Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa"

Transkript

1 Dnr 2009/ :12 Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa Utvecklingen år

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson och Simon Bjurström. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 1 oktober 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Kristian Persson Arbetsmarknadsanalytiker Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Regelverksförändringar beskrivning och analys Historik arbetslöshetsförsäkringen och deltidsarbetslösa fram till Utvecklingen av arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa Utbetald ersättning Ersättningstagare, antal dagar och dagpenning Analys av deltidsbegränsningen Regelverket för arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet Definition och kategorisering av undersökt population Reformens påverkan på utbetald ersättning till deltidsarbetslösa Reformens påverkan på total utbetald ersättning Slutsatser Avslutande diskussion

6 6

7 Sammanfattning Regeringen har i IAF:s regleringsbrev för 2009 uppdragit åt myndigheten att studera arbetslöshetsersättningens utveckling för deltidsarbetslösa utifrån de förändringar som skett sedan I denna rapport analyseras därför de reformer inom arbetslöshetsförsäkringen som skett sedan 2007 och hur dessa påverkat utvecklingen av arbetslöshetssättningen till deltidsarbetslösa. Avskaffandet av den förhöjda arbetslöshetsersättningen och den något senare införda differentieringen av densamma har, rent beräkningsmässigt, inneburit att den genomsnittliga dagpenningen har sjunkit. Detta medför att ersättningens storlek skiftat nedåt. Dock har detta skett för arbetslösa såväl på heltid som på deltid. Genomgången av reformerna visar dock på att det endast är deltidsbegränsningen som varit möjlig att analysera på ett för uppdraget relevant sätt. 1 Deltidsbegränsningen innebär kortfattat att en arbetslös kan ta ut ersättning del av vecka, så kallade deltidsdagar, till dess att det totala antalet dagar uppgår till 75. Därefter kan individen antingen välja att inte ta ut någon ersättning alls eller att ta ut ersättning samtliga dagar under en vecka, helt arbetslös. IAF finner att arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetslösa har minskat med 14 miljoner kronor i nivå per vecka i jämförelse med vad som skulle betalats ut om deltidsbegränsningen ej införts. Detta utgör den summa som annars skulle utbetalats till de nästan personer som under den undersökta perioden förbrukat sina 75 deltidsdagar och därmed, per definition, lämnat deltidsarbetslöshet. Påverkan på arbetslöshetsersättningens totala omfattning har dock inte varit lika betydande. Detta eftersom ett 1 Regelverket kring den förhöjda finansieringsavgiften, vilken övergick i arbetslöshetsavgiften, torde, ur ett teoretisk perspektiv, kunna påverka ersättningens storlek genom att påverka sammansättningen vad avser antalet dagar med ersättning per vecka bland de deltidsarbetslösa. IAF gör dock bedömningen att en uppskattning av denna reforms påverkan är ogenomförbar (se Appendix A). 7

8 relativt stort antal personer i den undersökta populationen flödat till arbetslöshet på heltid då de förbrukat sin 75:e deltidsdag. Beräkningar under givna antaganden visar dock på att de ökade kostnaderna för ersättningar till dem som gått från deltidsarbetslöshet till heltidsarbetslöshet endast motsvarar 4,5 miljoner kronor i nivå per vecka. De för staten minskade utgifterna till följd av reformen är därmed tre gånger så stora som de kostnader som genererats, givet den undersökta populationen. Rapporten visar på en mycket stor variation vad avser den utsträckning som personerna fortsätter att ta ut arbetslöshetsersättning efter 75 förbrukade deltidsdagar. Personer med inslag av heltidsarbetslöshet under de 13 veckor som föregick det tillfälle då de förbrukat sin 75:e deltidsdag, uppvisar en mycket omfattande övergång till arbetslöshet på heltid. Personer med ett stabilare uttag av ersättning och med 2,5 eller färre ersättningsdagar i genomsnitt per vecka, återfinns däremot i ringa grad bland helt arbetslösa. IAF bedömer dock att deltidsbegränsningen har haft mer omfattande påverkan än vad som kunnat beläggas med denna korta uppföljningshorisont. Deltidsbegränsningen påverkan underskattas, och därmed ovan redovisade beräkningar, enligt IAF primärt av tre skäl. Det första skälet är att en stor del av de deltidsarbetslösa, som vid reformens införande hade stabil deltidsanställning och få antal ersättningsdagar per vecka, inte hunnit förbruka 75 deltidsdagar då undersökningsperioden upphörde. Detta innebär en betydande skevhet i den undersökta populationen. Detta medför att de som har haft ett lågt och stabilt uttag av ersättning under deltidsarbetslösheten (vilket för den undersökta populationen inneburit låg sannolikhet till arbetslöshet på heltid) kraftigt underskattas. Denna del av rapporten kommer IAF därför att i ett senare skede följa upp för att förbättra träffsäkerheten i beräkningarna. En andra anledning är att reformen med stor sannolikhet påverkat de deltidsarbetslösa redan före det att 75 deltidsdagar är förbrukade, s.k. pre-effekt. Personer som har möjlighet att påverka sin arbetstid kan, pga. reformen, ha valt att gå upp i tid redan före den 75:e dagen är 8

9 förbrukad. Detta skulle kunna studeras genom att de individuella sannolikheterna att lämna ersättningsperioden följs över tid. Denna uppföljning kan göras med de kategoriseringar som skapats i denna rapport, men för att analysen ska vara tolkningsbar krävs en mer fullständig population än den som idag finns att tillgå. En tredje anledning till att reformens påverkan på arbetslöshetsersättningens utveckling underskattas är att deltidsbegränsningen kan sägas sätta punkt för ett stort antal mycket långa perioder av deltidsarbetslöshet. Drygt tio procent av dem som förbrukat sina 75 deltidsdagar har haft ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under elva år eller fler. Det är dock att se som en engångseffekt eftersom nya deltidsarbetslösa inte kommer kunna ha denna typ av långa perioder. Den kanske mest centrala frågan i ett samhällsekonomiskt perspektiv, hur individernas faktiska sysselsättning påverkats, har inte med nuvarande tillgång på data kunnat besvaras. Detta är dock endast temporärt. När tillgång finns till uppdaterad strukturlönestatistik skulle en sådan studie kunna göras. Ett flertal av de indikatorer som tagits fram i denna rapport kommer kontinuerligt att uppdateras och ingå i myndighetens beskrivning av utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen. 9

10 1 Inledning Sedan 1956 har deltidsarbetslösa omfattats av arbetslöshetsförsäkringen. Regelverket kring försäkringen har dock förändrats under ett flertal tillfällen, vilket påverkat såväl arbetslösa som deltidsarbetslösa. Specifika begränsningsregler för deltidsarbetslösa har funnits till och från över tid och i större eller mindre grad. Under senare år har arbetslöshetsförsäkringen genomgått ett flertal stora generella förändringar. Utöver dessa förändringar har ytterligare förändringar skett för dem som är eller blir deltidsarbetslösa. Regeringen har i linje med detta i regleringsbrevet för 2009 gett IAF i uppdrag att:. till regeringen redovisa hur arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetslösa har utvecklats utifrån den reform som genomfördes våren Redovisningen ska omfatta utvecklingen från år 2005 till och med juni Redovisningen ska lämnas senast den 1 oktober I denna rapport utgår IAF från den reform i arbetslöshetsförsäkringen som började under IAF studerar hur arbetslöshetsersättningen för deltidsarbetslösa utvecklats sedan dess, vilka komponenter som påverkar storleken och på vilket sätt regelförändringarna bidrar till detta. 2 IAF:s möjlighet att analysera rena effekter av reformerna, vilket ligger implicit i uppdraget ovan, är dock begränsade - primärt av fyra övergripande anledningar. Den första anledningen är att reformerna har varit generella för hela arbetsmarknaden eller generella för alla deltidsarbetslösa. Detta innebär att några naturliga kontrollgrupper inte skapats, vilket i sin tur gör det svårt att genomföra effektstudier. 2 Beroende av uppdragets begränsning till deltidsarbetslösa som får ersättning, de definitioner av individerna som kommer av data samt av rent språkliga skäl, kommer rapporten att genomgående referera till ersättningstagare som arbetar deltid eller tillfälligt som deltidsarbetslösa samt ersättningstagare som inte arbetar som arbetslösa eller helt arbetslösa. 10

