Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sandbäcksskolan

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (36) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sandbäcksskolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Sandbäcksskolan. Den läsande och lärande skolan!

2 2 (36) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 5 Elever... 5 Personal... 6 Resultat... 7 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 9 F Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION Resultat Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat F Analys beträffande image HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år Analys beträffande kunskaper och färdigheter ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE Resultat

3 3 (36) Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll DELAKTIGHET Resultat Analys beträffande delaktighet REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL PLANERADE PRIORITERADE MÅL

4 4 (36) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Sandbäcksskolan ligger i samordningsområde Öst där också sex förskolor ligger och där även Björkviks skola ingår. Sandbäcksskolan har ca 540 elever uppdelade på åtta arbetslag där varje årskurs från förskoleklass till årskurs 6 bildar ett arbetslag. Det åttonde arbetslaget är fritidshemmat där vi har ca 350 elever uppdelade på fem avdelningar. Förskoleklasserna är organiserade i fyra paralleller och åk 1 6 i tre paralleller vardera. Skolans består av flera olika skolbyggnader som ligger utspridda på skolans område. Bebyggelsen runt skolan består av både villor och hyreshus. Sandbäcksskolans profil är En läsande och lärande skola. Kvalitetsarbetets upplägg två rektorer. En rektor som ansvarar för verksamheten fritidshem och förskoleklass och en rektor som ansvarar för verksamheten för åk 1 6. Varje årskurs, fritidshemmet och förskoleklassen är organiserad i arbetslag med en lagledare. Skolans ledningsgrupp träffas en gång i veckan för att arbeta skolutvecklande. På skolan finns även ett elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och speciallärare. En gång i månaden träffas samtliga temats medlemmar för att ha stora EHT. Två gånger i veckan finns det möjlighet för skolans personal att komma på EHT för samråd och uppföljning där vi systematiskt arbetar för att alla elever ska ges de bästa förutsättningarna att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. På skolan finns ett trygghetsteam vars arbete är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Teamet består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog samt representanter från samtliga arbetslag. Även detta arbete är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och syftar till att utveckla kvaliteten i vår verksamhet och i och med det öka elevernas måluppfyllelse då vi tror att grunden i det är ett väl fungerande värdegrundsarbete och en del i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. De frågorna ges utrymme i olika sammanhang som elevråd, APT- träffar och samverkansmöten. Arbetsmiljön är en viktig pusselbit i det vårt gemensamma värdegrundsarbete som vi anser är en av grundbultarna i arbetet med ökad måluppfyllelse för samtliga elever. Som kvalitetssäkringssystem använder vi oss av Qulisverktyget. Arbetet med detta sker kontinuerligt i arbetslagen och lagledargruppen enligt en fastställd plan från Bildningsförvaltningen. På Sandbäcksskolan sker en mängd kvalitetsarbeten. Dels inom ramen för undervisningen där läraren tillsammans med sitt arbetslag kontinuerligt planerar, genomför och följer upp sin undervisning. Ett led i det arbetet är det kollegiala lärande som from höstterminen ger samtliga lärare möjlighet att tillsammans med en kollega planera lektioner och göra lektionsbesök samt få ett lektionsbesök under en månads tid. Detta för att vi tillsammans ska se både våra styrkor i undervisningen men också de utvecklingsområden som finns. Vår förhoppning är att detta ska bidra till att ytterligare ge alla elever rätten att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. På fritidshemmet utvecklar vi vår verksamhet genom ett arbete med Arbetsplan med elevmål för f-6 som utgår från ledorden ansvar, samarbete, kommunikation och självtillit. Planen är framtagen gemensamt av rektor och fritidshemmets personal i syfte att gå från en aktivitetstyrd till en målstyrd verksamhet. Implementeringen av planen påbörjades i augusti 2014 och redan under vårt första år kan vi se att planen följer vårt syfte. Uppföljning av planen sker löpande avdelningsvis men också via fyra stycken utvärderingstillfällen per år i hela personalgruppen. Parallellt med detta pågår ett arbete med framtagandet av en målbok för elever som ska synliggöra elevens progression inom varje område. I enkäten får alla elever och föräldrar frågor om fritidshemsverksamheten fast de inte finns inskrivna där. Detta medför att fritidsresultaten blir missvisande. Förskoleklassens kvalitetsarbete följer skolans och man finns representerad i samtliga ovan nämnda grupper. Vi har från och med höstterminen provat en ny organisation där förskoleklassens mentorer är frikopplade från fritidshemmet på eftermiddagar för att möjliggöra en större samverkan mellan pedagogerna där fokus kan läggas på förskoleklassens kvalitet. Förskoleklassen använder de av central förvaltning beslutade test inom exempelvis Bornholmsmodellen för att ha som underlag för analys av det pågående arbetet. Analysen ligger sedan till grund för planering av den fortsatta undervisningen. Vi medverkar även vid utvecklingen av Katrineholms förskoleklassers verksamhet genom en representant den kommungemensamma processförargruppen.

