Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden"

Transkript

1 REMISS 00-01/UTVECKL V MARKN N1999/11368/ESB Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno STOCKHOLM Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden Svenska Fjärrvärmeföreningen har beretts tillfälle att avge synpunkter på rubricerade rapport från Energimyndigheten. Sammanfattning Fjärrvärmeföreningen tillstyrker förslaget att insamla data i syfte att öka transparensen på värmemarknaden utreda frågan om särredovisning för fjärrvärmeföretag utreda frågan om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Fjärrvärmeföreningen avstyrker förslaget att samla in data för effektivitetsmätningar utreda frågan om pristillsyn för fjärrvärmebranschen. Fjärrvärmeföreningen anser att fjärrvärmen är ständigt utsatt för konkurrens från alternativ såsom oljevä r- me, elvä rme, värmepumpar och pelletspannor rapportens beskrivning av fjärrvärmen och energiomställningen har stora brister den förödande effekt, som det svenska systemet för energibeskattning har på kraftvärmeområdet, har beskrivits riktigt i rapporten. Allmänt Fjärrvärmens roll i omställningen av energisystemet har sedan tidigt 80 tal varit betydande. I början gällde det ersättning av olja med inhemska bränslen såsom skogsbränsle och torv. Senare har det främst varit ersättning av fossila bränslen. Branschen har under denna process sett fjärrvärmen och kraftvärmen som verktyg för att kunna nå ett uthålligt energisystem.

2 2 Hela tiden har styrmedlem varit marknadsanpassade. Genom att belägga oönskade energiformer med skatter och låta de önskade vara skattefria har staten styrt marknaden att agera på önskat sätt. Affärsidén med fjärrvärme har genom detta utvecklats över tiden och kan idag formuleras Med fjärrvärme kan sådan energi nyttiggöras, som annars skulle gå förlorad. Resultatet kan utläsas i den energimix som idag används. Det är förnybar energi från skogen, det är spillenergi från industrier i form av hetvatten eller brännbara restprodukter, det är avfall samt spillvärme från elproduktion. Detta har också påverkat kostnadsstrukturen i branschen. Det typiska fjärrvärmeföretaget har investerat i biobränslepannor, kraftvärme, spillvärmeutnyttjande eller avfallsförbränning. Branschen kännetecknas därför av stora investeringar och låga rörliga kostnader. Den är relativt okänslig för stora kast i olje- och elpriset, utom naturligtvis avseende elproduktionen från kraftvärme. Fjärrvärmeföretagen är känsliga för utebliven, planerad expansion på värmemarknaden och det finns fall då företag tvingats ta ut relativt höga priser. Utredningen har försökt visa vad dessa höga priser beror på, men har inte funnit något entydigt svar. Fjärrvärme är en långsiktig satsning, som är beroende av goda och långsiktiga kundrelationer. Fjärrvärmen är ständigt utsatt för konkurrens från alternativ såsom elvärme, värmepumpar och pelletspannor. Även olja är till och från ett prismässigt attraktivt alternativ. Prisspridning Vad gäller prisspridningen är den ca 2 i Sverige, vilket röner stor uppmärksamhet i rapporten. Det förefaller något överraskande med tanke på att utredningen själv anger att motsvarande variation i Danmark är ca 7 (sid 9), öre/kwh under 1998 för en leverans av kwh. När det gäller Norden bör det för övrigt observeras att dit hör även Island, vars marknadstäckning för fjärrvärmen är 86% dvs långt över värdena för övriga nordiska länder. Fjärrvärmen och miljön Fjärrvärmens goda miljödata omnämns på flera ställen i rapporten i negativa ordalag. Sålunda anges (sid 29) att lagstiftningen avseende miljö- och hälsoskydd gynnar fjärrvärme. Därmed ges intrycket att den tillkommit för fjärrvärmens skull, vilket naturligtvis inte är fallet. Däremot är lagstiftningen i detta hänseende gynnsam för fjärrvärmen. Även i sammanfattningen anges att fjärrvärmen gynnas av villkor på uppvärmning. Om därmed avses att fjärrvärmen uppfyller ställda miljövillkor så måste det betraktas som utomordentligt positivt om det finns en uppvärmningsform som uppfyller dessa. Föreningen ser inte detta som ett problem utan betraktar det som en möjlighet. Föreskrifter om fjärrvärme i detaljplaner anser utredaren vara exempel på inlåsning. Fjärrvärmeföreningen anser att fjärrvärme inte bör föreskrivas i detaljplaner. Normalt är sådana åtgärder ett uttryck för miljökrav. Därför bör i detaljplanerna vid behov i stället föreskrivas vilka miljökrav som uppvärmningen måste uppfylla.

