Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2"
  • Bo Ek
  • för 3 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Dnr 2007/832 MO 2007:24 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2

2 2

3 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson, Pierre Jansson (projektledare), Jörgen Leyendecker, Eva Nordström och Marcus Pettersson. Ansvarig chef är Anita Larsson Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund och genomförande... 9 Effekter av borttagandet av studerandevillkoret Effekter av förändringen av arbetsvillkoret från 70 till 80 timmar Avskaffad möjlighet till ersättning under ferieuppehåll Effekter av förändringar i fastställandet av normalarbetstid och dagsförtjänst Regelförändringarnas påverkan på normalarbetstiden Regelförändringarnas påverkan på dagsförtjänst och dagpenning Grundbeloppet Inkomstrelaterad ersättning Kategorinivå Arbetslöshetskassan Alfa Akademikernas erkända a-kassa Företagarkassor Hantverkarkassor Kulturarbetarkassor Övriga Arbetarkassor Övriga Tjänstemannakassor Ersättning vid nyprövning Effekter av borttagandet av den förhöjda dagpenningen Nivåsänkning Täckningsgrad Effekter på kostnader för arbetslöshetsförsäkringen 2007 och Ersättning grundad på ett studerandevillkor Grundbelopp grundat på ett arbetsvillkor Inkomstrelaterad ersättning grundat på ett arbetsvillkor Sammanfattande diskussion Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Nyckeltal för samtliga arbetslöshetskassor Åldersfördelning per kategori Nyckeltal 5

6 6

7 Sammanfattning I 2007 års regleringsbrev för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har myndigheten fått i uppdrag att analysera effekterna av förändringarna i lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) per den 1 januari respektive 5 mars Rapporten har utarbetats genom statistiska datauttag från IAF:s databas A-stat. För att sammanfatta rapporten och vilka effekter som regeländringarna har fått inom arbetslöshetsförsäkringen kan sägas att den ersättningssökandes anknytning till arbetsmarknaden har ställts i fokus mycket tydligare än tidigare. Samtliga förändringar av de regeländringar som behandlas i rapporten innebär att statens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen minskar. Utgiftsminskningens storlek beror också på konjunkturläget. I en period som den nuvarande, med hög arbetskraftsefterfrågan och minskande arbetslöshet blir utgiftsminskningen inte lika stor. Vid bedömning av effekterna har vi försökt att väga in denna omständighet. Det avskaffade studerandevillkoret berör främst ungdomar i åldern år. Statens utgifter för försäkringen beräknas till följd av det avskaffade studerandevillkoret att minska med 250 miljoner kronor under 2007 och 550 miljoner kronor under Det skärpta arbetsvillkoret berör ett drygt 1000-tal personer som haft korta deltidsarbeten och en svag förankring på arbetsmarknaden. År 2006 utbetaldes cirka 28 miljoner kronor till personer som inte skulle ha uppfyllt ett arbetsvillkor med de nuvarande reglerna. Med beaktande av det goda konjunkturläget uppskattas utgiftsminskningen till följd av det skärpta arbetsvillkoret uppgå till cirka 5 miljoner kronor 2007 respektive Möjligheten till arbetslöshetsersättning vid ferieuppehåll i studierna användes under 2006 av personer, naturligtvis främst ungdomar i olika former av eftergymnasiala studier. Statens utgifter för denna del av försäkringen beräknas under 2006 ha uppgått till miljoner kronor. Med den förbättrade arbetskraftefterfrågan torde utgiftsminskningen 2007 och 2008 bli miljoner jämfört med om regeländringen inte genomförts. 7

8 Det nya sättet att beräkna normalarbetstid och dagsförtjänst påverkar yngre mer än äldre och män något mer än kvinnor. Dagpenningen reduceras dock mer för kvinnor än för män då kvinnor generellt sett har lägre inkomster än män. Den minskade utgiften för arbetslöshetsförsäkringen beräknas 2007 uppgå till cirka 80 miljoner kronor och 2008 till 90 miljoner kronor. Avskaffandet av den förhöjda dagpenningen under de första 100 dagarna berör ersättningssökande med en genomsnittlig månadsinkomst över kronor. Under första halvåret 2007 berörs cirka personer och statens utgifter för försäkringen minskade med cirka 130 miljoner kronor. För helåret 2007 kan utgiftsminskningen beräknas till cirka 200 miljoner kronor och för 2008 något mindre till följd av den förbättrade arbetsmarknaden. Nivåsänkningen från 80 till 70 respektive 65 procent berör personer som behöver använda mer än 200 respektive 300 ersättningsdagar. Under första halvåret 2007 berördes knappt personer. Effekten på statens utgifter för försäkringen beror av en rad svårbedömda faktorer. En försiktig uppskattning är att utgiften för försäkringen kommer att minska med i storleksordningen 500 miljoner 2007 respektive 600 miljoner Den samlade effekten av förändringarna beräknas vara att statens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen minskar med i storleksordningen 1,3 miljarder 2007 och 1,7 miljarder I tabellen nedan presenteras en uppskattning av utgiftsminskningarna för arbetslöshetsförsäkringen uttryckt i miljoner kronor. Regeländring Prognos Prognos Studerandevillkoret Arbetsvillkor 5 5 Ferieuppehåll Normalarbetstid och dagsförtjänst Förhöjd dagpenning Nivåsänkningar Beräknad utgiftsminskning

9 Bakgrund och genomförande I proposition 2006/07:15 föreslår regeringen en rad förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. I 2007 års regleringsbrev för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har myndigheten fått i uppdrag att analysera effekterna av förändringarna den 1 januari respektive den 5 mars Redovisningen av effekterna av de genomförda förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen sker vid två tillfällen, den 1 juli samt den 1 november IAF har vid det tidigare rapporteringstillfället gjort en uppskattning av de minskade kostnaderna och antalet berörda ersättningstagare utifrån respektive förändring i arbetslöshetsförsäkringen. Vid det tidigare rapporteringstillfället belyste IAF, utifrån en genomförd enkätundersökning, även hur de förändrade reglerna har påverkat arbetslöshetskassornas handläggning av arbetslöshetsförsäkringen. Vid detta rapporteringstillfälle redovisas en uppföljning av IAF:s tidigare prognoser. Den nya rapporten kommer även att beröra förändringar som inte behandlades vid det tidigare rapporteringstillfället, till exempel effekten av den borttagna möjligheten för studerande att uppbära arbetslöshetsersättning under ferier. I ett nytt avsnitt om täckningsgrad analyseras även hur andelen arbetslösa vid arbetsförmedlingen som har arbetslöshetsersättning har förändrats. Rapporten innehåller en mer omfattande redovisning av hur förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen har påverkat ersättningstagarna i olika kategorier av arbetslöshetskassor. I en bilaga till rapporten presenteras nyckeltal för var och en av arbetslöshetskassorna. IAF använder sig av olika metoder för att studera vilka effekter regeländringarna har haft. När det gäller de ersättningsförmåner som helt tagits bort; möjligheten att få arbetslöshetsersättning grundad på studier, möjligheten till förhöjd dagpenning under de första 100 dagarna och möjligheten att uppbära arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll, sker analysen utifrån antalet ersättningstagare under För att studera övriga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen jämförs inflödet av ersättningstagare 9

