Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 1

3 2

4 Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret Övergripande redovisning av verksamhetskostnader VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 17 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete 18 Verksamhetsgren Regional utveckling 31 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 38 Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2006 för verksamhetsgren miljömålsarbete 38 VO Tillsyn och vägledning 46 Verksamhetsgren Social tillsyn 47 Verksamhetsgren Miljötillsyn 58 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelstillsyn 65 Verksamhetsgren Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 68 VO Ärendehandläggning 72 Verksamhetsgren Omställning av energisystemet 75 Verksamhetsgren EU-stöd 77 Verksamhetsgren Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 80 Övrig rapportering 85 Organisationsstyrning 85 Personaluppgifter 89 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter 99 Finansiell redovisning 100 Tilläggsupplysningar och noter 106 3

5 4

6 Mål: Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Sammanfattning av verksamhetsåret 2006 Länsstyrelsens arbete under 2006 kännetecknades liksom alltid av mångfald, gamla och nytillkomna arbetsuppgifter, stora omfattande uppgifter som berör de flesta verksamheter inom myndigheten lika väl som små uppgifter som kanske hanteras av bara en enda person. Alla viktiga och alla bidragande till att göra länsstyrelsen till en mångfacetterad och spännande arbetsplats. Hög kvalitet, god kompetens och effektivt resursutnyttjande. Hög kvalitet, god kompetens och effektivt resursutnyttjande är ledord för vårt arbete. Att kvaliteten på vår ärendehandläggning är god visar ärendestatistiken. Av drygt handlagda ärenden har endast 255 överklagats. Av de överprövningar som vi fått besked om under 2006 har mindre än 20 % ändrats i högre instans. Under året har länsstyrelsens arbete - förutom sedvanlig granskning av Riksrevisionen och JK - även granskats av JO, Boverket, Djurskyddsmydigheten och EU:s revisorer. Länsstyrelsen ser positivt på revisioner eftersom de dels ger bekräftelse på att arbetet utförts på ett korrekt sätt dels visar på hur vi ytterligare kan förbättras. Beslutet om förhöjd kontrollverksamhet inom lantbrukets stödområden utan motsvarande ekonomisk förstärkning fick negativa effekter för länsstyrelsens övriga verksamheter. För Blekinges del behövdes ytterligare ca 3,5 årsarbetskrafter och nödvändiga omprioriteringar medförde att planerade förstärkningar inom miljötillsyn och miljömålsarbete inte kunde genomföras. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som beslutades om inför 2006 medförde att vi kunde rekrytera sex personer till traineeutbildning samt ytterligare tre som förstärkningstjänster för tillsynsverksamhet och ärendehandläggning. Dessa tillskott har varit värdefulla för verksamheten men hade naturligtvis i ännu högre grad medfört önskade effekter om länsstyrelsen fått medel tilldelade för den ökade lantbrukskontrollen. Projektet SLS (Samordnad löneadministration inom sydlänen) har förberetts för att sjösättas under våren Även sydlänssamarbetet i övrigt har förstärkts och utvecklats vilket redovisats i den rapport som länsstyrelsen i Skåne sammanställt och redovisat till regeringen. Länsstyrelsens vision är att ta den ledande rollen i arbetet med hållbar utveckling i länet vilket förutsätter att myndigheten i sig själv är hållbar. Värden som demokrati, rättsäkerhet och effektiv förvaltning är grunden för detta arbete. Styrelsen har beslutat om detta i dokumentet Värdegrund för länsstyrelsen, som stöd i det fortsatta arbetet. Fågelinfluensan Fågelinfluensan som drabbade Blekinge medförde mycket extra arbete för såväl länsveterinären som för andra medarbetare men den medförde också positiva iakttagelser. Länsstyrelsens krisorganisation visade sig fungera på ett utmärkt sätt. Informationen till allmänheten hölls på en mycket sakligt nivå så att oroliga djurägare och övrig allmänhet kände sig trygga och upplevde informationen vederhäftig. Landsbygdsprogrammet Arbetet inom lantbruk har även detta året varit mycket intensivt. Framför allt har arbetet med att ta fram och förankra förslaget till genomförandestrategi för det nya landsbygdsprogrammet krävt stora insatser. 5

