Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm

Transkript

1 Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm Stockholm juni 2009

2 Förord Denna rapport är ett resultat av ett initiativ från Fastighetsägarna Stockholm. Den är framtagen på uppdrag av ett samarbetsprojekt mellan Fastighetsägarna Stockholm, E.ON Värme Sverige AB och Vattenfall AB Heat Nordic. Parternas gemensamma förhoppning är att detta arbete ska medverka till en förbättrad konkurrens på fjärrvärmemarknaden i Stockholmsområdet. Rapporten är ett försök att beskriva hur en sådan konkurrensförbättring ska göras i praktiken. I Stockholm är idag över 90 procent av flerbostadshusen värmda av fjärrvärme. Fjärrvärme kännetecknas av betydande fördelar, det är en teknik med god miljöprestanda och hög tillgänglighet. Fjärrvärme är en rationell och bekväm uppvärmningsform i tät bebyggelse. Fjärrvärmen är idag en marknad som kännetecknas av lokala monopol, med ensidig prissättning och mycket begränsade möjligheter till förhandling mellan kund och leverantör, vilket har resulterat i ett sjunkande förtroende för fjärrvärmebranschen. Ur ett kundperspektiv ställs alltså fjärrvärmens goda tekniska och miljömässiga egenskaper mot de brister som fjärrvärmen för närvarande uppvisar ur ett marknadsmässigt perspektiv. Genom att utveckla marknadsmässiga funktioner och bibehålla fjärrvärmens goda tekniska egenskapar skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar uppvärmningsform med stort förtroende bland kunder och leverantörer. I syfte att utveckla fjärrvärmen och återställa kundernas förtroende anser E.ON Värme Sverige AB, Vattenfall AB Heat Nordic och Fastighetsägarna Stockholm att fjärrvärmekunderna på sikt bör ges möjlighet att fritt välja sin leverantör. Metod Framtagande av rapporten har genomförts i huvudsak av en extern konsult med stöd av en aktiv arbetsgrupp med representanter från respektive part. Det är viktigt att påpeka att deltagande fjärrvärmebolagen inte på något sätt diskuterat inbördes prissättning, sina respektive bolags marknadsstrategier eller liknande frågeställningar i samband med detta projekts genomförande. Rapporten är skriven av konsult Björn Dahlroth. Björn Dahlroth har en unik kunskap om fjärrvärme i Stockholmsområdet från sin tidigare yrkesutövning. Hans kunskaper och engagemang har varit ovärderligt i detta arbete. Rapporten är att betrakta som ett konsultuppdrag där konsulten själv svarar för faktainnehåll, värderingar och principiella ställningstaganden. Stockholm juni 2009 Christer Jansson, vd Fastighetsägarna Stockholm Kurosh Beradari, chef affärsutveckling Vattenfall AB Heat Nordic Peter Engström, chef affärsutveckling E.ON Värme Sverige AB Per Forsling, energispecialist Fastighetsägarna Stockholm Stig Andersson, senior affärsutvecklare Vattenfall AB Heat Nordic Maria Lindroth, strategichef E.ON Värme Sverige AB

3 2

4 3 ÖPPNADE FJÄRRVÄRMENÄT I STORSTOCKHOLM Björn Dahlroth, april 2009 Sammanfattning Storstockholmsområdet är det område i Sverige där förutsättningarna är bland de bästa för att öppna fjärrvärmesystemen och skapa konkurrens mellan aktörer. Det finns redan 5 större fjärrvärmeproducenter Fortum 1, E.on 2, Norrenergi, Söderenergi och Vattenfall 3. Söderenergi levererar fjärrvärme till två distributörer Tälje Nät och Södertörns Fjärrvärme AB. Fjärrvärmeföretaget Sollentuna Energi är en ganska stor distributör med liten egen produktion men köper huvuddelen av fjärrvärmeenergin från Fortum. Fjärrvärmesystemen i Storstockholm är redan delvis hopkopplade. Hopkopplingarna har ursprungligen skapats för att medge samkörning med syfte att sänka produktionskostnader. Sänkta produktionskostnader är dock inte längre någon garanti för långsiktigt dämpade försäljningspriser för fjärrvärme. Fjärrvärmen möter viss konkurrens inom uppvärmning med andra uppvärmningsformer när nya områden och nya kunder skall anslutas. Men efter anslutning är en kund i praktiken ofta inlåst till den enda leverantören genom de höga kostnader som ett skifte till annan uppvärmning kan innebära. Att öppna fjärrvärmens distributionssystem för konkurrens skulle tänkbart kunna leda till att begränsa prisutvecklingen och att åstadkomma en större variation i egenskaper och avtalsstrukturer för produkten fjärrvärme. Rapporten diskuterar frågan om naturliga monopol och fjärrvärmens speciella egenskaper, som gör att en fjärrvärmemarknad skiljer sig från dem för t ex elkraft och naturgas. Det ges beskrivningar av produktionsstrukturen i Storstockholm och möjligheterna för regional transmission mellan olika fjärrvärmeområden. Illustrerande enkla kalkyler har gjorts som visar att det råder ganska stora skillnader i marginella rörliga produktionskostnader (obs icke priser) för värmeenergi mellan olika områden, även om man antar helt lika kostnader för produktionsråvarorna bränslen och elkraft. Kalkylerna har gjorts för dagerns fjärrvärmesystem men med antagandet att Söderenergis, Fortums och Vattenfalls projekt för biokraftvärme har fullbordats. Med de bränsle och elenergikostnader som antagits visar det sig att skillnaderna mellan samtidigt högst och lägst rörlig marginalkostnad hos producenterna varierar under året och variationsbandets bredd är så pass stor som mellan 20 och 40 öre/kwh exklusive mervärdesskatt. Det är inte samma företag som hela tiden ligger högst respektive lägst. Ser man på en hel uppvärmningssäsong och beräknar i rörlig produktionskostnad för den marginella kunden, så blir skillnaden mellan högsta och lägsta företaget så stor som ca 30 öre/kwh. Dessa skillnader förklaras av bestående olikheter i produktionssammansättning, som i sin tur kan förklaras av att producenternas anläggningar har byggts i olika energipolitiska tidsskeden. Skillnaden i rörliga kostnader återspeglas också i fjärrvärmepriser men inte alls lika mycket. Skillnaderna indikerar att en friare handel skulle kunna vara utjämnande på kostnader och möjligen även till viss del på priser för värme. 1 Egentligen AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. I dokumentet används mest Fortum 2 Egentligen E.ON Värme Sverige AB. I dokumentet används mest E.on. 3 Egentligen Vattenfall AB Heat Nordic. I dokumentet används mest Vattenfall.