10 under första halvåret 2006 med inflödet första halvåret IAF jämför därvid två grupper ersättningstagare som beviljats ersättning utifrån olika regler. Rapporten har främst utarbetats genom analys av statistik från IAF:s databas A-stat. Granskningen avser endast effekterna av förändringarna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring - ALF. Effekter av borttagandet av studerandevillkoret Studerandevillkoret innebar en möjlighet för personer som saknat en fast förankring på arbetsmarknaden att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Rätten till ersättning grundad på studerandevillkoret har i lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) reglerats i Enbart personer som inte uppfyller ett arbetsvillkor har kunnat få ersättning grundad på studerandevillkoret. Studierna skulle ha bedrivits på heltid, omfattat minst ett år, berättigat till studiestöd samt ha avslutats. Det studerandevillkor som reglerats i 19 ALF har benämnts det särskilda studerandevillkoret och avsett enbart personer som lämnat aktivitetsgarantin. För att vara berättigad till ersättning enligt 18 ALF skulle personen ha fyllt 20 år och varit anmäld på arbetsförmedlingen eller arbetat i minst 90 dagar efter avslutade studier. Från och med den 1januari 2007 upphörde i ALF att gälla. 1 Därmed försvann möjligheten att få ersättning grundad på ett utbildningsvillkor som funnits sedan det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) infördes den 1 januari Sedan KAS införlivats i den sammanhållna arbetslöshetsersättningen den 1 januari 1998 kunde sökande få arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret. För arbetslöshet under åren betalades i genomsnitt 900 miljoner kronor per år ut i ersättning grundad på studerandevillkoret. En långsiktig effekt av 1 Den 28 februari 2007 var den sista dagen för att söka arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret. Den sökande skulle dock ha uppfyllt kraven för studerandevillkoret innan den 1 januari En tanke bakom införandet av utbildningsvillkoret i KAS var att arbetssökande som har avslutat en utbildning skulle få ett större incitament att kontakta arbetsförmedlingen, se SOU 1971:42 s

11 borttagandet av studerandevillkoret är en motsvarande reducering av de årliga utbetalningarna av arbetslöshetsersättning. År 2006 svarade studerandevillkoret för 870 miljoner kronor av totalt utbetalt miljoner kronor i arbetslöshetsersättning, det vill säga för cirka 3,3 procent. Antalet ersättningstagare uppgick till cirka personer varav 56 procent var kvinnor och 44 procent var män. Av samtliga personer som fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen år 2006 var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Den könsmässiga sammansättningen av ersättningstagare är således lika stor oavsett om ersättningen grundats på ett arbetsvillkor eller studerandevillkor. I början av år 2007 var antalet personer som fick ersättning grundad på studerandevillkoret cirka per arbetslöshetsvecka. Vid halvårsskiftet hade den här gruppen halverats och i slutet av år 2008 bedöms endast ett mycket litet antal fortfarande uppbära ersättning baserad på ett studerandevillkor. Den totala utbetalningen av arbetslöshetsersättning till personer som grundat sin ersättningsrätt på studerandevillkoret uppskattas uppgå till drygt 500 miljoner kronor för år 2007 och understiga 50 miljoner kronor för år Av de personer som har fått sin ersättning grundad på studerandevillkoret baserade cirka 2 procent per år sin ersättningsrätt på det särskilda studerandevillkoret. Det är framförallt ungdomar som berörs av borttagandet av studerandevillkoret. Var tredje ungdom som fick arbetslöshetsersättning under år 2006 grundade sin ersättningsrätt på studerandevillkoret. 11

12 Diagram 1: Åldersfördelningen för de personer som fick arbetslöshetsersättning under år 2006, efter vilket villkor som ersättningsrätten grundat sig på Studerandevillkor Arbetsvillkor Ålder Ersättning grundad på studerandevillkoret har inte i första hand beviljats personer som har avslutat en högskoleutbildning, utan personer som har avslutat sin gymnasieutbildning. Av de personer som påbörjade en ersättningsperiod grundad på studerandevillkoret under år 2006 var 77 procent ungdomar under 25 år, varav de flesta år. Diagram 2: Nya ersättningstagare 2006 som grundat sin ersättningsrätt på studerandevillkoret, efter åldersgrupp. 70% 60% 50% 61,1 40% 30% 20% 15,7 14,0 10% 0% 3,8 2,1 1,8 1,4 0, Åldersgrupp Till övervägande del har arbetslöshetsersättning baserad på studerandevillkoret utbetalats av Alfa-kassan som för år 2006 hade cirka 80 procent av ersättningstagarna som grundade sin ersättningsrätt på studerandevillkoret. 12

13 Tabell 1: Arbetslöshetskassor med mer än 400 personer som fick ersättning grundat på ett studerandevillkor för arbetslöshet år Kassa Antal Andel (%) Ak ALFA Kommunalarbetarnas Akademikernas IF Metalls Handelsanställdas Hotell-och restauranganställdas Övriga arbetsöshetskassor Totalt För Alfa-kassan innebar borttagandet av studerandevillkoret en betydande minskning av handläggningsvolymerna. Av de personer som fick ersättning för år 2006 från Alfa-kassan grundade 41 procent sin ersättningsrätt på studerandevillkoret. Effekter av förändringen av arbetsvillkoret från 70 till 80 timmar För att kunna studera effekten av det förändrade arbetsvillkoret, det vill säga att antalet timmar för att uppfylla ett arbetsvillkor har ökat från 70 till 80 timmar per månad, har en uppskattning gjorts av hur regelförändringen skulle ha påverkat ersättningstagarna under För att kunna uppfylla ett arbetsvillkor enligt de nya reglerna måste normalarbetstiden med det tidigare beräkningssättet för den sökande uppgå till minst 19 timmar per vecka. Det är således personer med normalarbetstid under 19 timmar enligt tidigare regelverk som skulle ha berörts av förändringarna eftersom de inte skulle ha uppfyllt ett arbetsvillkor enligt de nya reglerna. Under 2006 hade ersättningstagare en lägre NA än 19 timmar per vecka. Till dessa personer utbetalades totalt 28 miljoner kronor i arbetslöshetsersättning under Detta motsvarar den minskning av utbetalning som skulle ha skett om det nya arbetsvillkoret hade gällt under Av dem som skulle ha berörts var tre av fyra kvinnor. Orsaken är att kvinnor arbetar deltid i högre grad än män. Med beaktande av det goda konjunkturläget uppskattas kostnadsminskningen till följd 3 I föregående rapport var uppskattningen något högre, men på grund av justeringar i A-stat, är uppskattningen något lägre denna gång. 13

14 av det skärpta arbetsvillkoret uppgå till cirka 5 miljoner kronor 2007 respektive Av de ersättningstagare som skulle ha berörts av förändringen tillhörde 28 procent Arbetslöshetskassan Alfa, 19 procent Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa och 9 procent Handelsanställdas arbetslöshetskassa. Personer i åldern år är den största gruppen bland de berörda, 27 procent, och personer i åldern år är den minsta, 16 procent. Avskaffad möjlighet till ersättning under ferieuppehåll Huvudregeln enligt 10 ALF är att ersättning inte lämnas till personer som deltar i utbildning. Från denna huvudregel finns vissa undantag bland annat vad gäller deltidsstudier. Tidigare fanns även en möjlighet att erhålla ersättning under ferieuppehåll i utbildningen men sedan den 1 januari 2007 är detta inte längre möjligt. 4 För att den sökande skulle ha rätt att erhålla ersättning under uppehållet krävdes att det var ett uppehåll för ferier och att ferien översteg 45 kalenderdagar. 5 Den sökande var dessutom tvungen att ha uppfyllt ett arbetsvillkor under de tolv föregående månaderna som låg i direkt anslutning till ferieuppehållet eller ha en ersättningsperiod som var möjlig att återknyta till. Om den sökande läste en utbildning under vårterminen och en annan utbildning under höstterminen räknades det fortfarande som pågående studier och uppehållet mellan dessa två utbildningar som ett ferieuppehåll. I det fallet en sökande gjorde ett självvalt studieuppehåll under sin utbildning gick det normalt sett inte att erhålla ersättning under studieuppehållet. 6 Om ovan nämnda förutsättningar för ferieuppehåll var uppfyllda hade den sökande rätt till arbetslöshetsersättning på samma villkor som övriga arbetssökande. Om den sökande återkom sommaren efter och sökte ersättning med samma förutsättningar, 4 D e t ta fra m gick tidigare av 1 kap. 9 IAFFS 2006:3 men bestämmelsen är numera upphävd. 5 Det innebar normalt att det endast var under sommarferier som man kunde få ersättning beviljad. 6 Ett studieuppehåll är ett avbrott i utbildningen som den sökande förfogar över. En ferie är en del av utbildningen och därmed ett uppehåll som den sökande ej förfogar över. 14

