S O S. Vi är inte ute efter att få vänner, utan att göra skillnad. Så larmar du nyckelpersoner. i trafiken med SOS Alarm

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr SKOLBRÄNDER, sidan 17 Skolorna kanske avstår från att rapportera bränder eftersom det inte skulle se bra ut. Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala-Vadstena Så larmar du nyckelpersoner Flyt i trafiken med SOS Alarm Inga gränser för larm i Norden Björn Eriksson: Låt vakterna göra polisens jobb Vi är inte ute efter att få vänner, utan att göra skillnad. Magnus Lindgren, Tryggare Sverige

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita 2013 Omslagsfoto: Louise Billgert Nästa nummer av SOS kommer ut i december Citera oss gärna, men ange alltid källan. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont 07 Alarm! Låt ordningsvakterna ta över polisens jobb 08 Fokus Utryckning över de nordiska gränserna 12 Insats Omöjligt att få överblick över Tranarpsolyckan 14 Profilen Magnus Lindgren vill se ett tryggare Sverige 17 Effekt Motala har hittat modellen mot skolbränder 2o Utveckling Snabbare inlarmning med SOS Alarms tjänster 22 Utveckling Händelseinformation ger kortare bilköer 24 Effekt Regionen är navet när SOS-centralerna blir färre 27 Fråga SOS Alarm Om larm på internet, hemliga telefonnummer och personlarm 28 Årtalet: 1956 Kalla på hjälp från ett brandskåp SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhetoch jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. Kartans gränsdragningar saknar betydelse vid livshotande situationer. Ambulansen eller helikoptern som är närmast ska rycka ut, om det så är till Norge eller Finland. Larm över gränsen, sidan 8 2 SOS

3 Intro foto: johnér/roger Borgelid foto: Tobias ohls En fantastisk sommar betyder extra hårt arbete Sommarvädret i Sverige har varit det bästa på väldigt länge. Sol och värme har präglat hela landet och svenskarna har varit mycket i rörelse. Men för många innebär en sådan här fantastisk sommar dock extra hårt arbete. Räddningstjänsten har kämpat med gräs- och skogsbränder, framför allt i södra Sverige. Sjöräddningen har bidragit till ett tryggare vatten i Sveriges skärgårdar. Höstens första SOS bjuder på många spännande artiklar, bland annat om samverkan över landsgränserna, något som intensifieras under sommarhalvåret. Vidare kan du läsa om ett spännande projekt i Motala för en säkrare skola och om profilen Magnus Lindgren, generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige som vill göra skillnad för de brottsdrabbade i samhället. I förra numret berättade vi om alarmeringstjänstutredningen som lades fram i april. SOS Alarm har nu lämnat svar på remissförfrågan. Läs mer om denna på sid 5. Johan Hedensiö vd SOS Alarm foto: Jens Persson 3... Thomas Åslin, räddningstjänsten i Medelpad som har utbildat privatpersoner till livräddare i fem avlägsna bygder. Du kallar de utbildade personerna för förstärkta medmänniskor. Vad har de för uppdrag? Personerna som vi har utbildat på fem orter i Medelpad har samma uppdrag som vilken medmänniska som helst när det händer en olycka eller någon drabbats av ett hjärtstopp. Skillnaden är att dessa personer har fått en enklare utbildning i att kunna agera vid hjärtstopp, brand, trafikolycka och drunkningstillbud. De väljer själva om de har möjlighet att hjälpa till, det finns inga skyldigheter att agera, men man har en möjlighet. Hur kommer larmningen till livräddarna att gå till? Via sms-utskick. Till att börja med så blir det ett utskick till hela gruppen i den aktuella orten vid en händelse, i framtiden kommer vi frågor till... förmodligen att använda samma teknik som använts i Stockholm vid förmodat hjärtstopp. Registrerade personer som finns i det område där olyckan inträffat får då sms-larm och har möjlighet att bege sig till platsen, de som är utanför får inget sms. Du planerar att utvidga projektet till alla frivilliga. Hur har mottagandet från allmänheten varit? Vi har planer på att försöka få all kommunanställd personal att genomgå utbildning för att kunna agera, framför allt personal som rör sig mycket inom våra kommuner, till exempel personal inom hemtjänsten. I övrigt har allmänheten varit jättepositiv till projektet. Många ringer och visar intresse för att anmäla sig. Läs mer på Text: Eriq Agélii SOS 3

4 signaler Filmer lär ut första hjälpen på barn Varje år drabbas omkring 200 barn av plötsligt hjärtstopp. Det kan drabba vilket barn som helst och de vanligaste orsakerna är drunkning eller kvävning. De flesta barn som drabbas är i ettårsåldern. Instruktionsfilmer är ett bra sätt att lära sig hjärt-lungräddning (HLR) och därför har dinsäkerhet.se tillsammans med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Röda korset tagit fram filmer som visar hur HLR går till. Tekniken skiljer sig åt beroende på om barnet är under eller över ett år. Film och mer information om HLR på barn och vuxna: illustratör: cecilia pettersson Hjälp i telefonen Rädda hjärtat-appen visar hur hjärt-lungräddning går till och visar också var närmsta hjärtstartare finns och hur dessa fungerar. Instruktioner med ljud gör att du har händerna fria för hjärt-lungräddning. Finns på App Store och Google play. Färre brott framför kameran Polisen är i huvudsak nöjd med den kameraövervakning som på försök pågått sedan sommaren 2012 på Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm. Dock behöver tekniken och informationen förbättras. Det skriver Brottsförebyggande rådet i en rapport. Flera bråk och försök till misshandel har kunnat förhindras tack vare att kameraoperatören har kunnat larma i tid. Vi är svaga på att ta hand om frivilliga resurser vid kriser Svante Werger, MSB vid SOS Alarms seminarium i Almedalen om svensk krisberedskap. Missa inte Sectech, den säkerhetstekniska mässan 22 oktober på Stockholmsmässan. sectech.se Internet och säkerhet, svensk-norsk konferens, oktober, på Congress Culture Centre, Karlstad. Hur möter de svenska och norska försvaren hoten i cybervärlden? Hur arbetar IT-företag, myndigheter och forskare med säkerhet i allmänhet och IT-säkerhet i synnerhet? compare.se Mötesplats samhällssäkerhet, november, på Kistamässan, Stockholm. Seminarier om bland annat Vad kan myndigheter göra med webbinformation?, Stormen Sandy, Kommuners säkerhetsarbete och Informationsnumret samhallssakerhet.se 4 SOS