5 5 (36) Kvalitetsområde FSK Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Självvärdering rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och Trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) På Sandbäcksskolan arbetar 60 medarbetare som hellre letar möjligheter än svårigheter. Personalen följer och bidrar till kvalitetsprocesserna med stort engagemang. Vårt ledningsteam har bestått av två rektorer och en utvecklingsledare. Vi har haft cirka 550 elever på skolan och ca 340 av dem har varit inskriva i något av våra fem fritidshem. Skolan är organiserad i sju åldershomogena skolarbetslag med tillhörande fritidshem och ett arbetslag för personalen på fritidshemmen. Elever Antal barn/elever innevarande Avläsningsdatum Skolår F-3 Skolår F-3 Fritidshem Fritidshem Skolår 4-6 Skolår 4-6 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Redovisas ej Redovisas ej Redovisas ej Redovisas ej Redovisas ej Redovisas ej 15-mar okt

6 6 (36) Elever med utländsk bakgrund Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Antal elever med utländsk bakgrund Totalt antal elever på skolan Antal elever % Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Antal elever % Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/10 Pojkar % Flickor % % *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna Elever berättigade till modersmål 13/6 Pojkar % Flickor % Elever som deltar i modersmål 13/6 Pojkar % Flickor % Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål 13/6 Pojkar % Flickor % Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk 13/6 Pojkar % Flickor % % Personal Personal Antal elever per heltidstjänst Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster Enheten 14,4 97 Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5

7 7 (36) Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten F-2 15) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten ) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en välfungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget.

8 8 (36) Analys beträffande organisation och personalresurser Sandbäcksskolan är en stor organisation med en bred och rik kompetens bland personalen. Skolan är uppbyggt i ett treparallellt åldershomogent klassystem och till varje åldersgrupp tillhör en fritidshemsavdelning. Förskoleklasserna består av fyra paralleller. Elevantalet för skolår F-6 och antalet barn som skrivs in i fritidshemmens verksamhet har under det senaste året ökat vilket gör att vi ser det är trångt i våra gemensamhetslokaler och i våra klassrum. Vi har en god personalsammansättning med hög kompetens hos alla medarbetare. Vi eftersträvar dock en jämnare fördelning mellan olika kön i personalgruppen varför vi ser det viktigt att beakta denna aspekt vid nyanställningar. Vi har en väl fungerande organisation som vi ytterligare kan utveckla. En utmaning vi har haft under året är att samtliga medlemmar i de olika arbetslagen ska få möjlighet att kunna delta på de gemensamma planeringstillfällen som sker varje vecka. Eftersom planeringstiderna ofta ligger på eftermiddagstid är det svårt att frigöra all fritidshemspersonal samtidigt. Därför behöver vi fortsätta att utveckla våra mötesstrukturer i syfte att hitta gynnsamma mötesformer. Rektor har fungerande system för att kontinuerligt följa upp det arbete som sker i organisationen genom årliga utvärderingar. Vi har också påbörjat ett arbete med att se utvärdera våra mötesstrukturer. Det arbetet ska fortgå under nästa. Styrkor Vi har i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet en god personalsammansättning med hög kompetens hos samtliga medarbetare. Vi har en tydlig organisation med arbetslag som har ansvar för en grupp elever. Förbättringsområden Vi behöver tydliggöra beslutsordningen på skolan. Vi behöver även se över hur samtliga medarbetare kan vara delaktiga i skolans utvecklingsarbete via de mötestillfällen där dessa frågor diskuteras. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv behöver vi utjämna personalgruppens sammansättning då vi idag har en övervägande del kvinnor i personalgruppen. Åtgärder för förbättring Aktualisera planen för arbetslagets- och arbetslagsledarens uppdrag. Vi diskuterar i arbetslag och ledningsgrupp hur vi kan få samtliga medarbetare delaktiga på våra möten. Beakta genusperspektivet vid nyrekrytering av personal. 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden)

