Så blir Norrköping en mer attraktiv boendeort för ungdomar

Transkript

1 Så blir Norrköping en mer attraktiv boendeort för ungdomar - Förslag från Unga Kommunutvecklare 2016

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Förslag 3.1 Integration Språkintroduktion på alla kommunala skolor Erhållande av läxhjälp i kombination med språkcafé för ungdomar Kulturutbyte på Norrköpings gymnasieskolor 3.2 Kommunikation App likation om evenemang i Norrköping Referensgrupp ur ett ungdomsperspektiv Evenemangsgrupp ur ett ungdomsperspektiv 3.3 Stadsmiljö En tryggare miljö genom god belysning Sätt färg på Norrköping och bevara graffitikulturen 4. Slutord 1

3 1. Inledning Ung kommunutvecklare är ett feriejobb som Norrköpings kommun erbjuder och det är tredje året i rad som projektet genomförs. Uppdraget har i år gått ut på att ta fram konkreta förslag på hur Norrköping kan bli en mer attraktiv boendeort för ungdomar. Vi är tio ungdomar som har arbetat fram förslagen under fyra veckors tid. I denna rapport presenterar vi problem samt konkreta förslag på hur dessa kan lösas. 2. Metod Vi spenderade de två inledande veckorna åt att besöka olika stadsdelar i Norrköpings kommun, detta för att få kännedom om dess likheter, skillnader och utvecklingspotential. De stadsdelar som vi besökte, och som vi unga kommunutvecklare representerade, var Kolmården, Hageby, Smedby, Åby, Ljura, Kneippen, Marieborg, Ensjön, Lindö och innerstaden. Vi har även besökt diverse verksamheter inom Norrköpings kommun, såsom stadsbyggnadskontoret, Upplev Norrköping, Visualiseringcentret och kultur och fritidskontoret. Efter de två inledande veckorna arbetade vi med att ta fram de konkreta förslagen, och under övriga veckor har vi har arbetat med dessa förslag i grupp såväl som individuellt. 2

4 3. Förslag 3.1 Integration Inledning: Integration är en viktig fråga som berör samhället som såväl den enskilde individen. Antalet nyanlända elever i Sverige har ökat från cirka elever (1 januari 2015) till cirka elever (1 januari 2016). Den snabba ökningen på kort tid har gjort att organisationen kring det hela inte fallit på plats. Det råder brist på lärare, få elever klarar språkintroduktionen och skolor som erbjuder programmet är segregerade från andra. Idag finns det nästan inga fristående skolor i Sverige som erbjuder språkintroduktion för nyanlända. Vi har tagit fram tre förslag som vi tror kan effektivisera integrationen i Norrköping samt förverkliga att fler nyanlända elever klarar språkintroduktionsprogrammet Språkintroduktion på alla kommunala skolor Bakgrund: Språkintroduktionsprogrammet är för ungdomar i åldern år som nyligen kommit till Sverige. I programmet läser eleverna en grundläggande utbildning i svenska samt grundskoleämnen fram tills dess att eleven blivit godkänd, därefter väljs ett nationellt program. Idag finns två skolor i Norrköping som erbjuder språkintroduktion, Ebersteinska gymnasiet (totalt 50 nyanlända elever år 2014) och Kungsgårdsgymnasiet (totalt 415 nyanlända elever vårterminen år 2016). Ungefär 25 ungdomar godkänns varje år på Kungsgårdsgymnasiets språkintroduktionsprogram. Enligt Skolverket är systemet bristfälligt då över hälften av alla nyanlända elever har behövt läsa om programmet samt då det normalt sett tar mer än två till fyra år att bli gymnasiebehörig. Många elever tvingas övergå till SFI (svenska för invandrare) då de inte nått behörighetskraven för ett nationellt gymnasieprogram innan de är 20 år. Grundorsakerna till detta är att det inte finns tillräckligt många lärare, endast ett fåtal lokaler samt få gymnasieskolor som erbjuder språkintroduktion. Kungsgårds språkintroduktionsprogram i Norrköping är isolerat från andra skolor vilket gör att många elever känner utanförskap. Mohammad, Ung kommunutvecklare 2016, lärde sig arabiska och somaliska innan han lärde sig svenska för att kunna kommunicera med elever i hans klass då han var ensam om att tala persiska. Förslag: Vårt förslag är att språkintroduktionsprogrammet ska finnas på alla kommunala skolor i Norrköping, men vi hoppas också att friskolorna vill och kan vara behjälpliga i frågan. 3