5 Tryggare med effektiva räddningsinsatser Ett nytt projekt initierat av MSB är tänkt att leda till effektivare räddningsinsatser, vilket i sin tur ska stärka tryggheten och öka samhällsskyddet. Många representanter från kommunal räddningstjänst kommer att delta i arbetet. Projektet pågår fram till januari 2015 och fokuserar på fyra områden: Regelbunden kvalitetssäkring av räddningsledare, insatsledare och styrkeledare. Verktyg för att bedöma både individuella förmågor att utföra insatser och den totala kapaciteten i en räddningstjänstorganisation. Koncept för fortbildning som är både teoretisk och praktiskt inriktad och som kan anpassas efter behov. En metod för erfarenhetsåterföring, vilket innebär att man på ett systematiskt sätt kan följa upp och lära från tidigare insatser. Rökning. är fortfarande den vanligaste orsaken bakom dödsbränder, enligt en undersökning från MSB. Den visar att rökning kombinerat med rörelsehandikapp eller ett riskbeteende som alkoholdrickande är Sju polisregioner Från och med 2015 ska dagens 21 polismyndigheter samt Rikspolisstyrelsen ombildas till en sammanhållen myndighet. Den nya polismyndigheten delas in i sju regioner med administrativa centra i huvudorter; region Nord (huvudort Umeå), Mitt (Uppsala), Stockholm (Stockholm), Bergslagen (Örebro), Väst (Göteborg), Öst (Linköping) och Syd (Malmö). Ros och ris till alarmeringstjänstutredningen SOS Alarm lämnade i augusti in sitt remissvar på alarmeringstjänstutredningen. Utredningens huvudlinje, att det ska finnas ett samlat ansvar, en aktör, för samhällets alarmeringstjänster, är positiv, konstaterar SOS Alarm. Det säkerställer en snabb och effektiv larmbehandling och underlättar för invånarna att med ett samtal få hjälp vid nödsituationer och större kriser. Alarmeringstjänstutredningen har på ett samlat sätt lyft fram en rad frågor och skapat ett värdefullt under lag för diskussion. Flera mycket betydelsefulla frågor behöver dock enligt vår mening utredas vidare, säger Johan Hedensiö, VD SOS Alarm. Huvudpunkterna i SOS Alarms remissvar: SOS Alarm stödjer utredningens förslag att larmkedjan ska hanteras av en aktör för att säkerställa säker, snabb och effektiv larmbehandling i samverkan med aktörerna. SOS Alarm delar inte utredningens förslag om uppdelning i akuta och icke akuta händelser. Erfarenheten säger att det inte är möjligt att SKL säger nej till ny myndighet farligast. Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill inte se en ny alarmeringsmyndighet. SKL äger hälften av SOS Alarm och är en tung remissinstans för alarmeringstjänstutredningen. Förslaget att bilda en ny statlig alarmeringsmyndighet medför risker i utlarmningen av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst. Ytterst är det människor i nödsituationer som kan drabbas, skriver SKL i ett yttrande till regeringen. SKL föreslår att nuvarande system, med ett bolag som ägs gemensamt av staten och SKL, utvecklas. Enligt SKL bör SOS Alarm, utöver att sköta nödnumret 112, förutsäga hur en situation kan utvecklas och vilka resurser som kan behöva tillföras. Alarmeringstjänsten ska ansvara för den fulla larmbehandlingen och utgöra även fortsatt den första länken i en effektiv vårdkedja. Den svenska förvaltningsmodellen utmärks av långtgående regionalt och lokalt självstyre vilket knappast är i linje med tanken att samla ett mycket stort antal operativa ärenden i en central statlig myndighet. Finansieringsmodellen för den nya funktionen måste vara stabil och flexibel där finansiering och ansvar bör följas åt. Mot bakgrund av den stora otydligheten och osäkerheten i finansieringen av förslaget avstyrker SOS Alarm utredningens förslag till finansiering. Förslaget innebär stora förändringar för SOS Alarms verksamhet. Enligt SOS Alarm är det inte tillräckligt analyserat hur de kommer att påverka den drift som måste säkerställas parallellt med att den nya verksamheten byggs upp. Läs hela remissvaret på sosalarm.se ges ensamrätt när det gäller utlarmning av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst. På så sätt kommer man tillrätta med den problembild som utredningen identifierat samtidigt som nuvarande lednings- och verksamhetsansvar bevaras. Kommuner och landsting får fortsatt inflytande, vilket är oerhört viktigt, säger Anders Knape, vd för SKL. SOS 5

6 signaler Varning för värmebölja Långvarig hög värme kan påverka hälsan, särskilt bland äldre och sjuka. SMHI införde därför i år en varning för värmebölja för att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten bättre möjlighet att förbereda sig. När prog noserna visar temperaturer på 26 grader eller mer i tre på varandra följande dygn skickas information till ansvariga inom vård och omsorg via länsstyrelserna. Varningarna utgår ifrån olika kriterier: Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 grader i tre dagar i följd. Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader tre dagar i följd så många räddningsinsatser gjorde de kommunala räddningstjänsterna under 2012, enligt MSB. Det är en minskning med insatser jämfört med Oskyddade mobiler Svenskar förvarar och hämtar känslig information på sina mobiler i högre utsträckning än övriga européer. Ändå skyddar vi inte mobilerna. Det konstaterar IT-säkerhetsföretaget Symantec i en färsk undersökning. En av tre svenskar uppger att de skickar och tar emot arbetsdokument i sin privata telefon och drygt en av fem skickar och tar emot sina olika lösenord. 18 procent använder mobilen för betalningar eller för näthandel. Trots att tre av tio svenskar har blivit av med en mobil enhet genom förlust eller stöld, låter en av fyra bli att lösenkodsskydda sin mobila enhet. foto: johnér Rakel i Norge I framtiden ska Rakel kunna användas i även för kriskommunikation i norska Nødnet. Det är målet med ett nytt samarbete för att säkra en effektiv och användarvänlig kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer i Sverige och Norge. Vi tar fram talgrupper för samverkan och metoder och rutiner som ska säkerställa att kommunikationen mellan länderna vid en olycka eller kris blir så effektiv som möjligt, säger Anita Galin, projektledare i Sverige, på MSB. Nya förhandlingar med Fyrklöverlandstingen De fyra landstingen i det så kalllade Fyrklöversamarbetet har åter inlett förhandlingar om ambulansdirigeringstjänsten med SOS Alarm. Fyrklöverlandstingen landstinget Sörmland, landstinget Västmanland, landstinget i Uppsala län och region Gotland handlar tillsammans upp sin ambulansdirigering. Sedan 2011 har de anlitat företaget Medhelp som leverantör. I maj 2013 sa Medhelp upp avtalet och sedan dess har landstingen övervägt alternativa lösningar. Vi är naturligtvis mycket glada att Fyrklöverlandstingen visar oss förtroende att arbeta tillsammans igen, säger Johan Hedensiö, VD för SOS Alarm Sverige AB. Det är en bra lösning för alla parter och framför allt för hjälpsökande som med ett enda samtal kan nå alla samhällets hjälpresurser i en obruten larmkedja. Målet är att avtal ska tecknas från och med 15 november SOS