9 9 (36) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål. 66 Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 69 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är 97 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 77 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 88 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 80 Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Föräldraenkät 88 13) Jag känner till skolans mål. 73 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är 91 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 85 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 95 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 96

10 10 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemåle n och skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Analys beträffande styrning och ledarskap egna prioriterade mål som tagits fram utifrån resultat på och analys av bland annat förra årets Qualis-enkät, resultat från screeningtest, nationella ämnesprov och betygsresultat. Vi kunde där utläsa ett antal områden som vi behövde utveckla och valde ut tre som vi synat lite extra under året. Utgångspunkten är de nationella målen med syfte att höja elevernas måluppfyllelse. Vi har under året på olika sätt arbetat med och förtydligat målen men vi kan se av enkätsvaren att vår kommunikation till elever och vårdnadshavare kring målen bör bli bättre. Även kontinuerlig utvärdering och uppföljning av dessa mål kan utvecklas, arbeta fram en tydligare systematik. Verksamheten är generellt sett bra på att förtydliga de nationella målen som berörs i olika arbeten för eleverna. Vårt kvalitetsarbete består av flera olika delar som beskrivs ovan. Denna årsplan måste revideras utifrån nya direktiv kring hur processen med Qualis ska se ut kopplat till nämndens sammanträden. Detta arbete kommer rektorer tillsammans med personal att göra under våren Sandbäcksskolans personal är, i olika nivåer och roller, ledare. Förskollärare, fritidshemspersonal och lärare är alla ledare i sitt möte med eleverna. I det grundläggande uppdraget ingår att skapa delaktighet i verksamheten för eleverna. ett antal olika råd där elever finns representerade och kan därigenom påverka vissa övergripande frågor som rör helheten. Verksamheten för personal är organiserad i arbetslag med en arbetslagsledare för varje lag. Fritidshemmet har en egen arbetslagsledare. Samtliga lagledare finns med i verksamhetens ledningsgrupp där man tillsammans med rektorerna diskutera utvecklingen av samtliga verksamheter. Arbetslagsledaren diskuterar sedan gemensamma och arbetslagsspecifika frågor i respektive arbetslag. Syftet är att skapa delaktighet och inflytande i hela personalgruppen. All personal ska vara delaktig och också uppleva att man är det i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi behöver tillsammans fundera över hur alla kan vara det på bästa sätt för att det ska leda till en positiv utvecklingskurva för samtliga verksamheter och där all personal upplever att man kan bidra utifrån sin kunskap och kompetens. Styrkor Vi har en utarbetad plan för Qualisarbetet där vi grundligt går igenom varje trappa och involverar samtliga medarbetare. Medvetenheten kring de egna prioriterade verksamhetsmålen i personalgruppen är hög. Sandbäcksskolans personal är organiserad i arbetslag med en arbetslagsledare som är väl förankrad i verksamheten.

