- Den läsande och lärande skolan. Välkommen till Sandbäcksskolan

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (46) Kvalitetsredovisning Grundskola med Fritidshem 2012/2013 Sandbäcksskolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Sandbäcksskolan - Den läsande och lärande skolan

2 2 (46) VÄLKOMMEN TILL SANDBÄCKSSKOLAN GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 6 Elever... 6 Analys beträffande elever med utländsk bakgrund... 6 Personal... 7 Resultat... 7 Frågor i personalenkäten F Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP (REKTORS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 9 Resultat... 9 F Kvalitetsarbetets upplägg Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION (SKOLAN OCH OMVÄRLDEN OCH ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN) Resultat Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat F Analys beträffande image GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Skolår F-6/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) Resultat Analys beträffande trygghet och trivsel Elevfrånvaro under, avstämning sista sdag Resultat Lokalutrymmen och utemiljö Resultat Analys beträffande lokaler och utemiljö ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE)... 32

3 3 (46) Resultat Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll DELAKTIGHET (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMT SKOLA OCH HEM) Resultat Analys beträffande delaktighet PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR... 39

4 4 (46) Välkommen till Sandbäcksskolan - en läsande och lärande skola Efter tre års arbete som rektor på Sandbäcksskolan följer här en kort sammanfattande verksamhetsberättelse för et 2012/13. På Sandbäcksskolan arbetar 60 medarbetare som hellre letar möjligheter än svårigheter. Personalen följer och bidrar till kvalitetsprocesserna med stort engagemang. Vårt ledningsteam har bestått av två rektorer och en utvecklingsledare. Vi har haft cirka 500 elever på skolan och 300 av dem har varit inskriva i något av våra fem fritidshem. Två grundbultar Det har funnits två grundbultar i tänkandet och valet av organisation: 1. Väl fungerande arbetslag Det underlättar utvecklingen av en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt. 2. Tydliga strukturer som underlättar för barn i behov av särskilt stöd och deras familjer. Kan skapas om arbetslagen fungerar väl. Prioriterade målsättningar Skolan har lyft fram tre prioriterade målsättningar under året: - förebyggande elevhälsa - språkutvecklande arbetssätt - tydliga och synliga lokala pedagogiska planeringar Fritidshemmen har drivit projektet Berättande i fritidshemmet och utvecklat rastaktiviteter för skolans elever. Profilering av Sandbäcksskola; En läsande och lärande skola Under året har vi fortsatt arbetet med att diskutera vår profil så att tolkningen ska omfattas av alla. Vi har fortsatt precisera de nyckelbegrepp som är centrala och som bygger på ordet KUNSKAP; Kreativitet, Utmanande arbetssätt, Nyfikenhet, Språkutveckling, Kommunikationsförmåga, Ansvar och inflytande och Personlig utveckling. Tyngdpunkten har vi lagt på att konkretisera våra olika läsutvecklande strategier. Många viktiga processer Under mina tre år som rektor har vi haft viktiga processer igång: 1. Vi har arbetat mycket med att formulera bra lokala pedagogiska planeringar för skolans samtliga verksamheter och att skapa individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som ska vara lärorika för eleverna att ta del av. 2. Det här et har vi satt betyg för första gången. Det har varit en hel del att sätta sig in i för pedagogerna för att hantera dem och göra likvärdiga bedömningar. 3. Vi har genomfört nationella prov där vi i år även har prövat elevernas kunskaper inom ett samhällsorienterande och ett naturorienterande ämne. 4. Kommunen har under det senaste et enats om en gemensam timplan och släpper därmed det timplanelösa systemet. 5. Sandbäcksskolan har fortsatt att satsa på sitt främjande och förebyggande arbete kring elevhälsa. Vi försöker att ha ledarskap, förhållningssätt och värdegrund i fokus för att hitta vägar till lärande för alla skolans elever. Trygghetsteamet träffas en gång per vecka där de följer upp incidenter och planerar för olika aktiviteter. Två medlemmar i skolans trygghetsteam harr genomgått en