7 Ett ökat fokus på regional utveckling kräver samverkan såväl inom länsstyrelsen som med olika externa partners. Fiske Under 2006 har flera frågor rörande fiskerinäringen varit aktuella. Det speciella småskaliga kustnära fisket i Blekinge har ställts inför ytterligare påfrestningar under året genom de begränsningar av fisket som beslutats av EU och i nationella bestämmelser. En konferens om yrkesfiskets problem och möjligheter hölls i maj på länsstyrelsen med deltagande av Fiskeriverkets generaldirektör, ett stort antal fiskare och företrädare för regionala organisationer. Internationellt arbete Länsstyrelsen har vid tre tillfällen under 2006 haft besök av kinesiska delegationer från provinsen Yunnan. Vid ett av besöken deltog Yunnans guvernör Xu Rongkai. Sociala frågor De sociala frågorna är viktiga för länsstyrelsen. Tillsynen har visat att det i länets kommuner finns en uttalad vilja och ambition att utveckla socialtjänsten och dialogen med länsstyrelsens företrädare. Detta gäller i såväl enskilda tillsynsärenden och verksamhetstillsyner som i mer kunskapsfrämjande aktiviteter. Vikten av samverkan mellan kommunerna betonas. Grunden är att såväl tillsyn som främjande aktiviteter ska ha fokus på varaktighet och hållbarhet. Folkhälsouppdraget Arbetet med folkhälsouppdraget har letts av länsstyrelsens speciella grupp för hållbar utveckling och inneburit att alla funktioner har gått igenom sina verksamheter och gjort bedömningar av dessa utifrån ett folkhälsoperspektiv. Arbetet inleddes med en kompetensutvecklingsdag tillsammans med representanter för Folkhälsoinstitutet. Barnperspektivet Också när det gäller barnperspektivet har särskilda kompetensinsatser gjorts genom att barnombudsmannen besökt oss och fördjupat vår kunskap om barnperspektivet i samhällsplaneringen. Barnperspektivet har sedan fått ett särskilt fokus inom några funktioners arbete. Plan- och bostadsfunktionen har tagit fram ett underlag om barnperspektiv i planeringen för att underlätta kommunernas arbete. Jämställdhet Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det löpande arbetet utvecklas efterhand. Fördjupningar görs inom flera områden med stöd av jämställdhetsexperten. Framhållas bör också att intresset för den samverkansgrupp, bestående av länets statliga myndigheter, för jämställdhetsintegrering som länsstyrelsen tagit initiativ till har ökat. Särskilda medel beviljades från Växtkraft Mål 3 vilket resulterat i att skräddarsydda basutbildningar för olika arbetsplatser genomförts på flera, även icke statliga, arbetsplatser i länet. Biosfärsområde Länsstyrelsen har tagit initiativet till att under 2006 och 2007 tillsammans med tre av länets kustkommuner göra en förstudie om huruvida delar av Blekinges kustområde och skärgård uppfyller kraven för att bli ett biosfärområde. Ett sådant område skulle innebära stora möjligheter till utveckling av t ex turism och småföretagande på samma gång som de särskilda kultur- och naturvärdena bevaras. Naturum Länets Naturum har flyttats till nya och mer tillgängliga lokaler och genomgår också en utveckling mot en bredare presentation av länet. Miljömålen och hållbar utvecklingsperspektivet skall genomsyra utställningarna. Världsarvet Länsstyrelsen har koordinerat arbetet med att bevara och utveckla världsarvet. Arbetet har bedrivits i såväl styr- som ledningsgruppen för världsarvsrådet för Örlogsstaden Karlskrona. Till följd av det senaste för- 6

8 svarsbeslutet sker omfattande omvandling av den fysisk miljön inom Marinbasen. Länsstyrelsen deltar aktivt i detta arbete. Energiomställning Energiomställningen hade en framträdande roll i vårt arbete under Bland annat gjordes tillsammans med öviga sydlän insatser för att främja utbyggnaden av vindkraft. Ett vindkraftsseminarium anordnades framför allt riktat till länets kommuner. Länsstyrelsen har också gjort en förstudie om möjligheten att framställa etanol från sockerbetor. Regeringens särskilda satsning på stöd för energieffektivisering har medfört att många av länets invånare har slutat elda med olja och gått över till uppvärmning med pellets eller med värmepump. Trots att drygt ärenden kom in till länsstyrelsen under 2006 har handläggningen av dessa ärenden kunnat ske förhållandevis snabbt. Infrastruktur Två viktiga utredningar pågår för närvarande. Dels utredningen om statliga flygplatser dels om framtida strategiska hamnar. Båda utredarna har besökt Blekinge. Länsstyrelsen deltar aktivt i arbetet med ett utökat samarbete mellan länets två största hamnar. Ingegerd Wärnersson 7

9 Organisation 8

10 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2006 Tabell A Verksamhetskostnader 2006 Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet 9 Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete , ,55 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete , ,88 VG Regional utveckling , ,70 VG Miljömålsarbete , ,97 VO Tillsyn och vägledning , ,61 VG Social tillsyn , ,01 VG Miljötillsyn , ,56 VG Djur- och livsmedelstillsyn 930 0, ,39 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn , ,65 VO Ärendehandläggning , ,84 VG Omställning av energisystemet , ,81 VG EG/EU-stöd , ,90 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning , ,12 SUMMA PRODUKTION , ,00 Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN , , ,00 Resurssamverkan 1) Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,7 Nivå 2 ( , ) ,4 Nivå 3 ( ) ,2 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) ,4 Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. Objektkoder som ingår i respektive verksamhetsgren framgår av tabellmallar för de olika verksamhetsgrenarna. Kostnader som definitionsmässigt är myndighetsövergripande skall redovisas som sådana, även om kostnaderna finansieras med externa medel (s.k. OH-pålägg). 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen ska visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4).

11 Det ekonomiska utfallet 2006 visar på en kraftig expansion av verksamheten. Omslutningen var drygt 14 % större år 2006 jämfört med Alla tre verksamhetsområdena ökade; verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete med 12 %, Tillsyn och vägledning med hela 31 % och Ärendehandläggning med 23 %. Tabell B Verksamhetskostnader Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete VG Regional utveckling VG Miljömålsarbete VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelstillsyn VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning VG Trafikärenden (avser RB 2004 och RB 2005) VG Övrigärendehandläggning(avser RB 2004 och RB 2005) VG Omställning av energisystemet VG EG/EU-stöd VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning Resurssamverkan 1 (lokalvård) Myndighetsövergripande kostnader ( ) Totala kostnader (inkl OH) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen ska fördelas på resp. verksamhetsgren. 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. När det gäller fördelningen av kostnaderna mellan verksamhetsområdena kan konstateras att 2006 vid jämförelse med den längre tidsserien var ett ganska normalt år. De myndighetsövergripande kostnadernas andel av totalkostnaden har varierat relativt kraftigt mellan åren. De var %, %, % och %. Tabell B1 Kostnader för representation (tkr) Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Kostnaderna för representation ökade något under året. Beloppet varierar över tiden bl.a. beroende på frekvensen av externa kontakter i verksamheten. 10