11 11 (36) Förbättringsområden Vi ska tydliggöra de egna prioriterade målen för elever och vårdnadshavare och få samtliga medarbetare medvetna om och engagerade i skolans systematiska kvalitetsarbete. Åtgärder för förbättring Gemensamt i ledningsgrupp och arbetslag samtala kring goda exempel på hur vi lyft fram och synliggjort egna prioriterade mål för elever och vårdnadshavare. Synliggöra och prata om det systematiska kvalitetsarbetet i vardagen. 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat F-2 Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad 78 som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad 44 som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter

12 12 (36) Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad 89 som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad 24 som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Analys beträffande kommunikation Vi arbetar aktivt för att utöka vår kommunikation med vårdnadshavare och övriga samhället. Från varje klass utgår ett informations- eller planeringsbrev per vecka. Förskoleklassen skriver ett brev per månad. Där beskriver respektive klasslärare aktuella frågor från sin verksamhet. Detta brev publiceras även på Lärknuten. Även fritidshemmen skickar, med viss regelbundenhet, ut informationsbrev. Vi arbetar aktivt med digitala kanaler för att nå våra intressenter. Vi har en webbplats där vi, utifrån kommunala riktlinjer, distribuerar information. Vi kan se att besöken på vår webbplats är relativt få vilket föranleder oss att fundera på vikten av att hålla den uppdaterad samt vilken typ av information som ska finnas där. Fritidshemmen kommunicerar också via Twitter med vårdnadshavare. Det är ett enkelt verktyg för personalen att använda och där informationen kommer ut snabbt och lätt. Vi arbetar också med en sida på Facebook vilken vi upplever ha den bästa spridningen för information kring vad som sker i verksamheten. Alla elever och vårdnadshavare bjuds in till utvecklingssamtal en gång per termin där elevens skolsituation diskuteras utifrån mål. Alla vårdnadshavare bjuds även in till föräldramöten i alla årskurser. Vi har också ett aktivt områdesråd med representanter från skolledning, politiken och vårdnadshavare. Fritidshemmen har under året utökat sina kontakter med föreningslivet bland annat genom samarbete med Katrineholmsandan. Ett samarbete som vi ämnar fördjupa under nästkommande. Engagemanget bland föräldrar är stort vad gäller den enskilda eleven men inte lika stort vad gäller övergripande skolfrågor. Något vi funderar över hur vi ska kunna förbättra.

13 13 (36) Styrkor Vi har på Sandbäcksskolan många olika kommunikationskanaler och en öppenhet bland våra medarbetare att söka nya lösningar för att på så sätt involvera våra intressenter. Fritidshemmen har en väl fungerande dialog och samarbete med föreningslivet och andra externa aktörer Förbättringsområden Skolan behöver bli bättre i sin kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Vi behöver få fler föräldrar att skaffa konto på Lärknuten. Åtgärder för förbättring Fortsatt utveckling via våra olika kommunikationskanaler. Via Lärknuten kommer föräldrar att bli ännu mer delaktiga i skolans verksamheter. Informera föräldrar om hur Lärknuten kan göra dem mer delaktiga i elevernas skolgång. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 73 skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 65 arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 54 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 62 skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 52 arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 33