5 Vi föreslår också att nyanlända har vissa lektioner ihop med elever som läser de nationella programmen, såsom exempelvis i idrotts och engelskaämnet. Många nyanlända upplever att segregationen från övriga skolor idag gör att de inte får öva på sin svenska. Om man skulle ha idrott som ett gemensamt ämne skulle man träffa svensktalande elever och på så sätt lära sig svenska fortare. Vi tror att om elever vistas i en miljö där svenska pratas så kommer de att lära sig språket snabbare. Genom att fler gymnasieskolor erbjuder språkintroduktionsprogrammet, kan de nyanlända eleverna fritt välja vilken skola de vill läsa på efter den som är bäst lämpad efter individens och deras inlärningssätt. Vi genomförde en enkät riktade till Norrköpings ungdomar där en av frågorna var om språkintroduktionsprogrammet behövs på flera skolor. Svaret visar att 66,7 % tycker att fler skolor i Norrköping ska erbjuda språkintro, 26,7 % vet inte och 6,6 % tycker inte det. Vi, unga kommunutvecklare, tycker inte att en grupp människor ska avgränsas från andra endast på grund av att de inte kan språket lika bra alla människor ska ha rätt till social kommunikation! Vi tycker att det är viktigt att man skapar bra förutsättningar för språkintroduktionsprogrammet så att fler klarar av det, vilket vi tror att vårt förslag kan bidra till. Vi tror också att vårt förslag kan bidra till uppfyllande av Norrköpings kommuns övergripande mål (1) om att utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. 4

6 3.1.2 Erhållande av läxhjälp i kombination med språkcafé för ungdomar Bakgrund: Frivilligcentralen och Röda korset är två exempel på organisationer som idag arrangerar språkcaféer och läxhjälp i Norrköping. Det är frivilliga som ställer upp och hjälper nyanlända att lära sig svenska för att de enklare ska kunna komma in i samhället. Läxhjälpen och språkcaféet varar oftast runt 60 till 90 minuter. Ett problem är att det idag inte är tillräckligt många frivilliga som hjälper till i språkundervisningen på språkcaféerna i Norrköping. Erfarenheter tyder också på att det inte är så många unga nyanlända som besöker språkcaféerna. Bland unga nyanlända är det inte alla som vet om att det arrangeras språkcaféer det brister alltså delvis i kommunikationen. Vissa av de unga nyanlända som vet om språkcaféerna i Norrköping tycker att de ligger på opassande tider, vilket gör att de väljer bort dessa tillfällen att få lära sig svenska. Det är olyckligt eftersom vissa nyanlända upplever att de inte lär sig det svenska språket tillräckligt snabbt och känner att de har det svårt att etablera sig i samhället. Att få unga nyanlända till språkcaféer skulle vara ett bra hjälpmedel för att klara av språkintroduktionsprogrammet. Förslag: Vi föreslår att kommunen anordnar läxhjälp i kombination med ett språkcafé för ungdomar, där både gymnasieelever som läser ett nationellt program och språkintroduktionsprogrammet kan få hjälp med läxor och samtidigt erbjudas språkundervisning från frivilliga personer. Syftet med läxhjälp i kombination med språkcafé är också att nyanlända ska få möjligheten att kunna sätta sig ned och prata med svensktalande ungdomar. I verksamheten föreslår vi också att tiderna för språkcafét utökas så att fler ungdomar har möjlighet att hitta en passande tid att närvara vid. Det kan också ge ökad möjlighet för fler frivilliga att delta om öppettiderna för språkcaféet är längre. Om läxhjälpen slås ihop med språkcaféet istället för att ha tillfällena enskilda ökar flexibiliteten för både gymnasieelever och för volontärer. Kommunen skulle kunna arrangera verksamheten tillsammans med frivilligcentralen och med hjälp av Norrköpings gymnasieskolor och kanske även universitetet i staden. Volontärer från frivilligcentralen skulle kunna hjälpa gymnasieelever med skolarbeten. Gymnasieelever som kommer dit för att få läxhjälp kan också få agera som volontärer i språkcaféet med de unga nyanlända. Det kan ge en god möjlighet att träna på att lära ut och lära sig om varandras kulturer, och det kan också ses som en bra merit och erfarenhet för framtiden. 5

7 En bra plats eller lokal som passar ungdomar är också viktigt för att attrahera fler ungdomar till att komma till ett språkcafé och läxhjälp. Ett bibliotek som verksamheterna håller till nu kan vara något som ungdomar inte tycker är en särskilt lockande miljö att komma till. Förslag på lokaler: Gymnasieskolor Cnema/Visualiseringscentret Campus Norrköping Hallarna Att ha verksamheten i en lokal som Hallarna kan även innebära att ungdomar får ta del av andra evenemang och händelser som pågår vid platsen. Om språkintro erbjuds på alla kommunala gymnasieskolor så kan man stanna kvar efter skolan, och språkintroelever och andra elever får tillsammans läxhjälp i kombination med ett språkcafé vilket kan leda till ökad integration mellan eleverna på skolorna. Att ha en verksamhet med läxhjälp i kombination med språkcafé för ungdomar tror vi resulterar i att man får bättre förståelse för varandra. Det kan även leda till att ungdomar skaffar vänner trots språkbarriärer samt att nyanlända får prata vardagligt språk med ungdomar, vilket gör att de på fritiden lär sig svenska snabbare. Det leder till att man har större möjlighet att klara av språkintroduktionsprogrammet samt ökar förutsättningarna för en bra integration. 6