5 4 Ett bättre hänsynstagande till körning efter rörliga kostnader i ett helt hopkopplat system skulle kunna sänka den nämnda variationsbredden väsentligt. Ökad handel i värmeenergi mellan producenter leder till utjämning av de rörliga kostnaderna och sannolikt till en viss utjämning av fjärrvärmepriserna, men om det samtidigt utvecklas konkurrens om kunder, leder detta sannolikt till att prisutjämningen blir starkare. För att en prispåverkan genom konkurrens skall kunna garanteras långsiktigt är det nödvändigt att köparen har stor valfrihet när det gäller att välja och avtala med de olika producenterna eller säljarna på fjärrvärmemarknaden. Valfrihet hos köpare, och i synnerhet om denne är slutanvändare, ger också möjlighet till viss diversifiering av själva produkten fjärrvärme. Diversifieringsmöjligheten kan tillföra andra värden av betydelse för valfriheten och konkurrensen men vilka dessa kan vara får framtiden och kunderna definiera. I rapporten nämns dock sådant som trygghet, betalningsvillkor, service, miljöegenskaper. Att välja bort kan vara lika viktigt som att välja till. I rapporten studeras fyra olika sätt marknadsmodellerna A, B, C och D för att organisera handel med värmeenergi. En köpare Blockhandel Systemoptimering A D B C Sammansatta erbjudanden. Leverantörer optimerar Flera köpare Två av modellerna är av typ flera producenter/en köpare och de två andra av typen flera producenter/flera köpare. Den sista av dessa D innehåller en värmebörs där aktörerna kan göra värmeenergiaffärer. En marknadsöppning skulle kunna göras gradvis där man övergår till den valda modellen i tur och ordning för den ena kundkategorien efter den andra och i den takt som samtidiga tekniska och administrativa förändringar hinner genomföras. Man kan också efter att ha börjat med en modell gradvis övergå till en annan på liknande sätt. Modellerna är i viss utsträckning relaterade till varandra men på olika sätt. Om t ex D skulle anses som den slutliga mest önskvärda kan man t ex lika gärna välja vägen dit direkt från A eller via C. Modellerna med en köpare är prisfokuserade medan de två andra är tänkta att inrymma även viss produktdifferentiering som konkurrenselement. I alla modellerna föreslås att rådigheten över det naturliga monopolet, som är transmissionsoch distributionssystemen, läggs över till en gemensam systemoperatör för hela regionen. Ägandet av systemoperatören är en väsentlig fråga liksom att det finns stor insyn i dess verksamhet. En metod är att den organiseras som en juridisk person där dagens nätägare blir delägare och apporterar sina nät. Andra delägare kan t ex vara kommuner och kundorganisationer. I stället för apportering av nät kan rådighet skapas genom särskiljning av näten till separata nätbolag och långa hyresavtal mellan dessa och systemoperatören. Systemoperatören måste drivas som en vinstgivande verksamhet för att ge avkastning på det stora investerade kapitalet i kulvertar och pumpstationer och för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av FV. Relativt låg risk i verksamheten bör ge rimligt förräntningskrav. Dock gäller att det finns andra uppvärmningsalternativ, och speciellt i mer värmegles bebyggelse så risken är något högre än t ex för elnätsverksamhet.

6 5 De fyra modellerna har olika för- och nackdelar som nämns i rapporten, men ingen sammanvägd preferens presenteras för den ena eller andra av dem. Vid en öppning av näten med syfte att skapa möjlighet för konkurrens och utjämning av produktionskostnader bör systemintegrationen ökas genom två helt nya regionala sammankopplingar. Om inte omedelbart, så åtminstone på några års sikt. Handel genom eventuella trånga sektioner får hanteras genom kommersiella åtgärder. Metoderna för detta kan vara samma som de som diskuterats och används för elmarknaden, men i rapporten beskrivs också kortfattat en annan metod som går ut på auktionering av kapacitetsutnyttjande i trånga sektorer. Om man på längre sikt vill åstadkomma en handel, som kan löpa praktiskt taget oförhindrad av kapacitetsbrist i trånga sektioner, måste transmissionssystemen förstärkas. Två nya regionala sammankopplingar plus kapacitetsökning i dagens existerande regionala transmissionsnät uppskattas kosta mellan 2 och 3 miljarder kronor. Kostnaden är jämförbar med kostnader för byggande av ytterligare nya biobränsleeldade kraftvärmeverk, som med lämplig lokalisering skulle kunna minska trycket på värmetransmission genom trånga sektorer. 2,5 miljarder kronor utslaget på hela fjärrvärmelasten över 25 år och med förräntning i proportion till den låga affärsrisken för rörsystemen, som alltid kommer att vara ett naturligt monopol, blir mindre än 2 öre/kwh för distribuerad fjärrvärme. Denna kostnad är liten jämfört med den minskning i variationsbredd hos rörliga kostnader som skulle kunna åstadkommas och förhoppningsvis mindre än den sänkande eller dämpande prispåverkan som en ökad konkurrens skulle kunna leda till. Den kan också antas vara måttlig i förhållande till andra icke så lätt beräkningsbara vinster som kan uppnås i framtiden med ökad integration och ökad handel. Som exempel på sådana kan nämnas anslutningsmöjligheter för framtida spillvärme från energikombinat och en förbättrande inverkan på lokaliseringsmöjligheter för nya anläggningar. Storstockholm är en befolkningsmässigt växande region. Gränsen för tillväxten kan inte förutses utan bara studeras med antaganden om scenarier. Men det man vet med säkerhet är att det kommer att behövas nya produktionsanläggningar för fjärrvärme och att man kommer att behöva hantera mycket stora mängder av växthusgasneutrala bränslen för fjärrvärmeproduktionen. Hamnar och järnvägar behövs för bränslelogistiken, kraftledningar för elproduktionen. Energianläggningar, annan bebyggelse och bevarandeintressen konkurrerar om mark i de delar av regionen där förtätningar sker och där ny bebyggelse planeras. Om en ökad systemintegration kan bidra till att lokaliseringsproblemen lindras så är detta ett väsentligt steg för en förbättrad fjärrvärmeförsörjning i Storstockholmsområdet. I dagens läge är det inte bara fjärrvärmens ledningsnät som kan betecknas som naturligt monopol. Även förmånen att kunna få disponera anläggningsmark med god logistik för den alltmer volymkrävande bränsletillförseln och med goda anslutningsmöjligheter till fjärrvärmesystemet och till kraftledningar har karaktär av naturligt monopol. I varje fall är förmånlig lokalisering av stor betydelse för tillkommande nya anläggningars konkurrensförmåga. En öppen fjärrvärmemarknad ställer därmed större krav på helhetssyn från berörda kommuner när de tillämpar sitt planmonopol, så att inte konkurrensförhållandena snedvrids.