11 Den andra anledningen är att förändringar i försäkringen har skett överlappande och simultant med förändringar inom andra politikområden vilka gränsar till arbetslöshetsförsäkringen. Möjligheterna att beräkna reformens exakta effekt på utvecklingen är mycket små. 3 Arbetsmarknadsutvecklingen utgör en tredje försvårande omständighet för en allsidig belysning av reformernas effekter på arbetslöshetsersättningens utveckling för de deltidsarbetslösa. En fjärde anledning, och kanske den mest betydelsefulla, är att de data som ligger till grund för rapporten inte är tillräckligt omfattande för en djupare studie av utfallen av reformerna. Detta beror såväl på att officiella data blir tillgängliga med betydande eftersläpning samt att en betydande del av de deltidsarbetslösa inte ännu har kommit att omfattas av regelförändringarna, vilket ger viss osäkerhet vid tolkning av resultat. Kapitel 2 utgörs av en beskrivning hur regelverket för deltidsarbetslösa utvecklats över tid samt vilket regelverk som mötte de deltidsarbetslösa vid 2007 års ingång. Detta följs av en beskrivning av utvecklingen av arbetslöshetsersättningen på aggregerad nivå samt en redovisning av utvecklingen för de faktorer som bestämmer ersättningens storlek: Antal arbetslösa, antal ersättningsdagar samt dagpenningens storlek. Med utgångspunkt i denna deskription genomförs vidare en analys av deltidsbegränsningen och den påverkan som reformen haft på utvecklingen av ersättningen till deltidsarbetslösa. Den avslutande diskussionen i kapitel 3 behandlar möjligheterna att gå vidare i och fördjupa analysen då nya data genererats och individernas förändrade situation bättre kan belysas. 3 Exempel på detta är förändringar i de arbetsmarknadspolitiska programmen och skattepolitiken: Primärt gäller detta övergången från de regler som medgav en förlängning av ersättningsperioden på 300 dagar till ett mer strikt regelverk med undantag endast för arbetslösa med barn under 18 år. 11

12 2 Regelverksförändringar beskrivning och analys Av alla reformer inom arbetslöshetsförsäkringen som genomförts sedan 2007 är det primärt deltidsbegränsningen som kan tänkas ha haft betydande påverkan på arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetslösa. IAF har dock i sin genomgång av samtliga reformer från januari 2007 t o m juni 2009 identifierat att exempelvis arbetslöshetsavgiften, i ett teoretisk perspektiv, bör ha haft en påverkan på deltidsarbetslösa som inte motsvaras för dem med ersättning på heltid. Detta beror på att deltidsarbetslösa uppbär ersättning, men till skillnad från helt arbetslösa, också betalar full arbetslöshetsavgift. 4 De regelförändringar som skett sedan 2007 och som IAF anser inte kan antas påverka deltidsarbetslösa på ett annat sätt än de heltidsarbetslösa redovisas i Appendix B. 2.1 Historik arbetslöshetsförsäkringen och deltidsarbetslösa fram till När den statsbidragsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen infördes 1935 fanns ingen möjlighet till arbetslöshetsersättning under deltidsarbetslöshet. Möjligheten till arbetslöshetsersättning under deltidsarbete infördes först Arbetslöshetsersättning kunde emellertid inte utgå om det utförda arbetet var färre än två timmar. Till deltidsarbetslösa med arbete mellan två och fyra timmar per dag kunde halv dagersättning utgå. En person som var deltidsarbetslös och utförde arbete mer än fyra timmar per dag hade inte rätt till arbetslöshetsersättning. När arbetslöshetsförsäkringen reglerades i lag 1974 reglerades även arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen kom att omfatta dels de som hade arbetat deltid, dels de som tidigare hade arbetat heltid, men som i brist på heltidsarbete påbörjat ett deltidsarbete. Rätten till deltidsersättning var begränsad till 50 ersättningsdagar med möjlighet till en förlängning på En genomgång av detta sker i Appendix A. 5 En mer omfattande historisk genomgång finns i A-kassa på deltid, Working Paper 2005:3, Arbetslivsinstitutet. 12

13 ersättningsdagar, om det fanns särskilda skäl. Denna begränsningsregel togs bort En ny begränsningsregel infördes dock Denna regel innebar att högst 150 ersättningsdagar kunde utgå till den som fick arbetslöshetsersättning och regelbundet utförde deltidsarbete. En särskild prövning av ersättningsrätten infördes även. Prövningen skulle utföras var sjätte månad. Begränsningen på 150 dagar avskaffades 1993, men den särskilda prövningen behölls. En begränsningsregel infördes åter Denna regel innebar att personer som hade en tillsvidareanställning på deltid inte hade rätt till fortsatt arbetslöshetsersättning efter det att en ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar hade tagit slut. Efter ersättningsperiodens slut gällde antingen deltidsarbete utan arbetslöshetsersättning eller heltidsarbetslöshet med arbetslöshetsersättning. 2.2 Utvecklingen av arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa Nedan redovisade statistik kommer från IAF:s databas Astat. I denna databas, finns ingen direkt variabel som definierar deltidsarbetslös. Definitionen av deltidsarbetslös är baserad på antalet dagar med arbetslöshetsersättning per vecka för en person. Regelverkets definition om att deltidsarbete, arbete som understiger personens arbetsutbud per vecka 6, kan dock inte fångas i data eftersom individernas arbetade tid inte registreras i data. Detta medför en marginell överskattning av populationens storlek, men i övrigt ligger datadefinitionen i linje med regelverksdefinitionen Utbetald ersättning Den utbetalda ersättning är i praktiken en funktion av antalet personer och antal dagar dessa får ersättning per vecka samt den genomsnittliga dagpenningen som utbetalas. Detta gäller för såväl heltidsarbetslösa som deltidsarbetslösa st. Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen. 13