3 I utredningen finns en diskussion om att kunderna tvingas kvar i fjärrvärmen. Detta är helt felaktigt. Den aktuella texten lyder: främst är det med hänvisning till miljöskäl som användning av olje- och vedeldning kan förhindras. Om kommunerna inte önskar få luften i tätorterna nedsmutsad av eldning med olja och ved så är det enligt föreningens uppfattning helt i sin ordning. Om det sedan betyder att alternativen till fjärrvärmen blir färre så beror det på att fjärrvärmen i motsats till en del andra uppvärmningssätt utvecklats i takt med ökade miljökrav från bl a. kommunernas miljö- och hälsovårdsförvaltningar. Värmemarknaden Rapportens definition av den lokala värmemarknaden (sid 37) är alltför snäv. Att veta hur långt det är företagsekonomiskt möjligt att bygga ut ett nät för fjärrvärme är ingen lätt uppgift, särskilt som gränsen kan väntas flytta sig när nya rön och tekniker börjar tillämpas. I realiteten kan hela kommunen betraktas som den värmemarknad, där fjärrvärmen är en av de konkurrerande aktörerna. Vilken uppvärmningsform, som vinner i konkurrensen, kan dock variera från tid till annan. Konkurrensen på värmemarknaden I tabell 3.2 görs jämförelser mellan olika uppvärmningsformer med någon form av genomsnittsvärden. Förutom att jämförelser av detta slag inte speglar förhå l- landena, utom möjligen på någon enstaka ort, blir de dessvärre helt inaktuella när värden från 1997 används i en utredning som presenteras i oktober I detta sammanhang måste vidare exempelvis anslutningsavgifter och leveransernas omfång värderas. Rapporten förbiser den säkerhet som ligger i fjärrvärmealternativet i jämförelse med vissa övriga uppvärmningsformer. Anslutningsavgiften till fjärrvärmen gäller vid anslutningstillfället och behöver normalt aldrig förnyas. Vid köp av oljepanna eller värmepump kan haverier mm inträffa som väsentligt förändrar kalkylerna genom att reparationer eller utbyten måste göras väsentligt tidigare än vad som beräknats. Korssubventionering Riskerna för korssubventionering beskrivs för elbranschen där både monopol och fri marknad finns. Eftersom utredningen gäller den konkurrensutsatta fjärrvärmen är denna beskrivning inte tillämplig och hela frågan om korssubventionering är därmed irrelevant. Ett exempel på korssubventionering anges i rapporten (sid 80) vara att fjärrvärme erbjuds till småhus utan något täckningsbidrag. I den mån det förekommer, så torde det vara en konsekvens av att regering och riksdag önskar få elvärmda småhus anslutna till fjärrvärme i stället. Om fjärrvärmeföretagens ägare anser detta vara så angeläget att man t o m är beredd att avstå från täckningsbidrag, så borde staten närmast vara tacksam för detta. 3

