivt genomförande av RTP Effektivt genomförande av det regionala utvecklingsarbetet Hållbar utveckling beaktas i genomförandet av RTP Miljöeffekterna får större genomslag i RTP Effekter Målen för en hållbar regional utveckling uppfylls Statlig medfinansiering av RTP Antal samordningsaktiviteter i det regionala utvecklingsarbetet De begränsade resurser som användes för det regionala tillväxtprogrammet (RTP) gick bl.a. till att samla de statliga regionala myndigheterna för att diskutera den statliga finansieringen av tillväxtprogrammet. Då finansieringsplan saknades vid den aktuella tidpunkten, och därefter redovisats först sent på året, kunde någon samlad bedömning av statens insatser inte göras under Genom företagsstöd och projektstöd gav länsstyrelsen stöd till programgenomförandet med 20 mkr under året. Bevarande och utveckling av ett levande världsarv, liksom olika aktiviteter för att ge turismnäringen goda förutsättningar är exempel på viktiga åtgärder för tillväxt i Blekinge. Länsstyrelsen har emellertid hittills inte engagerats i RTP-arbetet när det gäller kulturmiljö. Länsstyrelsen var förvaltningsmyndighet för strukturfondsprogrammet Innovativa åtgärder i Sydsverige och representerad i strukturfondsdelegationerna för Mål 2 Södra och Mål 2 Öarna. Härigenom kunde samordningsaktiviteter inom RTP stödjas. Mål 2: Kvinnor och män skall ha samma inflytande över utformningen av den regionala utvecklingspolitiken och dess insatser i länen på alla nivåer, samt få del av dem på lika villkor. Återrapporterig 2 Redovisa: i vilken utsträckning kvinnor och män som representanter för olika aktörer i länet under året haft inflytande över genomförandet av regionala tillväxtprogram och hur insatserna kommit kvinnor och män till del, vilka insatser och initiativ som i övrigt vidtagits för jämställdhet och i vilken utsträckning detta innebär en förstärkning av länsstyrelsernas arbete inom området, hur möjligheterna för stöd till lokala och regionala resurscentra för kvinnor uppmärksammas. Aktiviteter Aktiviteter för jämställdhetsintegrering i RTP Jämställdhetsintegrering i projekt och företagsstöd Aktiviteter för stöd till regionalt samt lokala resurscentra för kvinnor Resultat Jämställt RTP Jämställdhet i användningen av länsanslaget Stöd till regionalt samt lokala resurscentra för kvinnor i Blekinge Effekter Jämställt RTP-arbete Jämställdhetsintegrering i det regionala utvecklingsarbetet Regionalt samt lokala resurscentra för kvinnor Projekt med tydligt jämställdhetsperspektiv Antal stöd till kvinnors resp. mäns företagande Antal aktiviteter för stöd till resurscentra för kvinnor där länsstyrelsen varit aktiv Antal projekt med tydligt jämställdhetsperspektiv 2004 jämfört med 2003 Antal beslutade stöd till kvinnors resp. mäns företagande Antal beslut om stöd till regionalt samt lokala resurscentra för kvinnor i länet Länsstyrelsens aktiviteter och resultat under detta mål är knappa. Verksamheten med RTP bedrevs 2004 liksom år 2003 av annan huvudman. Genomslaget för jämställdhetsaspekterna var begränsade under