12 Tabell B.2 Lokaler Lokalkostnader residens (tkr) Lokalyta residens (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 i residenset Lokalkostnad exkl. residenset varav lokalkostnader för kontorslokaler inkl. biytor Lokalyta exkl. residens (m 2 ) varav lokalyta för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per m 2 exkl. residens Lokalkostnad per m 2 för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per årsarbetskraft exkl. residenset (tkr) ** Lokalkostnad per årsarbetskraft för kontorslokaler inkl. biytor Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) för kontorslokaler inkl biytor * Uppgifterna om lokalyta avser förhållandena den 31 december respektive år. ** För beräkning av årsarbetskrafter hänvisas till FÅB (2000:605), ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. Antalet årsarbetskrafter 2006 var 154 personer med den beräkningsmetod som ESV:s allmänna råd ger. Ändamål Kostnad för lokalvård i egen regi Kostnader för larm och bevakning i länsstyrelsens lokaler Anpassning av lokaler Fastighetsskatt Inför budgetåret 2008 planeras en omflyttning och en förtätning av lokalytorna med syfte att minska den totala lokalkostnaden och att effektivisera lokalutnyttjandet. Nytt hyresavtal skall tecknas med verkan fr.o.m

13 Tabell C Årsarbetskrafter 1) per sakområde m.m Myndighetsövergripande verksamhet (10) 2 10,9 10,7 Administration och intern service (11) 17,0 16,8 30,3 Övrig förvaltning (20) 2,0 Övrig förvaltning (21) 1,3 1,7 2,4 Kommunikationer (24) 1,7 Kommunikationer (25) 3,9 5,7 5,9 Kommunikationer (34) 1,0 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 1,4 1,0 1,2 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 4,6 7,9 5,7 Arbetsmarknad (36) - - Hållbar samhällsplanering och boende (40) 6,5 Stöd till boende (41) 2,0 6,9 6,2 Omställning av energisystemet (42) 0,6 Kulturmiljö (43) 7,8 7,0 4,9 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 2,8 3,4 3,2 Naturvård och miljöskydd (5) 39,1 37,3 31,8 Lantbruk (60) 15,8 14,3 14,9 Rennäring (61) - - Fiske (62) 1,64 2,3 2,1 Skogsbruk (64) - - Social omvårdnad (70) 7,2 4,9 5,9 Jämställdhet (80) 0,9 0,9 1,4 Integration (85) 0,1 0,3 0,1 Resurssamverkan, lokalvård 2,4 Summa 130,6 121, Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. 2 Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2004 summan av ( ) 3 Tabellen har ändrats fr.o.m därför är 2005 och 2004 summan av flera koder Länsstyrelsens resurser i form av årsarbetskrafter ökade relativt mycket under 2006 till följd av den särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärd som innebar att trainee- och förstärkningspersonal kunde anställas. De sakområden som ökade under 2006 var också de som tilldelades dessa nya resurser. 12

14 Tabell D Redovisning av ärenden 2006 Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga verksamhetsområden.i de fall individärenden förekommer under Kommunikationer och Regional utvecklingspolitik skall dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J K Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Antal Antal Antal Utgående Antal Antal varav Genomsnittlig inkomna initiativärenden beslutade balans över- över- antal ärenden ärenden (F=B+C+ klaga- klaga- ändrade 3 genom (exkl initiativärenden) D-E) de ärenden de ärenden som avgjorts i högre instans Strömnings tid (dagar) Ingående balans Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. Övrig förvaltning (20-21) varav stiftelser (206) varav kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag (212) Yrkesmässigtrafik (24) varav tillsyn och kontroll (utom taxiföralegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k. gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden varav körkortsingripanden (253) Gröna handledarskap Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmäna veterinära frågor (284) Regional utvecklingspolitik (30) Infrastrukturplanering (34)

15 A B C D E F G H I J K Sakområde och del av Ingående Antal Antal Antal Utgående Antal Antal varav Genomsnittlig Antal ej sakområde balans inkomna initiativärenden beslutade balans över- över- antal beslutade ärenden ärenden (F=B+C+ klaga- klaga- ändrade 3 genom ärenden, (exkl initia- D-E) de ärenden de ären- Strömnings äldre än två år. tivären- den) 1 den som avgjorts i högre instans tid (dagar) Arbetsmarknad (36) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Omställning av energisystemet (42) Kulturmiljö (43) Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarligverksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarligverksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenadeområden, efterbehandling (57)

16 Sakområde och del av sakområde A B C D E F G H I J K varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskområden (575) Antal Antal Antal Utgående Antal Antal varav Genomsnittlig inkomna initiativärenden beslutade balans över- över- antal ärenden ärenden (F=B+C+ klaga- klaga- ändrade 3 genom (exkl initiativärenden) D-E) de ärenden de ärenden som avgjorts i högre instans Strömnings tid (dagar) Ingående balans Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. Restaurering (58) Lantbruk (60) IAKS, Ararat varav stöd till jordbruket enligt EG s förordningar (601) Rennäring mm (61) Fiske (62) Skogsbruk (64) Social omvårdnad (70) varav tillsyn och rådgivning (701) Jämställdhet mellan kvinnor och män (80) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. skall ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Med genomsnittlig genomströmningstid avses tid från inkommen/initierat till beslutat ärende. Exkludera lantbruksärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 6 Diarieförda i Diabas redovisas under 251 även om de är gröna handledarskap. Kommentar: 4) Måttet Genomsnittlig handläggningstid är framtaget via Diabas Webb-modul för statistik medan övrig statistik är hämtad från diabas uppföljning. 6) Gröna handledarskap diarieförs inte i Blekinge och har därför särredovisats 15

17 Tabell D1. Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska personer Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras. A B C D Sakområde och del av sakområde Antal inkomna ärenden under 2006 Antal beslutade ärenden under 2006 Antal överklagade ärenden under 2006 Kommunikationer (24-25, 34), exklusive s.k. gröna ärenden Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers

18 LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål: Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Länsstyrelsen hade under 2006 ett omfattande arbete med samråd och nätverk gentemot statliga verk och myndigheter, mot kommunerna i länet och det kommunala samverkansorganet samt mot näringslivet. Denna samverkan omfattar i princip alla sakområdena inom myndigheten. Under året var målsättningen att länsstyrelsen skall vara den främsta statliga aktören för en hållbar utveckling vägledande för arbetet. En fortsatt kunskapsuppbyggnad genomfördes inom myndigheten för att ge hållbar utveckling ett reellt innehåll. För samordningsarbetet och för det sektorsövergripande arbetet spelar det regionala utvecklingsarbetet och samhällsplaneringen en särskild roll. Kontakterna med kommunerna och det kommunala samverkansorganet genomfördes under 2006 inom ett stort antal områden av betydelse för länets utveckling. Det gällde inte minst inom infrastrukturområdet där stora aktiviteter planerades eller genomfördes Länsstyrelsens roll som statens företrädare lyftes fram inom ramen för de partnerskap som verkar i länet inom berörda insatsområden. Mycket av samhällsplaneringen förverkligas genom kommunal verksamhet. Länsstyrelsen fortsatte under 2006 att bedriva samordningsaktiviteter inom fysisk planering i syfte att samordna olika statliga intressen och därmed aktivt medverka i samhällsplaneringen. Ny kunskap tillfördes vid utbildningar och seminarier. Miljökonsekvensbedömningar och tillsyn var också inslag i detta arbete liksom uppdatering och utveckling av planeringsunderlag. 17

19 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Tabell 1.1 Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2006 för verksamhetsgren utåtriktat sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter 1 Totala kostnader VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete (exkl. OH) ,63 varav Övrig förvaltning (200, 201) 983 1,40 varav Trafik (240, 250) 818 1,17 varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor.(280, 289) 239 0,34 varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 583 0,83 varav Infrastruktur (34) 686 0,98 varav Hållbar samhällsplanering och boende ( ) ,35 varav Energiomställning (420, 4209, 421, 422) 183 0,26 varav Kulturmiljö (430) 977 1,39 varav Krishantering, skydd mot olyckor och civiltförsvar (450, , 459) ,36 varav Naturvård och miljöskydd (500) ,45 varav Lantbruk (600) ,01 varav Rennäring (610) - 0,00 varav Fiske (620) 502 0,72 varav Social omvårdnad (700) ,39 varav Jämställdhet (80) 598 0,85 varav Integration (85) 85 0,12 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader ( ) ,49 Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete (inkl. OH) ,12 Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall redovisas endast för Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 förordningen(2000:605) om budgetunderlag och årsredovisning. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. I verksamhetsplanen budgeterades kostnaderna till 12,8 mkr. Budgeten reviderades i juni månad till 16,5 mkr. Utfallet blev 1,4 mkr högre. Samtidigt kan konstateras att antalet årsarbetskrafter var i stort sett detsamma som 2005, d.v.s. 25 årsarbetskrafter. Kostnaderna ökade betydligt inom Övrig förvaltning, Hållbar samhällsplanering och boende, Naturvård och miljöskydd samt Social omvårdnad. Inom dessa verksamhetsgrupper ökade också antalet årsarbetskrafter, i huvudsak genom att trainee- och förstärkningsresurser tillfördes under året. Energiomställning var en ny verksamhet som etablerades och byggdes upp under senare delen av verksamhetsåret. Tabell Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) varav ramanslag 32:1, netto (tkr) varav övrig finansiering (tkr) Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,0 1,0 1,6 Verksamhetsintäkter Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) 18

20 Sakområdet hade en oförändrad andel av myndighetens resurser 2006 jämfört med året innan. Mål 1: Länsstyrelserna skall stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar utveckling i länen med vägledning av regeringens strategi för hållbar utveckling. Återrapportering 1 Redovisa för sakområdena kulturmiljö, naturvård och miljöskydd, integration samt för hållbar utveckling, länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet för en hållbar utveckling och en kortfattad bedömning av varför det varit framgångsrikt, eventuella svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt, samt vilka behov det finns av kunskapsstöd eller annat stöd för att vidareutveckla integrations- och hållbarhetsperspektivet i länsstyrelsernas verksamhet. I regeringens skrivelse Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (Skr 2005/06:126) betonas länsstyrelsens ansvar för hållbar utveckling. Inom miljöområdet har länsstyrelsen ett uttalat ansvar. Det var därför viktigt att utveckla det sektorsövergripande arbetet så att det särskilda ansvaret för miljöfrågorna får ett genomslag i genomförandet av de två övriga delarna av begreppet hållbar utveckling. Som framgår av den ekonomiska redovisningen tillfördes länsstyrelsen stora resurser i form av annan finansiering under 2006 till kunskapsuppbyggnad och sektorsövergripande arbete inom framför allt kulturmiljöområdet. Kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsåterföring och aktivt stöd genom rådgivning och i förekommande fall bidragsgivning resp. tillsyn och tillsynsrådgivning var de åtgärder länsstyrelsen använde under 2006 för att samordna och få effektivitet i arbetet. Exempel på detta var det omfattande arbetet med samråd inom ramen för länsstyrelsens s.k. TIS-möten Tvärsektoriellt Informations- och Samrådsmöte. Under 2006 genomfördes 22 sådana möten. Vid många av dessa fördes diskussioner och gjordes bedömningar som bidrog till ett framgångsrikt sektorsövergripande arbete. Nytt planeringsunderlag- under 2006 särskilt om vindkraft, men också om läget betr. förorenade områden i länet bidrog också till ett mera effektivt och sektorsövergripande arbete. Kulturmiljövården deltog under 2006 i en rad av tidiga samrådsmöten, styr- och ledningsgruppsmöten m.m. med marinbasen, Karlskrona kommun och Fortifikationsverket för planering av omgestaltningen av verksamheten inom marinbasen Länsstyrelsens ansvar för en hållbar utveckling, så som regeringen uttryckt den och myndighetens egen ambition i frågan, ställdes under 2006 mot den bistra verkligheten i form av begränsade resurser. Begränsande för en framgångsrik sektorsamordning inom de aktuella områdena var även den sektorisering som är förhärskande inom den statliga verksamheten. När det gäller sakområdet integration var verksamheten under 2006 av blygsam omfattning. Sakområdet är relativt nytt för länsstyrelsen. Under året fortsatte kunskapsuppbyggnaden, men i alltför liten omfattning för att ge utrymme för en mera samlad resurs som svarar mot de förväntningar som kan ställas. Politikområdet berör hela myndigheten mer eller mindre, men med särskilt fokus på sakområdena regional ekonomi, jämställdhet samt social omvårdnad. Dessa tre sakområden samverkade under Det behövs emellertid en mera samlad aktivitet, med betydande inslag av kunskapsuppbyggnad, för att verksamheten skall bli effektiv. Detta var fortfarande under 2006 en organisations- och resursfråga som förutsätter en större tydlighet från uppdragsgivarens, d.v.s. regeringens sida. 19