14 Tabell 1: Utbetald ersättning, kr, per vecka för heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa, år första halvåret Belopp (kr) Andel År Heltid Deltid Heltid Deltid % 21 % % 22 % % 24 % % 23 % 2009: % 13 % Källa: Astat Av tabell 1 framgår att för den redovisade perioden har en kraftig nedgång av det utbetalda beloppet skett för såväl helt arbetslösa som deltidsarbetslösa. År 2009:1 avser perioden till och med 30 juni Storleken på det totala utbetalda beloppet per vecka till arbetslösa på heltid har dock stigit under Samtidigt har den veckovisa utbetalningen till deltidsarbetslösa, och därmed deltidsarbetslösas andel av totalbeloppet, fortsatt att sjunka även under Kopplingen till utvecklingen på arbetsmarknaden är tydlig för heltidsarbetslösa. Ersättning till deltidsarbetslösa följer dock inte utvecklingen på arbetsmarknaden med den ökning av arbetslösheten som påbörjades under andra halvåret Ersättningstagare, antal dagar och dagpenning Storleken på utbetald arbetslöshetsersättningen beror främst på utvecklingen av antalet personer som får ersättning. Tabell 2: Antal personer med ersättning per vecka heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa, år första halvåret Personer Andel År Heltid Deltid Heltid Deltid % 37 % % 39 % % 42 % % 40 % 2009: % 27 % Källa: Astat 14

15 Som framgår av tabell 2 så följer antalet personer, såväl i faktiska tal som i andelar, den utveckling som storleken på den utbetalda ersättningen har tagit. Tvärsnitt, liknande dem i tabell 2, döljer dock den information som ligger i att studera den variation som sker under året. Diagram 1: Personer med ersättning, heltidsarbetslösa och deltidsarbetslösa, år 2005 första halvåret Heltidsarbetslösa Deltidsarbetslösa Källa: Astat Av diagram 1 framgår tydligt skillnaden i utveckling av deltids- respektive heltidsarbetslöshet som skett sedan andra halvåret Antal helt arbetslösa ökade kraftigt under 2008 och inledande delen av 2009, medan antalet deltidsarbetslösa var relativt konstant. Den nedgång i antal deltidsarbetslösa som sker under sommarmånaderna som historiskt kan ses i serien kan också skönjas i de senast observationerna för Heltidsarbetslösa uppvisar med ett sjunkande antal med ersättning ett helt annat mönster för sommarmånaderna, än vad som kan utläsas från tidigare år. Den andra faktorn som avgör ersättningens storlek kommer från antalet dagar som betalas ut. 15

16 Tabell 3: Antal utbetalda ersättningsdagar per vecka för heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa, år första halvåret Dagar Andel År Heltid Deltid Heltid Deltid % 21 % % 22 % % 24 % % 22 % 2009: % 13 % Källa: Astat Antalet utbetalda dagar följer den utveckling som kan följa av utvecklingen av antalet personer. Vad som dock är av intresse är att bryta ner antalet dagar per deltidsarbetslös för att se hur det genomsnittliga antalet dagar förändrats över tid. Sett till antalet ersättningsdagar per person och vecka har genomsnittet sjunkit från 2,26 dagar 2005 till 2,15 dagar första halvåret Antalet ersättningsdagar per vecka för deltidsarbetslösa har därmed sjunkit med ca 5 procent sedan Detta innebär att ersättningens storlek över tid påverkats av såväl sjunkande antal personer med deltidsersättning som ett sjunkande antal ersättningsdagar per person. En sista faktor som påverka utbetalningarnas storlek är utvecklingen av dagpenningen. Tabell 4: Genomsnittlig dagpenning, kr, för heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa, år första halvåret Dagpenning (kr) År Heltid Deltid : Källa: Astat Som framgår är variationen i dagpenningens storlek liten över undersökningsperioden. Den stora skillnaden sker mellan 2006 och Förklaringen till detta skift är att den förhöjda ersättningen togs bort differentieringen av 16

17 ersättningsnivåerna infördes. 7 Förändringarna påverkade dock båda grupperna, hel- och deltidsarbetslösa. Samtliga faktorer som redovisats har påverkat de utbetalade ersättningarna. Dock är det variationen i antalet arbetslösa som har den största påverkan på arbetslöshetsersättningens storlek. 2.3 Analys av deltidsbegränsningen För att renodlat studera deltidsreformens påverkan på individernas beteende skulle rapporten utgå ifrån att de personer som var deltidsarbetslösa när reformen infördes följs fram till dess att de förbrukat 75 deltidsdagar. Uppdragets tydliga koppling till ersättningens utveckling medför dock att IAF i sin analys har tagit ett annat perspektiv och låter nytillträdande deltidsarbetslösa ingå i den undersökta populationen. Detta medför att de förändringar som sker direkt kan kopplas till ersättningens utveckling och att beräkningar av faktiska belopp kan beräknas 8, men också att resultat som speglar beteendeförändringar blir svåra att tolka. Deltidsbegränsningen innebär definitionsmässigt att ersättningen till deltidsarbetslösa kommer att påverkas, eftersom alla som fått 75 deltidsdagar utbetalda inte längre kommer att kunna ta ut fler deltidsdagar i ersättningsperioden. Kopplingen till de totala utbetalningarna av arbetslöshetsersättning sker genom att studera i vilken omfattning populationen även fortsättningsvis får ut ersättning i samma ersättningsperiod, men som arbetslösa på heltid Regelverket för arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet Regelverket för deltidsbegränsningen trädde i kraft den 7 april Ersättningsdagar som tas ut i veckor som också innehåller deltidsarbete räknas som deltidsdagar och ersättning kan inte erhållas för mer än 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod. 9 7 Se genomgång av reformerna i Appendix B. 8 Dock under vissa antaganden. 9 I samband med att deltidsbegränsningen infördes upphörde arbetslöshetskassans skyldighet att göra en s.k. sexmånaders prövning. Även regeln att en sökande inte har rätt till ersättning under en ny ersättningsperiod om han eller hon har en 17

18 Personer som hade en påbörjad ersättningsperiod när den nya begränsningsregeln trädde i kraft påverkades inte retroaktivt utan hade 75 dagar kvar att förbruka. Om en ny ersättningsperiod påbörjades efter den 7 april 2008 startade följaktligen beräkningen av antalet deltidsdagar om från noll. Deltidsbegränsningen påverkar inte det totala antalet ersättningsdagar (300/450) i en ersättningsperiod. En person som har förbrukat 75 ersättningsdagar vid deltidsarbetslöshet har rätt till återstående ersättningsdagar i ersättningsperioden om individen blir heltidsarbetslös. Begränsningen till vecka och inte till den 30 juni 2009 har skett utifrån att i arbetslöshetsförsäkringen kan ses som en veckoförsäkring. Arbetsutbud, arbetad tid och arbetslöshet per vecka avgör om ersättning ska betalas ut eller inte. Uppgifter om arbetslöshet med ersättning är tillgängligt i IAF:s databaser per vecka och inte per månad Definition och kategorisering av undersökt population Uppgift om vilka som har förbrukat 75 ersättningsdagar i en ersättningsperiod har i föreliggande studie valts ut från Astat utefter följande tre kriterier: 1) Personen ska ha förbrukat 75 deltidsdagar i en ersättningsperiod. 2) Personen ska ha beslut om att 75 deltidsdagar är förbrukade i arbetslöshetskassans datasystem. 3) Personen ska ha förbrukat den 75:e deltidsdagen senast vecka Det första kriteriet kompletteras av det andra för att sortera bort eventuella felregistreringar i data som skett hos arbetslöshetskassorna. Det andra kriteriet beaktar även eventuella återkrav. Det tredje kriteriet är en avgränsning som fastställts för den aktuella studien. tillsvidareanställning på deltid vid ersättningsperiodens utgång togs bort. 18