5 5 (46) värdegrundsutbildning i Skolverkets regi på universitetet i Örebro. Innehållet i utbildningen har genomsyrat några av årets personalmöten och en utbildningsdag där all personal har diskuterat tillsammans. 6. Sandbäcksskolans bibliotek har under vårterminen 2013 fått en bemanning tre dagar per vecka. Vi har en bibliotekarie och en bibliotekspedagog. De leder dels ett biblioteksråd tillsammans med elever och dels en biblioteksgrupp tillsammans med pedagoger. Tillsammans ska de verka för en utveckling av skolbiblioteket som en pedagogisk resurs. 7. Kommunens nya kvalitetsverktyg heter Qualis och det har vi börjat använda. Vi tror att verktyget kan synliggöra och tydliggöra viktiga områden att arbeta vidare med. Vi har valt en modell där vi grundligt har arbetat med respektive Qualis-trappa för att på så sätt involvera samtliga medarbetare. Vi kommer fortsätta arbetet med kvarvarande trappor under höstterminen Elevers och föräldrars delaktighet är en viktig fråga på skolan. Skolans elevråd och föräldraråd har arbetat med övergripande frågor såsom t ex skolmaten, skolgården, skolans toaletter och skolbiblioteket. Elevrådets ordförande och sekreterare och besökt föräldrarådet vid ett tillfälle vilket var mycket uppskattat. 9. Ett viktigt forum för samarbete och idéutbyte är arbetsplatsträffarna där all personal möts en gång per månad för att diskutera skolgemensamma frågor. 10. Något som har stuckit ut lite mer än annat under et är skolans fritidshemsverksamhet. Våra utvecklingsområden har även uppmärksammats av vår lokaltidning Katrineholmskuriren. Det har handlat om: - Rastaktiviteterna (Bilaga 2) - Samarbetet med det lokala föreningslivet - Berättarprojektet - Tigerdagen, temadag på fritidshemmet Tigern - Sandbäcksdagen med syfte att skapa trygghet och en bra Vi-känsla Kanotturer med årskurs 6 Något vi erbjuder våra sexor är en avslutande kanothajk med övernattning och matlagning i det fria. Det är en annorlunda, spännande och utmanande upplevelse för många. Brållans Utöver allt skolarbete har skolan ett eget band, Brållans, som underhåller vid skolstart och skolavslutning. Bandet sprider stor glädje! Sandbäcksdagen För andra året i rad har vi ordnat en särskild dag som vi har döpt till Sandbäcksdagen på initiativ från elever på lågstadiet. Dagens syfte är att skapa ökad trygghet och samhörighet på skolan genom att alla barn går runt på olika roliga och utmanande stationer i åldersblandade grupper. Det är femmorna som sköter ansvaret i de olika grupperna och sexorna som har planerat aktiviteterna och som leder dem. Återigen kan jag konstatera att det händer mycket under ett. Här pågår lärande och arbetsglädje i en härlig blandning varje dag på vår fina skola Sandbäcksskolan. Nu tackar jag för mig efter tre inspirerande och lärorika år. Jag skickar stafettpinnen vidare till de två blivande rektorerna Martin Lindgren och Helena Ohlsson. Lycka till med ert nya uppdrag att, tillsammans med personal, elever och föräldrar, leda utvecklingsarbete vidare mot nya mål! Birgitta Dahlbeck, rektor Sandbäcksskolan

6 6 (46) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) På Sandbäcksskolan arbetar 60 medarbetare som hellre letar möjligheter än svårigheter. Personalen följer och bidrar till kvalitetsprocesserna med stort engagemang. Vårt ledningsteam har bestått av en rektor och två utvecklingsledare. Vi har haft cirka 500 elever på skolan och 300 av dem har varit inskriva i något av våra fem fritidshem. Skolan är organiserad i sju åldershomogena skolarbetslag med tillhörande fritidshem. Elever Antal barn/elever Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor 15/10 15/3 Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar - - Varav elever med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal elever inskrivna % Elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition 15/3 X 499 X Elever som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år ,4 Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/ ,4 Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål ,3 Elever som deltar i modersmål Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk , ,2 Analys beträffande elever med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att grundskolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Andelen elever med utländsk bakgrund, enligt ovanstående definition, har under året minskat något. Det har fått till följd att färre elever deltar i modersmålsundervisning samt att vi har färre som läser svenska som andraspråk. Det system vi utarbetat för hur skolledningen ska få kontroll över de elever som läser och har rätt att bli bedömda i svenska som andraspråk fungerar bra. Vi har under året erfarit att den handlingsplan som finns i kommunen för mottagande av