21 Inom sakområdena kulturmiljö och naturvårdsförvaltning utfördes sektorsövergripande arbete inom miljömålsarbete, LBU, naturum och världsarvsfrågorna Mål 2: Länsstyrelsen skall ha förmåga att vid räddningstjänst eller vid en kris som berör länet snabbt kunna upprätta en ledningsfunktion avseende bl.a. samordning och information. Funktionen skall vara utbildad och övad för sådana händelser. Återrapportering 2 Länsstyrelsens arbete tog sin utgångspunkt i en risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med gällande förordning. I enlighet med verksamhetsplanen genomfördes och avslutades arbetet med intern risk och sårbarhetsanalys av respektive funktion inom myndigheten Länsstyrelsens organisation med vakthavande befäl (VB) fick under året regelbundet information och utbildningsaktiviteter genomfördes. Exempel på detta var besök på SOS Alarm AB i Växjö, och utbildning av Combitech AB i informationssystemet ISAK tillsammans med samverkande myndigheter i länet. En del av organisationen utbildades i informationssystemet WIS av Krisberedskapsmyndigheten. Erfarenhetsträffar med vakthavande befäl i sydlänen genomfördes i Växjö och Malmö. Månadsmöten med VBorganisationen infördes efter semesterperioden Utbildning i ledningsmetodik inklusive övningsmoment genomfördes för länsstyrelsens ledningsorganisation i december Under våren 2006 drabbades länet av den aviära influensan H5N1 (den s.k. fågelinfluensan). Länsstyrelsen var då uppehållsplats för Jordbruksverkets operativa insatschefer. Ledningsplats iordningsställdes, presskonferenser arrangerades och ett stort antal samverkansmöten mellan inblandade aktörer genomfördes. Flera av länsstyrelsens funktioner var under månaderna mars och april mycket engagerade i denna stora aktivitet. I slutet av september 2006 genomfördes ett utvärderingsmöte på länsstyrelsen, där länsstyrelsens insatser under våren lovordades. Mötet, där i stort sett samtliga samverkande myndigheter deltog, utgjorde också en beredskapshöjning om en liknande influensa skulle aktualiseras under hösten/vintern. Under den s.k. Libanonkrisen aktiverades delar av länsstyrelsens krisberedskapsorganisation. bl.a. för lägesrapporter till Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Delar ur länsstyrelsens ledningsorganisation var representerad vid övningar under det gångna året. Länsstyrelsens miljöatlas digitaliserades under Blekinge har av KBM, tillsammans med Gävleborgs län, utsetts som provutvärderingslän avseende avtalet mellan staten och landets kommuner. Avtalet omfattar samtliga kommuner i länet samt räddningstjänstförbunden. Under 2006 genomfördes två möten mellan berörda representanter tillsammans med KBM och SKL (Sveriges kommuner och landsting). 20

22 Mål 3: Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av samordning, samverkan och information på regional nivå säkerställs vid olyckor och kriser i samhället. Länsstyrelsen skall stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas, såväl före som under och efter en kris. I händelse av ett krisläge skall länsstyrelsen på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga aktörer. Återrapportering 3 Inom ramen för uppgiften som områdesansvarig myndighet skall länsstyrelsen redovisa en bedömning av sin förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Länsstyrelsen skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet och inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Länsstyrelsen skall översiktligt redovisa de åtgärder som vidtagits för att verka stödjande med avseende på kommuner, landsting och organisationer inom området skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Gränssättande faktorer De mest framträdande gränssättande faktorerna 2006 var reservkraftsförsörjningen av el i landstatshuset och uthålligheten i krisledningsorganisationen. Organisationen var t.ex inte dimensionerad för en kärnteknisk olycka och efterföljande sanering. Åtgärder Ett större beredskapsseminarium, benämnt Framtidsvisionen, genomfördes under 2006 med deltagande av ledningsrepresentanter från länets samtliga kommuner och landsting samt med medverkan av ett stort antal samverkande myndigheter. Seminariet ingick som en del i utvecklingen av det regionala krishanteringsrådet K-Sam. Under våren drabbades länet av fågelinfluensan. Detta genererade ett stort samverkansarbete mellan länsstyrelsen och berörda myndigheter som t.ex. SJV, SVA, KBM, Polisen, KBV, Försvarsmakten, kommunerna samt övriga drabbade länsstyrelser. Inom länsstyrelsen medverkade flera funktioner i arbetet. Ett omfattande arbete genomfördes under året för att kartlägga verksamheten vid företag som bedriver s.k. farlig verksamhet. Utvecklingen av krishanteringssystemet fortsatte genom medverkan i ett antal arbetsgrupper dels i projektet Sydlänssamverkan, dels i centrala arbetsgrupper. En övningsdag i oljeskyddsberedskap genomfördes i samverkan med Länsstyrelsen Skåne och Räddningsverket. I december genomförde länsstyrelserna i Skåne och Blekinge en presentation av några riskoch sårbarhetsanalysmodeller för kommunerna. Länsstyrelsen arrangerade ett samverkansmöte för länets POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) och Landstingets PKL-grupper (psykologisk katastrofledning) tillsammans med Räddningsverket. En ny oljeskyddsplan, gemensamt med kustlän som ingår i Sydlänssamverkan, togs fram. 21