15 kunde ersättning beviljas om det hade gått mindre än ett år sedan den sökande sist uppbar ersättning. Följaktligen var det möjligt att erhålla arbetslöshetsersättning under samtliga sommarferier under en utbildning om man första sommaren och alla efterföljande uppfyllde ovan nämnda villkor. Personer som inte hade en ersättningsperiod att återknyta till eller som inte uppfyllde ett arbetsvillkor i anslutning till ferieuppehållet hade inte möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning. Regeln fick bland annat som följd att personer som var arbetslösa och uppfyllde villkoren för ersättning i anslutning till att studierna skulle påbörjas men som av någon anledning valde att inte ansöka om ersättning, tidigast kunde erhålla arbetslöshetsersättning efter det att studierna var helt avslutade eller definitivt avbrutna. Den fick också effekten att en person som av något skäl avstod från att söka ersättning, till exempel till följd av arbete, under ett ferieuppehåll inte heller hade möjlighet att erhålla ersättning under ferieuppehållet nästföljande sommar. 7 I och med att möjligheten till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll togs bort från den 1 januari 2007 så krävs det att en sökande har avslutat sina studier eller gjort ett definitivt avbrott för att det ska vara möjligt att erhålla arbetslöshetsersättning. En möjlig effekt av regelförändringen gällande studier är att personer som har studerat under våren och som ska fortsätta studera till hösten avstår från att upplysa arbetslöshetskassan om detta för att kunna erhålla ersättning. Detta kan innebära att kravet på kontroll av de uppgifter sökande lämnar angående sin studiesituation kan komma att öka. 8 Historiskt sett har ärendebelastningen varit högre hos flertalet arbetslöshetskassor under sommaren och detta har resulterat i längre handläggningstider. En effekt av förändringarna blir förmodligen att antalet ärenden under sommarmånaderna kommer att minska, hos vissa arbetslöshetskassor i större omfattning än andra. 7 Detta fick den snedvridande effekten att vissa personer kanske inte arbetade i den utsträckningen som var möjlig eftersom de då skulle förlora möjligheten att erhålla ersättning vid arbetslöshet påföljande sommar. 8 Informationsutbytet mellan myndigheter, i det här fallet a-kassor och CSN, får därmed en ökad betydelse. För utförligare resonemang om informationsutbytet se IAF:s rapport - Tillsyn över arbetslöshetskassornas insatser inom informationsutbytet 2007:5. 15

16 För att kunna uppskatta hur många som påverkats av borttagandet av ersättningsmöjligheterna under studieuppehåll har uppgifter från 2006 använts. 9 Med de urvalskriterier som IAF har använt sig av vid körningarna i A-stat erhölls knappt personer. Eftersom gruppen om de personerna även kan innehålla andra ersättningstagare än just de med ferieuppehåll gjordes ett urval på 200 personer. 10 För dessa granskades daganteckningar i arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS) för att utreda om det var personer om gjort ferieuppehåll eller inte. I det urvalet framkom att 61 procent bland urvalspersonerna hade haft ferieuppehåll under den aktuella perioden. Felmarginalen i urvalet var sju procent vilket innebär att man kan anta att procent av de ca personerna, det vill säga personer erhöll ersättning under ferieuppehåll under Dessa personer fick sammanlagt under den perioden miljoner kronor i arbetslöshetsersättning. Det bedöms vara den totala utgiftsminskningen i försäkringen till följd av regelförändringen. Effekterna beror även på arbetsmarknadsläget. Effekter av förändringar i fastställandet av normalarbetstid och dagsförtjänst De nya regler som infördes den 1 januari 2007 förändrade sättet att beräkna arbetslöshetsersättningen markant. Tidigare fanns en direkt koppling mellan arbetsvillkoret och sättet att beräkna ersättningen. Den kopplingen finns inte längre. Den period som krävs för att uppfylla ett arbetsvillkor är fortfarande sex månader. Sättet att beräkna ersättningens storlek, både vad gäller normalarbetstid och dagpenning, har däremot förändrats genom att ersättning beräknas på ett genomsnitt för de senaste 12 månaderna För att identifiera dessa personer gjordes följande definition: personerna har inget arbetsvillkor efter , det finns ingen ersättningsdag fr.o.m t.o.m , det finns minst en halv ersättningsdag fr.o.m t.o.m samt ingen ersättningsdag fr.o.m t.o.m Exempel på andra ersättningstagare som skulle kunna finnas i gruppen är t.ex. personer som varit sjukskrivna men som åter står till arbetsmarkandens förfogande och återknyter till en tidigare period. 11 Tidigare kunde man välja att beräkna ersättningen antingen på de sex månader som ingick i arbetsvillkoret eller samtliga tillgodoräkningsbara månader inom ramtiden, beroende på vilket som var mest fördelaktigt. 16

17 Endast den faktiskt arbetade tiden ligger till grund för beräkning av ersättning. 12 I och med regelförändringarna kan den genomsnittliga veckoarbetstiden variera mellan 8 och 40 timmar jämfört med tidigare 17 till 40 timmar. Av nedanstående tabell framgår hur antalet månader med arbete inom ramtiden av 12 månader påverkar den fastställda normalarbetstiden. Tabell 2: Normalarbetstid efter antal arbetade månader inom ramtiden. Antal arbetade månader inom ramtiden Heltid NA Halvtid NA Effekterna av de beskrivna förändringarna slår igenom på olika sätt beroende på vilken form av anställning den sökande har haft. De som har haft en varaktig anställning med fast arbetstid kan komma att påverkas av att hjälpregeln försvinner eftersom sjukfrånvaro och vård av barn ska räknas som frånvaro och inte som tidigare ingå i den arbetade tiden. De som har haft kortvariga anställningar med fast arbetstid påverkas både av att den så kallade hjälpregeln försvinner och av att tiden och därmed inkomsterna ska fördelas på ramtidens 12 månader. 13 De som är anställda utan att ha fastställd arbetstid påverkas inte av att hjälpregeln försvinner, eftersom beräkningen i det fallet även tidigare baserade 14 sig på faktiskt arbetad tid. Däremot påverkas de av att inkomsterna skall fördelas på 12 månader istället för att 12 Förändringen av normalarbetstidens beräkning innebär att man alltid ska räkna på faktiskt arbetad tid. Det får till följd att den så kallade hjälpregeln inte längre är möjlig att tillämpa. Hjälpregeln (tidigare 4 kap, 3 IAFFS 2006:3) medförde att normalarbetstiden beräknades utifrån den tid som personen varit anställd för att arbeta, även om den sökande varit frånvarande och inte arbetat i samma utsträckning. En förutsättning för att regeln skulle vara tillämplig var att frånvaron utgjordes av sjukdom, vård av sjukt barn, fast sjuklön eller ersättning från försäkringskassan. 13 Se fotnot Enligt lag (1982:80) om anställningsskydd ska alla anställningsavtal normalt sett innehålla specificering av arbetstid. I praktiken så förekommer dock relativt ofta anställningar där fastställd arbetstid saknas. 17