7 Alarm! Säkerhetsbranschen klarar ordningen på arenorna Mobila elverk är farligt gods Från 1 juli 2013 gäller skärpta krav för transport av maskiner och utrustning som till exempel mobila elverk. Generatorer, kompressorer och värmesystem som har en bränsletank på minst 60 liter omfattas numera av reglerna för transport av farligt gods. Nya depåer för skogsbrand Skogsbrandsdepåer som finns utplacerade runt om i Sverige håller på att bytas ut och några placeras om till andra orter. Resurserna består av slang, motorsprutor, motorsågar, handverktyg och förvaras hos räddningstjänster. Nya platser är Östersund, Sundsvall och Strängnäs. övriga platser är Boden, Skellefteå, Dorotea, Söderhamn, Ludvika, Bengtsfors, Vetlanda, Högsby och Ljungby. Dessutom finns två reservdepåer vid MSB:s förråd i Ljung. I dag används stora polisresurser till att bevaka även tämligen lugna idrottsevenemang. Det är ett slöseri med skattemedel, polisens tid och idrottsföreningarnas pengar. I Huliganutredningen som jag nyligen avslutade föreslog jag att idrottsklubbarna själva tar ett större ansvar för säkerhetsarbetet på normala matcher. Förslaget fick ett starkt stöd bland klubbarna och kanske lite oväntat djupt in i många poliskretsar. Den politiska spelplanen har dock hittills visat sig svårare att penetrera. Klubbarna bör på sikt, liksom i England och Tyskland, vara fullt kapabla att tillsammans med säkerhetsbranschen garantera En polis kostar nästan tre gånger mer än en utbildad ordningsvakt säker heten för publik och spelare på de flesta matcher. Publikvärdarnas och ordningsvakternas kompetens och befogenheter räcker långt liksom lednings- och teknikkompetens inom säkerhetsindustrin. Vid så kallade högriskmatcher och om det ändå skulle spåra ut vid ett evenemang är det självklart att polisen helt eller delvis kan behöva gå in, och då bör arrangören också få stå för kostnaderna. Nu får de betala vare sig det uppstår ett polisiärt behov eller inte. De idrottsklubbar som drivs i bolagsform skulle spara stora pengar på polisfria arran gemang, en polis kostar dem nästan tre gånger mer än en utbildad ordningsvakt. Och det är inte självklart att den kostnaden ens kan motiveras av högre kvalitet på säker hetstjänsten. Har man skaffat sig epitetet ideell förening slipper man helt att betala för polisen. Men den största samhällsvinsten är ändå att polis och privata aktörer kan samverka för att renodla polisresurser till annan verksamhet att utreda brott. Idrottsrörelsen har visat sitt kraftiga stöd och gillande för de här idéerna men det finns trots allt många chefer inom polisen som ifrågasätter att klubbarna och den privata säkerhetsbranschen kan hantera buset på matcher. Men 90 procent av matcherna i allsvenskan och elitserien är lugna tillställningar. Det finns ingen anledning att sätta in polis om det inte finns ett direkt behov, som på högriskmatcher. Sverige borde ta efter andra länder och låta polisen fokusera på polisiärt arbete, det är för dyrt för samhället att använda polisen för att stå utanför halvtomma idrottsarenor. Alla skulle vinna på en mer marknadsanpassad lösning det blir billigare för klubbarna och polisen kan fokusera där den verkligen behövs. Och vi kan då också lägga ned fiktionen att det finns skillnader mellan hur ideella föreningar och Idrotts AB agerar. björn eriksson ordförande för Säkerhetsbranschen, tidigare rikspolischef och landshövding samt regeringens utredare kring idrottsrelaterat våld. SOS 7

8 fokus larm över gränsen Gemensam alarmering i gränslösa Norden När larmet går är landsgränsen inget hinder. Åtminstone inte på Nordkalotten. Sedan 2012 kan samtalet till 112 betyda att ambulansen lika gärna kommer från Tornio i Finland som Haparanda i Sverige. Text: Susanna Lindgren Foto: Folio och Pontus Albertsson 8 SOS De nordiska grannländerna samarbetar längs alla svenska gränser. Genom lokala gränsräddningsråd förekommer olika former av så kallat vardagssamarbete där ambulans och räddningskår på båda sidan gränsen bistår varandra. Längs hela Bohuskusten och norrut samarbetar norska och svenska kommuner och landsting. Det samma gäller mellan Sverige och Danmark i Öresundsområdet. I Uppsala län är samarbetet med Åland väl utvecklat.

9 Att samarbeta och bistå varandra över gränserna har alltid varit naturligt för de nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland. Det samarbetsavtal som sedan 1 januari 2012 formellt reglerar och möjliggör utryckningar över gränserna är en naturlig utveckling, anser Pontus Albertsson som är projektledare i Norrbottens läns landsting. Störst är gränsutbytet mellan Finland och Sverige, mycket beroende på att det helt enkelt bor fler människor i Tornedalen än vid gränsen mot Norge. En av görande insats gjordes dock under 2013 av en norsk ambulanshelikopter, säger han. I slutet april fick en man svåra brännskador när hans ark, en mobil fiskehydda, fattade eld under isfiske på en sjö i närheten av Abisko. På grund av dåliga väderförhållanden kunde ambulanshelikoptern i Gällivare inte lyfta och polishelikoptern i Boden, som var alternativ två, stod på marken för reparationsarbeten. Fjällräddningen kunde inte heller ställa upp med manskap. Istället blev det en ambulanshelikopter från Tromsø som ryckte ut och förde mannen till det norska universitetssjukhuset i Tromsø, som också hade möjlighet att ge omedelbar behandling mot brännskadorna. Utan hjälpen från Norge hade situationen för den här mannen varit ännu allvarligare, säger Pontus Albertsson. Ambulansavtalet har slutits mellan Norrbottens läns landsting, Helse Nord RHF i Norge samt sjukvårdsdistrikten Lappland, Västerbotten och Uleåborg i Finland och löper tills vidare. Syftet är att bistå vid olyckor där befintliga resurser inte räcker till och vid livshotande sjukdomstillstånd hos en enskild medborgare SOS 9