7 6

8 7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Inledning Frågeställningar Är fjärrvärme ett naturligt monopol? Lokalisering kan vara ett naturligt monopol Finns det konkurrenter? Har fjärrvärme unika egenskaper? Bebyggelsetäthet och fjärrvärme Hel eller del? Varför avreglering av fjärrvärme Värt att pröva! Intressanta långtidseffekter? Kommer fjärrvärmepriset att sjunka? En fjärrvärmemarknad blir inte som elmarknaden Varför blev det som det blev Fjärrvärmen i Stockholmsregionen Strukturens utveckling Förenklad struktur för grova kalkyler Behov av simulering? Trånga sektorer Prisområden Motköp Sammanfattning om trånga sektorer Fjärrvärmeteknisk orientering Varaktighetsdiagrammet Produktionsanläggningar Basvärme Mellanskiktet Toppskiktet Optimal produktionsmix Kostnadsbegreppen Tryck Temperaturen Konkurrens och samkörning i varaktighetsdiagrammet Nytt produktionsslag Konkurrens/samkörning från sidan Konkurrens vid helkontrakt Effektsäkerhet, totalleverans Den typiske fjärrvärmekunden? Systemorganisationen Systemansvar... 54

9 Tekniskt systemansvar Administrativt systemansvar Markfrågorna Vem äger systemfunktionen och systemansvaret? Vem äger fjärrvärmenäten? Orienterande beräkningar för Storstockholms fjärrvärmenät Uppläggning - Fjärrvärmeområden Förutsättningar antaganden Systemet Energipriser Kostnader på marginalen Marginalkostnader för tillkommen eller förlorad kund Affärsmönster, handelsmönster Nätets transmissionskapacitet Nätförstärkning, grov kostnadsuppskattning Diskussion till de föregående avsnitten i Kommersiella marknadsmodeller Jämför med andra branscher Modellbeskrivningar Storstockholmsregionen år Modell A Modell B Modell C Modell D Extrema förhållanden och avbrott Att analysera modeller Stegvis utveckling Slutsatser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

10 9 1 Inledning De stora frågorna runt ett obegränsat och fritt tillträde för tredje part till fjärrvärmen är dels A) om det är möjligt att skapa konkurrens mellan olika aktörer inom fjärrvärme, dels B) hur detta i så fall skulle kunna gå till och slutligen C) om det finns någon samhällsekonomisk vinst i detta. Man kan lägga till frågan D) om det blir några sänkningar av fjärrvärmepriser eller någon begränsning av framtida prisökningar. På frågan A kan man direkt svara att det i varje fall är möjligt att skapa de tekniska förutsättningarna. Frågan B är nog den som är mest intressant, och här blir svaret att det beror på fjärrvärmetekniken och hur den lokala marknaden ser ut och hur den kan omorganiseras. En stor del av den här rapporten handlar om detta. Från utvecklingen på elmarknaden finns erfarenhet av sådana frågor som C och D, men de kan inte besvaras med annat än att det beror på en mängd andra omständigheter, som kan inträffa och som inte behöver ha med avregleringstanken att göra. De prospektiva aktörernas vilja för att aktivt konkurrera är en väsentlig faktor. Konkurrens kan inte tvingas fram utan är en drivkraft hos producerande och handlande aktörer. En del frågor om möjligheten för konkurrens inom fjärrvärmeområdet kan troligen inte klaras ut utan att man gör ett försök. En stark ställning på den marknad man arbetar på är något som de flesta företag eftersträvar. Om man definierar en skala mellan fullständig konkurrens och fullständigt monopol, så kan ett företag nå högt upp på monopolskalan - hög marknadsmakt - genom att producera unika och oumbärliga produkter, men ett sådant läge brukar inte bli långvarigt. Fullständigt monopol kan man i praktiken knappast nå för en produkt eller tjänst utan att ha någon form av skydd från myndigheter eller att det finns naturliga förutsättningar som gör att det är svårt eller mycket kostsamt för andra att starta konkurrerande verksamhet. Det är det senare som brukat kallas för naturliga monopol. Ofta, man kan t o m säga i regel, har även dagens naturliga monopol växt upp under olika skyddsformer som koncessioner, ensamrätter eller finansiella etableringsstöd. Det är särskilt vanligt med naturliga monopol inom verksamheter som kan klassificeras som infrastrukturella. Om naturliga monopol inte är direkt ägda av stat eller kommun så är det inte ovanligt att de är priskontrollerade på ett eller annat sätt. För produkter och tjänster som blir naturliga monopol är det svårt eller mycket dyrt, samhällsekonomiskt olönsamt, att bygga upp produktion och distribuera något identiskt som kan konkurrera direkt med dem, även om det skulle vara tekniskt möjligt. Det är också att svårt eller dyrbart att ersätta naturliga monopol med andra produkter och tjänster som produceras och distribueras med andra metoder och ger ungefär samma värde för konsumenten. Kärnan i ett naturligt monopol kan inte avregleras och öppnas, det ligger i defi-

11 10 nition naturlig, men man kan skilja ut kärnan från de tjänster som den är avsedd att utföra och konkurrensutsätta de senare. Man behåller järnvägsspåren som monopol men konkurrensutsätter trafiken på vissa av dem, det fasta telenätet förblir monopol men inte teletrafiken, elnätet är monopol i alla sina delar men inte energin. Kan man göra likadant med fjärrvärmen? 2 Frågeställningar 2.1 Är fjärrvärme ett naturligt monopol? Fjärrvärme har funnits i Sverige under många år, men frågan om fjärrvärme utgör ett monopol har inte varit viktig förrän under senare år. När det gäller uppvärmning av byggnader så är fjärrvärme inget monopol. Det går att värma hus på andra sätt och under lång tid har fjärrvärmen inte varit särskilt konkurrenskraftig annat än i mycket tät bebyggelse. Den svenska fjärrvärmen har huvudsakligen varit kommunalägd och utbyggd med kommunalt kapital och det är inte förrän under senare år som fjärrvärme har kunnat locka helt privata investerare. Under 1980-talet agerade man inom fjärrvärmebranschen för att privata värmepumpar i skulle förbjudas i områden som var planerade för fjärrvärme. I samband med avregleringen av elmarknaden blev också fjärrvärmen avreglerad på så sätt att man tog bort kravet på att kommunalägd fjärrvärme måste följa självkostnadsprincipen och att den istället skulle drivas affärsmässigt. Affärsmässighet är ett svårdefinierat begrepp, men ofta sägs att innebörden är att avkastningen skall vara i nivå med vad som krävas i verksamheter med liknande risknivå i andra delar av näringslivet. En av tankarna bakom säges ha varit att man ville ta bort en regel som skapade obalans i konkurrensen mellan eldriven värme och fjärrvärme. F n torde den politiska trenden vara att man snarare vill gynna fjärrvärme på bekostnad av elvärme och värmepumpar, och särskilt om fjärrvärmen produceras i kraftvärmeverk. Man har senare också inom fjärrvärmeområdet mjukat upp den regel som säger att kommuner inte får driva affärsverksamhet i andra kommuner. Vad gäller fjärrvärme är detta nu tillåtet så länge som verksamheten drivs i intilliggande grannkommuner. Vid avregleringen infördes dock inte krav på att systemen skulle öppnas för fler producenter så att prissänkande konkurrens kunde skapas. Vad som senare inträffat är att man generellt i samhället blivit tvungen att med stöd och beskattning försöka lägga om mönstren i energianvändningen bort från fossila bränslen och bort från elbaserad uppvärmning som på marginalen numer alltid kan visas innehålla en stor andel fossilbränslebaserad elproduktion. Detta har lett till att fjärrvärmeproduktion med biobränslen måste gynnas och särskilt om det sker med kraftvärme. Samtidigt har styrmedlen bidragit till att många andra uppvärmningsformer, som konkurrerar med fjärrvärme, har blivit dyrare. Avregleringen med ökade krav på avkastning, behov av nya anläggningar och ändrade konkurrensförutsättningar har lett till att en del fjärrvärmeföretag har tillämpat marknadsprissättning och höjt sina priser. Somliga upp till strax under den nivå som ges av fjärrvärmens direkta konkurrenter elvärme, värmepumpvärme och enskild eldning. Detta kan, och kanske inte helt utan skäl, uppfattas som bruk - eller missbruk - av dominerande ställning, vilket skapar misstro och föder krav på att även fjärrvärme måste avregleras fullt ut; fjärrvärmenäten måste öppnas för andra producenter så att prissänkande och effektivitetsökande konkurrens kan skapas. Det som är avgörande är inte om prishöjningar handlar om utnyttjande av dominerande ställning eller om ekonomisk nödvändighet utan om hur det uppfattas. Det finns en gräns mellan vad som är bruk eller missbruk men den är svår att dra. Ett öppnande av fjärrvärmenät för konkurrens mellan producenter skulle kunna minska gränsdragningsproblemet. Tyvärr är det-