7 7 (46) elev från IKE ger en trygghet för pedagoger, elever och föräldrar. Det finns en plan att följa och hålla sig till, en känd struktur som är praktiskt genomförbar. Det vi saknar är en samlad bild och analys från IKE kring hur det går för våra elever som läser modersmål. Idag sker rapporteringen till respektive klasslärare men det finns ingen samlad bild att tillgå. Styrkor Det finns en genomarbetad handlingsplan vid mottagande av elever från IKE. Vi har en lärare anställd med behörighet i svenska som andraspråk Förbättringsområden Vi behöver en mera samlad bild av resultat i modersmål från IKE. Vi behöver utveckla rutinerna ytterligare för beslut angående elever som läser svenska som andra språk. Skolan utformar ett välkomstdokument om Sandbäcksskolan som översätts till några av de språk som vi har representerade. Åtgärder för förbättring Lyfter skolans handlingsplan i Elevhälsoteamet och aktualiserar den vid en konferens under hösten 2013 för övrig personal. Skapa tydliga rutiner för beslut gällande undervisning i svenska som andra språk. Översätta välkomstdokument om Sandbäcksskolan i några av de stora språkgrupperna. Personal Personalresurser Avläsningsdatum 15/10 15/3 Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med lärarexamen Varav antal med lärarlegitimation Varav antal med fritidspedagogexa men Varav övriga Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal elever per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/10 15/3 47,93 10,6 5 4,15 51,6 10,4 6 5,12 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten F-6 15) Skolan har en väl fungerande organisation. 75,9 16) Skolan har en bra mötesstruktur. 66,6 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående

8 8 (46) 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 81,5 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 83,3 79,6 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. Skolan har ett välfungerande beslutssystem. Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. Skolan har en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser Sandbäcksskolan är en stor organisation med en bred och rik kompetens bland personalen. Elevantalet för skolår F-6 och antalet barn som skrivs in i fritidshemmens verksamhet är på samma nivå som året innan. Vi har en väl fungerande organisation som vi ytterligare kan utveckla. Vi kan se att vi behöver utveckla våra mötesstrukturer. Där tänker vi att det handlar om att det är svårt att få med samtliga medarbetare i ett arbetslag på arbetslagsmöten. Detta bland annat på grund av att personal behövs på fritidshemmet. Vi ser också att förskollärarna i förskoleklass inte alltid kan delta på skolans gemensamma möten. Styrkor Vi har en god personalsammansättning med hög kompetens hos alla medarbetare. Vi har en väl fungerande mötesstruktur. Förbättringsområden Vi behöver tydliggöra beslutsordningen på skolan. Vi behöver se över hur samliga medarbetare kan vara delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Åtgärder för förbättring Aktualisera planen för arbetslagets- och arbetslagsledarens uppdrag. Vi diskuterar i arbetslag och ledningsgrupp hur vi kan få samtliga medarbetare delaktiga på våra möten.

9 9 (46) 1.2 Styrning och ledarskap (Rektors ansvar och Rutiner för kvalitetsarbetet) I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät f-2 F-6 24) Jag känner till skolans mål. 48,7 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Föräldraenkätenkät Egna enheten % 85,1 Egna enheten % 13) Jag känner till skolans mål. 74,7 Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående Personalenkät Egna enheten % 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 68,5 Egna enheten i % i föregående föregående 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 79,6 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 59,2 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 68,5 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 88,9 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 85,2