18 beräknas på de senaste 6 månaderna. Förändringen innebär att anställningar med fast arbetstid och anställningar utan fast arbetstid behandlas på samma sätt. Förändringarna i sättet att beräkna normalarbetstiden och dagsförtjänsten får i huvudsak genomslag för de personer som inte har en tidigare ersättningsperiod att återknyta till. 15 De personer som har en pågående ersättningsperiod eller som kan återknyta till en ersättningsperiod och fortsätter att erhålla ersättning löpande kommer att beröras av det förändrade beräkningssättet fullt ut tidigast efter en tredje ersättningsperiod. 16 Det här betyder att det tar tid innan effekterna av regelförändringarna slår igenom fullt ut för samtliga ersättningstagare, se diagram 3 nedan. Den genomsnittliga normalarbetstiden varierar något över tid och är bland annat beroende av hur stor andel av ersättningstagarna som har arbetat deltid. När de nya regelförändringarna trädde i kraft vid årsskiftet började den genomsnittliga normalarbetstiden för ersättningstagare minska i takt med att en ökande andel av ersättningstagare fick sin normalarbetstid fastställd enligt det nya regelverket. 15 Enligt 22 ALF. 16 Från och med den 2 juli 2007 kan ersättningssökande efter sin första ersättningsperiod behålla sin normalarbetstid och dagsförtjänst vid två efterföljande ersättningsperioder enligt 27a ALF. Detta gäller inte då en sökande har haft ett uppehåll från ersättning på tolv månader eller mer som innebär att rätten att återknyta till tidigare ersättningsperiod har upphört. 18

19 Diagram 3: Normalarbetstiden per vecka för ersättningstagare (exkl. personer som grundar sin ersättning på studerandevillkoret), vecka vecka ,5 NA 2005 NA 2006 Na ,0 37,5 37,0 36,5 36, Regelförändringarnas påverkan på normalarbetstiden För att studera effekten av regelförändring som rör normalarbetstiden har uppgifter rörande personer som efter förstagångsprövning har gjort karens och därefter påbörjat en ersättningsperiod under första halvåret 2006 respektive första halvåret 2007, jämförts. Därmed jämförs inflödet av personer som fått sin normalarbetstid och dagsförtjänst fastställd med de nya reglerna med en motsvarande grupp som har fått sin normalarbetstid och dagsförtjänst fastställd enligt de tidigare reglerna. 17 Diagram 4 och 5 nedan visar de skillnader i normalarbetstid som finns mellan inflödet av personer under första halvåret 2005, 2006 respektive Den genomsnittliga normalarbetstiden för kvinnor, män och totalt är densamma 2005 och 2006 och skillnaden per ålderskategori är obetydlig mellan dessa två halvår. Motsvarande värden för första halvåret 2007 skiljer sig markant mot de andra två halvårens och beror i första hand på det förändrade regelverket. Den skillnad i normalarbetstid mellan inflödet första halvåret 2006 och 17 Personer som grundar sin ersättningsrätt på studerandevillkoret har uteslutits ur grupperna då normalarbetstid bestäms av arbetsutbud och således inte påverkas av regeländringen. Det bör noteras att grupperna från respektive år kan skiljas sig åt på andra sätt än att de har fått sin ersättning fastställd under olika regelverk. Personerna kan ha haft olika förutsättning exempelvis vad det gäller inkomst och arbetstid vilket gör det svårt att hänvisa skillnaderna till regeländringarna. 19

20 första halvåret 2007 som skulle ha förekommit även om regelverket varit oförändrat uppskattas understiga 0,2 timmar för totalen 18. Diagram 4: Utveckling av NA fördelat på kvinnor och män. 40,0 38,0 Kvinnor o män Kvinnor Män 38,2 38,2 36,9 36,9 36,0 35,7 35,7 34,6 34,0 33,5 32,4 32,0 30,0 år 2005 v.1-26 år 2006 v.1-26 år 2007 v.1-26 De nya reglerna för fastställandet av normalarbetstiden innebär en sänkning av normalarbetstiden från i genomsnitt 36,9 timmar 19 till i genomsnitt 33,5 timmar. 18 Osäkerheten i resultaten ökar när effekterna av regelförändringarna analyseras för mindre grupper, exempelvis små arbetslöshetskassor, där jämförelserna grundar sig på ett mindre antal observationer. 19 I den föregående rapporten baserade sig resultaten enbart på 2 månader och resultaten var därmed betydligt mer osäkra än i denna rapport. Sedan föregående rapport har även kvalitén på uppgifterna i IAF:s databas Astat förbättras. 20

21 Diagram 5: Utveckling av NA fördelat på åldersgrupp. 40,0 36, ,237,437,537,2 37,137,537,437,0 35,0 35,1 34,9 35,4 34,2 33,2 32,0 28,0 28,5 24,0 20,0 år 2005 v.1-26 år 2006 v.1-26 år 2007 v.1-26 Vid en granskning av hur normalarbetstiden förändrats ser IAF två tydliga mönster. Förändringarna av beräkning av normalarbetstid har generellt sett påverkat yngre mer än äldre och män något mer än kvinnor. Tabell 3: Medelvärden för NA vecka 1-26 år 2006 respektive år 2007, fördelat på kvinnor och män samt ålder. Åldersgrupp Kvinnor Män ,3 27,6 36,9 29, ,2 32,5 38,1 34, ,4 33,1 38,8 35, ,1 33,9 38,6 35, ,3 33,7 38,4 36,8 Totalt 35,7 32,4 38,2 34,6 Vad gäller ålder är det tydligt att förändringen är störst för dem som är 24 år eller yngre och minskar med stigande ålder. Mönstret är detsamma hos både kvinnor och män. Att förändringen påverkar yngre mer än äldre kan förmodligen förklaras av att de oftare blir arbetslösa efter kortare anställningar. Med de tidigare reglerna spelade längden på anställningen mindre roll så länge man hade arbetat tillräckligt för att uppfylla ett arbetsvillkor. Därigenom fick skillnaderna mellan äldre och yngre personers anknytning till arbetsmarknaden mindre genomslag när det gällde att beräkna normalarbetstiden. 21