12 11 ta inte alldeles enkelt att genomföra därför att det i de flesta fall inte finns några prospektiva konkurrenter. Under flera år har det pågått utredningar om fjärrvärmens monopolställning och fullständiga avreglering. Man kan sammanfatta resultatet med att fjärrvärme inte är ett monopol för att värma hus men att själva rörsystemen utgör naturliga monopol för distribution av hetvatten. För de flesta fjärrvärmekunder i stadsmiljö finns dock i praktiken inte någon möjlighet att värma sina byggnader på annat sätt och fjärrvärmen har en inlåsande effekt. Vad som då krävs för uppnå konkurrens och bättre valfrihet för fastighetsägaren är att ge andra producentföretag möjlighet att utnyttja rörsystemen för distribution av värmeenergi. Det är detta som kallas tredjepartstillträde TPA = Third Party Access. De två första parterna är den ursprungliga ensamma producenten och fjärrvärmekunden. Det är möjligheten till TPA och möjligheten att skapa effektiviserande och möjligen prissänkande konkurrens som är ämnet för den här rapporten. 2.2 Lokalisering kan vara ett naturligt monopol Något som missats i tidigare fjärrvärmeutredningar om avregleringar och monopolförhållanden är att svårigheten att lokalisera produktionsanläggningar kan leda till uppkomst av naturliga monopol. I varje fall är det så att den plats, som man i samhällsplaneringen reserverar för fjärrvärmeproduktion, har mycket stor betydelse för produktionens kostnader och att på så sätt den ena eller den andra av konkurrerande fjärrvärmeproducenter kan ha eller få betydande konkurrensfördelar. Själva lokaliseringen av en fjärrvärmeanläggning kan vara ett naturligt monopol eller bidra till en hög marknadsdominans. Det som gör en plats mer värdefull än andra är alla faktorer som medverkar till att värmeproduktionen blir billigare där en på andra platser. Det som gör att en plats får karaktär av naturligt monopol är att den tillkommer genom samhällets stöd i form av tillstånd, som när de väl är givna gör att andra inte har tillgång till platsen och kanske inte heller en tillräckligt likvärdig plats. I tillståndsprocesserna analyserar man t o m önskvärdheten av att en anläggning kommer tillstånd utifrån behovet av värme, behovet av arbetstillfällen och behovet av att eventuellt skapa sysselsättning i industrier och byggbranschen. Om behovet synes lågt är det inte säkert att tillstånd ges. Numer analyseras också behovet utifrån möjligheten att minska miljöpåverkan från andra anläggningar vilket kan ses som att äldre mer miljöförsämrande anläggningar skall konkurreras ut men detta är bara en aspekt på konkurrens. Behov av andra konkurrenseffekter är inte något som man hittills har beaktat. Om man t ex vill gynna priskonkurrens måste också detta läggas in i värderingen av om en anläggning får byggas eller ej på en från andra synpunkter sett värdefull plats. Att avslå byggande av en anläggning på en speciell plats kan komma att uppfattas som en konkurrensbegränsande åtgärd. En tomt för ny fjärrvärmeproduktion är praktiken inte något man köper på den plats som är ekonomiskt lämpligast, utan snarare något man tilldelas av planerande och tillståndsgivande myndigheter. Frågan om plats för produktionsanläggningar kommer att bli allt svårare. Exempel på vad som gör en plats mer värdefull för fjärrvärmeproduktion än andra: - Närhet till bebyggelsen är alltid viktigt då detta medger kortare anslutningskulvertar. För den händelse att anläggningen skall utnyttja avfall som bränsle gäller att platsen dels skall vara i närheten av bebyggelse men också i ett område där den allmänhet som känner oro inför avfallsförbränning inte upplever sig bli störd av dess förekomst. Av-

13 12 fallsförbränning är den typ av bränsle där man har hårdast krav på alla former av utsläpp men icke desto mindre finns större oro förknippad med förbränning av avfall än för andra bränslen. - Närhet till hamn är alltid mycket viktigt och särskilt för stora basvärmeanläggningar som skall använda biobränslen. Sverige kommer med stor sannolikhet inte att kunna vara självförsörjande med biomassa och särskilt i landets tätbefolkade delar. Biomassa är redan en internationell handelsvara och detta kommer att öka. Tillgång till hamn medger billigare transporter och större upptagningsområde vilket innebär högre sannolikhet för billigare bränsle och därmed lägre kostnad för värmeproduktion. Hamn är också en fördel under byggnadstid när tunga anläggningsdelar skall fraktas fram och monteras. - Närhet till järnväg är nästan lika betydelsefullt som närhet till hamn och av liknande skäl. I valet mellan närhet till järnväg eller hamn så är dock hamnen att föredra. - Närhet till stora trafikleder är betydelsefullt eftersom en del bränsle alltid kan komma att behöva transporteras in på hjul. Bränslemarknader är mycket varierande med många kvaliteter. Bränsle från skogsbruk uppstår i avverkningsområden och läget av dessa varierar i tiden. En del av bränslet kan vara närproducerat. För utnyttjande av avfall som bränsle är närhet till goda trafikleder viktigare än närhet till hamn eller järnväg eftersom bränslet till stor del insamlas inom den nära regionen. Järnväg är också viktigare än hamn om man avser att använda industriellt avfall. - För alla anläggningar som utnyttjar fasta bränslen är närhet till platser för upparbetning av aska eller deponering av betydelse. - Tomtens storlek är viktig eftersom det är en stor logistikmässig fördel att kunna lagra bränsle i omedelbar närhet till en förbränningsanläggning. För fasta bränslen och för biobränslen i synnerhet blir utrymmesbehovet för lager betydligt större än det markutrymme som en förbränningsanläggning kräver. Det gäller nämligen i all bränslehantering att kunna minska antalet omlastningar mellan olika transportmedel. Kostnaden för logistik är alltid stor. - Det är viktigt att en anläggning lokaliseras så att den inte uppfattas som störande vad gäller buller och visuellt intryck. Om en anläggning uppfattas komma att ha störande effekt blir det krav på investeringar för att minska detta och anläggningen blir därmed dyrare. Visuell störning kan inte bortses från eftersom den förstärker uppfattningen av annan störning och bidrar till negativa attityder. - En plats som medger större anläggningar är mer attraktiv än en som bar tillåter mindre eftersom skaleffekt på kostnader höga för värmeproduktionsanläggningar. Vad gäller kraftvärmeverk (och värmepumpanläggningar) är skaleffekter på prestanda också betydande. Dessa konstateranden leder till att det för ett tätortsområde som t ex Storstockholm alltid blir fråga om kompromisser vid val av plats och antalet av kompromissplatser är synnerligen begränsat. Den som vill bygga en ny anläggning på en ny plats kommer från början att hamna i ett ekonomiskt underläge om det inte finns andra faktorer som kompenserar för nackdelar i