10 fokus larm över gränsen där en resurs på andra sidan gränsen har en kortare insatstid, som det står i avtalet. I klartext betyder det att kartans gränsdragning saknar betydelse om situationen är livshotande och att den enhet som finns närmast till hands ska rycka ut. Vanligast är också att de som behöver akutvård förs till sjukhus på ambulansens hemmaort. Där får patienterna vård, oavsett nationalitet tills de klarar en transport till hemlandet. Kostnaden betalas av respektive landsting och sjukvårdsdistrikt. Avgifterna, som motsvarar den faktiska kostnaden, regleras av avtalet och patienten behöver aldrig betala något. De nordiska grannländerna samarbetar längs alla svenska gränser. Genom lokala gränsräddningsråd förekommer olika former av så kalllat vardagssamarbete där ambulans och räddningskår på båda sidan gränsen bistår varandra. Längs hela Bohuskusten och norrut samarbetar norska och svenska kommuner och landsting. Det samma gäller mellan Sverige och Danmark i Öresundsområdet och i Uppsala län är samarbetet med Åland väl utvecklat. Under 2012 ryckte norska helikoptrar ut tio gånger vid svenska larm. Mer än dubbelt så många gånger korsade de norska helikoptrarna den finska gränsen för att bistå vid akuta larm. Den norska insatsen i Abisko är bara ett av flera exempel på hur lokalt väder hindrat det egna landets resurser från att rycka ut. En lika avgörande och gränsöverskridande insats som den i Abisko gjordes bland annat i mars 2013 efter en snöskoterolycka i Karigasniemi i finska Lappland när dåligt väder hindrade den finska helikoptern från att lyfta. Den gången kom hjälpen från Banak i norska Finnmark. Vanligast är dock att vägambulanser rycker ut och tätast är den korsande trafiken alltså kring gränsen mellan Sverige och Finland. Enligt de uppgifter som kommit in från larmcentralerna ryckte finska ambulanser ut i Sverige 154 gånger under Svenska ambulanser ryckte under motsvarande tid ut i Finland endast 30 gånger. Att utbytet är ojämnt kan enligt Pontus Albertsson bero på att befolkningen är större på finska sidan och att det därför också finns fler ambulanser där. I Haparanda har Sverige en dygnsambulans och en dagambulans medan det i finska Torneo finns två ambulanser som är bemannade dygnet runt. I gränstrakterna mellan Haparanda och Övertorneå, längs riksväg 99 bor alla så nära gränsen på båda sidor att det till och med händer att ett samtal till 112 hamnar på fel sida gränsen. Då kopplar vi bara över till varandra, säger Daniel Lundin på SOS Alarm i Luleå som tycker att samarbetet fungerar jättebra. Om det finns en finsktalande operatör på plats på larmcentralen i Luleå blir det den operatören som tar emot en förfrågan från Finland. Annars sköts kommunikationen på engelska. Vid flera tillfällen har blåljusorganisationerna från Sverige, Norge och Finland samövat för att stärka de gräns överskridande insatserna. Övning inför en norsk tsunami Onsdagen den 18 september 2013 rasar 22 miljoner kubikmeter bergmassa ner i havet öster om Tromsø i Norge och orsakar en 45 meter hög tsunami som sveper in över kusten. Hjälpinsatserna blir omfattande och deltagarna kommer från både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Barents Rescue i Norge 2013 blir den sjätte gemensamma fältövningen baserad på realistiska scenarion för de fyra länderna kring Barents hav. Sverige var värdland när övningen organiserades första gången 2001, sedan dess har värdskapet roterat. Årets scenario baseras på den faktiska risk för bergras som finns i Lyngenområdet där bergsmassan flyttar mellan fyra och fem centimeter årligen. Området bevakas kontinuerligt för att man ska kunna evakuera i tid. I fältövningen, som pågår mellan 17 och 19 september, deltar svenskar både på plats och genom samordning på hemmaplan. De underscenarion som målas upp i samband med bergraset och blir del av övningen är evakuering, en tunnelolycka samt fjällräddning av ett ungdomsläger. De svenska deltagarna kommer från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Utrikesdepartementet, Rikspolisstyrelsen, Polis myn dig heten, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen i Norr botten, Polismyn digheten i Väster bottens län, Trafikverket samt SOS Alarm. För svensk del är ett av huvudmålen att stärka de gräns över skridande insatserna och främja samarbetet mellan myndigheter i regionen. 10 SOS