14 14 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen är idag inget levande verktyg i samband med arbetet runt kompetensutveckling. Analys beträffande kompetens Vi arbetar aktivt för att rekrytera kompetent välutbildad personal till våra olika verksamheter. Vi har redan idag, tack vare att vi är en stor skola med många anställda, ett brett register av kompetenser. Dock har vi inte personal med rätt behörighet på samtliga positioner men det är ett långsiktigt mål att så ska bli fallet. Särskilt märkbart är detta på fritidshemmet där det är mycket svårt att rekrytera utbildade fritidspedagoger och lärare med inriktning mot undervisning i fritidshem. Vad det gäller rekryteringar till övriga lärartjänster har det varit lite enklare då vi vid ansökningar haft behöriga lärare som sökt sig till oss. Av enkätsvaren kan vi se att detta är ett område där vi behöver utveckla vårt arbete. Medvetenheten bland personal har ökat kring verksamhetens kompetensutvecklingsinsatser jämfört med tidigare år. En anledning till de låga siffrorna kan vara att få insatser är gjorda på förskoleklass och fritidshem. En annan anledning kan vara att satsningar som görs som gäller all personal kan vara svåra då behovet av kompetensutveckling ibland tenderar att vara individuella medan andra satsningar bör ske på bredare front för att uppnå behov som i olika sammanhang framkommer att verksamheten har. Det kan också vara så att den enskildes upplevelse är att kompensutvecklingen alltid ska handla om utveckling inom de egna ämnena och de satsningar vi gör handlar om utveckling för verksamheterna som helhet. Under hösten har ett stort fokus lagts på Matematiklyftet där nästan samtlig lärarpersonal deltar. Detta har fått som konsekvens att andra satsningar tillfälligt får stå tillbaka. Vi arbetar annars kontinuerligt med kompetensutveckling på våra tisdagskonferenser där rektor tillsammans med utvecklingsledare lägger en plan för ets insatser. Planen utgår bland annat från behov som kommer fram under exempelvis medarbetarsamtalen och är av generell karaktär där vi ser att hela skolan behöver utvecklas inom. Den individuella delen jobbar varje medarbetare tillsammans med rektor för att genomföra. Vad gäller kompetens på fritidshemmen har vi som tidigare nämnts bekymmer att rekrytera utbildade fritidspedagoger. Här kommer vi inleda ett samarbete med högskolan för att studenter där ska kunna göra sin VFU hos och på så sätt introducera och inspirera dem till arbete på fritidshemmet. Vi ser också fram emot utvecklinsledarnas kartläggning av våra fritidshem och vad den pekar ut för områden som vi behöver utveckla oss inom. Tittar vi vidare på förskoleklassen så pågår det ett arbete i kommunens processförargrupp för att se över en slags minsta gemensamma nämnare som ska gälla samtliga förskolklasser i Katrineholm inom områdena matematik, språkutveckling och social kompetens. Detta kommer också att peka ut vissa utvecklingsområden där vi behöver kompetensutveckling. Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över.

15 15 (36) Styrkor Sandbäcksskolan har en hög andel behörig personal och kompetenshöjande konferenser för lärare. Förbättringsområden Vi på skolan måste få till en mer individanpassad fortbildning. Personalen i fritidshem och förskoleklass behöver kontinuerlig fortbildning. Ämnesfortbildning på konferenser. Åtgärder för förbättring Vi genomför konferenser kring planering och genomförande av undervisningen och sätter fokus på olika ämnen. Personalen i fritidshem och förskoleklass tar del av förvaltningens gemensamma fortbildningsdagar. Vi lägger upp en plan för individens kompetensutveckling på medarbetarsamtalen. 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. (Lgr 11) Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 38 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 66

16 16 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Budget i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Verksamheten har en budget i balans och har så haft under ett flertal år. Fortlöpande ekonomiska uppföljningar sker varje månad av rektorer tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom. Där görs även en prognos och avstämning utifrån elevantalet innevarande månad. Beroende på att elevantalet kan förändras blir det särskilt att göra en långsiktig prognos för fritidshemmets verksamhet då det elevantalet snabbt kan förändras. Verksamheter har metoder för att göra personalen delaktig i de ekonomiska processerna. Här ser vi dock att vi behöver hitta ytterligare forum för att skapa en delaktighet i den ekonomiska helheten. Idag fungerar det bäst på arbetslagsnivå även om vi där kan bli bättre på att lämna ut kontinuerliga ekonomiska uppföljningar vad gäller den budget som arbetslaget ansvarar själv för. Vad gäller resursfördelningens anpassning till elevernas behov och utveckling sker det idag via det socioekonomiska fördelningssystemet och via tilläggsbelopp. Här behöver vi skapa rutiner för att förtydliga för alla hur den ekonomiska fördelningen sker ut i arbetslagen. I respektive arbetslag har man en hög medvetenhet och delaktighet i hur arbetslagets resurser ska nyttjas på bästa sätt utifrån elevernas behov och utveckling. Vad gäller skolan som helhet pågår ett arbete med att försöka skapa förutsättningar för att nyttja kompetenser och resurser på ett mer flexibelt sätt. Tid finns avsatt i verksamheten för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta sker kontinuerligt i lagledargruppen, i arbetslaget, på APT- tid och på samverkansmöten. Vi anser även att det systematiska kvalitetsarbetet dagligen sker i verksamheten genom ett hela tiden medvetet arbete. Syftet är att utveckla vår verksamhet mot en högre måluppfyllelse för våra elever. Styrkor Sandbäcksskolan har en budget i balans och har haft det under ett flertal år. Regelbundna ekonomiska uppföljningar sker där vi gör framåtsyftande prognoser med utgångspunkt från vårt barnantal. Tid finns avsatt på olika nivåer i organisationen för att arbeta med vårt systematiska kvalitetsarbete. Förbättringsområden Genom ledningsgruppen och APT samt facklig samverkan kontinuerligt en gång i månaden göra personalen än mer medveten om och delaktiga i de övergripande ekonomiska processer som sker i vår verksamhet. Vi behöver också skapa en större tydlighet och bättre rutiner för hur resursfördelningen sker ut i de olika arbetslagen. Åtgärder för förbättring En gång i månaden på ledningsgrupp, APT och samverkan ska rektorerna lämna en övergripande redogörelse för hur den ekonomiska prognosen ser ut med tillhörande analys av utfallet. Under året ska ett övergripande arbete ske för att se över och skapa förutsättningar för att nyttja resurser och kompetenser mer flexibelt sätt i vår organisation