22 Vad gäller effekten för män respektive kvinnor är förändringen totalt sett större för män. Kvinnor har dock fortsatt lägre normalarbetstid än män. Eftersom män generellt sett påverkats mer än kvinnor borde förklaringen till skillnaderna bero på att män i högre grad har haft anställningar som har gynnats av att man har kunnat beräkna ersättningen på sex månader. Den tidigare hjälpregeln innebar dessutom att normalarbetstiden inte fastställdes på faktiskt arbetad tid utan på den tid man var anställd för att arbeta. Förändringarna påverkar även ersättningen vid deltidsarbetslöshet. Med lägre normalarbetstid krävs färre timmar arbetad tid/hindertid under veckan för att rätten till ersättning ska begränsas eller falla bort helt. Regelförändringarnas påverkan på dagsförtjänst och dagpenning Analysen i detta avsnitt baseras på uppgifter för samma grupper som i avsnittet om normalarbetstiden. Inflödet under första halvåret 2007 jämförs med inflödet under första halvåret Personer som har grundat sin ersättning på studerandevillkoret är inte med i analysen. Vid analysen av hur ersättningen har påverkats av förändringarna av normalarbetstiden har de sökande kategoriserats utifrån om de har grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning. Effekterna på inkomstrelaterad ersättning är mer komplexa att beräkna då hänsyn måste tas till löneutveckling och förändringarna av ersättningstak och ersättningsnivå. Grundbeloppet Grundbelopp utbetalas till personer som söker ersättning och uppfyller ett arbetsvillkor men inte ett medlemsvillkor på tolv månader. 20 För personer som får grundbelopp baserat på arbetsvillkoret är dagpenningen proportionell mot normalarbetstiden. Diagrammet nedan visar hur den genomsnittliga dagpenningen har utvecklats för grundbeloppet. Den genomsnittliga dagpenningen minskar i takt med att andelen av 20 Medlemsvillkor innebär att den sökande måste ha varit medlem i en arbetslöshetskassa minst 12 månader och uppfyllt arbetsvillkoret efter inträdet. 22

23 ersättningstagarna som får sin ersättning bestämd enligt det nya regelverket ökar. Diagram 6: Utveckling av genomsnittlig dagpenning för grundbelopp 2005 vecka år 2005 år 2006 år En normalarbetstid på 20 timmar i veckan innebär att dagpenningen för grundbeloppet blir 160 kronor. 21 Enligt diagram 4 har den genomsnittliga normalarbetstiden minskat från 36,9 timmar år 2006 till 33,5 timmar år Om normalarbetstiden för personer minskar i samma omfattning skulle det leda till en sänkning av grundbeloppet med 27 kronor. 22 Personer som får grundbelopp har normalt sett en svagare förankring på arbetsmarknaden än personer som får inkomstrelaterad ersättning och förändringen av grundbeloppet överstiger därför förändringen av normalarbetstiden 23. Effekten på grundbelopp är som för normalarbetstiden störst för ungdomar vars dagpenning minskat med 80 kronor. Dagpenningen baserad på grundbelopp har minskat mer för män än för kvinnor. Kvinnor får dock i genomsnitt ett lägre grundbelopp än män. Skillnaden i dagpenning mellan kvinnor och män finns i alla åldersgrupper och ökar med åldern vilket kan förklaras av att män har arbetat heltid i större utsträckning än kvinnor samt av att yngre personer som får grundbelopp vanligtvis inte har arbetat alla de 12 månaderna som ligger inom ramtiden kronor x 20 h/40 h 22 (36,9-33,5) / 40 x 320 kronor 23 Cirka 40 procent av personerna som får grundbelopp (baserat på ett arbetsvillkor) är yngre än 25 år. 23

24 Tabell 4: Genomsnittlig dagpenning (kr) för personer som får grundbelopp och har förstagångsprövats första halvåret 2006 respektive första halvåret Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Totalt Diagram 7: Personer med grundbelopp efter dagpenning som har förstagångsprövats vecka resp procentuell fördelning på dagpenningnivå. 60% 50% År 2006 År % 30% 20% 10% 0% Av diagrammet 7 ovan framgår att andelen av dem som får det högsta möjliga grundbeloppet med 320 kronor har sjunkit från 49 till 12 procent och att andelen som får mindre än 200 kronor har ökat från 11 till 45 procent. Troligen baserar sig ersättningen på kortare anställningar för många av dem som får grundbelopp vilket kan förklara den stora ökningen i intervallet kronor. Inkomstrelaterad ersättning Inkomstrelaterad ersättning utbetalas till personer som söker ersättning och uppfyller ett arbetsvillkor samt ett medlemsvillkor. Enligt regelverket som gällde före den 1 januari 2007 utgjorde dagpenningen 80 procent av den fastställda dagsförtjänsten med en begränsning till högst 730 kronor de första hundra dagarna och därefter till 24

25 680 kronor 24. Efter årsskiftet är dagpenningen som högst 680 kronor även de första hundra dagarna i ersättningsperioden. Sedan den 5 mars 2007 är den inkomstrelaterade ersättningen 80 procent av dagsförtjänsten från dag 1 till och med dag 200, 70 procent av ersättningen dag 201 till och med dag Ersättningstagare som har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor och därmed påbörjar en ny ersättningsperiod får en dagpenning som antingen är 65 procent av tidigare dagsförtjänst eller 80 procent av dagsförtjänsten baserat på det nya arbetsvillkoret, beroende på vilket som är mest fördelaktigt. Dagpenningen påverkas av de ersättningssökandes löner och ökar därför normalt med åren. Om de ovanstående regeländringarna inte hade ägt rum skulle dagpenningen år 2007 ha varit högre än dagpenningen år 2006 precis som dagpenningen år 2006 var högre än dagpenningen år 2005, se diagram 8. Diagram 8: Genomsnittlig dagpenning för ersättningstagare som får inkomstrelaterad ersättning och grundar sin ersättning på ett arbetsvillkor vecka vecka år 2005 år 2006 år Borttagandet av möjligheten att få förhöjd dagpenning fick effekten att den genomsnittliga dagpenningen omedelbart minskade från 622 till 615 kronor mellan vecka 52 år 2006 och vecka 1 år De förändrade 24 Den inkomstrelaterade ersättningen uppgår lägst till 320 kr x sökandes normalarbetstid/ Ersättningstagare som har barn under 18 år får 70 procent av ersättningen dag 201 till dag 450 i ersättningsperioden. 25

26 reglerna för fastställandet av normalarbetstid och dagsförtjänst innebar en successiv minskning av dagpenningen från årsskiftet och framåt liknande den för grundbeloppet 26. Till följd av de ändrade ersättningsnivåerna minskade dagpenningen i år från 611 kronor vecka 9 till 587 kronor vecka 10. I avsnittet behandlas effekten av förändringen av fastställandet av dagsförtjänst och normalarbetstid. Effekten av borttagandet av den förhöjda ersättningen de första 100 dagar och sänkningen av ersättningsnivån efter dag 200 och efter dag 300 beskrivs längre fram i rapporten. Dagsförtjänsten, vars utveckling visas i diagrammet nedan, påverkas av vilka inkomster inflödet respektive utflödet av ersättningstagare har men även direkt av löneutvecklingen då arbetslöshetskassorna justerar dagsförtjänsten hos ersättningstagarna efter de generella lönepåslag som är framförhandlade på avtalsområdet. Även de arbetslösa får således ta del av löneutvecklingen. Diagram 9: Utvecklingen av den genomsnittliga dagsförtjänsten för ersättningstagare som får inkomstrelaterad ersättning vecka 1 år 2005 vecka 26 år år 2005 år 2006 år I medeltal var dagsförtjänsten år ,7 procent högre än år Se diagram 8 ovan. Grundbeloppet har dock en brantare lutning på grund en högre omsättning av ersättningstagarna samt att effekten är större för grundbeloppet då de har en svagare anknytning till arbetsmarknaden. 26