19 Som följd av lagstiftningen från april 2008 kan deltidsarbete och arbetslöshetsersättning kombineras i veckor beroende på hur många dagar ersättning betalas ut i veckan. En konsekvens av det tredje kriteriet är att redovisningen begränsas till personer vilka har förbrukat sina 75 deltidsdagar på veckor. Detta medför en betydande skevhet i den population som undersöks, då en betydande grupp av de personer som var deltidsarbetslösa då reformen genomfördes kommer förbruka sina 75 deltidsdagar på veckor. För att beskriva sammansättningen av gruppen utförsäkrade och för att kunna genomföra beräkningar av hur reformen påverkat utbetalningarna av ersättning har personerna grupperas efter i vilken utsträckning de får deltidsersättning. Den arbetslösa tiden kan givetvis variera mellan veckorna. De utförsäkrade har därför klassificerats efter omfattningen av deltidsarbetslöshet, mätt som antalet deltidsdagar per vecka som de har haft under större delen av de tretton veckor som föregick utförsäkringen. 10 Populationen har på grund av sin omfattande heterogenitet delats in i sex kategorier. Fyra beskriver personer med stabilt uttag av ersättning på deltid och är relaterad till antalet uttagna dagar per vecka. De två andra kategorierna utgörs av personer som under de tretton veckorna före utförsäkringen har haft: 1. minst en vecka med fem dagars ersättning. Kategori: Inslag av hel arbetslöshet 2. en mycket stor variation i antalet dagar av ersättning. Kategori: Varierande deltid Reformens påverkan på utbetald ersättning till deltidsarbetslösa I slutet av juli år 2008 (vecka 31) förbrukade de första individerna sin 75:e deltidsdag och blev därmed utförsäkrade från rätten till deltidsersättning under ersättningsperioden.. 10 Tretton veckor kan tyckas vara godtyckligt valt, men beräkningar på andra klassificeringsgrunder har gett liktydiga resultat. 19

20 Tabell 5: Personer som har förbrukat 75 deltidsdagar fram till och med vecka 26, 2009, fördelade på åldersgrupper. Ålder Antal Andel av total Andel kvinnor inom åldersgruppen % 78 % % 74 % % 74 % % 78 % % 78 % % 75 % % 75 % % 73 % % 73 % Totalt % 75 % Källa: Astat Antalet utförsäkrade från deltidsersättning till och med första halvåret 2009 uppgår till knappt Majoriteten av de utförsäkrade är kvinnor. Det är även fler äldre än yngre som blir utförsäkrade. Fördelningen över arbetslöshetskassor kan ge information om hur deltidsuttaget fördelar sig på arbetsmarknaden, eftersom arbetslöshetskassorna i stor utsträckning är branschspecifika. 20

21 Tabell 6: Personer som har förbrukat 75 deltidsdagar till och med vecka , relaterat till antalet medlemmar i respektive arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassa Utförsäkrade Medlemmar* Andel Musikernas ,9 % Hotell- och Restauranganställdas ,1 % Alfa-kassan ,9 % Svensk Handels och Arbetsgivarnas ,8 % Fastighetsanställdas ,8 % Bensinhandlarnas ,7 % Handelsanställdas ,7 % Teaterverksammas ,6 % Kommunalarbetarnas ,5 % Sveriges arbetares ,5 % Farmacitjänstemännens ,4 % Hamnarbetarnas ,4 % Transportarbetarnas ,4 % Livsmedelsarbetarnas ,3 % Unionens ,3 % Skogs- och Lantbrukstjänst ,3 % SKTFs ,3 % Seko:s ,2 % Småföretagarnas ,2 % Säljarnas ,2 % GS ,2 % ST:s ,2 % Lärarnas ,2 % IF Metalls ,1 % Pappersindustriarbetarnas ,1 % Journalisternas ,1 % Ledarnas ,1 % Akademikernas ,1 % Finans- och Försäkringsbranschens ,1 % Byggnadsarbetarnas ,0 % Elektrikernas ,0 % Totalt ,3 % *Antal medlemmar Källa: Astat Utförsäkrade i enlighet med deltidsbegränsningen finns framförallt i större arbetslöshetskassor; Kommunals arbetslöshetskassa och Unionens arbetslöshetskassa. Högst andel utförsäkrade har dock Musikernas arbetslöshetskassa och Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa samt Alfa-kassan. 21

22 Att utförsäkrade i stor utsträckning är sysselsatta i offentlig sektor medför att en framtida möjlighet att belysa i vilken utsträckning de haft möjlighet att öka sysselsättningen per vecka. Detta eftersom det finns omfattande och detaljerad lönestatistik på individnivå för offentliganställda. För att beräkna reformens direkta påverkan på ersättningen till deltidsarbetslösa används information om hur i vilken omfattning dessa tidigare har arbetat och vilken genomsnittlig dagpenning de haft för de 75 deltidsdagarna. Detta summeras sedan upp över de nästan personer som förbrukat sina deltidsdagar. Resultatet kan sedan jämföras med den kostnad som uppstår av att en andel av populationen återfinns i data som arbetslösa på heltid. Detta sker genom att vikter tas fram för kategorierna av utförsäkrade som belyser deras påverkan på uttaget av arbetslöshetsersättning. Tabell 7: Kategoriernas påverkan på ersättningen till deltidsarbetslösa. Antal personer Antal dagar per vecka Genomsnittlig dagpenning (kr) Minskad utbetalning av ersättning (kr) Kategorier Stabil 1-1,5 dagar , Stabil 2-2,5 dagar , Stabil 3-3,5 dagar 705 2, Stabil 4-4,5 dagar 305 3, Varierande deltid , Inslag av heltid , Summa Källa: Astat I tabell 7 framgår att drygt 30 procent (3 003 personer) har varit arbetslösa med ersättning fem hela dagar i minst en hel vecka under de 13 veckorna som föregick utförsäkringen. Flertalet (70 procent) har dock ingen vecka med hel arbetslöshet under motsvarande period. Av de utförsäkrade har många varit deltidsarbetslösa dagar per vecka innan de blev utförsäkrade. En mindre grupp har haft omfattande deltidsarbetslöshet motsvarande 4-4,5 dagar per vecka innan utförsäkringen. 22

23 Som framgår av den sista kolumnen summerar den minskade ersättningen till deltidsarbetslösa med 14 miljoner kr i nivå per vecka. Under ett antagande om att reformen inte genomförts och att personernas (kontrafaktiska) beteende därmed inte förändras skulle detta medföra att reformen medfört en nivåsänkning på ersättningen på årsbasis om kr, allt annat lika. 11 Reformen kan dock även ses som mer omfattande än det som redovisas i tabell 7 eftersom den också sätter punkt för ersättningsperioder som pågick då reformen infördes. För att belysa i vilken omfattning detta skett redovisas nedan två diagram som avser indikera hur lång tid individerna har fått ersättning innan de utförsäkrades från deltidsersättning. Den första indikatorn visar på antalet år som personen har fått ersättning för arbetslöshet under hela eller delar av året. 12 Diagram 2: Antal personer som förbrukat 75 deltidsdagar efter hur många år de har fått ersättning under, år 1999 till utförsäkringsveckan Källa: Astat 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 11 Ett kontrafaktiskt antagande kan dock ses som relativt starkt eftersom individernas disponibla inkomst sänkts vid utförsäkringen vilket kan antas påverka individernas sökintensitet. Dock sker även övriga beräkningar utan hänsyn till möjliga dynamiska effekter. 12 Att diagrammet bryts vid 11 år beror på att databasen, Astat, startade