17 17 (36) 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: En läsande och lärande skola. Här utvecklar vi framtidens kompetenser genom KUNSKAP Kreativitet Utmanande arbetssätt Nyfikenhet Språkutveckling Kommunikationsförmåga Ansvar och inflytande Personlig utveckling Elevens val omfattar: Årskurs 1-3 har haft fokus på grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I årskurs 3 valde man även att planera elevens val i olika ämnen utifrån elevernas önskemål på klassråd. I årskurs 4-6 delades et in i fyra delar och eleverna fick välja fördjupning inom de flesta av skolans ämnen. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola. 96 Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att 54 marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 77 sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 84 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 88 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 85 välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 88 Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i 76 min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 83

18 18 (36) Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att 58 marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 80 sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 86 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 95 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 91 välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 95 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Sandbäcksskolans verksamheter har under lång period haft ryktet om sig att vara en bra skola, en skola med goda pedagoger, elever som trivs och lär sig mycket. Det har pratats gott om verksamheterna. Verksamheten har stolt personal som kan rekommendera skolan till andra och tycker att Sandbäcksskolan har ett gott rykte. I enkätsvaren kan vi se att eleverna är nöjda men att vi har föräldrar som tycker att vi kan bli bättre på att marknadsföra oss. Vi måste bli ändå bättre på att utåt visa på all den goda verksamhet som sker på skolan för att bekräfta bilden som finns i vår verksamhet även utåt i samhället. Vi vill fokusera på positiva berättelser om våra verksamheter i olika sammanhang. Goda berättelser som berättas av skolans personal, elever, vårdnadshavare samt andra intressenter ser vi som den bästa metoden för att stärka vår image. Genom att ha hög kvalitet på områdesråd, föräldramöten, arrangera öppet hus, samarbete med externa aktörer samt värna våra goda traditioner i form av exempelvis skolstart, skolavslutning och Sandbäcksdagen vet vi att vår image stärks. Arbetet med att på ett medvetet sätt stärka bilden av skolan externt intensifierades för ett par år sedan. Vi valde då att profilera oss som den läsande och lärande skolan utifrån begreppet KUNSKAP. Det var ett arbete som vi tillsammans i kollegiet processade fram och som vi sedan dess återkommer till i olika sammanhang både internt och externt. Samtidigt trappade vi upp vårt arbete med att lyfta goda exempel via skolans hemsida, i sociala medier samt i olika typer av informationsmaterial från både skola, förskoleklass och fritidshem. Vår uppföljning av insatserna görs via personliga möten, analys av enkätsvar samt likes och kommentarer på sociala medier. Styrkor Sandbäcken har fler styrkor inom området image men om man ska peka ut en som vi vill värna om så är det att verksamhetens personal fungerar som ambassadörer för skola, förskoleklass och fritidshem i olika sammanhang. Vi ser till så goda berättelser berättas formellt och informellt. Bland annat så finns skolans pedagoger med och utbildar andra