23 Mål 4: Länsstyrelsen skall bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i länet. Särskilt fokus skall under året läggas på Regional utveckling, Landsbygdsutveckling, Social tillsyn, Kommunikationer och Hållbar samhällsplanering och boende. Samverkan skall ske med strategiska statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i länet. Återrapportering 4 Redovisa: hur arbetet med jämställdhetsintegrering har bidragit till en utveckling av verksamheten inom ovanstående områden, särskilt med avseende på resultat för det utåtriktade arbetet, samt vilka insatser som gjorts av länsstyrelsen för att övergripande stödja viktiga aktörer i länet när det gäller jämställdhetsintegrering, samt omfattningen och resultatet av dessa insatser För drygt två år sedan genomförde länsstyrelsen ett stort utvecklingsprojekt kring jämställdhetsintegrering där samtliga medarbetare och sakområden deltog. Alla relevanta funktioner gjorde en kartläggning och analys av verksamheten för att identifiera de områden som var viktiga att arbeta vidare med ur ett jämställdhetsperspektiv. Det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering inom de olika funktionerna bygger vidare på resultaten av detta arbete. Under 2005 och början av 2006 gjordes förnyade analyser inom de prioriterade områdena. I det följande redovisas gjorda insatser under 2006 inkl diskussion om erfarenheter av arbetet samt resultat inom de särskilda fokusområdena i Mål 4. Regional utveckling Under 2005 genomfördes inom funktionen Regional ekonomi en jämställdhetsanalys med förslag till åtgärder. Funktionen arbetade under 2006 med att genomföra de föreslagna åtgärderna enligt följande. Företag med tio eller fler anställda skall enligt jämställdhetslagen upprätta en jämställdhetsplan. Under året kompletterades de ansökningsformulär som användes för olika typer av företagsstöd med frågan om jämställdhetsplan finns. Har företaget inte upprättat sådan plan skall länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhetsområdet kontakta företaget för stöd med att upprätta en plan. Huvuddelen av de sökande företagen har dock färre än tio anställda. Inom informationsarbetet genomfördes särskilda insatser för att nå kvinnor som är företagare eller potentiella företagare. Planerade informationsmöten genomfördes med vissa kommuner och målgruppen kvinnor uppmärksammades speciellt vid kontakter med organisationer som har en företagsrådgivande uppgift. Stödformen Mikrobidrag enligt förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling marknadsfördes under året särskilt mot kvinnor på grund av att denna stödform är särskilt lämpad för kvinnor som startar företag. Länsstyrelsen har också omprövat sin praxis för denna stödform just för att kvinnor skall kunna utnyttja detta stöd. Genom insatserna ökade antalet kvinnor som var företagare och som fick stöd från 11 år 2005 till 25 år Under året prioriterade länsstyrelsen, inom ramen för projektverksamheten, projekt med jämställdhetsinriktning. Landsbygdsutveckling En regional genomförandestrategi för det nya landsbygdsprogrammet togs fram under Vid nulägesbeskrivningen gjordes en kartläggning bl. a. från ett jämställdhetsperspektiv där en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad kunde konstateras. Åtgärder för att motverka detta kommer att vidtas inom programmet. Ett stort hinder för arbetet är dock avsaknaden av verktyg i det vardagliga arbetet. Regelverket fokuserar på en brukare per ärende. Frågor som kan ställas är: Vem döljer sig bakom namnet? Vilka är delaktiga i företaget? På vilket sätt? Skulle de som inte är så delaktiga vilja ha mer kunskaper/ inflytande?. 22