24 Som framgår av diagram 2 har en mycket stor andel personer i populationen fått ersättning under lång tid. Drygt en tiondel har haft ersättning under elva eller fler år. En majoritet har haft ersättning under fler än fem år. Indikatorn i diagram 3 belyser gruppens historia med arbetslöshetsersättning genom de antal veckor personerna fått utbetald ersättning. Diagram 3: Antal personer som förbrukat 75 deltidsdagar efter hur många veckor de har fått ersättning under, år 1999 till utförsäkringsveckan Veckor Källa: Astat Sett i antalet veckor med ersättning har en majoritet haft motsvarande fyra eller fler år med ersättning. En slutsats som kan dras utifrån dessa indikatorer är att reformen omfattar ett stort antal personer som under lång tid fått arbetslöshetsersättning. Över tid kommer det dock att ske en förskjutning av den fördelning som framgår, eftersom reformen innebär minskade möjligheter för framtida deltidsarbetslösa att få ersättning under motsvarande långa perioder. Över tid kommer den i diagram 2 och 3 redovisade profilen att förändras. Detta eftersom deltidsarbetslösa med långa perioder blir mindre förekommande på grund av att långa perioder per definition bryts av regelverket. 24

25 2.3.4 Reformens påverkan på total utbetald ersättning Beräkningen i föregående kapitel ger inte fullständigt svar på hur deltidsbegränsningen påverkar den totala utbetalda ersättningen till deltidsarbetslösa. För att beräkna reformens påverkan på den totala ersättningens utveckling så krävs att vi kan kvantifiera de olika gruppernas flöde till hel arbetslöshet efter att 75 deltidsdagar har förbrukats. Diagram 4: Andel av de utförsäkrade som återkommer som ersättningstagare efter utförsäkringen, fördelat på omfattning av deltidsersättning. 30% 25% 20% 15% 10% 5% Stabil dgr Stabil dgr Stabil dgr Stabil dgr Varierande deltid Inslag av heltid 0% Källa: Astat Veckor efter utförsäkringen I diagram 4 visas andelen i en kategori som återgår till ersättningsperioden och därmed ersättning för heltidsarbetslöshet ett visst antal veckor efter utförsäkringen. För alla kategorierna avtar denna andel under de närmaste veckorna efter utförsäkringen. Samtliga serier ser dock ut att närma sig ett relativt konstant och lågt värde redan efter fem veckor från den 75:e deltidsdagen. Denna utveckling ger möjlighet att göra antaganden om att inflöde från kategorierna som sker senare med stor sannolik sker på grund av andra skäl än att individernas deltidsdagar i den pågående perioden tagit slut. Det skulle exempelvis kunna vara normalt flöde mellan arbete och arbetslöshet. Deltidsbegränsningen som tänkbar anledning till inflödet avtar över tid. Ett ackumulerat inflöde till arbetslöshet på heltid visar tydligare på skillnader i kategorierna. 25

26 Diagram 5: Andel av de utförsäkrade som återkommer som ersättningstagare inom ett visst antal veckor efter utförsäkringen, fördelat på omfattning av deltidsersättning. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Stabil dgr Stabil dgr Stabil dgr Stabil dgr Varierande deltid Inslag av heltid 10% 0% Veckor efter utförsäkringen Källa: Astat Det framgår mycket tydligt att det föreligger skillnader mellan kategorierna. De med stabilt uttag av ersättning och få antal ersätta dagar per vecka har en betydligt mindre benägenhet att flöda till heltidsarbetslöshet. Detta är givetvis en logisk följd av ett flertal faktorer. Personer med omfattande deltidsanställning kan mycket väl ha en betydligt bättre möjlighet att antingen förhandla med sin arbetsgivare att gå upp till heltid eller fortsätta försörja sig på deltid än personer vars etablering på och anknytning till arbetsmarknaden är betydligt sämre. Men det kan även bero på att individens faktiska bortfall i disponibel inkomst är mindre om man fått ut ersättning få dagar per vecka. Att kurvorna planar ut över tid beror troligtvis utförsäkring som egentlig anledningen till att personerna återvänder till ersättningsperioden minskar. Den kontinuerliga men stabila ökningen som uppstår några veckor efter utförsäkringen är orsakad av normal omställning på arbetsmarknaden. Med detta som stöd kan vi göra antaganden som medför en möjlighet att beräkna reformens påverkan i på den totala ersättningen. 26

27 Då inflödet till hel arbetslöshet i stort sett planat ut efter fem veckor utgör detta vårt inledande antagande. 13 Tabell 8: Ökad utbetalning av ersättning till följd av ökning i arbetslöshet på heltid; brytpunkt 5 veckor efter 75 deltidsdagar. Antal personer Antal dagar per vecka Genomsnittlig dagpenning (kr) Ökad utbetalning av ersättning (kr) Kategorier Stabil 1-1,5 dagar 94 1, Stabil 2-2,5 dagar 460 2, Stabil 3-3,5 dagar 205 3, Stabil 4-4,5 dagar 137 3, Varierande deltid 517 2, Inslag av heltid , Summa Källa: Astat. (OBS. Definitionen av kategori har skett utifrån de 13 veckor som föregick utförsäkringen. Antal dagar samt genomsnittlig dagpenning i tabellen beräknas utifrån de 75 deltidsdagarna för att knyta an till utbetald ersättning.) Som framgår av tabell 8 är den ökade kostnaden för utförsäkrade relativt omfattande. Ökningen i nivå och per vecka som denna population har på försäkringen ligger på 4,5 miljoner kronor. Ökningen av den totala ersättningen utgör bara en tredjedel av den minskning som kommer av deltidsbegränsningen. För att studera betydelsen av vårt antagande om brytpunkt ökas tiden med ytterligare fem veckor. 13 Valet av fem veckor som brytpunkt medför att ett antagande görs om att en jämvikt finns mellan de rena arbetsmarknadsmässiga inflödet som skett före de fem veckorna och det inflöde som beror på en reaktion på deltidsbegränsningen som skett efter 5 veckor. Motsvarande resonemang sker för vår andra brytpunkt vid 10 veckor. 27

28 Tabell 9: Ökad utbetalning av ersättning till följd av ökning i arbetslöshet; brytpunkt 10 veckor efter 75 deltidsdagar. Antal personer Antal dagar per vecka Genomsnittlig dagpenning (kr) Ökad utbetalning av ersättning (kr) Kategorier Stabil 1-1,5 dagar 134 1, Stabil 2-2,5 dagar 620 2, Stabil 3-3,5 dagar 256 3, Stabil 4-4,5 dagar 161 3, Varierande deltid 652 2, Inslag av heltid , Summa Källa: Astat (OBS. Definitionen av kategori har skett utifrån de 13 veckor som föregick utförsäkringen. Antal dagar samt genomsnittlig dagpenning i tabellen beräknas utifrån de 75 deltidsdagarna för att knyta an till utbetald ersättning.) Utbetalningarna av ersättningen har ökat i jämförelse med om brytpunkten inträffar efter fem veckor. Även om ökningen är betydande, så kvarstår en mycket stor skillnad gentemot de minskade utbetalningarna som redovisades i kapitel Slutsatser Sammanfattningsvis kan konstateras, att, trots begränsningar i data, har deltidsbegränsningen medfört betydligt minskade utgifter av arbetslöshetsersättning. Minskningen av ersättning till deltidsarbetslösa överstiger trefalt de ökade ersättningar som betalas ut till dem som flödat till hel arbetslöshet. Detta under antagandet att inflöde efter fem veckor endast till marginell del sker som en konsekvens av deltidsbegränsningen. Motsvarande kvot, under antagandet att brytpunkten sker efter tio veckor, är 2,6. Oavsett antagande så kan det ses som tydligt belagt att deltidsbegränsningen har haft betydande och förväntad påverkan på ersättningen till deltidsarbetslösa och på ersättningen i stort. 28