10 10 (46) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap Denna stege i Qualis har vi ej skattat oss inom. I planeringen för höstterminen 2013 finns detta arbete med. Kvalitetsarbetets upplägg Se bilaga 1 Analys beträffande styrning och ledarskap Vi kan se av enkäten att både elever i årskurs 3-6 samt föräldrar har goda kunskaper om skolans mål. Vad beträffar elever i årskurs F - 2 ser vi att siffran är låg och det är något vi behöver arbeta med under nästkommande. All personal känner sig inte delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete och utveckling. Här behöver vi verkligen tydliggöra allas involvering i det som sker. Vi tror att det låga resultatet för årskurs F - 2 kan beror på hur frågan är formulerad. Vi behöver inför kommande enkäter se över hur frågorna är formulerade så att de passar målgruppen. Styrkor Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete. Vi har en utarbetad plan för Qualisarbetet där vi grundligt går igenom varje trappa och involverar samtliga medarbetare. Medvetenhet kring skolans mål. En aktiv skolledning som driver skolans utveckling. Förbättringsområden Tydliggöra mål för samtliga elevgrupper. Få samtliga medarbetare medvetna om sin del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Åtgärder för förbättring Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen Fortsatt arbete på konferenser med planering och genomförande av undervisning. Fortsatt arbete med att skriva pedagogiska planeringar för att konkretisera målen för eleverna. Synliggöra Qualisarbetet i vardagen. Skolan har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.

11 11 (46) 1.3 Kommunikation (Skolan och omvärlden och Övergång och samverkan) Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Frågor i föräldraenkätenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående 85,4 52,2 Egna enheten % 74,1 82,5 74,1 40,8 Egna enheten i % i föregående föregående föregående

12 12 (46) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Skolan har (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. Skolan har (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. Skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Skolan har metoder för att utveckla, stödja, och samla resultat av omvärldsbevakning. Skolan har ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. Skolan har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Denna stege i Qualis har vi ej skattat oss inom. I planeringen för höstterminen 2013 finns detta arbete med. Följande antal klagomål och synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande 2 Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet 1 Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Analys beträffande kommunikation Vi arbetar aktivt för att utöka vår kommunikation med vårdnadshavare och övriga samhället. Från varje klass utgår ett informations- eller planeringsbrev per vecka. Förskoleklassen skriver ett brev per månad. Där beskriver respektive klasslärare aktuella saker från sin verksamhet. Detta brev publiceras även på skolans webbplats. Även fritidshemmen skickar, med viss regelbundenhet, ut informationsbrev. Vi arbetar aktivt med digitala kanaler för att nå våra intressenter. Vi har en webbplats där vi, utifrån kommunala riktlinjer, distribuerar information. Vi kan se att besöken på vår webbplats är relativt få vilket föranleder oss att fundera på vikten av att hålla den uppdaterad samt vilken typ av information som ska finnas där. Fritidshemmen kommunicerar också via Twitter med vårdnadshavare. Det är ett enkelt verktyg för personalen att använda och där informationen kommer ut snabbt och lätt. Vi arbetar också med en sida på Facebook vilken vi upplever ha den bästa spridningen för information kring vad som sker i verksamheten. Alla elever och vårdnadshavare bjuds in till utvecklingssamtal en gång per termin där elevens skolsituation diskuteras utifrån mål. Alla vårdnadshavare bjuds även in till föräldramöten i alla årskurser. Vi har också ett aktivt Områdesråd med representanter från skolledning, politiken och vårdnadshavare. Fritidshemmen har under året utökat sina kontakter med föreningslivet bland annat genom samarbete med Katrineholmsandan. Ett samarbete som vi ämnar fördjupa under nästkommande. Den låga siffran på frågan om föräldrarna får god och kontinuerlig information från fritidshemmet beror till stor del på att alla föräldrar fick den frågan oavsett om de hade barn på fritidshemmet eller ej. Vi får fundera på formulering till nästkommande enkät.