24 I arbetet med kompetensutvecklingsmedel (KULM) har under årens lopp ansträngningar gjorts att finna insatser som kan öka delaktigheten för kvinnor. Försök att få till stånd en förändring av ansökningsblanketten för EU-stöd har gjorts där ytterligare en person som medsökande anges i syfte att få in kvinnor i systemet. Detta har emellertid visat sig svårt att genomföra på ett juridiskt korrekt sätt. I vissa aktiviteter noterades dock ett större inslag av kvinnor, på grund av att verksamhetsområdet i sig engagerar kvinnor mer. Till exempel kan nämnas tvärvillkorsutbildning under hösten som var skräddarsydd för hästägare. Då var könsfördelningen jämn eller hade till och med en övervikt av kvinnor. Slutsatsen av detta blir att om resultat skall nås bör aktiviteter arrangeras inom områden med stort kvinnligt engagemang. Detta kräver inga extra resurser. Kärnfrågan kvarstår dock: medverkar handläggning och rådgivning till ökad jämställdhet eller vidmakthålls den rådande ordningen. Social tillsyn I all verksamhetstillsyn ställdes frågor om jämställdhet och på vilket sätt ett jämställdhetsperspektiv integrerades i den verksamhet som var föremål för tillsyn. Det har visat sig att i flertalet verksamheter ägnas ingen särskild uppmärksamhet åt jämställdhet förutom när det gäller personalfrågor. Ett standardsvar är att inom verksamheten behandlar man vårdtagarna individuellt. Det är individens behov som är styrande oberoende av om det är en man eller kvinna! Särskild uppmärksamhet ägnades under året Individ- och familjeomsorgen. Utifrån resultatet av en enkät genomfördes besök i två kommuner redan Länets övriga tre kommuner besöktes under 2006 tillsammans med sakkunnig för jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen. Resultatet sammanställdes i en rapport. Det fanns i kommunerna få exempel på verksamheter som systematiskt arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ett undantag är Karlskrona kommun som utifrån 3R-metoden har gjort flera analyser. Denna kommun arbetade med stöd av statsbidrag under 2006 med kunskapsuppbyggnad och sammanhållen vårdkedja för kvinnor med missbruksproblematik. Jämställdhetsanalyser betraktas därvid som en nödvändig komponent för att utveckla kvalitén i verksamheten. Inom äldreomsorgen genomfördes verksamhetstillsyn avseende rättssäkerhet vid ansökan om hemtjänst och på flera särskilda boenden för äldre. Vid samtliga dessa tillsyner ställdes frågor om hur jämställdhet beaktas. Frågorna ställdes till olika personalkategorier och på olika nivåer. Genomgående var att det saknas ett jämställdhetsperspektiv inom denna verksamhet. Intervjupersonerna uppgav att de inte har tänkt närmare på ämnet. Genom att ställa denna typ av frågor lyftes ämnet och en process initierades hos de berörda tillsynsobjekten att mer aktivt beakta ett jämställdhetsperspektiv inom respektive verksamhet. Äldreskyddsombudet deltog under året i en nationell konferens om jämställdhetsintegrering inom äldreomsorgen och ingår i en nationell arbetsgrupp för detta. Inom handikappområdet presenterades Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst vid möte med kommunernas LSS-handläggare, varvid jämställdhetsexperten medverkade. Meddelandebladet med samma namn delades ut. Även inom detta område ställs vid verksamhetstillsyn alltid frågor om hur jämställdhetsperspektivet beaktas. Liksom tidigare vill länsstyrelsen framhålla att integrering av ett jämställdhetsperspektiv måste ses som en process och långsiktig strategi. Under 2007 kommer därför arbetet att fortsätta och särskild uppmärksamhet ska ägnas åt äldreomsorgen. När det gäller statsbidragen betonade länsstyrelsen särskilt jämställdhetsperspektivet i inbjudan att ansöka om sådana medel. I en uppföljning, som gjorts av statsbidrag fördelade under , efterfrågades hur jämställdhetsperspektivet beaktats. Enkätsvaren visade att endast cirka tjugofem procent av de tillfrågade projekten i större eller mindre omfattning beaktat jämställdhet. Länsstyrelsen kommer därför i den fortsatta behandlingen av statsbidrag att ytterligare framhålla vikten av att kvinnors/mäns och flickors/pojkars perspektiv beaktas. 23

25 Länsstyrelsen har i sin tillsyn under flera år påtalat vikten av att särskilt uppmärksamma kvinnor med missbruksproblematik mot bakgrund av att vården till största del är utformad efter mäns behov. Ett projekt om missbrukande kvinnor startade under året i Karlskrona kommun med stöd av statsbidrag från länsstyrelsen. Resultatet har blivit att arbetet nu går vidare och ett multidiciplinärt team skapas med syfte att erbjuda hjälp till gravida kvinnor med missbruksproblem och/eller som är utsatta för våld.. Hållbar samhällsplanering och boende Hur samhället utformas och hur den bebyggda miljön utvecklas har betydelse för jämställdheten t.ex. att bostadsbebyggelse, infrastruktur, service, arbetsplatser m.m. lokaliseras på ett sådant sätt att god tillgänglighet och trygga miljöer skapas för både män och kvinnor. Länsstyrelsen arbetade under året med att integrera jämställdhetsaspekterna i kommunernas fysiska planering, både i översiktsplanering och detaljplanering. Det är framförallt i översiktsplaneringen som möjligheterna att införliva frågorna bedömts vara stora. Två av länets fem kommuner arbetade under 2006 med att ta fram nya översiktsplaner. I samband med detta lämnade länsstyrelsen råd och synpunkter i syfte att uppmärksamma och integrera jämställdhetsfrågorna. Detta dokumenterades bl.a. i skriftliga yttranden. Råden och synpunkterna behandlade bl.a. vikten av att ta fram och använda könsuppdelad statistik som underlag för planeringen samt vikten av att koppla jämställdhetspolitiska mål till de åtgärder som avses ske i mark- och vattenanvändningen. Det går i nuläget inte att dra några långtgående slutsatser av det arbete som sker men tendensen är att jämställdhetsfrågorna nu får större uppmärksamhet i översiktsplanerna jämfört med tidigare versioner. En jämställdhetsanalys av arbetet med översiktsplaner planeras. Länsstyrelsen lämnade även råd och stöd till kommunerna när det gäller jämställdhetsaspekternas hantering i detaljplaner. I dessa sammanhang är det i första hand lokaliseringen och utformningen på detaljnivå som studeras från jämställdhetssynpunkt. Länsstyrelsen uppmärksammade i dessa sammanhang bl.a. att en av länets kommuner (Karlshamn) använder en checklista för att bedöma hur planen förhåller sig till jämställdhetsaspekterna. Detta är ett bra exempel på hur man kan arbeta genomfördes i samarbete med jämställdhetsexperten besök i länets fem kommuner i syfte att sprida kunskaper och diskutera frågor om hur jämställdhetsfrågor kan hanteras i fysisk planering. Vid mötena framkom det bl.a. intresse från kommunerna om att ytterligare öka kunskaperna inom området. Länsstyrelsen i Blekinge län tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar län har därför startat ett samarbete i syfte att sprida mer kunskaper inom området. Ett gemensamt seminarium kommer att anordnas i januari Kommuner och andra statliga myndigheter har inbjudits att delta. Stöd till viktiga aktörer i länet när det gäller jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen samlar, sedan ett drygt år tillbaka och således även under 2006, en samverkansgrupp för jämställdhetsintegrering som består av representanter för länets statliga myndigheter. Representanterna är direkt utsedda av myndighetschefen efter ett möte med ledningarna i den s k statliga familjen. Gruppen träffas två gånger per halvår och erbjuds även att delta i seminarier för kunskapsutveckling. Syftet med gruppen är erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling för att därigenom få myndigheterna att påbörja arbetet med jämställdhetsintegrering. Gruppen utökas från 2007 med representanter för landstinget och länets kommuner. Myndigheterna erbjuds konsultativt stöd samt utbildningar genom samverkansprojektet JämSyd. För att öka resurserna och därigenom erhålla ett större genomslag när det gäller arbetet med jämställdhetsintegrering i länet söktes medel från Växtkraft Mål 3. Medel beviljades från november 2006 och ett år framåt. Under våren 2006 genomfördes ett antal utbildningar med sammanlagt ca 50 deltagare från de olika myndigheterna. Skräddarsydda s.k. basutbildningar, d v s basutbildningar för en särskild arbetsplats utformad efter specifika behov, genomfördes i Sölvesborgs kommun, Migrationsverket, Equalpartnerskapet ESMEC, Kustbevakningen samt i Polismyndigheten i Blekinge län. 24