29 Utöver det verkar regelverket satt punkt för flera mycket långa perioder med arbetslöshetsersättning på deltid. Det finns också skäl att anta att de beräkningar som genomförs i denna rapport underskattar den faktiska påverkan bland annat på grund av en skevhet i den undersökta populationen. Detta på grund av att en stor andel personer med lågt inslag av ersättning per vecka och som därmed kan förväntas ha låg sannolikhet att flöda till hel arbetslöshet, inte ännu har registrerats i data. Det föreligger också en risk att kostnaden som uppstår då fler blir arbetslösa på heltid är överskattad. Detta beror på att det i data inte går att särskilja den faktiska anledningen till att personerna börjar ta ut ersättning fem dagar i veckan. Den del som kan vara ett resultat av en negativ utveckling på arbetsmarknaden kan inte särskiljas från det totala inflödet. Detta kan vara av stor betydelse om man betänker arbetsmarknadsutvecklingen det senaste året. 3 Avslutande diskussion Resultaten som kan uttydas från de i denna rapport redovisade indikatorer, tyder på att en stor andel av de deltidsarbetslösa kommer att omfattas av deltidsbegränsningen. Detta har, och kommer att ha, direkt påverkan på hur mycket ersättning som utbetalas till deltidsarbetslösa. Detta indikerar också att det totala belopp som betalas ut i arbetslöshetsersättning kommer att sjunka som följd av reformen. Det senare beror på att en stor andel av de deltidsarbetslösa upphör att få ersättning i den pågående ersättningsperioden. IAF anser dock att fler frågeställningar kvarstår att besvara när mer data finns att tillgå i IAF:s databas, Astat och i andra officiella databaser. Några av frågeställningar ligger i linje med den fråga om ersättningsutveckling som står i fokus för denna rapport. Andra frågeställningar kan sägas ligga utanför detta uppdrag. Den första frågeställningen skulle vara att framställa motsvarande indikatorer och stiliserade beräkningar när när en period om minst 75 veckor passerat sedan reformens genomförande. 29

30 Förväntningarna, givet resultaten som redovisas ovan, är att dessa personer i ringa omfattning kommer flöda till heltidsarbetslöshet då deras deltidsdagar är förbrukade. En enkel uppföljning av ovan redovisade indikatorer och stiliserade beräkningar kan ge en bredare och mer korrekt bild. Vad denna utveckling inte ger svar på, men som är en relevant fråga vad avser reformens indirekta påverkan, är dock hur begränsningen påverkar individernas beteende före de 75 dagarna är förbrukade, s.k. pre-effekter. Med en mer komplett population och mer information om individerna skulle individerna kunna grupperas med större noggrannhet. På så sätt skulle personernas övergångssannolikhet till arbetslöshet, s.k. hazarder, kunna studeras. Detta kan ge en indikation på i vilken omfattningen deltidsarbetslösa påverkas av reformen trots att de inte förbrukar sina 75 dagar. En annan brist på möjligheter till analys och som kommer sig av bristerna i data är möjligheten att studera hur individernas arbetskraftsutbud påverkas av reformen. Den idag begränsade tillgången på data medför också att rapporten bara kan ge svar på hur individerna fördelar sig mellan att uppbära ersättning som helt arbetslös och inte arbetslös. Tillgång till strukturlönestatistiken skulle medföra att en uppskattning om i vilken utsträckning personerna som lämnar deltidsarbetslösheten, de facto, gör det genom att arbeta mer. 30

31 Appendix A Förhöjd finansieringsavgift och arbetslöshetsavgift Redovisningen syftar till att redogöra för de steg IAF tagit för att analysera den möjliga påverkan som de ökade kostnaderna för medlemskap i en arbetslöshetskassa kan ha på arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetslösa. Incitament för individen Införandet av den förhöjda finansieringsavgiften respektive arbetslöshetsavgiften innebar att kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen ökade för samtliga sysselsatta medlemmar i en arbetslöshetskassa. Heltidsarbetslösa och sjukskrivna medlemmar som får arbetslöshetsersättning betalar samtidigt ingen arbetslöshetsavgift. Detta medför att kostnaden för den första arbetade timmen motsvaras av arbetslöshetskassans arbetslöshetsavgift. Teoretiskt borde detta leda till att deltidsarbetslösa på marginalen försöker öka sin arbetstid eller väljer att bli helt arbetslösa. I data borde detta, efter reformernas genomförande, gestalta sig med att andelen deltidsarbetslösa med låg sysselsättning minskar till förmån för mer omfattande deltidsarbete eller att personer lämnar sysselsättningen. I den mån reformerna har betydande påverkan på deltidsarbetslösas beteende skulle detta kunna studeras i enkla diagram, med en förväntad tydlig uppgång efter reformens genomförande. Deltidsarbetslösa som analyseras är personer som har inkomstrelaterade ersättning. Detta eftersom majoriteten av personer med grundbelopp inte omfattas av förändrade incitament på grund av arbetslöshetsavgiften. 31

32 Diagram 1: Personer som fått arbetslöshetsersättning del av vecka åren fördelade på antal dagar, inkomstrelaterad ersättning, % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% dagar dagar 3-3,5 dagar dagar 10% 5% 0% Källa: Astat Okulärt kan en viss spridning i sammansättningen av gruppen deltidsarbetslösa skönjas. Den mest betydande förändringen sker i gruppen med 4-4,5 dagars ersättning. Även gruppen med få ersättningsdagar per vecka förändras över tid. Dock kan ingen definitiv tidpunkt skönjas, vilket skulle indikera ett tydligt skift i beteendet. För att ytterligare förtydliga utvecklingen genomförs i diagram 2 en normering av andelen med 1-1,5 dagars ersättning per vecka. Normeringen sker vid tidpunkterna för de ovan diskuterade reformerna i ett försök att renodla den redovisade serien. 14 Personer med karensdagar under veckan har exkluderats från datamaterialet. 32

33 Diagram 2: Normerad utveckling av andelen med 1-1,5 dagars ersättning, normering vecka , Inkomstrelaterad ersättning. Trendlinje för % dagar Trend % 100% 95% 90% Källa: Astat Som framgår av diagram 2 varierar sammansättningen kraftigt redan före reformerna samt drygt ett år efter reformens införande. Något tydligt brott eller skift i utvecklingen som kan kopplas till reformens införande kan inte uttydas. Som ett tredje steg har data delvis rensats från den variation i serien som kan komma från utvecklingen på arbetsmarknaden 16. För att sedan studera om det finns variation kvar som kan kopplas till ovan nämnda reformer har ett stabilitetstest genomförts Personer med karensdagar under veckan har exkluderats från datamaterialet. 16 Som förklarande variabel har total arbetslöshet (öppet arbetslösa samt deltagare i program enl. AF) använts. Detta eftersom denna är relativt ren från politiska beslut om vilka volymer som arbetsmarknadspolitiken ska ha. 17 För en genomgång av stabilitetstest; se Madalla, G.S. Introduction to econometrics 33