14 13 platstilldelning. Om bränslet är naturgas bortfaller kravet på hamn och/ eller järnväg. 4 Behov av utrymme för bränslelager minskar liksom behov av måttliga avstånd till anläggningar som kan ta hand om aska. Frågor om störande inverkan på närbelägen bebyggelse blir också annorlunda. I Stockholmsregionen kan en tilldelad eller existerande lämplig tomt för fjärrvärmeproduktion räknas in bland sådant som bidrar till naturligt monopol. Man måste dock göra en totalvärdering av ett markområdes egenskaper. Nyttan av en hamn kan t ex uppvägas av brist på lagerutrymme eller höga krav på investeringar för att minska störningar. 2.3 Finns det konkurrenter? De flesta fjärrvärmesystem är kommunalt ägda och inte från början uppbyggda av strikt kommersiella skäl utan med miljöhänsyn som grund. Man ersatte många små skorstenar med en stor. Rökgasrening och högre skorsten förbättrade närmiljön. Dessutom kunde man elda med billigare tjock eldningsolja eller kol. I en del fall fanns möjlighet att sätta in kraftvärmeverk i produktionen och samtidigt få ut elkraft på en elmarknad där priserna med den tidens synsätt låg högt. Investeringar i fjärrvärme har alltid varit höga och aldrig riktigt lockande för sådant kapital där man har krav på hög förräntning och kort återbetalningstid. Detta gäller fortfarande. Det är i praktiken endast företag som arbetar med mycket långsiktiga men säkra investeringar kapitaltunga men med låg risk som kan dras till fjärrvärmeverksamhet och särskilt om värmeunderlagen kan utnyttjas som bas för elproduktion 5. Dagens typiska tänkbara investerare är fortfarande ett kraftbolag och eller ett samhällsägt företag inom kraft- och fjärrvärmeförsörjning. För företag som främst intresserar sig för den potentiella elproduktionen är det inte ekonomiskt intressant att investera om fjärrvärmeunderlagen är små, men om de också ser värmeförsäljningen som en intressant intäktskälla kan mindre fjärrvärmesystem vara lockande investeringsobjekt under förutsättning att systemen redan kan vara något så när etablerade. För den typiska måttligt stora tätorten upp till några tiotusental invånare och utan några speciella förutsättningar kan det bli svårt att hitta företag som är villiga att investera i en ny produktionsanläggning och priskonkurrera sig in på en existerande lokal fjärrvärmemarknad med en dominerande aktör istället för att förhandla om samarbete. Däremot kan man tänka sig att det i framtiden kan komma företag inom processindustri som för sin nyetablering avsiktligt vill välja orter där de kan få avsättning för spillvärme, men att det då blir en lokal förhandlingsfråga. Se vidare nedan om spillvärme. I regioner där det finns närbelägna tätorter med redan existerande fjärrvärmeföretag kan förutsättningarna vara annorlunda. Fjärrvärmesystemen kan kopplas ihop och det har också skett på många platser där skillnader teknik och prestanda för värmeproduktionsanläggningarna har gjort det lönsamt med värmeutbyte och samkörning. Här kan man tänka sig att konkurrens skulle kunna skapas. Det finns ett antal områden i Sverige där dessa förhållanden med hopkopplad fjärrvärme redan existerar eller där de kan införas. Exempel på sådana är Stockholm-Uppsalaområdet, Gö- 4 Avfallsförbränning har ofta ett mer lokalt upptagningsområde och i sådana fall är närhet till större biltrafikleder viktigare än närhet till järnväg eller hamn. 5 Jämfört med tillverkande industri har fjärrvärmeverksamhet mycket låg hastighet på kapitalomsättning. En konsekvens av detta är att krav på affärsmässig räntabilitet istället för självkostnadsprissättning kan innebära kraftig prishöjning.

15 14 teborgsområdet, Malmö-Helsingborgområdet. Möjligheter till hopkoppling och bildning av större system finns också i området Norrköping-Linköping och i axeln Västerås-Eskilstuna. Västerås, Arboga, Köping, Kungsör och t o m Örebro är också ett tänkbart område för hopkopplingar. Eskilstuna ligger också inom hopkopplingsavstånd från Torshälla, Strängnäs, Mariefred. Mellan Oxelösund och Nyköping är en hopkoppling tänkbar. Gävle-Sandviken är också möjligt hopkopplingsområde. Man ser dock att det inte finns så många hopkopplingsområden där man skulle kunna få och bevara en konkurrens mellan flera producenter. En utveckling mot oligopol är inte osannolik och storleksförhållandena mellan de aktörer som redan finns är sådana att det skulle kunna uppstå oligopol med prisledarskap 6. Inom fjärrvärme med flera producenter kan prisledarskap växla under uppvärmningssäsongen olika delar. Sannolikheten för att prisledarskap skall uppstå med ett fåtal konkurrenter kan påverkas genom regelverk och val av modell för hur en lokal fjärrvärmemarknad organiseras. En tredje möjlighet att få in konkurrens i fjärrvärme och som kan finnas på olika orter, är att släppa in spillvärmeleverantörer. Industrier som har spillvärme att erbjuda finns idag främst i mindre kommuner där man sedan länge har energiintensiva industrier. Den typiska spillvärmeproducenten kan vara en fabrik för papper och pappersmassa, en stålindustri, ett raffinaderi eller en stor kemisk industri. På många ställen utnyttjas redan spillvärme, men eftersom det har förekommit klagomål på underutnyttjande finns sannolikt ytterligare möjligheter. Där utnyttjande redan finns, är det ett resultat av höga bränslepriser, bilaterala förhandlingar och delade vinster. Man måste skilja på primär och sekundär spillvärme. Primär spillvärme har tillräckligt hög temperatur för direkt användning. Sekundär spillvärme har för låg temperatur och måste förädlas via värmepump för att kunna användas. En strikt gräns mellan primär och sekundär spillvärme kan inte dras eftersom det kan vara möjligt att göra ändringar i industriprocesser för att få upp temperaturnivån på åtminstone delar av spillvärmeflöde och det i andra fall kan vara möjligt att direkt utnyttja spillvärme i fjärrvärmesystem trots en låg temperatur. Det senare beror på egenskaperna hos det specifika fjärrvärmesystemet. Om spillvärme skall föras in i ett fjärrvärmesystem, kan den behöva kompletteras med annan tillsatsvärme, för att spillvärmeleverantören skall kunna erbjuda en fullvärdig effektsäker värmeleverans till slutkunder. Värdering av spillvärme har alltid varit en besvärlig fråga och spillvärmeleverantörer och fjärrvärmeföretag har ofta olika syn på detta. Spillvärme som används för basvärme i ett fjärrvärmesystem kan komma i konkurrens med möjligheten att driva kraftvärmeverk eller avfallsförbränning och i sådana fall kan spillvärme visa sig vara en oönskad komponent i värmeproduktionen - med negativt värde. För närvarande (2009) är de ekonomiska motsättningarna förstärkta på grund av den rådande energibeskattningen och stödformerna för förnyelsebar elkraft. Motsättningarna blir störst för sekundär spillvärme om den måste förädlas via eldriven värmepump. I de större tätortsområdena med förutsättningar för flerpartskonkurrens finns spillvärmeutnyttjande bara i Göteborg, Malmö och i Hälsingborg. I andraområden där spillvärme utnyttjas eller skulle kunna utnyttjas, finns inte förutsättningar för konkurrens mellan fler aktörer än två. Spillvärme kan bli viktigt i framtiden med nya processindustrier för t ex framställning av 6 Oligopol är vanliga på många varumarknader och särskilt sådana där storskalighet och serietillverkning är nödvändigt för att nå låga produktionskostnader. Även om ett oligopol utvecklas till en marknad med prisledare finns dock alltid ett potentiellt hot om konkurrens.