13 13 (46) Styrkor Många olika kommunikationskanaler och en öppenhet bland våra medarbetare att söka nya lösningar för att på så sätt involvera våra intressenter. Fritidshemmen har en väl fungerande dialog och samarbete med föreningslivet och andra externa aktörer. Förbättringsområden Skolan behöver bli bättre i sin kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Åtgärder för förbättring Fortsatt utveckling via våra olika kommunikationskanaler. Personalen på skolan behöver kompetensutveckling inom Lärknuten. Via Lärknuten kommer föräldrar att bli ännu mer delaktiga i skolans verksamheter. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 57,4 skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 53,7 arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 39,9 Egna enheten i % i föregående föregående

14 14 (46) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen. Skolan har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. Skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet. Skolan har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Denna stege i Qualis har vi ej skattat oss inom. I planeringen för höstterminen 2013 finns detta arbete med. Planer och metoder för kompetensutveckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Analys beträffande kompetens Vi arbetar aktivt för att rekrytera kompetent välutbildad personal till våra olika verksamheter. Vi har redan idag, tack vare att vi är en stor skola med många anställda, ett brett register av kompetenser. Dock har vi inte personal med rätt behörighet på samtliga positioner men det är ett långsiktigt mål att så ska bli fallet. Vi kan av enkätsvaren se att detta är ett område där vi behöver utveckla vårt arbete. En anledning till de låga siffrorna kan vara att ingen satsning är gjord på varken förskoleklass eller fritidshem. En annan anledning kan vara de kommungemensamma storföreläsningarna som upplevts icke kompetenshöjande. Efter kritik i utvärderingarna har skolan själv fått ta ett större ansvar för sin kompetensutveckling. Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över. Styrkor Hög andel behörig personal. Kompetenshöjande konferenser för lärare. Förbättringsområden Mer individanpassad fortbildning. Personalen i fritidshem och förskoleklass behöver kontinuerlig fortbildning. Ämnesfortbildning på konferenser. Åtgärder för förbättring Vi genomför konferenser kring planering och genomförande av undervisningen och sätter fokus på olika ämnen. Personal på fritidshem och i förskoleklass tar del av förvaltningens gemensamma fortbildningsdagar. Vi lägger upp en plan för individens kompetensutveckling på medarbetarsamtalen.

15 15 (46) 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 50 Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Denna stege i Qualis har vi ej skattat oss inom. I planeringen för höstterminen 2013 finns detta arbete med. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Hälften av personal känner inte till hur skolan nyttjar sina resurser. Vi tror att det kan bero på vi inte har skapat en helhetsbild hos personalen kring vad vi menar med resurser och vad vi faktiskt prioriterar. Styrkor Arbetslagen har sin egen budget och en ansvarig för ekonomin. Skolan har en budget i balans. Generellt sett stor medvetenhet kring hur man på bästa sätt handskas med skolans resurser. Vi har speciallärarresurs i varje arbetslag samt en utbildad specialpedagog på skolan.

16 16 (46) Förbättringsområden Involvera all personal i hur resurserna fördelas. Åtgärder för förbättring Presentera och diskutera budget och organisation med ledningsgrupp och samverkansgrupp. 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: Språkutveckling Elevens val omfattar: Årskurs 1-3 har haft fokus på grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I årskurs 3 valde man även att planera elevens val i olika ämnen utifrån elevernas önskemål på klassråd. I årskurs 4-6 delades et in i fyra delar och eleverna fick välja fördjupning inom de flesta av skolans ämnen. Resultat Elevenkät f-2 F-6 25) Jag är nöjd med min skola. 96,9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Elevenkät 3-6 Egna enheten % 76,7 27) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 86 Egna enheten i % i föregående föregående Föräldraenkätenkät Egna enheten % 47,2 16) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) Skolan har ett gott rykte. 83,1 Egna enheten i % i föregående föregående 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 80,3 sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 85,9 Personalenkät Egna enheten % 34) Vår skola har ett gott rykte 94,4 Egna enheten i % i föregående föregående 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 90,8 välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 92,6