4 Fjärrvärmen och energiomställningen 4 På kort sikt har statsmakterna misslyckats med att utforma styrmedel som ger förutsättningar att förverkliga det aktuella målet för fjärrvärmesektorn, skriver utredaren. Vidare framförs i utredningen att höjningen av elskatten för elpannor vintertid har varit otillräcklig. Föreningen anser att ett annat och mera adekvat sätt att uttrycka förhållandena är att de uppställda målen byggde på andra förutsättningar än de som idag föreligger. Priset på elkraft sätts i marknaden, även när det gäller el för fjärrvärmeproduktion. Det är tillgång och efterfrågan som sätter priset. Fjärrvärmesektorns nettobidrag av el beror på samma sak. Vid låga priser som dagens är det attraktivt att köpa el för produktion av fjärrvärme i elpannor samtidigt som det ofta inte är intressant att producera el i kraftvärmeverk. Med högre elpriser blir relationerna de omvända. Om fjärrvärmeföretagen inte får möjlighet att agera fritt och använda den billiga elen, sätts konkurrensen ur spel och detta kan leda till att fjärrvärmepriserna blir högre än nödvändigt. Om det är ett misslyckande eller om åtgärderna varit otillräckliga bör ses i perspektivet att det finns överskott av el till låga priser. Det väsentliga i detta sammanhang är att elanvändningen för fjärrvärmeändamål i princip kan upphöra samma dag som elpriserna stiger - ett förhållande som inte gäller övrig elvärmeanvändning. Föreningen delar inte utredningens uppfattning att den svenska energipolitiken skulle undvika att stimulera kraftvärme generellt, därför att det skulle kunna försvåra Sveriges möjligheter att klara det nationella åtagandet om koldioxidreduktion även om det skulle minska de globala utsläppen (sid 90). Föreningen anser att detta dilemma kan hanteras genom de redan planerade systemen för utsläppshandel. Om kolkondens kan ersättas med kraftvärme skall det göras oavsett var kraftvärmeverket är beläget. Energibeskattningen Beskrivningen (sid 88-89) av den förödande effekt, som det svenska systemet för energibeskattning har på kraftvärmeområdet är dessvärre helt riktig. Så länge staten inte förmår ändra på detta kan investeringsstöd o dyl bara ge tillfälliga lättnader för dem som är beredda att investera. Den stabilitet i systemet, som branschen efterlyst sedan många år tillbaka, lyser med sin frånvaro. Så länge detta är fallet kan någon omfattande satsning på kraftvärme i Sverige inte väntas ske. Utredaren skriver (sid 92) De nu gällande skattereglerna och de låga elpriserna på elmarknaden omöjliggör i princip all nybyggnad av kraftvärme, utom den biobränslekraftvärme som med statsbidrag kan nå lönsamhet. Med en harmonisering av kraftvärmens och kondenskraftens beskattning, där kraftvärmens höga energieffektivitet värderas, skulle ny kraftvärme, t ex baserad på naturgas blir ett konkurrenskraftigt alternativ på marknaden. Detta är enligt Fjärrvärmeföreningens uppfattning en helt riktig slutsats.

5 Prisutveckling och prisinformation 5 Rapporten (sid 63) anger att elpriset ligger över fjärrvärmepriset medan oljepriset hela tiden ligger under. Skulle dagens priser användas skulle bilden bli en annan, vilket visar problemen med att göra prisjämförelser. Vid prisjämförelser av olika energislag är det av yttersta vikt att likvärdiga data, med samma omfattning, används samtidigt som de olika energislagens förändring över tiden finns med i jämförelsen. I rapporten finns förslag om att en systematisk årlig prisinformation skall produceras genom insamling av fjärrvärmepriser och publicering av dessa tillsammans med prisuppgifter för konkurrerande alternativ. Eftersom departementet i detta fall redan uppdragit åt Energimyndigheten att göra en sådan insamling avstår föreningen att kommentera denna del av utredningen. Fjärrvärmeföreningen avser att bidra till att korrekta och fullständiga uppgifter samlas in och kontakter med Energimyndigheten är redan etablerade i detta avseende. Föreningen vill för sin del dock varna för det ansvar som faller på Energimyndigheten gentemot enskilda fastighetsägare, som står inför valet av uppvärmningsform. Materialet är förenat med stora osäkerheter och undergår stora fö r- ändringar över tiden. Det kan därför alltid ifrågasättas. Nyckeltal och produktivitetsmätningar Rapportens redovisning av produktivitetsutvecklingen visar framför allt att modellen har stora brister. Det skulle vara värdefullt att få hjälp med att hitta en bra modell genom kontakter med ekonomisk expertis på området t ex vid Handelshögskolan. Utredaren tror att möjligheterna att göra jämförelser med fjärrvärmeföretag i andra länder kan ge värdefull kunskap om produktions- och effektivitetsförhållanden. Detta har tidigare undersökts inom branschen i Norden, varvid slutsatserna alltid blivit att förhållandena är så olika i de skilda länderna att några direkta jämförelser av värde dessvärre inte kan göras. I utredningen finns förslag om en systematisk insamling och publicering av olika nyckeltal, som visar fjärrvärmens utveckling i olika avseenden. Föreningen anser att eftersom fjärrvärmen befinner sig på en konkurrensmarknad ligger det i företagens eget intresse att hålla produktiviteten på en hög nivå. En statlig apparat för att försöka mäta detta kan inte väntas inverka nämnvärt på utvecklingen. Dessutom finns inte den direkta kopplingen mellan kostnad/effektivitet och pris. Fjärrvärmeföreningen avstyrker därför förslaget att samla in data för effektivitetsmätningar. Särredovisning Redan idag finns det inskrivet i ellagen 7 kap 2 gällande kommunala företag att fjärrvärmen skall redovisas särskilt. Det finns behov av att definiera detta begrepp och fastslå vad det praktiskt innebär. Det är dock angeläget att undvika åtgärder som ger ökade kostnader i verksamheten.