16 15 biomassabaserade drivmedel och där spillvärmeavsättning blir en förutsättning för deras ekonomi och lokalisering. 7 Sammantaget kan man säga att potentialen för att introducera, uppnå och bibehålla en någorlunda fungerande konkurrens inom fjärrvärme bara finns i ett fåtal områden och detta är en av anledningarna till att man i den nya fjärrvärmelagen bara valt att skriva in en plikt att förhandla med den som önskar leverera värme till ett existerande fjärrvärmesystem. Storstockholm är dock det område i Sverige där förutsättningarna är bäst för att skapa en fjärrvärmemarknad med konkurrens. Där finns redan flera fjärrvärmeföretag och systemen är redan delvis hopkopplade även om kapaciteten i förbindelserna är för svag för en helt fri konkurrens utan risk för att den begränsas av trånga sektioner i överföringarna. Något som är viktig för konkurrens är att det finns en viss överkapacitet i produktionen och speciellt för sådana produktionsanläggningar som svarar för en betydande del av det totala utbudet av värmeenergin i ett fjärrvärmesystem dvs. värme i bas- och mellanskikt. Detta gäller oberoende av den modell som man väljer för att organisera en öppen fjärrvärmemarknad. Lika viktigt är att det finns köpare som har förmåga att upphandla och välja mellan konkurrerande producenter. I fjärrvärme visar sig kapacitetsbrist under perioder med extrem kyla. Under övrig tid alltid mycket överkapacitet i produktionen och därför kan denna förutsättning för konkurrens alltid vara uppfylld. Men det kan finnas en annan form av brist på så sätt att produktionen inte är optimalt sammansatt. Man kan ha för lite eller för mycket av vissa typer av produktionsanläggningar. Denna typ av brist torde vara förekommande inom alla fjärrvärmeföretag och har sin grund i att vi lever i en värld av kontinuerligt pågående förändringar. Att skapa en värmemarknad med handelsmöjligheter är en metod för att åstadkomma en utjämning av skillnader mellan fjärrvärmeföretag. Att sedan tillföra konkurrens är något som ytterligare kan driva på en utveckling mot optimal produktionssammansättning och optimal drift. En förutsättning är att spelreglerna och andra förutsättningar på den investeringstunga fjärrvärmemarknaden inte ändras alltför snabbt för att företagen skall hinna med att göra ändringar i sina produktionsanläggningar och att konkurrensen kan bibehållas. Traditionellt har uppvärmning - i form av både fjärrvärme och enskild uppvärmning - varit lågriskverksamhet med långa avskrivningstider för investeringar. 2.4 Har fjärrvärme unika egenskaper? Unika egenskaper hos en produkt eller tjänst kan leda till en monopolliknande situation. Har fjärrvärme sådana egenskaper? Erbjuder fjärrvärme något annat än möjligheten att värme upp en byggnad? Som försäljningsargument för fjärrvärmen brukar man förutom ett konkurrenskraftigt pris peka på att den till skillnad från enskild eldning erbjuder bekvämligheten av att slippa elda. Det betyder mindre arbete för fastighetsskötsel och att man slipper ha ett större pannrum, bränslelager och skorsten. Men detta kan även uppnås med elvärme eller värmepump. De flesta värmepumpar som är användbara i tätbebyggelse här utesluts alltså ytjordvärme och bergvärme kan inte klara all uppvärmning utan måste kompletteras med elvärme eller oljepanna. Med en oljepanna kan man klara all uppvärmning men det behövs oljetank, panna och skorsten plus en hel del tillsyn och underhåll. Olja är också dyrt. Biobränslen är billigare men svårare att använda i tätare bebyggelse. Med elvärme slipper man 7 I Stockholms fanns på 1980-talet en diskussion om mycket stora industriella spillvärmeleveranser från ett projekt med råoljebaserat energikombinat där staden och industrin hade olika långsiktighet i synsätt och skilda uppfattningar om risker och marknader för kombinatets produkter.