20 När det gäller den verksamhet som länsstyrelsen är huvudman för var arbetet mera framgångsrikt, även om volymen på insatserna var alltför begränsade. En analys av orsakerna till den sneda fördelningen av stöd inom företagsstödet gjordes. Åtgärder vidtogs i form av förbättring av checklistor och nya genom att nya informationskanaler söktes. Under 2004 medverkade länsstyrelsen till att det regionala resurscentrat för kvinnor startade. Länsstyrelsen medfinansierade centrat med kr. Länsstyrelsen var representerad i styrelsen för centrat. TABELLER ÅTGÄRDER INOM REGIONAL UTVECKLINGSPOLITIK Tabell Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande (tkr) Regionalt utvecklingsbidrag - 2. Landsbygdsbidrag (exkl. stöd till kommersiell service) varav landsbygdsbidrag (exkl. konsultcheckar) varav konsultcheckar Stöd till kommersiell service Småföretagsstöd Sysselsättningsbidrag Såddfinansiering Regional projektverksamhet Uppföljning och utvärdering Totalt Företagsstöd 2004 mot bemyndigande (ändamål 1-6 ovan) som avser medfinansiera EG:s strukturfondsprogram (tkr) 10. Regional projektverksamhet 2004 som medfinansierar EG:s strukturfondsprogram (tkr) 11. Beslut år 2004 mot bemyndigande som avser medfinansiering av regionala tillväxtavtal (tkr) varav medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram Redovisade belopp under ändamålen 1-7 skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram (se 20 Anslagsförordningen(1996:1189)) Beslut mot ändamål 8 Uppföljning och utvärdering görs mot anslag. Tabell Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till ekonomiska föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) Företagsstöd Regional projektverksamhet - Totalt Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram Tabell Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till utsatta lokala arbetsmarknadsregioner (tkr) 2004 LA-region - Totalt - Tabell Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till lokala och regionala resurscentra för kvinnor (tkr) 2004 Regionalt resurscentra för kvinnor i Blekinge

21 Mål 3: Länsstyrelsen skall utveckla åtgärder för kommersiell service i serviceglesa områden. (Målet gäller ej länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Skånes och Västra Götalands län). Återrapportering 3 Redovisa: vilket finansiellt stöd, inklusive regionala projektmedel, som givits till kommersiell service, stödets fördelning uppdelat på kvinnor och män som företagare, samt i vilken utsträckning och på vilket sätt stödet bidrar till en god tillgång till kommersiell service för kvinnor respektive män, hur lokala utvecklingsprogram för kommersiell service genomförs. Aktivitet Redovisning av program för kommersiell service Information om programmet Plan för genomförande 2004 Finansiellt stöd till kommersiell service Projektstöd till kommersiell service Lika möjligheter för män och kvinnor i serviceförsörjningen Resultat Kommersiell service i serviceglesa områden Jämställd serviceförsörjning Effekter Mål för den regionala utvecklingspolitiken om tillgång till kommersiell service uppfylls Godkänt program för kommersiell service i Blekinge Antal och slag av informationsaktiviteter Dokumentation av genomförd plan för kommersiell service Antal beviljade stöd Antal beviljade projektstöd Andel av vardera könet som får tillgång till kommersiell service Täckningsgrad av kommersiell service i glesbefolkade områden Programmet antogs i slutet av 2003, varefter det tillställdes Konsumentverket i början av Två informationstillfällen med kommunerna anordnades under Kommunernas inköpsansvariga fick information om programmet och möjligheterna till förenklad lokal upphandling. Länsstyrelsen deltog i ett centralt samordningsforum för att verifiera antalet landsbygdsbutiker i länet. Totalt 20 stöd till kommersiell service beviljades under året. Investeringsstöd beviljades med kr. Två av stödmottagarna var butiker som drivs av kvinnor. Hemsändningsbidrag beviljades med kr. Projektet "Affär på landet" fick stöd med kr. Mål 4: Länsstyrelsernas arbete med jordbruks- och fiskeåtgärder skall bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Länsstyrelsen skall också arbeta för att uppnå de mål som slagits fast i miljöoch landsbygdsprogrammet samt för jordbruks- och fiskeåtgärder i Mål 1-programmen. Arbetet skall underlätta och främja lantbrukarens och fiskarens roll som företagare. Återrapportering 4 Redovisa: väsentliga insatser inom området jordbruks- och fiskeåtgärder samt med vilka myndigheter och organisationer länsstyrelsen samverkat för att uppnå målen och formerna för samverkan, hur länsstyrelsen verkat för att uppnå synergieffekter mellan åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet, Mål 1-programmen och övriga åtgärder för utveckling av landsbygden Aktiviteter Strukturstöd inom fiskerinäringen Förvaltning av fiskerilån Projektstöd till lantbruks- och landsbygdsföretag.kompetensutveckling för lantbrukare Jämställdhetsintegrering i genomförandet Resultat Konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara fiskeriföretag Konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara lantbruks- och landsbygdsföretag Genomförda aktiviteter för jämställdhet inom de Antal ärenden om stöd Antal ärenden om fiskerilån Antal utbildningstillfällen Antal kvinnor som deltar i utbildningar Antal ansökningar om projektstöd för kompletterande verksamhet Förändring av antalet fiskare Förändring av antal ansökningar om jordbruksstöd 20