19 19 (36) pedagoger i kommunen och man finns med i olika sammanhang och driver utvecklingsarbete som spänner över hela kommunens verksamheter. Förbättringsområden Ge möjlighet och utrymme för fler att på ett enkelt sätt delge information kring vad som händer i verksamheten via sociala medier. Åtgärder för förbättring Utveckla skolans utrymme på sociala medier. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 19) Lärarna frågar efter vad jag kan. 79 F-2 20) Jag tycker att mina lärare är bra ) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande

20 20 (36) Elevenkät ) Mina lärare är kunniga ) Mina lärare ger mig utmaningar ) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresult aten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogra m används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmål en. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd. utifrån de nationella styrdokumente n utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresul taten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskrave n. Skolan når goda kunskapsresult at som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet.

21 21 (36) Analys beträffande kunskaper och färdigheter väl etablerade rutiner och metoder för att följa upp elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Detta sker genom exempelvis kommungemensamma screeningtest, diagnoser, skriftliga individuella utvecklingsplaner samt kunskapsbedömning i matrisform. Resultaten diskuteras och utvärderas kontinuerligt inom arbetslagen, på klasskonferenser en gång per termin samt i elevhälsoteamet. Åtgärdsprogram upprättas när elever är i behov av särskilt stöd och de extra anpassningar eleven får inte ger eleven rätt förutsättningar till utveckling. Åtgärdsprogrammet har alltid en utredning som grund. En utredning som bygger på två delar. Dels en kartläggningsdel men också en analysdel som sedan ligger till grund för beslutet om åtgärdsprogram. Varje vecka finns avsatt tid för att arbeta med skolutvecklande processer som syftar till att öka elevernas möjligheter att nå de nationella målen och rätten att utvecklas så långt som möjligt utifrån kunskapskraven. Detta sker dels i det mindre arbetslaget men också gemensamt för hela skolans personal. Vår bedömning är att verksamheten befinner sig på steg 4 i Qualistrappan. Vi kan se att vi har en väl fungerande grundorganisation med hög kompetens i personalgruppen. Trots det kan vi se att inte alla elever når de lägsta kunskapskraven. Detta gör att vi behöver fundera vidare på hur vi ytterligare ska kunna utveckla vår organisation för att skapa än bättre förutsättningar för eleverna. Idag har vi ett väl fungerande elevhälsoteam som bedriver ett gott förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Eftersom allt alltid går att utveckla ser vi att här kan vi ändå fortsätta att utveckla vårt interna elevhälsoteam. Vi har en styrka i att vara en stor organisation med bred kompetens men vi behöver fortsätta samordna oss över arbetslagsgränserna på ett mera systematiskt sätt än idag för att den kompetens som finns ska komma alla delar av verksamheten till del på ännu bättre sätt än idag. På skolan finns god tillgång till specialpedagogisk kompetens med både speciallärare och specialpedagog i personalgruppen samt ett gott samarbete med den centrala elevhälsan. Verksamheten har idag hunnit långt med att planera och genomföra sin undervisning. Vi behöver dock fortsätta arbeta med vår dokumentation i syfte att det vi dokumenterar och noga analyserar också ska leda till att elevernas förutsättningar att nå de nationellt uppställda målen ökar. Elevernas resultat följs kontinuerligt upp. Det sker genom analys av elevresultat i arbetslagen på klasskonferenser samt vid särskilda konferenser där vi går igenom screening- och nationellaprov resultat. När vi nu har analyserat våra betygsresultat från höstterminen för åk 6 ser vi att pojkars resultat ligger lägre än flickors gällande minst betyg E i samtliga ämnen. Utifrån det kan vi konstatera att vi inte har tillräckliga metoder för att möta pojkar i deras kunskapsutveckling. Vi behöver därför gemensamt analysera hur vi arbetar idag och hur vi kan förändra arbetssätt och metoder för att bättre möta pojkar i deras kunskapsutveckling. Vidare måste arbetet med att utveckla våra bedömningsmetoder i syfte att den ska var likvärdig överallt på skolan. Att göra jämförelser mellan vår skola och andra jämförbara skolor utanför kommunen är i dag mycket svårt då de uppgifterna inte är lättillgängliga. Därför har skolan inte kunnat göra en skattning av det området. I jämförelse med övriga kommunala skolor i vår kommun hamnar vårt meritvärde vad gäller betygen på 199. Intressant att notera är att stora skolor där många elever i årskurs 6 har bedömts tenderar att ha sämre resultat än skolor med färre elever. Kan det bero på att stora skolor har ett bredare elevunderlag att förfoga över i sin bedömning och därmed tenderar att tänka på ett sätt omkring vad som krävs för de olika betygsnivåerna då jämförelseunderlaget är stort? Naturligtvis kan det även finnas andra orsaker till dessa skillnader. Viktigt är att fortsätta arbete med det mycket viktiga området likvärdig bedömning för alla kommunens lärare. Styrkor Vi är en stor enhet vilket gör att vi på skolan har en väl fungerande grundorganisation med hög kompetens i personalgruppen. Inom verksamheten och i arbetslagen har vi hunnit långt med vårt arbete att planera och strukturera vår undervisning. Verksamheten har höga förväntningar både på personalen och på våra elever. Vi följer noga upp våra elevresultat kontinuerligt över året och gör en analys av dessa. Förbättringsområden Vi måste utveckla vårt interna elevhälsoarbete. Skolan måste fortsätta utveckla våra metoder för dokumentation vad gäller elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven och fortsätta utveckla vår undervisning i syfte att stimulera och ge alla elever rätten att nå minst de kunskapskrav som ska uppnås. Särskilt fokus behöver vi ha på pojkars lärande.