34 Resultatet från detta är inkonsistent. De slutsatser IAF drar av detta är att den påverkan av reformerna som vi försökt påvisa är betydligt svåra att renodla. 34

35 Appendix B Regelverksförändringar -- Teoretisk genomgång av effekter som inte antas påverka nivån på utbetalningen av arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa IAF gör nedan en genomgång av regelförändringar som skett sedan 2007 och som inte kan antas påverka nivån på utbetald arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa på ett annat sätt än till heltidsarbetslösa. 1. Förhöjd finansieringsavgift 18 och arbetslöshetsavgift 19 Arbetslöshetskassorna betalade en förhöjd finansieringsavgift till staten under perioden den 1 januari 2007 till den 30 juni Avgiften bestämdes utifrån en i lag fastställd formel i vilken bl a arbetslöshetskassornas utbetalningar av arbetslöshetsersättning ingick. Avgiften finansierades av medlemmarna i arbetslöshetskassorna. De som var helt arbetslös under en månad betalade dock ingen finansieringsavgift. Avgiften fick dock högst vara 300 kronor per icke arbetslös medlem och månad. Som arbetslös definierades den som fått arbetslöshetsersättning och/eller aktivitetsstöd för någon del av månaden och inte arbetat eller haft rätt till lön under någon del av månaden. Den förhöjda finansieringsavgiften har sedan den 1 juli 2008 ersatts av en arbetslöshetsavgift. Denna avgift bestäms av kassornas utbetalning av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Avgiften för den enskilde får högst vara 300 kronor per månad, det vill säga samma tak som gällde tidigare. Den totala medlemsavgiften, som också innehåller en avgift för kassans administration och finansieringsavgiften, kan dock totalt överstiga 300 kronor per månad för icke arbetslösa medlemmar. Införandet av den förhöjda finansieringsavgiften respektive arbetslöshetsavgiften innebar att kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen ökade för samtliga sysselsatta medlemmar i en arbetslöshetskassa. Heltidsarbetslösa och sjukskrivna medlemmar som får arbetslöshetsersättning betalar samtidigt ingen arbetslöshetsavgift. Detta medför att kostnaden för den första arbetade timmen motsvaras av arbetslöshetskassans arbetslöshetsavgift. Teoretiskt borde detta leda till att deltidsarbetslösa på LAK, SFS 2006: a LAK, SFS 2009:665 35

36 marginalen försöker öka sin arbetstid eller väljer att bli helt arbetslösa. I data borde detta gestalta sig med att andelen deltidsarbetslösa med låg sysselsättning minskar till förmån för mer omfattande deltidsarbete eller att personer lämnar sysselsättningen. IAF:s data kan dock ej urskilja denna effekt. 2. Arbetsvillkoret skärptes och beräkningen av ersättningen ändrades 20 Från och med den första januari 2007 ändrades arbetsvillkoret från sex månader med minst 70 timmar arbete till sex månader med minst 80 timmar arbete under en ramtid av tolv månader. Även det alternativa arbetsvillkoret ändrades. Den totala arbetade tiden höjdes från 450 till 480 timmar. Varje månad ska innehålla minst 50 timmars arbete istället för 45 timmars arbete under en sammanhängande period av sex månader. Denna ökning av antalet timmar kan innebära att vissa grupper med begränsad anknytning till arbetsmarknaden inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsersättningen skulle från och med den första januari 2007 grundas på utfört arbete under de senaste tolv månaderna. Tidigare grundades arbetslöshetsersättningen endast på månader med arbete. Ersättningen skulle endast beräknas på arbete. 21 Den tidigare så kallade hjälpregeln togs bort. 22 Av detta följde att normalarbetstiden kan bli lägre för vissa grupper. Antalet ersättningsdagar som utgår för en vecka som innehåller arbete bestäms av skillnaden mellan normalarbetstiden och antalet arbetade timmar under veckan. 23 Av detta skäl kan antalet ersättningsdagar som en individ får parallellt med deltidsarbete bli färre. En annan konsekvens är att antalet som får arbetslöshetsersättning parallellt med deltidsarbete minskar då det inte finns tillräckligt mycket arbetslös tid att ersätta lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen 21 Från och med 1 juli 2009 kan även vissa socialförsäkringsförmåner medräknas enligt 23 b lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen 22 Hjälpregeln fanns tidigare definierad i 4 kap. 3 IAFFS 2006: lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen 36

37 Reformen med ändrade beräkningsgrunder borde leda till att den enskilde i första hand går upp i arbetstid i stället för att ansöka om arbetslöshetsersättning. Effekterna av dessa förändringar kommer inte att kunna utläsas i IAF:s data. 3. Överhoppningsbar tid ändras 24 Från den första januari 2007 ändrades den överhoppningsbara tiden från sju till fem år. Denna förändring innebär att den tid den enskilde kan tillgodoräkna bakåt i tiden blir kortare. Färre personer blir därmed berättigade till ersättning efter lång frånvaro från arbete. 4. Ny ersättningsnivå för ny ersättningsperiod 25 Från den första januari 2007 infördes in ny regel som innebär att den som under en pågående ersättningsperiod uppfyller villkoren för en ny period med arbetslöshetsersättning ska få ett belopp på 65 procent av sitt tidigare inkomstunderlag om detta belopp är högre än 80 procent av det nya inkomstunderlaget. Innan denna reform hade den enskilde möjlighet till samma ersättningsnivå som under tidigare ersättningsperiod. Effekten av denna reform skiljer sig inte mellan grupperna helt arbetslösa och deltidsarbetslösa. 5. Studerandevillkoret försvann 26 Möjligheten att uppfylla villkoret för arbetslöshetsersättningen genom studier togs bort den första januari Denna reform innebar begränsningar för studerande att uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning. Denna förändring borde påverka helt arbetslösa och deltidsarbetande på samma sätt. 6. Tid med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd sammanräknas 27 Sedan den 10 oktober 2007 har tid med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd sammanräknats. Den sammanlagda ersättningsperioden kan således högst vara 24 16, 17, 17a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen 26 Studerandevillkoret fanns tidigare i 18 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen men upphörde enligt lag (SFS 2006:1546) lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen 37

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan

Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan Samtliga kassor mar-10 feb-10 mar-09 SKTF:s SEKO Akademikernas Lärarnas Ledarnas Transportarbetarnas

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor

Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor I enlighet med Uppdrag att inkomma med underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor enligt 93 a lagen (1997:239)

Läs mer

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet 2008-04-04 1 (5) IAF Informerar Nr 2 Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet Den 7 april 2008 träder nya regler med förändringar i rätten till ersättningen vid deltidsarbetslöshet

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetslöshetsförsäkringen i siffror Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen i siffror Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen i siffror 2016 Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning 1999-2016 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas administrationskostnader

Arbetslöshetskassornas administrationskostnader 2016:27 Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Rapport initierad av IAF Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Rapport initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Läs mer

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Maj 2017 Fler kommer att kunna deltidsarbeta och få a-kassa under en längre tid när en ny deltidsregel

Läs mer

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2007-10-31 Dnr 2007/832 MO 2007:24 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa effekterna av förändringarna

Läs mer

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:2 Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/219 Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor. Rapport 2017:10

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor. Rapport 2017:10 Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Rapport 2017:10 Om IAF IAF har regeringens och riksdagens uppdrag att verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring.