22 areella näringarna Effekter Hållbar utveckling av areella näringar De areella näringarna är viktiga för den regionala utvecklingen, särskilt på landsbygden och i länets skärgårdsområden. Fiske Begränsade insatser gjordes inom fiskets område Näringens utveckling är främst kopplad till ett hållbart utnyttjande av fiskresurserna i Östersjön. Länsstyrelsen samverkade 2004 med regionala organisationer i den rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Möten ägde också rum inom den särskilda beredningsgruppen för stödområdet "Kollektiva åtgärder inom det småskaliga kust- och insjöfisket" Lantbruk Insatserna gjordes med projektstöd i LBU och kompetensutvecklingsprogrammet K 2. Ingen aktiv marknadsföring av stödet gjordes. Ett antal kurser hölls. Avtal slöts med enskilda rådgivare inom temat företagsutveckling. Effekten väntas bli ett ökat antal ansökningar om projektstöd. Synergieffekter uppstod av arbetet i den beredningsgrupp med brett deltagande, som samlades regelbundet för ömsesidig information om projekt i olika program. Deltagande i LAG- gruppens arbete bidrog också till synergieffekter. 21

23 Verksamhetsgren Miljömålsarbete En kraftig ökning redovisades av resursanvändningen inom denna verksamhetsgren. Såväl det övergripande miljömålsarbetet som arbetet med skydd av områden inkl. skötsel m.m. ökade kraftigt. Tillsammans ökade kostnaderna för dessa ärendegrupper med 3,4 mkr. Stora resurser satsades 2004 på miljömålsarbetet, totalt 13,6 mkr direkt i verksamhetsgrenen. Drygt 18 årsarbetare var engagerade. Det övergripande miljömålsarbetet drog 2,7 mkr. Den största satsningen gjordes på förvaltning och skötsel av skyddade områden (4,6 mkr), medan skydd av områden inkl. skötsel m.m. var näst störst (3,2 mkr). Efterbehandling av förorenade områden kostade 1,9 mkr, och kalkning 1,0 mkr, Miljöarbetet inom fiske slutligen drog ca en kvarts miljon kr i kostnad. TABELL VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2004 FÖR VERKSAMHETSGREN MILJÖMÅLSARBETE Kostnader för VG Miljömålsarbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Varav kostnader (tkr) i enlighet med uppdrag 12 Varav årsarbetskrafter i enlighet med uppdrag 12 A B C D E ,46 0 Totala kostnader VG Miljömålsarbete (exkl. OH) 0 varav Övergripande miljömålsarbete och miljöövervakning , (501, 502) varav Skydd av områden inkl skötsel mm (511) , varav (512) ,24 0 varav (513) Varav (519) varav Efterbehandling av förorenade områden (577) , varav Kalkning (58) 962 1, varav Miljöarbete inom rennäring (611, 614, 619) varav Miljöarbete inom fiske (621, 629) 242 0, Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader ( ) , Totala kostnader VG Miljömålsarbete (inkl. OH) , Anm till tabell 1:3: Uppgifter i tabell D och E kan ej lämnas då återrapporteringskravet är felaktigt formulerat. 22

24 TABELLER LÄNSFAKTA INOM MILJÖOMRÅDET Tabell Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Antalet yrkesfiskelicenser minskade kraftigt under Tabell Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Ca Ca Ca Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal yta (ha) Kulturreservat, antal yta (ha) Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) Tabell Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut * Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen * *eventuell felaktig redovisning för 2002: Borde varit 0 i översta raden och för Politikområde Miljöpolitik Mål: Att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Verksamhetsområde Pådrivande och förebyggande arbete Mål: Att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena samt påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar. Verksamhetsområde Bevara och restaurera natur och miljö Mål: Att effektivt genomföra insatser för att bevara, skydda och vårda miljö samt restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen. Verksamhetsområde Kunskap och underlag för miljöarbete Mål: Att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen. 23