17 17 (46) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. Skolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. Skolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Skolan har en god image. Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. Skolan har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Denna stege i Qualis har vi ej skattat oss inom. I planeringen för höstterminen 2013 finns detta arbete med. Analys beträffande image I enkäten kan vi se att skolan ligger väl till inom detta område. Vi ser att vi behöver bli bättre på att marknadsföra och informera om våra verksamheter till föräldrar. Vi har påbörjat ett arbete där vi tydliggör vad skolan fokuserar på via ordet KUNSKAP (se sida 4) men vi behöver sprida detta bättre. Styrkor Sandbäcksskolan har gott rykte bland personal, elever och föräldrar. Förbättringsområden Vi behöver bli bättre på att marknadsföra skolan inför skolstart och vid stadiebyten. Vi behöver se över hur våra metoder för marknadsföring och information fungerar. Åtgärder för förbättring Vi tar fram en informationsfolder som vi sprider. Vi sätter och kommunicerar grundorganisationen i god tid innan vårterminens slut. Vi lägger till en fråga kring våra informationskanaler i Qualis-enkäten. Vi tar upp frågan kring marknadsföring och information på ett områdesråd. 2. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Grundfakta och förutsättningar Vi har infört ett digitalt system för frånvarorapportering. KFAB har under et rustat upp delar av skolans lokaler och utemiljö. Vi har installerat Smartboards i alla klassrum. Normer och värden Vi har utvecklat elevhälsoteamets och personalens arbetssätt genom att sätta fokus på förebyggande elevhälsa. För att minska trakasserier och kränkningar mellan elever i de äldre åren har vi organiserat rastverksamhet. Kunskaper Stor satsning på läsning i samtliga verksamheter. Vi ser till så att elever får riktad undervisning i syfte att öka måluppfyllelsen. Vi har tagit fram ett system för resultatredovisning av screeningtester samt analys av dessa. Elevernas ansvar och inflytande Vi har tydliggjort för eleverna när de har varit med och påverkat innehållet i undervisningen.

18 18 (46) Skola och hem Vi har under året utvecklat våra digitala kommunikationsvägar, via Facebook, hemsida och Twitter. Skolans utvecklingsområden har diskuterats på områdesrådet. Övergång och samverkan Tydliggjort processen för överlämnandet av elever från förskola till förskoleklass. Skolan och omvärlden Fritidshemmen har utvecklat samarbetet med Kulturskolan samt med Katrineholmsandan. Bedömning och betyg Vi har fortsatt utveckla våra pedagogiska planeringar på skolan. Vi har tagit fram metoder för de skriftliga omdömena som har underlättat skrivarbetet. 3. Huvudprocesser och resultat 3.1Kunskaper och färdigheter Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Skolbiblioteket Under et 2012/2013 har Sandbäckens skolbibliotek blivit ett bemannat bibliotek. Bemanningsgraden har ökat från 10 % till 60 %. Under denna period har vi fått igång det digitala utlåningssystemet. Alla elever och pedagoger har egna lånekort. Några klasser har haft fasta tider för biblioteksbesök, andra har varit mer flexibla. Vi har utökat biblioteksrådet så att varje klass representeras av en elev. Vi har startat en biblioteksgrupp med pedagoger från varje arbetslag. Vi jobbar aktivt för att hålla ett inspirerande och aktuellt bestånd, samt att hjälpa elever och personal att hitta något bra att läsa. Några av de läsprojekt som är igång är: författarläsning i åk 2, faktaläsning i åk 3 och genreläsning i åk 4. Dessa projekt fortsätter och kommer att kompletteras med fler. Utvecklingsområden Vi vill att det ska bli enklare att låna i biblioteket. Därför önskar vi en dator för utlåning som ska kunna ha ett öppet inlogg. Idag är det ett hinder att var och en först behöver logga in på bibliotekets enda dator för att kunna låna. För att kunna jobba med informationssökning och informationskompetens skulle biblioteket behöva utrustas med någon form av datorer/surfplattor. Idag finns en dator för utlån och två Ipads som just nu används av personal i utbildning. För att snabbare kunna hjälpa barn med läshinder skulle biblioteket behöva utrustning för daisyläsning. Vi vill att de eleverna ska kunna låna på samma villkor som andra. Målet är att de ska komma till biblioteket och kunna låna bok + Daisy direkt. Vi skulle vilja pusha för mer läsning av ny skönlitteratur (barn och ungdom) i personalgruppen. Vi funderar på en bokcirkel för personal. Vi vill att våra elever ska bli ännu bättre på att läsa och ta del av olika slags texter. Vi funderar på boksamtal, bokprat, läsgrupper/parläsning i olika klasser. Vi önskar förbättra biblioteksmiljön och i samarbete med KFAB få en riktigt attraktiv läs- och lärmiljö.