11 Det bästa med det här avtalet är att vi verkligen kan sätta den hjälpsökande i fokus. Jag tycker att även det fungerar bra. Hittills har vi inga avvikelser registrerade som beror på språkförbistringar. Om vi exempelvis saknar en ambulans i Haparanda ringer vi larmcentralen i Uleåborg för snabb utalarmering, säger Daniel Lundin. Enligt larmcentralernas indexkoder är just bröstsmärtor den vanligaste orsaken till en gräns över skridande ambulansinsats. Misstänkt hjärtinfarkt stod för 33 procent av de finska utryckningarna i Sverige under 2012, följt av andningssvårigheter och medvetslöshet. I alla dessa fall kan tiden vara avgörande. Snabb och tydlig kommunikation är A och O. Det är därför en fördel att ambulanserna både i Sverige och Finland är utrustade med digitala radiosystem Rakel respektive Virve som underlättar kommunikationen i de fall två ambulanser behövs. När en ambulans på plats vid ett hjärtstillestånd i Haparanda nyligen behövde assistans fanns den snabbaste hjälpen på finska sidan. Efter att larmet skickats från SOS Alarm till motsvarigheten Häke i Finland kunde ambulanserna kommunicera sinsemellan om hjälpbehovet och snabbaste vägen dit vilket sparade dyrbar tid. Det bästa med det här avtalet är att vi verkligen kan sätta den hjälpsökande i fokus. Genom att vi kan utnyttja alla resurser i området, svenska, finska eller norska, bidrar vi alla till att skapa ett tryggare samhälle, säger Daniel Lundin och lägger till att det som är bra förstås kan bli ännu bättre. Det vi som operatörer saknar är återkopplingen. Vi larmar ut och vet att ambulansen kommer fram, att ambulanspersonalen tar över och ser till att patienten får hjälp, men vi vill ju gärna få höra att det gått bra. Vi utvecklas av att få feedback, av att få veta om vi gjort rätt i vår bedömning. Det gäller oavsett vilket land utryckningen eller patienten kommer ifrån. För att finslipa insatserna genomfördes nyligen en gemensam samverkansövning där ambulanspersonal från Arjeplog och Saltdal i Norge samverkade med räddningstjänsten vid en simulerad trafikolycka. Vid en annan övning i Kirunagruvan deltog ambulanspersonal från Narvik tillsammans med ambulanspersonal från Kiruna, Vittangi och Jokkmokk. Tekniken öppnar gränserna Låt de nordiska grannländernas tekniska plattformar för utalarmering kommunicera med varandra. Önskemålet har framförts från sambandscentralerna i Norden. En gemensam plattform för kommunikation skulle underlätta gemensamma hjälpinsatser, men än så länge begränsas ett sådant förslag av respektive länders lagstiftning, säger Gunnar Bergström, tjänsteägare 112 på SOS Alarm. Även om lagstiftningen hindrar fri kommunikation över gränserna är det fritt att utbyta idéer. I samband med att Finland 2015 går från 15 till 6 larmcentraler kommer de att byta till en gemensam teknikplattform, enligt svensk modell. SOS Alarm använder sig av den tekniska plattformen Zenit. Finland håller dock på att ta fram ett eget system med hjälp av finska teknikföretaget Insta. Systemen blir inte identiska, men Finland får precis som vi ett integrerat, robust och funktionellt system, säger Gunnar Bergström. Han ser fram emot att få se den nya plattformen på plats eftersom där kan finnas idéer och utvecklingsmöjligheter som den svenska alarmeringsverksamheten kan dra nytta av. Enligt ambulansavtalet ska de nordliga grannlänen bistå vid olyckor där befintliga resurser inte räcker till... SOS 11

12 insats kommunikation Tranarpsbron är egentligen två separata broar. Det var omöjligt för räddningsenheterna att ta sig mellan broarna. Brister i samverkan under Tranarpsolyckan Under den stora seriekrocken på Tranarpsbron i januari frångick flera enheter givna rutiner. I stället för att dela information i Rakel rapporterade de olika organisationerna internt via mobiltelefon, vilket försenade en gemensam lägesbild. Det konstaterar MSB i en kommande utredning. Text: Eriq Agélii Foto: Scanpix/ Björn Lindgren och Helsingborgs Brandförsvar Det rådde dimma och glashalt väglag vid Tranarp i Nordvästra Skåne på förmiddagen den 15 januari i år. Tranarpsbron, som går över Rönne å i Klippans kommun, är Skånes längsta bro och uppdelad i två halvkilometer långa separata broar, en i nordlig riktning och en i sydlig. På några minuter förvandla des broarna till ett fullkomligt kaos när totalt 78 fordon kolliderade i båda riktningarna i den största trafikolyckan i svensk historia. En person omkom och många skadades. Redan vid första larmet insåg operatörerna på SOS Alarm att det var en allvarlig situation. Men ingen kunde till en början uppskatta om fattningen av olyckan, inte ens räddningstjänsten på plats. Lastbilar körde in i fordonen framför och blockerade den redan dåliga sikten. I en utredning av olyckan har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tittat på sam 12 SOS

13 78 fordon, varav ett stort antal lastbilar, kolliderade under några timmar. Det var bara ren tur att inget fordon hade brandfarligt gods. en rapport till polisens länskommunikationscentral. Men han full förståelse för att det var en extremt svår situation på Tranarpsbron. Se på bilderna. Gemensam lägesbild var inte lätt, det bara small, pangpangpang, säger han. Vi som var på väg, vi ville ha information. Vi saknade verkligen en helikopter, en bild som kunde förmedlats till oss och SOS Alarm. Men vår helikopter kunde inte lyfta på grund av vädret. Det var inte förrän dansk television fick upp en helikopter som svensk räddningspersonal fick en ordentlig överblick av förödelsen. Anna Andersson Carlin pekar även på bristen i en tydlig ledningsplats och ledningsmöten mellan polis, räddningstjänst och ambulans på olycksplatsen. Hon menar att det skulle underlättat för en gemensam lägesbild. Räddningsenheterna tvingades klättra genom lastbilarnas kapell och över personbilar för att ta sig fram. En ambulans blev totalförstörd under räddningsarbetet och flera i besättningen skadades allvarverkan inom och mellan blåljusorganisationerna och SOS Alarm, olycksplatsens förutsättningar, tekniska aspekter i Rakelsystemet samt de drabbades erfarenheter. Kommunikationen under insatsen har periodvis inte fungerat. Det har skett väldigt mycket kommunikation på telefon, istället för på Rakel, från alla parter, ambulans, polis och räddningstjänst, säger Anna Andersson Carlin, regional samordnare för olycksundersökning vid räddningstjänsten Syd som ansvarar för olycksutredningen åt MSB. Hon menar att detta ledde till en fördröjning in nan polisen och SOS Alarm fick en lägesbild av olyckan. Det är olyckligt. Här bryter man mot den rutin man har i sambandsplanen. Det är viktigt att första befälet på plats kommer med en lägesrapport på en gemensam kanal för att alla ska höra. Utredarna anser att mobilanvänandet bland annat är en följd av att räddningstjänsten i mer vardagliga situationer ofta använder mobiltelefon istället för Rakel. När man måste kommunicera i Rakel är det inte inarbetat. Det är viktigt att vardagsolyckorna hanteras i princip på samma sätt som stora olyckor för att det ska funka. Carsten Holm, sambandsansvarig på polisen, anser att en gemensam lägesbild är helt avgörande och är kritisk till att det tog en timma att få Kommunikationen under insatsen har periodvis inte fungerat. Anna Andersson Carlin ligt. En tankbil från räddningstjänsten blev klämd och tre brandmän skadades. Diesel rann ut från flera fordon, men ingen brand uppstod. Det var självklart en katastrof för många, men samtidigt ett mindre mirakel att följderna inte blev ännu värre. Det hade varit vansinnigt mycket värre om vi hade haft en brand mitt i det här. Det var ett stort mått av tur. Det skulle kunnat ha varit många fler omkomna, säger Anna Andersson Carlin. Olyckan minut för minut :02 Första 112-samtalet av flera om en stor kollision med följdkollisioner och många skadade på Tranarpsbron. Ett felaktigt larm om att någon har kört av bron, ner i ån. Ambulans och räddningstjänst larmas ut inom två minuter. Polisen meddelas direkt efter. 11:14 Första styrka, från räddningstjänsten Åstorp, på plats. Sammanlagt kallas räddningstjänst från åtta stationer. 11:20 Räddningsledaren rapporterar via mobil till räddningstjänstens ledningscentral samtidigt som krockarna avlöser varandra runt honom. 11:23 Första ambulans på plats, men kan inte köra fram till olyckan på grund av halka och dimma. Personalen får gå till olycksplatsen. Strax därefter kommer polis. Sammanlagt kalllas 14 ambulanser till olyckan, varav en blir påkörd och obrukbar. 12:45 Polisens ledningscentral och räddningstjänstens inre ledning får en klar lägesbild. 15:49 Den akuta räddningsinsatsen avslutas. En person avlider av sina skador, cirka 40 skadas. SOS 13