17 16 praktisk taget tillsyn och underhåll men elkraften är dyr. Ett svar på frågan är alltså att fjärrvärme har flera positiva egenskaper men ingen av dem är unik var för sig. Det som är unikt är kombinationen. Det finns också negativa egenskaper. En är kravet viss minsta bebyggelsetäthet, en annan är konkurrens om mark som redan berörts ovan. 2.5 Bebyggelsetäthet och fjärrvärme Fjärrvärme produceras i stora anläggningar där skaleffekten på ekonomi och användning av billiga energikällor är en förutsättning för lönsamhet. Centralisering kräver dock ett distributionssystem som är kostsamt att bygga. Den dyraste delen i fjärrvärmedistribution är inte de grova rörsystemen för transmission ut till bebyggelse utan de finmaskiga näten av klenare kulvertar för distribution inom bebyggelseområdena. Här skall fjärrvärmen konkurrera om utrymme med elnät, telenät, vatten och avlopp. Ofta måste rören läggas under asfalterade ytor som gör att installation och underhåll blir dyrbart. Fjärrvärmen har det gemensamt med alla de andra nämnda infrastrukturerna att distributionen av tjänsten är dyrbar, och eftersom uppvärmning är en konkurrensutsatt verksamhet måste man ha krav på viss bebyggelsetäthet. En gammal tumregel är att fjärrvärme har mycket svårt att konkurrera i bebyggelse med lägre värmetäthet än 30 kwh/m2 markyta och år. I markytan ingår tomtmark och alla annan mark mellan husen. Denna gräns är i själva verket flytande och påverkas av hur en bebyggelse är planerad. Somliga vill lägga gränsen betydligt högre. Viktigt är husens lägen relativt varandra och möjligheten att få gräva ned kulvert i park och naturmark istället för under asfalterade ytor. Att lägga och underhålla kulvert i gatumark är mycket dyrare. För att fjärrvärme i skall kunna dras in i småhus, får tomterna inte vara stora, och husen bör ha vattenburen intern värmedistribution. Fjärrvärme har inte bra konkurrensförutsättningar i småhusområden såvida dessa inte är starkt förtätade. Exploateringstalet för ett bebyggelseområde är förhållandet mellan byggnaders inre golvytor och områdets totala markyta. Ett annat viktigt tal inom byggnadsförvaltning är uppvärmningsenergi per golvyta. Produkten av dessa tal ger områdets värmetäthet. Detta visar att i en framtida uppvärmningssnål bebyggelse med lågenergihus får fjärrvärmen svårare att konkurrera om inte exploateringstalen väljs ganska höga. Ett värmebehov på 100 kwh/m2 innebär att exploateringstalet måste vara minst 0,3. Det är i princip nödvändigt med ny teknik, andra förläggningssätt eller andra värderingssätt, för att med acceptabel ekonomi kunna dra in fjärrvärme i glesare bebyggelse än mycket täta radhusområden. Bidragande till att det ändå kanske kan gå, är att i de fall man har kraftvärme som huvudmetod för värmeproduktionen, minskar värdet av energiförluster i kulvertsystemet. Möjlighet till en friare prissättning kan också bidra till fjärrvärmeanvändning i glesare bebyggelse. För så kallade passivhus blir fjärrvärme en omöjlighet om det inte rör sig om mycket tät bebyggelse med stora tappvarmvattenbehov. 2.6 Hel eller del? Vad fjärrvärmekunden köper är av betydelse för hur man definierar produkten och därmed även av betydelse för konkurrensen mellan producenter som är anslutna till ett fjärrvärmenät. Hittills har de flesta slutanvändare av fjärrvärme föredragit att köpa värme för sitt hela uppvärmningsbehov och de flesta fjärrvärmeföretag har inte heller erbjudit andra alternativ. Värmebehovens utseende i tiden är nästan identiskt för all fjärrvärmekunder. 8 Det finns dock 8 Gynnsamma sammanlagringseffekter för annat än den lilla del som går till tappvarmvatten finns inte. Tappvarmvattenbehov varierar mellan lägenheter i ett flerfamiljshus och sammanlagras redan inom byggnaden. Jämför man tappvarmvattenbehov mellan hela anslutna byggnader med lägenheter så finns inte mycket av ytterligare sammanlagring.

18 17 kunder som har avvikande utseende på sin värmeefterfrågan eftersom de använder de fjärrvärmen i sina processer tänkbart är t ex för tvättning och torkning men antalet är ganska säkert så litet att det inte har någon betydelse för strukturen på det totala fjärrvärmebehovet i de flesta tätorter 9. Det finns också numer kunder som inte köper hela sitt uppvärmningsbehov från fjärrvärmesystemet även om de är anslutna, beroende på att de kan ha egen spillvärme, egna pannor för att klara spetsvärme eller egna värmepumpar för att klara basvärme. I Stockholmsområdet finns ett företag som har en specialtariff för kunder med avvikande förbrukningsmönster. Antalet sådana delkunder, som är anslutna till fjärrvärme, är för närvarande mycket litet och torde även de kunna försummas när man ser på hela värmeunderlaget i en fjärrvärmd tätort. 10 Frågan om hel- eller delleverans kan det vara en viktig fråga för vilka krav som skall ställas på en tredjepart som vill vara med om att konkurrera om fjärrvärmekunder. Skall den tredjeparten den nya konkurrenten kunna få erbjuda enbart basvärme från t ex ett kraftvärmeverk eller måste man ställa upp anslutningskrav, som innebär att man måste kunna erbjuda sina erövrade kunder totalleverans av fjärrvärme? Det handlar om ifall man är effektsäker för sina kunder eller ej. Det är inom basvärmen ofta från en kraftvärmeanläggning som en fjärrvärmeleverantör hämtar in huvuddelen av den ekonomiska avkastningen. För spetsvärme är alla leverantörer bundna till ungefär samma typ av produktion med ungefär samma kostnader. Kostnadsbilden i fjärrvärme är sådan att man debiterar kunderna speciella effektavgifter för att täcka in kostnader för de höga men kortvariga värmebehoven under årets kallaste dagar. Om man inom en lokal fjärrvärmemarknad bara fokuserar på energi (kwh) och ej på köldperiodernas behov av effekt (kw), kan man med tiden hamna i en situation där systemet är otillräckligt och där den som inte är villig att leverera effekt drar ekonomisk nytta av detta. Det är en av anledningen till att man på den gamla elmarknaden ställde krav på effektsäkerhet hos alla deltagande företag och som uteslöt dem, som bara hade kraftvärmeverk, från att delta. Hade man inte tillräcklig med effektkapacitet blev man tvungen att bygga effektanläggningar (= oljeeldad kondenskraft eller oljeeldade gasturbiner) eller att köpa effekt från dem som hade sådan att sälja. Frågan om krav på effektsäkerhet hos den som vill konkurrera på en lokal fjärrvärmemarknad blir olika för olika marknadsmodeller och därför nämns den redan i början av denna rapport. Om effekt skall kunna köpas av den som inte har tillräckligt med egen, så måste en speciell marknad skapas just för detta. Effektproblemet är i princip större på en lokal fjärrvärmemarknad än på den nordiska elmarknaden. I Stockholmsområdet finns effektproblem hos vissa fjärrvärmeföretag medan andra har ett visst överskott. Spetspannor för effekt är än så länge alltid oljepannor som är billiga att bygga och hålla tillräckligt driftklara, men de kräver ett dyrt bränsle. Förutom effekt för köldperioder krävs också reserver i händelse av haverier. Som reserver används samma sorts pannor som för spetsproduktion men reserverna kan behöva vara mycket stora. En gammal tumregel är reserv för största produktionsenheten. En reserv kan delvis utgöras av elpannor. Varje hopkoppling av mindre fjärrvärmesystem till större innebär att det totala behovet av reservvärme kan minskas. Det blir liten men ändå värdefull vinst med att förstora ett system och öka antalet aktörer. Dock gäller att man för haverier måste övergå i att driva systemet på annat sätt. Konkurrenselementet kan behöva bortfalla under tiden för ett haveri. 9 Undantag finns t ex virkestorkning i sågverk. 10 Hel- eller delleverans är ännu ingen stor fråga när det gäller de allra flesta fjärrvärmekunder men den kan bli ökande och kräva mer kostnadstrogen prisstruktur vad gäller uppdelning på fasta, maxeffektberoende och rörliga delar och därmed också mer avancerad fjärrvärmemätning.