19 19 (46) Frågor i elevenkät F-2 F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 19) Lärarna frågar efter vad jag kan. 71,2 20) Jag tycker att mina lärare är bra. 99,1 21) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 93,2 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. 87,4 Elevenkät 3-6 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 20) Mina lärare är kunniga. 93,9 21) Mina lärare ger mig utmaningar. 87,3 22) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Frågor i föräldraenkätenkät 87,3 83,3 85,1 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. 87,6 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 69,9

20 20 (46) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter Skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå. Skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmål en. Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. Skolan har förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. Skolan har metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Anledningen till att vi ligger på steg 3 är att vi inte jämfört våra resultat med skolor i kommunen samt riket i övrigt. Det är en statistik vi ska efterfråga. Enligt enkäten har vi elever som är mycket nöjda med sina lärare. Det vi behöver arbeta med är att bättre fråga eleverna vad de kan och sedan utgå från detta i vår verksamhet. Styrkor Elever och föräldrar upplever att pedagogerna ger ett bra stöd i deras utveckling. Skolbiblioteksverksamheten har under året utvecklats på ett positivt sätt med uppstart av t ex biblioteksgrupp för vuxna och ett väl fungerande biblioteksråd för eleverna. Förbättringsområden Skapa enhetliga individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Fortsätta utveckla skolbiblioteksverksamheten. Åtgärder för förbättring Börja använda vår digitala plattform Lärknuten för att skapa enhetlighet i vårt arbete med individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Utöka tillgången till det bemannande skolbiblioteket.

21 21 (46) 3.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat År 3 Nationella ämnesprov Skolår 3; elever som uppnått minst godkänt i matematik Flickor Pojkar Totalt Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Skolår 3; elever som uppnått minst godkänt i svenska Flickor Pojkar Totalt Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F

22 22 (46) Delprov G Delprov H Skolår 3; elever som uppnått minst godkänt i svenska som andraspråk Flickor Pojkar Totalt Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Antal Godkända Procent Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Måluppfyllelse i År 3 i samtliga ämnen år Föregående Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal elever: 66 = 100 % 63 = 100 % Nått kursplanens mål Svenska/SVA /7 82 % 100 % Matematik % Bedöms nå målen i år Bild % Engelska % Hem och Konsumentkunskap % Idrott och Hälsa % Musik % Biologi % Kemi % Fysik % Geografi % Historia % Religion % Samhällskunskap % Sl % Teknik % Bedöms nå målen i samtliga ämnen i år 6

23 År 6 Ämne Datum Nationella prov År 6 Innevarande år Antal deltagande elever Uppnått målen i % Engelska % pojkar % flickor % Matematik % pojkar % flickor % Svenska % pojkar % flickor % Svenska som andra språk 8 75 % pojkar % flickor 4 50 % NO % pojkar % flickor % SO - Historia % pojkar % flickor % Antal deltagande elever Föregående år Uppnått målen i % Kommun i % Riket i % 23 (46) Lägst betyg E Föregående, uppnått kunskapskraven Ämne Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal elever: 59 =100% 71 =100% Bild % % Engelska % % Hem och Konsumentkunskap % % Idrott och Hälsa % % Matematik % % Musik % % Biologi 55 av 58* 95 % % Fysik % % Kemi % % Geografi % % Historia % % Religion % % Samhällskunskap % % Sl % % Svenska/SVA 46/4 90/50 % 58/1 av 4 87 % 25 % Teknik %

24 24 (46) *En nyinflyttad elev har ej läst ämnet under vårterminen och underlag från föregående skola saknades. Modersmål år 6 Innevarande Föregående Betyg Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal deltagande elever: Antal som fått lägst E: % Simkunnighet år 6 Totalt antal Antal godkända % Totalt antal % Varav flickor % Varav pojkar % Elever som under et har haft/har åtgärdsprogram upprättade: Innevarande Föregående Totalt antal Antal med ÅP % Totalt antal Antal med ÅP % Totalt antal Varav flickor Varav pojkar Screening - tester År Test Staninevärde 4-9 Staninevärde 1-3 År 1 Fonolek 58 av 81 elever 23 av 81 elever År 2 H ord/min Stavning 68 av 80 elever 12 av 80 elever Läsförståelse 63 av 80 elever 17 av 80 elever År 3 H4 Stavning 50 av 70 lever 55 av av 70 elever 15 av 70