14 Personligt Namn: Magnus Lindgren Ålder: 45 år Gör: Generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige Familj: Fru och två barn, 13 och 16 år. Bor: Centralt i Stockholm Fritid: Inte blivit så mycket de senaste fem åren, men jag gillar fotboll, att spela, träna och titta på. Bästa deckare: Amerikanska hårdkokta deckare. När jag läser svenska retar jag mig bara på allt som är fel eftersom jag känner branschen. Undantaget är Leif GW Persson och lite skruvade deckare som Zac O Yeah. 14 SOS Forskare och polis i New York nämner aldrig ordet nolltolerans. Istället talar de om accountability. Magnus Lindgren

15 profilen Magnus Lindgren Tankesmed för ett tryggare Sverige I den bästa av världar behövs inte stiftelsen Tryggare Sverige. Och då kan Magnus Lindgren ägna sig åt annat. Men det är en bit kvar och han fortsätter därför att skapa debatt och peka på brister i det svenska rättsystemet. Text: Ewa Thibaud Foto: Louise Billgert Vi gör skillnad, säger Magnus Lindgren om Tryggare Sverige, den stiftelse som han grundade för fem år sedan och som han kallar en nagel i ögat på regering och myndigheter. Han vet vad han pratar om. Doktor i psykologi, kriminolog, före detta polis, forskare, handläggare vid Brottsoffermyndigheten, lärare vid polishögskolan Magnus Lindgren har 25 års erfarenhet av säkerhetsfrågor. I dag är han generalsekreterare på Tryggare Sverige. Strax innan jag började med det här hade jag ett bekvämt jobb på På de drabbades sida Tryggare Sverige är en politiskt och religiöst oberoende organisation som verkar för brottsdrabbades rättigheter och för att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Arbetet är inriktat på nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar inom trygghetsområdet. Ytterst handlar det om att minska brottsligheten och säkerställa att alla som polishögskolan. Bra lön, bra jobb, trevliga kollegor, jag kunde ha slagit mig till ro. Men nu är jag inte sådan. Magnus Lindgren tar emot i Tryggare Sveriges kontor i centrala Stockholm. Det är kompakt, med plats för sex medarbetare: en kriminolog, en psykolog, en jurist, en urbanvetare och flera säkerhetsexperter. Vi hyr lokalen billigt av Svenska Bostäder, som är ett av de företag som bidrar med pengar till Tryggare Sverige. Magnus Lindgren är noga med att poängtera att Tryggare Sverige drabbas av brott får hjälp, stöd och skydd. Verksamheten har fem delar: 4 Tankesmedja för opinionsbildning 4 Trygghetsakademi för utbildning 4 Nätverk för forskare, studenter och yrkesverksamma för att utbyta idéer 4 Ombudsman för brottsdrabbade för att tillvarata brottsdrabbades rättigheter 4 Utvecklingslaboratorium för att samla in, ta del av och visa på behovet av modern teknik inom trygghetsområdet. Tryggare Sverige finansieras med bidrag från näringslivet och enskilda donationer, samt med inkomstbringande verksamhet, som utredningsuppdrag. tryggaresverige.org är en oberoende organisation som inte tar emot några statliga pengar. Tankesmedjan finansieras genom bidrag från några företag och genom de utredningsuppdrag de gör, ofta på uppdrag av statliga myndigheter och departement. Idén till stiftelsen Tryggare Sverige föddes i Uppsala, där Magnus Lindgren arbetade som enhetschef vid polisen. Hans uppdrag var bland annat att undersöka hur man kunde öka stödet för brottsdrabbade. Jag såg att något grundläggande var fel. Det saknades varken kunskap eller resurser. Ändå fick brottsdrabbade inte alltid hjälp, stöd och skydd. Det var otydligt vem som gjorde vad och vilka roller och mandat olika personer och myndigheter hade. Det fanns inte heller någon strukturerad kontakt mellan polis och kommun. Han bildade en aktionsgrupp med fem olika expertområden: butiksbrott, bilrelaterad brottslighet, våld i offentlig miljö, brott i nära relationer och bostadsinbrott. Den ledde till ökade kontakter mellan polis, ideella organisationer, kommun, näringsliv och medborgare. Men sedan fick vi en ny polischef, som inte var intresserad av vårt arbete, så jag och flera i min personal slutade. De som utsätts för brott har ofta svårt att tillvarata sina rättigheter. Många brott avskrivs utan att utredas i grunden. Det är lite märkligt i ett land som anses vara en av världens tryggaste rättsstater. Vad som saknas är tydlig SOS 15