6 6 Föreningen tillstyrker förslaget att utreda frågan om särredovisning för fjärrvärmeföretag och är beredd att medverka i en sådan utredning. Det är i sammanhanget väsentligt att utredningen bedrivs i syfte att få en lika behandling av företagen i branschen oberoende av ägande. Tredjepartstillträde Skillnaden mellan fjärrvärme å ena sidan samt el och naturgas å den andra är att fjärrvärmen är en lokal företeelse i tätorter, medan el och gas är inte bara nationella utan kontinentala företeelser. De sistnämnda ger därför goda möjligheter för producenter på avsevärda avstånd från en konsument att konkurrera om leveranser. Vi har i princip ett elnät och ett gasnät i Europa. Elnätet har byggts upp med ensamrätt för distributören genom ett koncessionsförfarande med målet att erbjuda el till alla. Det är inte fallet för fjärrvärmen, som har tagit sig in på värmemarknaden genom att konkurrera ut annan uppvärmning, främst oljevä rme. Utredaren synes förvånas över att ett spillvärmeföretag och den aktuella fjärrvärmeleverantören inte har samma uppfattning om värdet av spillvärmen. Detta representerar emellertid normala utgångspunkter i affärsförhandlingar. Att man redan från början skulle vara överens om priset utan att ha förhandlat torde vara mycket sällsynt. Rapporten förmedlar intrycket att kunderna skulle få billigare fjärrvärme om tredjepartstillträdet reglerades och till exempel spillvärmeleverantörer skulle kunna sälja direkt till kund. I detta sammanhang är det värt att påpeka att spillvärmeleveranser aldrig är en kortsiktigt bra affär för den som gör investeringen, vilket ofta är fjärrvärmeföretaget. Industrin tjänar ofta pengar från början genom att sälja energin, medan fjärrvärmeföretaget får vänta 5 till 10 år innan överskotten kommer. Dagens lösning innebär att alla kunder i systemet får del av den på sikt billiga spillvärmen. I resonemanget om en regional hetvattenmarknad hänvisas till det sammanbundna ledningsnätet i Köpenhamnsområdet. Vad som inte står i utredningen är att det i detta fall inte rör sig om ett nät öppet för envar, utan om ett produktionssamarbete av samma art som tidigare praktiserades på stamnätet i Sverige. Det är intressant att notera är att det fungerar utmärkt utan lagstiftning och statlig inblandning. När det gäller svensk fjärrvärme är det ett fåtal regioner som kan komma ifråga, varför ett generell lagstiftning kan vara att skjuta över målet. Samarbete om samkörning liknande det som förekommer i Köpenhamn finns i Stockholmsområdet där fjärrvärmeföretagen optimerar driften genom att köpa av varandra. Föreningen tillstyrker förslaget att ytterligare utreda frågan om tredjepartstillträde. Det är angeläget att i detta sammanhang undersöka såväl positiva som negativa följdverkningar. Det är givetvis inte acceptabelt om införandet av ett tredjepartstillträde skulle medföra en fördyring för konsumenterna. Utredningen bör därför inte bara avse möjligheterna att införa ett eventuellt tredjepartstillträde utan också lämpligheten av ett sådant införande.