25 25 (46) Läsförståelse 49 av av 70 År 4 Läshastighet Stavning Ordförståelse 35 av 61 elever av 61 elever År 5 Läshastighet Stavning 54 av 68 elever av 68 elever 11 År 6 Stavning 38 av 63 elever 25 av 63 elever Analys: Förskoleklass/Skolår F-6/Fritidshem För årskurs 1 har eleverna, under veckorna 36-41, tränat språklig medvetenhet efter Bornholmsmodellen, varje dag 30 minuter per gång. Grupperna har bestått av max 5 elever. Vecka 42 testade vi de elever som ingått i satsningen. Resultatet blev följande. Alla elever utom en hade nu nått ett staninevärde på 4 eller mer. Eleven som ännu ej nått staninevärde 4 får fortsatt träning. För årskurs 2: förbättringsåtgärder i stavning sker i varje klass i samband med det kontinuerliga skrivandet. Under et kommer vi att erbjuda skrivarkurser, "Att skriva återberättande texter" och "Att skriva faktatexter", dessa erbjuds till elever med resultat stanine 1-4. Under höstterminen erbjuds alla med stanine 1-4 en läsförståelsekurs, efter kursen gjordes DLS åk 2 alla elever klarade vid det tillfället stanine 5 eller högre. Under vårterminen deltog de elever med låg läshastighet i en lässatsning mellan sportlov och påsklov. H4 resultaten höjdes under denna period (resultat mättes i början och i slutet av perioden). Alla kurser hölls av speciallärare och hade deltagare från alla tre klasserna. För årskurs 3: Många elever som året innan hade jobbigt med läsning, har gjort stora framsteg om man tittar på deras insats på testen och struntar i staninevärde. Av de elever som ligger på eller under stanine 3 i läshastighet och stavning i årskurs 4 har de flesta ingått i någon form av specialpedagogisk kurs under terminsstarten. Intensiv lästräning under en fem veckors period samt MG-träning i ordavkodning. Föräldrar har då fått information om de olika insatserna. Det finns ingen tydlig koppling mellan lågt resultat och tvåspråkighet i någon av klasserna. Dock är pojkar något överrepresenterade bland eleverna på eller under stanine 3, gällande både läshastighet, ordförståelse och stavning. Resultaten i årskurs 5 liknar de i årskurs 4 när det gäller fördelningen över kön samt förhållandet mellan resultat och tvåspråkighet. För årskurs 6: Medelstaninevärdet i samtliga klasser ligger lågt, trots att vi har arbetat med stavningstema och veckans ord under årskurs 5. Många elever har stanine 4 och 5. Endast 8 elever har stanine 6 och 7 och ingen har högre staninevärden. Två elever har stanine 1, tre elever har stanine 2 och tjugo elever har stanine 3. Av de tjugo elever som har stanine 3 är det sex stycken som ligger ett poäng ifrån stanine 4. De två elever som ligger på stanine 1 har dyslexi. 40 % av samtliga elever har stanine 1-3. Förra året var siffran 43 %. Då hade elva elever stanine 1 och 2, nu är antalet elever 5. Eleverna kommer att få bearbeta sina texter på ett noggrannare sätt än tidigare. Analys och förbättringsåtgärder Nationella prov årskurs 3 Svenska Provresultaten är positiva med några få EN-bedömningar. Läsförståelsen klarar alla, t.ex. Meningsbyggnaden brister hos många elever. Genomgångar och träning behövs! Att skriva kladd - få respons ändra - skriva rent har varit framgångsrikt. Alla behöver påminnas om att läsa igenom sina alster. Respons (two stars and a wish) är viktig och utvecklande även vid parläsning. Vi har arbetat en del med faktatexter; läst faktakort om djur och samarbetat med biblioteket vilket har gjort att vi fått läsa nya, elevnära faktaböcker populärt hos eleverna och nyttigt. Faktatexter