16 Barn som drabbas får inte den hjälp de har rätt till och behöver. ledning och styrning, slår Magnus Lindgren fast. Han nämner New York, succéexemplet, där den anmälda brottsligheten har minskat med 80 procent under de senaste 20 åren. Det har skrivits mycket om det, även i svensk press och förklaringen som getts har varit nolltolerans. I nästa andetag har myndighetspersoner och journalister konstaterat att nolltolerans innebär ett hårdare samhälle med hårdare kontroll av medborgarna. Alltså ingenting för Sverige. Det där är intressant. När vi talar med forskare och polis i New York nämner de aldrig ordet nolltolerans. Istället talar de om accountability, det vill säga ansvarsutkrävande. Ett nytt ledningssystem gjorde det möjligt att bättre följa upp beslut som fattats och kräva Ett ord betyder så mycket Tryggare Sverige talar inte om brotts offer, utan om brottsdrabbad. Offer ger association till någon hjälplös och passiv. Men alla kan drabbas av brott. Man ska inte stigmatisera dem som utsätts för brott, därför säger vi brottsdrabbade och inte brotts offer, säger Magnus Lindgren. Magnus Lindgren är inte ute efter att skaffa vänner. Att göra skillnad är hans mål. ansvar av dem som utför arbetet. Sverige kan alltså lära av andra länder, liksom vi kan dela med oss av svenska erfarenheter till andra länder. Därför har Tryggare Sverige både svensk och internationell verksamhet. USA, Italien, Holland och Serbien står på den internationella samarbetslistan. I Sverige fokuserar Tryggare Sverige på tre områden och har formulerat tre grundläggande krav. Det första är att alla brott ska utredas. Det är egentligen grunden i en rättsstat och därför är det skrämmande att utvecklingen går åt motsatt håll. Till exempel har polisen fått utökade möjligheter att själva skriva av brott. Det andra är att kommunerna ska ta större ansvar och inte lämpa över stöd till brottsdrabbade på ideella organisationer. Och det tredje kravet är nolltolerans mot våld i skolan. Barn utsätts för brott i skolorna. Men det kallas sällan brott, utan mobbning och i många skolor tas det inte på allvar, ännu mindre polisanmäls. Barn som drabbas får inte den hjälp de har rätt till och behöver. Kommunerna har det yttersta an svaret, men undviker så länge det går att göra något, enligt Magnus Lindgren. Och om barn anmäler sin skola far de ofta illa och misstänkliggörs. Man ser mobbning som en konflikt mellan två parter och inte som ett övergrepp. Tryggare Sverige formulerar inte bara frågor och skapar debatt, utan har också konkreta förslag till lösningar. De handlar om betydelsen av en kommunalt förankrad polis och mycket mera. Den lokala förankringen är viktig. De flesta brott begås på lokal nivå. Magnus Lindgren ser ett problem med de statliga myndigheterna BRÅ (Brottsförebyggande rådet) och Brottsoffermyndigheten, där han själv har jobbat. Man skulle ju kunna tycka att det räcker med de myndigheterna, att Tryggare Sverige egentligen inte behövs. De har sina uppgifter och gör det de är satta att göra, men det finns ingenting som håller samman dem. Vi har föreslagit att de slås ihop till en myndighet. Under de fem år som Tryggare Sverige har funnits har organisationen etablerat sig som en ledande tankesmedja i rättsfrågor. Debatten har förändrats, i dag diskuteras till exempel polisens organisation på ett annat sätt än tidigare. Men att slå sig in och utmana etablerade strukturer kräver mycket jobb. Vi kallas ibland för dysterkvistar, för ingen är egentligen intresserad av sådant som inte fungerar. Men vi är inte ute efter att få vänner utan att göra skillnad. 16 SOS

17 effekt skolbränder Moteld i Motala Låg tolerans mot nedskräpning, klotter och skadegörelse. Hög lärar närvaro och hundraprocentig rapportering när någon eldar på en skola. Det är receptet när Motala kommun motverkar skolbränder. Text: Johan Granath Foto: Eva Edsjö, Istockphoto SOS 17

18 utveckling Skolbränder Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala- Vadstena, har ett framgångsrikt förebyggande arbetssätt mot skolbränder. I genomsnitt brinner mer än en skola per dag i Sverige. År 2012 rapporterades 508 bränder på skolor, varav hälften var anlagda. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kostar skolbränderna samhället minst 300 miljoner kronor per år. Även mindre bränder utan allvarliga konsekvenser skapar problem med avbrutna lektioner och stor oro hos elever, skolpersonal och föräldrar. I Motala arbetar räddningstjänsten sedan omkring tio år förebyggande mot eldning på skolor. Vi hade bekymmer med elever, lika många flickor som pojkar, som eldade under skoltid och beslutade oss för att hitta ett eget förebyggande arbetssätt, säger Magnus Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala-Vadstena. Utifrån egna och andra räddningstjänsters erfarenheter men också med utgångspunkt i forskningsrön, fann räddningstjänsten vissa samband. Vi insåg till exempel att eldning på skolor så gott som alltid föregås av en slags upptrappning: dåligt språk, klotter, nedskräpning och skadegörelse. Räddningstjänsten kontaktade kommunens grundskolor i syfte att presentera sina idéer. Det förebyggande arbetet handlar mycket om att lärare eller annan skolpersonal finns där eleverna finns, även under raster. Man låter heller inte saker passera eldning ska alltid rapporteras. Det räcker med att en elev tänder en cigarettändare inom skolans område. Om skolan vet vem eller vilka som eldat så ska det också rapporteras. Därefter meddelar man föräldrar och gör en polisanmälan. Räddningstjänsten kallar sedan den eller de som eldat till ett 2,5 timmars besök på brandstationen. Där får eleven lära sig om riskerna med att elda, om brandförlopp, samt om de straff och kostnader som kan drabba den som döms för anlagd brand. Är det flera elever som eldat vid samma tillfälle får de komma en och en. Besöken sker på skoltid. Vi vill betona allvaret och då är det bättre att de kommer ensamma. Är de flera finns en risk för att de ska spela tuffa inför varandra. I början var vi också rädda för att det skulle bli en merit att ha varit hos oss, något att skryta med inför kompisarna. Men så har det inte blivit. Eleverna är ofta tagna av stundens allvar när de kommer till räddningstjänsten, enligt Magnus Brodén. Vi går försiktigt fram och förutom genomgången om risker och straff låter vi dem prova på att åka stegbil. Samtidigt är vi noga med att tala om att brand inte är någon lek. Efter ett par dagar följer vi upp för att se hur eleven känner. 18 SOS