27 Metoden för att uppskatta vilken dagsförtjänst personer som förstagångprövats under första halvåret 2007 skulle få har modifierats något jämfört med föregående rapport. 27 Beräkningen baseras nu istället på antagandet om att förändringen av dagsförtjänsten är proportionell mot förändringen av normalarbetstiden, allt annat lika. 28 Någon hänsyn till löneinflationens effekter behöver här inte tas. Normalarbetstiden har betydligt lägre varians än den ersättningsgrundade dagsförtjänsten vilket leder till att denna metod är mer stabil än tidigare metod. Normalarbetstidens lägre varians möjliggör att dagsförtjänsten nu kan skattas för mindre grupper och därför beaktas inte bara personens ålder och kön utan även personens kassatillhörighet. Tabell 5: Dagsförtjänst (kr) enligt det tidigare och det nuvarande regelverket för personer som får inkomstrelaterad ersättning och nyprövades första halvåret Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp Tidigare Nuvarande Tidigare Nuvarande Tidigare Nuvarande Totalt De sökandes beräknade dagsförtjänst i mätperioden 2007 skulle ha varit 65 kronor högre om tidigare regelverk tillämpats för fastställandet av dagsförtjänst. En effekt av det förändrade regelverket är att dagsförtjänsten för både kvinnor och män sjunker med cirka 7 procent. Ungdomar i åldern 24 år och yngre påverkas mest. Deras dagsförtjänst minskar med cirka 13 procent till följd av att regelförändringarna. 27 Effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen 2007:8. Tidigare beräknades dagsförtjänsten (DF) enligt gamla regelverket = personens dagsförtjänst 2007 x DF 06 / DF Dagsförtjänst enligt gamla regelverket = personens dagsförtjänst 2007 x NA 06 / NA 07. NA 06 är den genomsnittliga normalarbetstiden för förstagångsprövade personer under mätperioden 2006 i samma åldersgrupp och av samma kön samt samma kassa som individen. Dagsförtjänsten för -07 bestäms på motsvarande sätt. 27

28 Tabell 6: Beräknad absolut och relativ förändring av dagsförtjänst för personer som fick inkomstrelaterad ersättning och förstagångsprövades under första halvåret Förändringarna här utgår från tabell 5 ovan. Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp absolut relativ absolut relativ absolut relativ % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % Vid hel arbetslöshet är det endast personer vilka får en dagsförtjänst fastställd till mindre än 850 kronor enligt det nya regelverket som under de första 200 dagarna då ersättningsnivån är 80 procent kan ha påverkats av regeländringarna vad gäller dagpenningen. 29 Vid en ersättningsnivå på 70 respektive 65 procent påverkas endast personer med dagsförtjänsten understigande 971 kronor respektive 1046 kronor. Av de personer som ingår i den analyserade populationen år 2007 hade hälften en fastställd dagsförtjänst under 850 kr vilket innebär att de skulle få en lägre ersättning på grund av ändrade regler för fastställande av normalarbetstid och dagsförtjänst. Ersättningen för flertalet personer som har en fastställd dagsförtjänst under 850 kronor har under de första 200 ersättningsdagarna påverkats av det ändrade regelverket. Av tabell 7 framgår att andelen som påverkas är väsentligt högre bland kvinnor än bland män och därtill högre bland ungdomar än bland äldre. Tabell 7: Andel (%) av förstagångsprövade första halvåret 2007 med dagsförtjänst under 850 kronor. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Totalt En dagsförtjänst om 850 kronor motsvarar en månadsförtjänst om kronor och ger en dagpenningen 680 kr vid en ersättningsnivå om 80 procent. 28

29 Effekten på den genomsnittliga dagpenningen av det förändrade regelverket redovisas i tabell 8 och 9 nedan. Tabell 8: Förstagångprövade personers inkomstrelaterade ersättning enligt tidigare och nuvarande regelverk, givet ett ersättningstak om 680 kronor, fördelat på kvinnor och män samt åldersgrupp. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Tidigare Nuvarande Tidigare Nuvarande Tidigare Nuvarande Totalt Tabell 9: Förstagångprövade personers inkomstrelaterade ersättning enligt tidigare och nuvarande regelverk, givet ett ersättningstak om 680 kronor, fördelat på kvinnor och män samt åldersgrupp. Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp absolut relativ absolut relativ absolut relativ % -25-4% -31-6% % -12-2% -17-3% % -9-1% -13-2% % -8-1% -10-2% % -4-1% -6-1% Totalt -17-3% -10-2% -14-2% Effekten av det förändrade regelverket är en minskning av dagpenningen med i genomsnitt 14 kronor eller 2 procent. Effekten är större för kvinnor än för män och det är framförallt ungdomar som påverkas av förändringen. Ersättningstaket om 680 kronor gör att dagpenningen inte påverkas lika mycket som den beräknade dagsförtjänsten. Kategorinivå I följande avsnitt redovisas förändringarna av normalarbetstid, dagsförtjänst och dagpenning på sju grupper av arbetslöshetskassor utifrån deras verksamhetsområde. Jämförelsen mellan dessa grupper av kassor är baserad på ersättningstagare som har ansökt om och beviljats ersättning under perioden den 1 januari till den 30 juni

30 De skillnader mellan de olika grupper av a-kassor som vi kan se är delvis ett resultat av skillnader vad gäller andelen män respektive kvinnor samt åldersstruktur. Därtill kommer skillnader som har att göra med det generella inkomstläget och förekomsten av deltidsanställningar inom en a-kassas område. En kort beskrivning av verksamhetsområde och ett antal nyckeltal för varje enskild arbetslöshetskassa presenteras i en bilaga till rapporten. Tabell 10: Nyckeltal per kategori. Förändring mellan 2006 och 2007 Andel Kategori med NA< Andel med NA<29 Andel med NA=40 NA Dagpenning Alfa-kassan 53 % ,3-63 kr Akademikernas erkända 14 % ,7-4 kr arbetslöshetskassa Företagarkassor 12 % ,0-4 kr Hantverkar-kassor 24 % ,7-12 kr Kulturkassor 22 % ,6-7 kr Övriga arbetarkassor 31 % ,9-19 kr Övriga tjänstemannakassor 15 % ,2-9 kr Arbetslöshetskassan Alfa 30 Arbetslöshetskassan Alfa är den arbetslöshetskassa som har haft den största förändringen av den genomsnittliga normalarbetstiden. Mer än hälften av ersättningstagarna har en normalarbetstid som understiger 29 timmar per vecka. Alfa-kassan är den a-kassa som har den största andelen ersättningstagare i åldersintervallet 24 år eller yngre och den minsta andelen i åldersintervallet över 55 år. 30 Alfa-kassan behandlas som en kategori trots att det rör sig om en kassa. Detta på grund av de speciella förutsättningar som gäller för Alfakassan. Alfa-kassan försäkrar både anställda och företagare. Alfa-kassan betalar ut grundersättning till arbetslösa som inte tillhör någon a-kassa samt grund- och inkomstrelaterad ersättning till anslutna. 30