Läs mer

Kvartalsrapport 3, 2009

Kvartalsrapport 3, 2009 2009-11-02 Dnr 2009/97 MO 2009:13 Kvartalsrapport 3, 2009 Redovisning av underrättelser och utförsäkrade 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Kvartalsrapport 1, 2007

Kvartalsrapport 1, 2007 2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2015:9 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/648 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor 2016:16 Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2016 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Underlag avseende bidrag till

Läs mer

Utförsäkrade arbetssökande

Utförsäkrade arbetssökande 2006-07-14 Dnr 2005/9 2006:14 Utförsäkrade arbetssökande för vilka ersättningsperioden tagit slut 2 Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson och Mona Karlsson. Ansvarig chef är Anita Larsson.

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Uppföljning av deltidsbegränsningen

Uppföljning av deltidsbegränsningen 2014:12 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/485 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret FAKTA-PM 3:2005 Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret Möjligheterna att hitta arbete för den som är nytillträdande på arbetsmarknaden, t.ex. nyexaminerade, försämras i regel mer

Läs mer

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Fakta PM 5:2006 Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Under 2005 beviljades drygt 19 000 personer arbetslöshetsersättning som grundade sig på studier. Av denna

Läs mer

Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling. Rapport 2016:29

Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling. Rapport 2016:29 Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling Rapport 2016:29 Om IAF IAF har regeringens och riksdagens uppdrag att verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Vi har

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2015:7 Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/538 4.1 Sveriges

Läs mer

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Mätning görs två gånger per år, vecka 6 och

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa 2014:28 Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/254 4.1 Handelsanställdas

Läs mer

Kvartalsrapport 2, 2007

Kvartalsrapport 2, 2007 2007-05-22 Dnr 2007/418 2007: 6 Kvartalsrapport 2, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt m.m. 2 I regleringsbrevet för 2007 ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis redovisa: a) antalet

Läs mer

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen - En underlagspromemoria från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Inledning Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 2012:13 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/70 Granskning av arbetslöshetskassornas

Läs mer

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar 2007-07-09 Dnr 2007/738 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Rättelseblad 2007-11-05, tillhörande rapport 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Sjätte meningen i första stycket sidan

Läs mer

TCO GRANSKAR: SÄNKT A-KASSEAVGIFT HUR GICK DET? #09/09

TCO GRANSKAR: SÄNKT A-KASSEAVGIFT HUR GICK DET? #09/09 TCO GRANSKAR: SÄNKT A-KASSEAVGIFT HUR GICK DET? #09/09 2009-08-20 Författare: Mats Essemyr Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost: mats.essemyr@tco.se telefon: 08-782 92 72 SAMMANFATTNING

Läs mer

Ekonomigranskning 2015

Ekonomigranskning 2015 2015:32 Ekonomigranskning 2015 Granskning initierad av IAF Ekonomigranskning 2015 Granskning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat arbetslöshetskassornas årsredovisningar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2016:12 Arbetslöshetskassornas eget kapital Uppföljning initierad av IAF Dnr: 2016/55 Arbetslöshetskassornas eget kapital Uppföljning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har

Läs mer

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut. FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Uno Ströberg Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om ändring i inspektionens föreskrifter (IAFFS 2006:6) om ändring i inspektionens föreskrifter

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Markus Sjöstedt Unionen 105 32 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kvartalsrapport 3, 2006

Kvartalsrapport 3, 2006 2006-08-21 2006:18 Kvartalsrapport 3, 2006 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2006 (N2005/9987/A N2005/10090/BS) ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis

Läs mer

Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa

Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa 2017:1 Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa Rapport initierad av IAF Dnr: 2016/137 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas samorganisation Arbetsmarknadsdepartementet Risk

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor... Innehåll Sammanfattning... 3 1 Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...5 2 Inledning... 9 3 Gällande rätt... 13 3.1 Medlemsavgiften till en

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012 2013:4 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012 Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr:

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Fakta PM 2:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Hur säkerställs att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen?

Hur säkerställs att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen? 2012:14 Hur säkerställs att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen? Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Rättssäkerhet och effektivitet

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa 2013:33 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/721 4.1 IF Metalls arbetslöshetskassa

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen 1 Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Lagtext...9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring...9 2.2 Förslag

Läs mer

Anne-Marie Qvarfort. Kopia för kännedom: Arbetslöshetskassan Alfa Dnr 2009/422TO 1 (1)

Anne-Marie Qvarfort. Kopia för kännedom: Arbetslöshetskassan Alfa Dnr 2009/422TO 1 (1) 2009-09-06 Dnr 2009/422TO 1 (1) Generaldirektör Anne-Marie Qvarfort 0150-48 70 30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport om IAF:s pågående granskning av Arbetslöshetskassan Alfa Arbetslöhetskassan

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90 Beslut vid regeringssammanträdet den 13 september 2012 Utvidgning av och

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Fakta PM 5:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

2010-04-14 Dnr 2010/430 2010:3

2010-04-14 Dnr 2010/430 2010:3 2010-04-14 Dnr 2010/430 2010:3 Underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen - Rapport till regeringen den 15 april 2010 enligt IAF:s regleringsbrev

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 29 maj 2012 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget

Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget PM 1 (11) 2009-12-21 Dnr 2009/532 Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget Sammanfattning Kartläggningen av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har syftat

Läs mer

3 Metod och genomförande

3 Metod och genomförande PM 1 (5) 2011:11 Breddad och fördjupad ekonomigranskning av arbetslöshetskassorna 2010 Sammanfattning Under 2010 och början av 2011 granskades tretton arbetslöshetskassor som ett led i den fortsatta breddade

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan 2012:12 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan Andra redovisningen till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning 2009-03-31 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.

Läs mer

Kompensationsgrad vecka 48/

Kompensationsgrad vecka 48/ Kompensationsgrad vecka 48/2015 2016-04-01 Rapport över kompensationsgrad vecka 48/2015 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst.

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

2010-02-18 Dnr 2010/216. Årsredovisning 2009

2010-02-18 Dnr 2010/216. Årsredovisning 2009 2010-02-18 Dnr 2010/216 Årsredovisning 2009 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 1 IAF:s uppdrag... 4 2 Arbetslöshetsförsäkringen 2009... 5 2.1 Försäkringens omfattning... 5 2.1.1 Försäkringsärenden

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen REMISSYTTRANDE 1 (4) 2014-03-24 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64), A2013/3986/A Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet

Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet 2007-09-28 Dnr 2007/887 2007:17 Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet 2 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa hur arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna

Läs mer

Uteslutning, frånkännande och polisanmälan

Uteslutning, frånkännande och polisanmälan 2009-06-30 Dnr 2008/493 2009:9 Uteslutning, frånkännande och polisanmälan En kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen 2010-10-29 Dnr 2010/301 2010:25 Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen En uppföljning med redovisning till regeringen enligt regleringsbrevet för IAF

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa 2014:10 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/746

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42 1 (7) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 8 Arbetsmarknadsenheten Jim Enström Catarina Annetorp Hörnsten Torbjörn Israelsson Thomas Liljegren Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Estland

Arbetslöshetsersättning inom EU Estland Fakta PM 4:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Estland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet

Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet 2014:3 Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/328 4.1 Samtliga

Läs mer

Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna

Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna 2010-08-09 Dnr 2010/359 2010: 16 Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna IAF:s redovisning till regeringen enligt regleringsbrev för 2010 2 Inspektionen för

Läs mer