7 7 Pristillsyn I rapporten föreslås att möjligheten utreds att ta upp klagomål mot priser och leveransvillkor i övrigt i någon instans. Detta förslag bottnar säkerligen i att övergången till den fria värmemarknaden från det kommunala regelverket inte fungerat friktionsfritt. Vi ser allt fler som går över från kostnadsprissättning till marknadsprissättning, vilket är rätt på en fri marknad. Den allt bättre fungerande marknaden ökar kreativiteten och medvetenheten hos företagen och dialogen med kunderna blir allt viktigare. Fokus bör dock inte enbart inriktas på priset. Att värma ett hus är mycket mera. Det är service, trygghet, bekvämlighet, miljö, komfort. Priset måste sättas i relation till leveransernas omfattning och kvalitet. Föreningen finner att bostadsmarknadens parter uppenbarligen önskar någon form av klagomur vad avser fjärrvärmeföretagen och deras agerande. Sedan 1989 finns en Värmemarknadskommitté med representanter för bostadsmarknadens parter och Svenska Fjärrvärmeföreningen. Denna kommitté har inte varit aktiv sedan 1995 i avvaktan på att resultatet av elmarknadens avreglering skulle kunna avläsas och bedömas. Genom nyligen tagna kontakter har kommittén börjat verka igen och torde därmed vara ett lämpligt organ för att lösa uppkommande frågor av den aktuella arten. En statlig inblandning i denna verksamhet kan inte väntas medföra några fördelar. Föreningen avstyrker därför förslaget till ytterligare utredning på denna punkt. Konkurrensverkets samrådsskrivelse I bilaga 4 till utredningen presenteras en samrådsskrivelse från Konkurrensverket. I denna framför verket sina synpunkter på fjärrvärmen som ett lokalt eller naturligt monopol. Man har på intet sätt tagit intryck av Energimyndighetens konstaterande i sin utredning att fjärrvärmen är en konkurrensutsatt produkt på värmemarknaden. Påståendet att utredningen visar att fjärrvärmens konkurrens från andra energislag är försumbar är inte korrekt, vilket klart framgår av utredningen. Att det bl a skulle bero på de höga investeringskostnader, som är förenade med att göra ett byte från fjärrvärme till andra energislag, är en överraskande slutsats. Om andra uppvärmningsformer är förenade med mycket betydande investeringsutgifter, kan det inte läggas fjärrvärmen till last. Tvärtom är de förhållandevis låga investeringar, som är förenade med anslutning till fjärrvärme, en lätt boja att kasta av om en fastighetsägare skulle föredra en annan uppvärmningsform. Konkurrensverket tycks också helt ha missat orsaken till att termen fjärrvärmemarknad inte är relevant. Fjärrvärmen verkar på en värmemarknad, där den har möjlighet att expandera i den utsträckning, som den kan konkurrera. Även år 1948, då det första fjärrvärmenätet togs i drift i Sverige, fanns det en värmemarknad, men knappast någon fjärrvärmemarknad. Tack vare denna värmemarknad har fjärrvärmen idag blivit den vanligaste uppvärmningsformen i vårt land. Samma förhållande föreligger rimligtvis på varje ort, där fjärrvärmen är på väg att etableras. Därför är värmemarknaden den adekvata termen i sammanhanget.

8 Konkurrensverkets svepande formuleringar om orimligt höga fjärrvärmepriser verkar överraskande med tanke på att utredningen visar att fjärrvärmen är konkurrenskraftig på flertalet orter i landet. Rapporten visar att ca 90% av all fjärrvärme är billigare än bästa alternativ. 8 Konkurrensverket jämför fjärrvärmenätet med elnätet och kallar det därför ett monopol. Jämförelsen haltar eftersom den tekniska utvecklingen har lett till att den enda formen av energi som accepteras till belysning och kraft är el, vilken levereras via elnätet. Med visst fog kan man således säga att elköp kräver ledning. När det gäller värme, köper konsumenterna denna i ett flertal olika former såsom fjärrvärme, olja, naturgas, el, ved, pellets mm. Fjärrvärmenätet är alltså inte ett monopol för leverans av värme till huset utan en av flera accepterade kanaler att leverera värmen genom. Fjärrvärmeföreningen avstyrker bestämt Konkurrensverkets förslag om en prisreglering av fjärrvärmen. Det skulle vara ett stort steg bakåt för de svenska avregleringarna och knappast inverka positivt på möjligheterna att genomföra den svenska energipolitiken med fjärrvärme och kraftvärme som aktiva instrument. SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN Rolf Stålebrant