26 Utbildningar som redan är inbokade kommer att genomföras med Marinen, Musik i Blekinge, Karlskrona kommun och F17. Polisen i Blekinge kommer att påbörja ett utökat arbete med jämställdhetsintegrering, till att börja med en del av sin verksamhet (troligen närpolisens verksamhet), under Övriga insatser när det gäller jämställdhetsintegrering och som genomförts under verksamhetsåret var: Fortsättning av Mål 3 projektet Jämställdhet i för- och grundskolan i Blekinge. Fyra seminarier samt ett tiotal möten med samverkansgruppen genomfördes. Av länets fem kommuner arbetade två aktivt med frågan under året. En kommun planerar att påbörja ett arbete medan en kommun ännu ej bestämt sig. Medverkan i programarbetet för strukturfondsprogram för perioden Granskning av projektansökningar till EU:s strukturfonder Mål 2 Södra och Öarna. Svårigheter Arbetet med jämställdhetsintegrering är prioriterat och externa aktörer efterfrågar alltmer olika utbildningar och stöd när det gäller upplägg och genomförande. Genom JämSyd arbetar länsstyrelserna alltid två och två vilket medför att tid också måste läggas på resor och utbildningar till de övriga sydlänen. Det blir allt mindre tid kvar till planering, förberedelser och marknadsföring. Eftersom det inte finns några extra medel till detta är det svårt att hinna nå ut i länet i önskvärd omfattning. Medel från Växtkraft Mål 3 har som framgått beviljats fram till halva november Detta innebär i sig en lättnad men arbetet med administration och rekvisitioner tar mycket tid i anspråk. Till detta kan läggas att den statliga delegationen för jämställdhetsintegrering - Jämstöd -läggs ned den första april Denna har utgjort ett ovärderligt stöd när det gäller metodutveckling och utbildning. Särskilda medel för arbetet skulle medföra ett mer effektivt arbete i länet med jämställdhetsintegrering. Det finns en stor variation när det gäller myndigheters intresse och vilja att starta arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta gällde även Hos de flesta statliga myndigheter finns en kunskap och medvetenhet både om att arbetet ska göras och om nyttan av det. När det gäller kommunerna och landstinget är det betydligt svårare att nå ut för att starta en process. I Blekinge län är Karlskrona kommun ett undantag. Där har man inom vissa verksamheter ( t ex IFO) sedan flera år arbetet med analyser med hjälp av 3Rmetoden. Under 2007 kommer arbetet med jämställdhetsintegrering att utvecklas ytterligare. För att nå kommunerna har strategin tillämpats att via olika områden, t ex plan- och socialkontoren, öka kunskaperna om jämställdhet och värdet av jämställdhetsintegrering av verksamheten. När det gäller det kommunala samverkansorganet Region Blekinge kan konstateras att arbetet med jämställdhetsintegrering inte hade påbörjats år Mål 5: Aktuellt och samordnat underlag om hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt skall finnas tillgängligt och på ett samlat sätt användas i länsstyrelsernas verksamhet inom olika sakområden. Länsstyrelsen skall genom tidiga kontakter och samråd verka för att det nationella perspektivet får genomslag i kommunernas fysiska planering och att planeringen samordnas så att den främjar en hållbar utveckling i länet och regionen. Länsstyrelsen arbetade 2006 med att utveckla och sprida planeringsunderlag. I samverkan med länsstyrelserna i Kalmar, Skåne, Halland och Västra Götaland tog länsstyrelsen fram planeringsunderlag för storskaliga vindkraftetableringar till havs. Även planeringsunderlaget för storskaliga vindkraftsetableringar på land kompletterades i enlighet med regeringens uppdrag. Båda uppdragen redovisades till dåvarande Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. En översyn påbörjades av det regionala underlagsmaterialet för översiktsplaneringen. Identifieringsarbetet om markföroreningar i digital form redovisades. 25