31 Akademikernas erkända a-kassa 31 Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (Aea) är en av de a-kassor som har haft den minsta förändringen vad gäller den genomsnittliga normalarbetstiden. Det är också en låg andel ersättningstagare som har en normalarbetstid under 29 timmar per vecka och hälften av ersättningstagarna har fortfarande en normalarbetstid om 40 timmar per vecka. Tyngdpunkten av Aea:s ersättningstagare återfinns i åldersintervallet år. Andelen ersättningstagare under 25 år är mycket låg. Ersättningstagarna i Aea hade innan regelförändringarna en av de högsta genomsnittliga dagsförtjänsterna och dagpenning och detta förhållande kvarstår även efter förändringarna. Företagarkassor 32 Gemensamt för Företagarkassor är att ersättningstagarna har haft en hög genomsnittlig normalarbetstid. Företagskassorna har även haft den lägsta minskningen av genomsnittlig normalarbetstid. Innan regeländringen hade en övervägande del av ersättningstagarna en normalarbetstid om 40 timmar per vecka. Efter regelförändringarna har det i huvudsak skett en liten förskjutning från en normalarbetstid om 40 timmar till normalarbetstidintervall om timmar per vecka. Majoriteten av ersättningstagarna inom kategorin Företagarkassor är 45 år eller äldre och män. Anledningen till att förändringen av normalarbetstiden bland Företagarkassorna är relativt liten beror på att företagare själva redovisar sin arbetstid och vanligtvis uppgår arbetstiden till fler timmar än vad som är normalt för heltid. Den genomsnittliga dagpenningen är lägst i kategorin Företagarkassor i förhållande till övriga kategorier. Många småföretagare driver sina företag med liten eller ingen vinst, särskilt i anslutning till arbetslöshetens inträde, vilket styr ersättningens storlek. 31 Aea behandlas som en kategori trots att det är en enskild kassa. Detta på grund av att akademikernas medlemmar återfinns inom en mängd olika branscher då kassatillhörighet baseras på akademisk utbildning snarare än arbete inom visst branschområde. Försäkrar anställda och företagare som är medlemmar i något SACO-förbund och övriga med akademisk utbildning (normalt minst 120 poäng). 32 Gruppen består av: Bensinhandlarnas, Småföretagarnas, Svensk Handels och Arbetsgivares samt Sveriges fiskares arbetslöshetskassor. 31

32 Hantverkarkassor 33 Bland a-kassorna i kategorin Hantverkarkassor är ersättningstagarna nästan uteslutande män. Andelen kvinnliga ersättningstagare uppgår till mindre än tre procent. Hantverkarkassorna är tillsammans med Alfakassan den grupp som har haft den största förändringen vad gäller den genomsnittliga normalarbetstiden men inte när det gäller den genomsnittliga dagpenningen har nästan en fjärdedel av ersättningstagarna i Hantverkarkassorna en normalarbetstid understigande 30 timmar per vecka. Kulturarbetarkassor 34 Förändringen av normalarbetstiden är mindre hos de tre Kulturkassorna än för genomsnittet. Andelen ersättningstagare i åldersintervallet 24 år eller yngre är mycket liten i samtliga tre a-kassor. Den största andelen ersättningstagare återfinns i åldersintervallet år. Andelen kvinnliga ersättningstagare i Kulturkassorna uppgår till strax över 50 procent. Ersättningstagare inom Kulturkassorna har normalt sett korta och återkommande anställningar och det är även vanligt med ytterligare ett arbete, ofta i form av timanställning, utöver kulturarbete. Många av ersättningstagarna i denna kategori klassificeras som självständiga uppdragstagare och anses därmed vara egna företagare. 35 Dessa två förutsättningar återspeglas i normalarbetstiden på så sätt att man finner mönster liknade dem i Företagarkassorna. Vad gäller dagsförtjänst och dagpenning så är det endast Aea och Företagarkassorna som har haft mindre förändringar. Övriga Arbetarkassor 36 Arbetarkassornas ersättningstagare har en minskning av den genomsnittliga normalarbetstiden som är något större än medeltalet för alla a-kassor. Arbetar- och Hantverkarkassor har i jämförelse med Tjänstemannakassor en relativt stor andel ersättningstagare under 24 år. Arbetarkassorna har näst Alfa-kassan haft den största minskningen av dagpenningen. I ålders- 33 Gruppen består av: Byggnads och Elektrikernas arbetslöshetskassor 34 Gruppen består av: Journalisternas, Musikernas m fl samt Sveriges teaterverksammas arbetslöshetskassor. 35 IAF:s rapport Arbetsförmedlingen Kultur En förstudie, 2007:4. 36 Gruppen består av: SEKOs, Fastighetsanställdas, Grafiska arbetarnas, Hamnarbetarnas, Handelsanställdas, Hotell-och restauranganställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Livsmedelsarbetarnas, Pappersindustriarbetarnas, Skogs- och Träfackets, Sveriges arbetares samt Transportarbetarnas arbetslöshetskassor. 32

33 intervallet år hade Arbetarkassorna den största minskningen av dagpenningen. Handelsanställdas, Hotell- och restauranganställdas och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa är alla Arbetarkassor som har en hög andel kvinnor och den största andelen ersättningstagare med normalarbetstid under 30 timmar per vecka. Övriga Tjänstemannakassor 37. Som grupp har Tjänstemannakassorna, efter Företagarkassorna och Aea, haft den minsta förändringen av den genomsnittliga normalarbetstiden. 58 procent av ersättningstagarna är kvinnor. Andelen ersättningstagare under 25 år är låg. Kvinnorna i Tjänstemannakassorna har haft en större minskning av den genomsnittliga normalarbetstiden, dagsförtjänsten och dagpenning än männen. Ersättning vid nyprövning Enligt de tidigare reglerna kvarstod en sökande som uppfyllde villkoren för en ny ersättningsperiod på samma normalarbetstid och dagsförtjänst i sin nya ersättningsperiod såvida det inte var förmånligare att fastställa ny normalarbetstid och dagsförtjänst. Ersättningsnivån låg alltså fast på 80 procent av fastställd dagsförtjänst på obegränsad tid. 38 De nya reglerna innebär att den sökande i sin nya ersättningsperiod får en dagpenning motsvarande 65 procent av tidigare fastställd dagsförtjänst alternativt 80 procent av en ny dagsförtjänst som beräknas på det arbete som har använts för att uppfylla det nya arbetsvillkoret. 39 Om det görs en beräkning av dagsförtjänst utifrån det arbete som ligger till grund för nyprövningen sker beräkningen därvid på samma sätt som vid en förstagångsprövning. Det innebär att dagsförtjänsten beräknas som ett genomsnitt på ramtidens tolv månader oavsett om det finns färre än tolv tillgodoräkningsbara månader med arbete. 37 Gruppen består av: SeA, Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, HTFs, SKTF, Ledarnas, Lärarnas, SIFs, Skogs- och lantbrukstjm, ST:s samt Säljarnas arbetslöshetskassor 38 Detta gällde endast om ett nytt arbetsvillkor uppfylldes innan ersättningsdagarna i den pågående perioden var förbrukade. Ersättningen begränsades även av maxbeloppen 730 respektive 680 kronor. 39 Det alternativ som ger högst dagpenning är det som väljs. 33

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret FAKTA-PM 3:2005 Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret Möjligheterna att hitta arbete för den som är nytillträdande på arbetsmarknaden, t.ex. nyexaminerade, försämras i regel mer

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Fakta PM 5:2006 Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Under 2005 beviljades drygt 19 000 personer arbetslöshetsersättning som grundade sig på studier. Av denna

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan

Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan Genomströmningstider grundbelopp - tiden från arbetslöshet till första utbetalningen från arbetslöshetskassan Samtliga kassor mar-10 feb-10 mar-09 SKTF:s SEKO Akademikernas Lärarnas Ledarnas Transportarbetarnas

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetslöshetsförsäkringen i siffror Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen i siffror Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen i siffror 2016 Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning 1999-2016 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Läs mer

Arbetslöshetskassornas administrationskostnader

Arbetslöshetskassornas administrationskostnader 2016:27 Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Rapport initierad av IAF Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Rapport initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa 2014:28 Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/254 4.1 Handelsanställdas

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2015:7 Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/538 4.1 Sveriges

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Kvartalsrapport 1, 2007

Kvartalsrapport 1, 2007 2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor

Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Återrapportering av regeringsuppdrag Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor I enlighet med Uppdrag att inkomma med underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor enligt 93 a lagen (1997:239)

Läs mer

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor 2016:16 Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2016 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Underlag avseende bidrag till

Läs mer

Kvartalsrapport 2, 2007

Kvartalsrapport 2, 2007 2007-05-22 Dnr 2007/418 2007: 6 Kvartalsrapport 2, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt m.m. 2 I regleringsbrevet för 2007 ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis redovisa: a) antalet

Läs mer

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Mätning görs två gånger per år, vecka 6 och

Läs mer

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor. Rapport 2017:10

Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor. Rapport 2017:10 Underlag avseende bidrag till arbetslöshetskassor Rapport 2017:10 Om IAF IAF har regeringens och riksdagens uppdrag att verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring.