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16 TPA-utredningens förslag - nulägesrapport Erik Thornström Svensk Fjärrvärme 1 Presentationen Bakgrund om TPA-utredningens förslag Konsekvenser av TPA-utredningens förslag Remissynpunkter och fortsatt hantering

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen: Fjärrvärmen Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen: låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Tid för kraftvärme Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Peter i underlandet. Pet er Dahl, Svensk Fj ärrvärme. 1 Fjärrvärme grundpresentation

Peter i underlandet. Pet er Dahl, Svensk Fj ärrvärme. 1 Fjärrvärme grundpresentation Den svenska fj ärrvärm en under utredning Peter i underlandet Pet er Dahl, Svensk Fj ärrvärme 1 Fjärrvärme grundpresentation Fjärrvärm eutredningen Den svenska regeringen tillsatte en utredningen 2003:

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet Sollentuna 2011-11-01 103 33 STOCKHOLM Handläggare: Jakob Eliasson Remissyttrande över TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Villaägarnas Riksförbund fortsättningsvis

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

EI R2010:04. Uppvärmning i Sverige 2010

EI R2010:04. Uppvärmning i Sverige 2010 EI R2010:04 Uppvärmning i Sverige 2010 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2010:04 Författare: Katarina Abrahamsson, Klaus Hammes och Tobias Persson Copyright:

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Uppvärmning i Sverige 2008

Uppvärmning i Sverige 2008 Uppvärmning i Sverige 2008 Förord Målet med regeringens värmemarknadspolitik är att genom ökad genomlysning stimulera till konkurrens och högre effektivitet. Detta gör Energimarknadsinspektionen bland

Läs mer

PwC:s Energiprisindex november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås 2015 DoA Fjärrvärme Mälarenergi AB Västerås 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Västerås Ort/orter FVD20012 Västerås Prisområdesnamn FVD20013 Västerås Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority Swedish Competition Authority 2010-11-10 Dnr521/2007 1(6) AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad c/o Advokatfirman Vinge KB Att: Advokat Johan Karlsson Box 1703 111 87 Stockholm Ifrågasatt missbruk

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm 2014 DoA Fjärrvärme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Stockholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Stockholm Ort/orter FVD20012 Danderyd Järfälla Lidingö Nacka Sigtuna

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:71 1 (14) LS 0806-0589 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:25 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om tredjepartsinträde på el- och fjärrvärmenäten Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Uppvärmning i Sverige 2007

Uppvärmning i Sverige 2007 Uppvärmning i Sverige 2007 En rapport från Energimarknadsinspektionen EMIR 2007:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax:

Läs mer

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 G HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 Kvällens program Den 22 oktober - Ängelholm Plats: Ängelholms Stadsbibliotek 17:30 Enklare förtärning och mingel utanför lokalen Hett Forum i åhörarsalen

Läs mer

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Växjömålet. - Försäljning av villatomter med krav på fjärrvärme eller passivhusstandard

Växjömålet. - Försäljning av villatomter med krav på fjärrvärme eller passivhusstandard Växjömålet - Försäljning av villatomter med krav på fjärrvärme eller passivhusstandard Såsom Profu tolkat Stockholms tingsrätts dom från 16:e november 2015 Bakgrund Växjö kommun har vid försäljning av

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat 4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Förstudie av värmemarknaden

Förstudie av värmemarknaden 3EÖO07/56 SE0007156 Förstudie av värmemarknaden ER 23:1999 Energimyndigheten PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK DISCLAIMER Portions of this document may

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Så är det! Arne Andersson

Så är det! Arne Andersson Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor

Läs mer

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Sveriges framtida energiförsörjning FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Bengt Göran Dalman Målbilden är att Sverige på sikt skall ha en energiförsörjning inom alla sektorer Som inte påverkar klimatet

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt

Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme går som ett blodomlopp under stadens gator och förser hem, företag och lokaler med energi i form av hetvatten. Fjärrvärmen distribueras

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september

Läs mer