22 22 (36) Åtgärder för förbättring Under året ska vårt interna elevhälsoarbete utvecklas genom samordning av våra insatser i syfte att detta ska bidra till öka elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål. Utveckla våra metoder för att dokumentera genom att arbeta med detta tillsammans i arbetslagen och på konferenstid. Skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande i syfte att lyfta goda exempel från den undervisning som bedrivs i våra klassrum och som vi ser ger förutsättningar för eleven att på ett gynnsamt sätt nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat Resultaten avser vårterminen innevarande år och redovisas i bilaga 1. Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Åk 3 Nationella ämnesprov Svenska: som helhet ett acceptabelt resultat, vi misslyckas på delprovet H (skriva faktatext). En förklaring till misslyckandet är, alltid när vi arbetat med att skriva faktatexter med stödord, har vi arbetat med texten som ett komplement (vilket vi anser vara det riktiga). I skolverkets prövning har man valt att testa arbetsminnet på eleverna och låta dem försöka minnas vad de läst i texten dagen innan. För oss känns det som fel sätt att lära sig skriva faktatexter. De enstaka elever som inte når upp till kunskapskravet, har redan åtgärder såsom specialundervisning eller/och SVA-undervisning. Matematik: resultatet som helhet är en katastrof, under 50 % godkända på samtliga delprov! Det finns dock en förklaring till fenomenet, om man tar bort två delprov E, F som klasserna inte undervisats mycket i, hamnar godkändnivån på 81 %. På delprovet E handlade det om att mäta med en "trasig linjal". Vi har haft en längdkurs där alla elever deltagit och t.o.m. gjort just övningen med "trasig linjal". Vi kan bara konstatera att det inte varit nog med övningstillfällen. Delprovet F, var det framförallt skriftliga räknemetoder som visade sig vara svårt. Vi har främst använt oss av skriftlig huvudräkning och talsorterna för sig, först i slutet av åk 3 har vi infört algoritmen. Något att komma ihåg inför förbättringsåtgärder. En tanke är att "vanlig" undervisning med matematikgenomgångar bitvis försvinner under nationella provens genomförande, det gör att de elever som så väl behöver matematikundervisning varje dag missar det. Kan det vara en anledning till sämre resultat? En reflektion är att SVA undervisning under årskurs 1-3 skett inom ordinarie undervisning. Kan det bidra till de resultat vi ser idag?