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Maj 2017 Fler kommer att kunna deltidsarbeta och få a-kassa under en längre tid när en ny deltidsregel

Läs mer

Utförsäkrade arbetssökande

Utförsäkrade arbetssökande 2006-07-14 Dnr 2005/9 2006:14 Utförsäkrade arbetssökande för vilka ersättningsperioden tagit slut 2 Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson och Mona Karlsson. Ansvarig chef är Anita Larsson.

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling. Rapport 2016:29

Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling. Rapport 2016:29 Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling Rapport 2016:29 Om IAF IAF har regeringens och riksdagens uppdrag att verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Vi har

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa 2013:33 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/721 4.1 IF Metalls arbetslöshetskassa

Läs mer

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut. FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Uno Ströberg Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om ändring i inspektionens föreskrifter (IAFFS 2006:6) om ändring i inspektionens föreskrifter

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet 2008-04-04 1 (5) IAF Informerar Nr 2 Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet Den 7 april 2008 träder nya regler med förändringar i rätten till ersättningen vid deltidsarbetslöshet

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa 2013:28 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/720 4.1 STs arbetslöshetskassa

Läs mer

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:2 Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/219 Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa 2014:10 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/746

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2015:9 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/648 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2016:12 Arbetslöshetskassornas eget kapital Uppföljning initierad av IAF Dnr: 2016/55 Arbetslöshetskassornas eget kapital Uppföljning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har

Läs mer

Kompensationsgrad vecka 48/

Kompensationsgrad vecka 48/ Kompensationsgrad vecka 48/2015 2016-04-01 Rapport över kompensationsgrad vecka 48/2015 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst.

Läs mer

Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa

Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa 2009-10-01 Dnr 2009/600 2009:12 Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa Utvecklingen år 2005 2009 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över

Läs mer

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42 1 (7) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Kvartalsrapport 3, 2009

Kvartalsrapport 3, 2009 2009-11-02 Dnr 2009/97 MO 2009:13 Kvartalsrapport 3, 2009 Redovisning av underrättelser och utförsäkrade 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision 2013:26 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/385 4.1 Arbetslöshetskassan

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa 2013:37 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/745 4.1 Farmacitjänstemännens

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:9 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Byggnadsarbetarnas

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa 2014:8 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/666 4.1 Akademikernas

Läs mer

Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA

Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA 2010-11-22 Dnr 2010/411 2010:27 Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa 2013:34 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/173 4.1 Fastighets arbetslöshetskassa

Läs mer

2004-10-14. Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet

2004-10-14. Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet 2004-10-14 Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet Denna rapport innehåller en översiktlig redovisning av de olika avtalen om inkomst-/tilläggsförsäkringar som kompletterar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation 2013:12 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/343

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa 2013:30 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/683 4.1 Ledarnas arbetslöshetskassa

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Fakta PM 5:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 mars 2014 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Markus Sjöstedt Unionen 105 32 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet

Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet 2007-09-28 Dnr 2007/887 2007:17 Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet 2 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa hur arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna

Läs mer

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 2012:13 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/70 Granskning av arbetslöshetskassornas

Läs mer

Uppföljning av deltidsbegränsningen

Uppföljning av deltidsbegränsningen 2014:12 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/485 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF

Läs mer

Anne-Marie Qvarfort. Kopia för kännedom: Arbetslöshetskassan Alfa Dnr 2009/422TO 1 (1)

Anne-Marie Qvarfort. Kopia för kännedom: Arbetslöshetskassan Alfa Dnr 2009/422TO 1 (1) 2009-09-06 Dnr 2009/422TO 1 (1) Generaldirektör Anne-Marie Qvarfort 0150-48 70 30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport om IAF:s pågående granskning av Arbetslöshetskassan Alfa Arbetslöhetskassan

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Kvartalsrapport 3, 2006

Kvartalsrapport 3, 2006 2006-08-21 2006:18 Kvartalsrapport 3, 2006 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2006 (N2005/9987/A N2005/10090/BS) ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor... Innehåll Sammanfattning... 3 1 Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...5 2 Inledning... 9 3 Gällande rätt... 13 3.1 Medlemsavgiften till en

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet

Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet 2014:3 Arbetslöshetskassornas hantering av vilande företag och företag utan verksamhet Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/328 4.1 Samtliga

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan 2012:12 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan Andra redovisningen till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012 2013:4 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2012 Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr:

Läs mer

2016:25 Företag utan verksamhet. Uppföljning initierad av IAF

2016:25 Företag utan verksamhet. Uppföljning initierad av IAF 2016:25 Företag utan verksamhet Uppföljning initierad av IAF Dnr: 2016/66 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas samorganisation Företag utan verksamhet Uppföljning initierad av IAF Inspektionen

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen 1 Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Lagtext...9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring...9 2.2 Förslag

Läs mer

Effekterna av borttagandet av studerandevillkoret för Arbetslöshetskassan Alfa

Effekterna av borttagandet av studerandevillkoret för Arbetslöshetskassan Alfa 2007-02-19 2007:1 Effekterna av borttagandet av studerandevillkoret för Arbetslöshetskassan Alfa 2 (35) I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i uppgift

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar 2007-07-09 Dnr 2007/738 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Rättelseblad 2007-11-05, tillhörande rapport 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Sjätte meningen i första stycket sidan

Läs mer

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning 2009-03-31 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2014:17 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/663 4.1 Sveriges

Läs mer

Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna

Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna 2010-08-09 Dnr 2010/359 2010: 16 Redovisning av arbetslöshetskassornas åtgärder för att minska genomströmningstiderna IAF:s redovisning till regeringen enligt regleringsbrev för 2010 2 Inspektionen för

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen 2010-10-29 Dnr 2010/301 2010:25 Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen En uppföljning med redovisning till regeringen enligt regleringsbrevet för IAF

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Fakta PM 2:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa

Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa 2017:1 Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa Rapport initierad av IAF Dnr: 2016/137 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas samorganisation Arbetsmarknadsdepartementet Risk

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

IA F J rbets!,')'>?: ~tsr {';rs:!kringefl

IA F J rbets!,')'>?: ~tsr {';rs:!kringefl .'. 'd~ WJJ;" \liw w '?: ~tsr {';rs:!kringefl Ink

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Förköpsinformation LEDARNAS INKOMSTFÖRSÄKRING I BLIWA Gäller från 1 januari 2016

Förköpsinformation LEDARNAS INKOMSTFÖRSÄKRING I BLIWA Gäller från 1 januari 2016 BLIWA SKADEFÖRSÄKRING BOX 5138, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 516401-6585 BLIWA I SAMARBETE MED LEDARNA Förköpsinformation LEDARNAS INKOMSTFÖRSÄKRING I BLIWA Gäller från 1 januari 2016 Allmänt om

Läs mer

Arbetslöshetskassornas sanktioner efter underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt

Arbetslöshetskassornas sanktioner efter underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt 2014:23 Arbetslöshetskassornas sanktioner efter underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 8 Arbetsmarknadsenheten Jim Enström Catarina Annetorp Hörnsten Torbjörn Israelsson Thomas Liljegren Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för

Läs mer