19 Väktare snabbt på plats vid brand Enligt Magnus Brodén minskar brandrisken i skolor där skolpersonalen är nära eleverna även utanför lektionstid. I fall där man inte känner till vem som eldat gör räddningstjänsten besök på den aktuella skolan för att visa att man ser allvarligt på eldning. Arbetssättet är framgångsrikt. I dag är det färre bränder på skolorna i Motala. Delvis på grund av det förebyggande arbetet, tror Magnus Brodén, men också på grund av att anlagda bränder har minskat överlag. Under de här tio åren har vi haft ett återfall. Men vi är inte helt förskonade och har händelser som rapporteras av skolorna per år. Det betyder inte att det brunnit men att vi kallat eleven till oss eller varit på skolan och pratat. Magnus Brodén vill inte säga att andra kommuner tagit efter Motalas metod. Men han har informerat flera kommuner om arbetssättet. Ett bra samarbete och goda kontakter med skolan är avgörande. Samtidigt är det viktigt att inte mästra skolan, menar han. De måste få hitta sitt eget sätt, vi kan bara peka på vad vi tycker fungerar. Skolpersonalens attityd och inställning är viktig. Magnus Brodén berättar om ett skolbesök där räddningstjänsten visades runt av rektor som beklagade sig över att det låg skräp i korridoren men inte gjorde något åt det. Vid ett besök på en annan skola plockade rektorn upp skräp flera gånger. Det är en stor skillnad i inställning. Vi ser också skillnad på skolor där man avskaffat lärarnas fikarum och lärarna istället fikar tillsammans med eleverna i deras uppehållsrum. Det verkar ha god effekt på arbetsmiljön och innebär i förlängningen antagligen också färre anlagda bränder. Det förebyggande arbetet har dock inte varit helt friktionsfritt. Till exempel har det fria skolvalet inneburit vissa problem. Skolorna konkurrerar ju om eleverna och vill inte alltid tala om det som kan framstå som negativt. Därför kanske man avstår från att rapportera bränder eftersom det inte skulle se bra ut. I själva verket visar det att man vill sopa problemet under mattan. Som brandmästare erkänner Magnus Brodén att han gillar brandlarm. Men i det förebyggande arbetet handlar allt om att se till att larmet inte går. Jag vill inte säga att det är ett misslyckande om ett larm löser ut men tanken med vårt arbete är just att det ska kunna undvikas. Eldning på skolor föregås så gott som alltid av en slags upptrappning. Magnus Brodén I Botkyrka, Söderköping och Södertälje samarbetar räddningstjänsten med väktare för att snabbare kunna bekämpa bränder. Väktare var först på plats vid mer än hälften av larmen, säger Åsa Wienholt, doktorand vid Linköpings universitet, som undersökt hur väktare kan hjälpa räddningstjänsten. Väktarna har släckutrustning i sina bilar som tillåter dem att släcka eller åtminstone hålla elden under kontroll tills räddningstjänsten anländer. De hjälper till exempel även till med lägesrapporter, öppnar brandbommar och tillhandahåller nycklar. Undersökningen visar att tidsvinsten med att använda väktare är stor och att det är en lönsam affär. I Söderköping, där väktaren dirigeras via SOS Alarm, räknar vi med att en investerad krona ger åtta kronor tillbaka. Positiv trend Under senare år har antalet skolbränder i Sverige minskat något. Från toppåret 2008 då 787 räddningsinsatser gjordes sjönk antalet till 530 insatser under stannade siffran på 508. Insatserna handlar om bränder i skolbyggnad och på skolområde. Eldning på skolor sker oftast på toaletter, i papperskorgar, i gardiner och på löst papper. Med byggtekniska åtgärder kan skolbyggnader göras mindre brandfarliga. Larmanordningar finns i da g i en mängd varianter, bland annat så kallade takfotslarm som gör det möjligt att upptäcka när någon eldar ute mot en vägg. Skolans yttre miljö kan vara inbjudande för den som vill elda ostörd. Därför bör belysning ses över och buskage och häckar hållas klippta. För bandyfrälsta: Magnus Brodén tränar svenska mästarna i bandy, Hammarby IF. Han är tjänstledig från mitten av september till mitten av mars från räddningstjänsten för att vara bandytränare. SOS 19

20 utveckling inkallning Alla på en gång Länsstyrelsen i Stockholm får blixtsnabbt tag på alla berörda myndigheter vid kris. Under oroligheterna i Husby var telefonkonferenser med 40 deltagare igång inom tio minuter. Nu börjar allt fler myndigheter använda tjänsten SOS Inkallning. Text: Sara Bergqvist Foto: Scanpix/Alex Ljungdahl Första gången systemet SOS Inkallning användes i större skala var på en stor samövning på kärnkraftverket i Oskarshamn Det gick enormt snabbt att kalla in all berörd personal. På fem minuter hade vi fått fart på hela Sverige, något som normalt hade tagit minst två timmar om vi hade ringt runt och sökt alla personligen, säger Roger Petersson, regionansvarig för krisberedskap på SOS Alarm. I praktiken fungerar det så att SOS Alarm automatiskt ringer upp alla personer samtidigt. Alla får exakt samma meddelande med inbjudan till telefonkonferens eller möte på plats och kan via knappsatsen på telefonen direkt ange om de kan vara med eller inte. Det gör att vi snabbt får ett kvitto på att man tagit emot informationen och om man kommer att delta. Blir det inget svar ringer systemet omedelbart upp nästa nummer till den personen eller nästa person på beredskapslistan utifrån det önskemål som kunden har. Länsstyrelsen i Stockholm använder systemet sedan i våras och har redan fått god nytta av det vid ett bombhot och en storbrand, ett Nato-möte och under oroligheterna i Husby i våras. Det här är ett jättebra verktyg för oss, som gör att vi kan lägga tid på själva händelsen istället för att försöka få tag på folk, säger Jan Eriksson på enheten för samhällsskydd och beredskap vid Länsstyrelsen i Stockholm. När oroligheterna i Husby pågick hade vi möten varje dag och kunde snabbt få tag på alla när det hände saker. Förutom i krissituationer använder länsstyrelsen systemet för regelbundet återkommande samverkansmöten med andra myndigheter i Stockholms län. I telefonkonferenserna medverkar ofta fler än 30 deltagare. Utöver länsstyrelsen och kommunerna finns representanter från bland annat SOS Alarm, försvarsmakten, polisen, landstinget, När oroligheterna i Husby pågick hade vi möten varje dag och kunde snabbt få tag på alla när det hände saker. Jan Eriksson, Länsstyrelsen i Stockholm kustbevakningen, räddningstjänsten, Storstockholms lokaltrafik, Stockholms hamnar och Trafikverket. Ytterligare en fördel med systemet är att det skapat en bättre 20 SOS