19 18 3 Varför avreglering av fjärrvärme 3.1 Värt att pröva! Fjärrvärme är redan avreglerat vad gäller prissättning men inte helt. Konkurrens finns från andra uppvärmningssätt men inte från annan fjärrvärme. Ovan har framhållits en del frågor som man måste ha en klar föreställning om inför ett beslut om att komplettera den för närvarande rådande avregleringen av fjärrvärme med införande av tredjepartstillträde. En del av frågeställningarna är sådana att de ger upphov till tveksamhet om en sådan åtgärd. Det finns goda skäl till tveksamhet när det gäller många av landets mindre fjärrvärmesystem där man bara har ett fjärrvärmeföretag och inga potentiella konkurrenter eller där den sannolika konkurrenten är en enda spillvärmeleverantör som kanske inte egentligen är villig att komplettera sin värme för att kunna stå för totalleverans till kunderna. I dessa fall, som utgör det stora antalet, är dagens krav på att man i alla måste förhandla och diskutera saken en riktig åtgärd. När man kommer till områden, där hopkopplingar kan skapa mera riktiga konkurrensförhållandena och där man har fjärrvärmeföretag med svag lokal kommunal anknytning, kan många anse att förhållandena annorlunda och att saken bör prövas. Konkurrenseffektens inverkan på prisbildning och effektivisering kan inte bortses från. Att pröva konkurrens kan vara bättre än att pröva prisreglering, även om konkurrensen skulle leda till skapande av oligopol med prisledarskap. 11 Antalsmässigt handlar det inte om särskilt så många områden troligen färre än 10 men energimässigt svarar dessa för en stor del av fjärrvärmen i landet. Om man löskopplar det naturliga monopolet i kulvertsystemen från värmeproduktionen har man bättre förutsättningar för att kontrollera prisutveckling och effektivitet. Energibranschen fungerar idag på annat sätt än före avregleringen av elmarknaden och helt utan kontroll och övervakning av prisbildning och effektivitet kan fjärrvärmen troligen aldrig bli. 3.2 Intressanta långtidseffekter? Något som kan bli viktigt inför framtiden är att bildningen av konkurrensmarknader inom fjärrvärme kommer att leda till mer hopkopplingar av system och starkare regionala förbindelser. Det är nämligen inte otroligt att samhällets energiförsörjning i framtiden blir sådan att värme måste produceras och tillvaratas på många olika sätt från många håll 12, att värmeslagen blir sådana att konkurrensmarknader inte blir möjliga, men att man måste ha mycket starka transmissionssystem för värmen. Om en tidsperiod på några decennier med fjärvärmekonkurrens leder till starkare transmissionssystem så har man detta då tillgodo och man har även byggt upp en förmåga att styra sådana system med många producenter. 3.3 Kommer fjärrvärmepriset att sjunka? För producent företag bör den näraliggande frågan vara om man kan få bättre access till ekonomiskt intressanta fjärrvärmeunderlag. I Stockholmsområdet kan man t ex se att vissa fjärrvärmeområden borde ha mer kraftvärme men det gäller att få större värmeunderlag och kunna 11 Hur ett oligopol med prisledarskap i Stockholmsområdet skulle kunna utvecklas är svårt att bedöma. Höjs hela prisnivån eller sänks den? En ren gissning är att det blir en prisutjämning med ökningar inom vissa områden men sänkningar i andra men totalt sett inte långsiktigt sämre en dagens monopolsituation. Graden av prisledarens marknadsmakt är sannolikt betydelsefull för hur en sådan marknad utvecklas. 12 T ex olika sorts spillvärmekällor - både stora och små -

20 19 leverera i andra underskottsområden för att bättre ekonomi på anläggningarna. Den viktigaste frågan som kundkollektivet måste ställa är om fjärrvärmepriset kommer att sjunka. Som redan nämndes i inledningen kan den frågan inte säkert besvara med ja. Det fanns förhoppningar om att elmarknadens avreglering skulle leda till lägre priser. Effektivisering har det blivit, men andra samtidiga händelser och beslut som inte har haft med avregleringstankens kärna att göra har lett till att priset på elkraft har stigit. Prisutvecklingen för fjärrvärme är mycket starkt kopplat till prisutvecklingen för bränslen och till utvecklingen av miljöpolitiska styrmedel. Dagens europeiska ambitioner, när det gäller att på kort tid ersätta fossila bränslen och drivmedel med alternativa energislag, kommer att driva upp efterfrågan på alla former av biomassa som kan användas för energiändamål och en stark efterfrågan driver upp priser. Att öppna fjärrvärmenäten för konkurrens kräver tid och investeringar för att kunna verkställas. Man måste därför ha beredskap för att priset på fjärrvärme inte kommer att sjunka men att det blir en långsammare prisökning än vad det annars skulle ha blivit och det kan vara skäl nog att man ser mycket noga på möjligheten att låta konkurrens verkställa sådant som annars skulle vara nödvändigt att åstadkomma med centralplanering. 3.4 En fjärrvärmemarknad blir inte som elmarknaden I diskussionerna om avreglering av fjärrvärme refereras gärna till avregleringen av elmarknaden, hur den har gått till och huruvida den har varit lyckad eller mindre lyckad. Det finns en del rent fysikaliska likheter mellan elkraft och fjärrvärme. För elsystemens egenskaper som spänning, ström, resistans, induktans, m m kan man definiera motsvarigheter inom strömning av vätskor i rör men det finns mycket annat skiljer och som är knutet till ekonomiska förhållanden och marknadsstruktur. Elkraftsystemen är stora med många producenter där varje produktionsanläggning är liten i systemet. Alla producenter levererar en produkt med hårt standardiserade egenskaper nämligen spänning och frekvens. Elkraften rör sig praktiskt taget momentant i systemet, den är lätt att reglera och kan kopplas till och från relativt snabbt. Elkraften kan mätas ganska lätt och billigt. Elsystemet har ganska små förluster. Inget av detta gäller för fjärrvärmen. Kostnader för eldistribution är låga räknat per meter ledning och kapacitet jämfört med ätt gräva ned fjärrvärmerör. Man brukar säga att elkraft inte kan sparas utan måste produceras i samma ögonblick som den används. Fjärrvärme utnyttjar hetvatten som medium. Hetvattnet rör sig långsamt i rörsystemen mellan ca 1 och 3 m/s. I kundernas värmesystem kan rörelsehastigheten ligga så lågt som några cm/s. Det tar tid att flytta värmen från producent till kund. Hetvatten är lättare att lagra än elektricitet men i samma ögonblick som hetvattnet produceras börjar dess temperatur att sjunka och energi förloras. Lägre temperatur på den värme som blir kvar minskar dess tekniska värde. Det går säkert att utnyttja erfarenheter från elmarknaden för att bygga upp handelssystem för fjärrvärme, men det är mycket annat som är olika. I det följande ges en del beskrivningar av aspekter på fjärrvärmeproduktion, fjärrvärmemarknader och fjärrvärmesystem som man kan ha nytta av att förstå när man kommer till de avslutande avsnitten om modeller för avreglerade fjärrvärmemarknader. Först kommer dock ett avsnitt om den historiska utvecklingen och om fjärrvärmen i Storstockholm. För att kunna ändra i ett system, är det bra veta något om varför det blev som det blev. En och annan punkt i de följande avsnitten har nämnts tidigare och det blir en viss repetition..