8 3.1.3 Kulturutbyte på Norrköpings gymnasieskolor Bakgrund: Många Kungsgårdselever som läser språkintroduktionsprogrammet, däribland de unga kommunutvecklarna Rawan och Mohammad med vänner, upplever att de inte integrerats in i det svenska samhället. Dels på grund av att språkintroduktionsprogrammet inte finns på alla gymnasieskolor och dels på grund av brister i hur läroplanen efterlevs. I läroplanen står det: Klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet samt öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. Mohammad och Rawan förklarar att de inte känner att de integrerats lika snabbt som de önskat då de inte har haft samma möjligheter att träffa svensktalande elever i vardagen. Detta innebär att likväl svensktalande elever inte har naturliga möjligheter att träffa nyanlända elever och lära sig om vilka kulturer de tillhör. Ett kulturutbyte från båda sidorna är viktigt för att få en ökad förståelse för varandra. Att elevernas skolmiljö är mångkulturell är positiv i fråga om att förverkliga ett av skolans värdegrundsmål om att utveckla förståelsen för den kulturella mångfalden inom landet och därmed kriterium nummer två om att öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. Elever med svensk kulturell bakgrund behöver förstå varifrån de nyanlända eleverna kommer ifrån och tvärtom för att bli medvetna om vad det innebär att leva och verka i ett mångkulturellt samhälle. Vi anser att det är viktigt att bevara den kulturella mångfalden i ett samhälle för att skapa acceptans samt för att varje individ ska kunna behålla sin kulturella identitet. Förslag: Vårt förslag är att införa skoluppgifter i seminarieform gällande olika kulturer till alla elever på Norrköpings gymnasieskolor. Vi vill att elever ska diskutera frågor kring vad kultur är samt frågor kring normer, lagar, förhållningssätt, tankesätt och traditioner detta för att öka förståelsen kring ett mångkulturellt samhälle. Vi anser att vårt förslag skulle effektivisera integration genom att motverka fördomar om olika kulturer. De samhällsorienterande kurserna skulle omfatta kulturutbyten mellan elever. Om vårt förslag om språkintro skulle införas på fler gymnasieskolor skulle elever som läser introduktionssvenska tillsammans med elever som läser ett nationellt program ha seminarium där man diskuterar frågor kring kultur. Vi tror att man kan lära sig mycket av varandra och bidra till en utveckling av kultur i samhället. Vi, unga kommunutvecklare, anser att det är viktigt att elever får lära sig om nyanländas kulturer samt situationer, innefattande under vilka omständigheter de anlänt och levt i. Genom kulturutbyten kan vi bryta de kulturella barriärerna och på så vis minska konflikter, rasism, kulturrasism och generell diskriminering Fristående 7

9 skolor ska även bjudas in i diskussioner om att förverkliga kulturutbyten mellan elever. Annars riskerar eleverna som läser på friskolor att ha mindre kulturell förståelse än de elever som läser på de kommunala gymnasieskolorna. Norrköping som kommun skulle även vinna på detta, då vi skulle vara ett steg närmre till att uppfylla dess övergripande mål 13, vilket lyder: Norrköpings kommun ska arbeta med jämlikhet och jämställdhet genom att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Genom detta förslag kan vi förebygga att personer med diverse kulturella bakgrunder behandlar varandra olika då deras kulturella förståelse ökar vilket är essentiellt. 8

10 3.2 Kommunikation Inledning: Kommunikation mellan ungdomar och Norrköpings kommun anser vi är viktigt, därför har vi tagit fram tre förslag som vi tror kommer att förbättra kommunikationen, nämligen: en applikation, referensgrupp och evenemangsgrupp. Alla tre förslag handlar om hur kommunen kan bli bättre på att kommunicera med ungdomar. Anledningen till dessa förslag är att vi har upptäckt brister inom detta område. Ett problem är att ungdomar inte vet hur de ska nå kommunen på bästa sätt, framförallt när ungdomar vill engagera sig och påverka politiska beslut. Därför vill vi skapa ungdomsgrupper som ska agera som mellanhand för Norrköpings ungdomar. Detta kommer även gynna kommunen eftersom de har en grupp att vända sig till för synpunkter och ett ungdomsperspektiv vid olika beslut. Allt detta är betydelsefullt för kommunikationen och även demokratin. Förslagen gällande en förbättrad kommunikation tror vi kommer göra det lättare för ungdomar att vara med att påverka. Om ungdomar blir mer delaktiga i vad som händer i staden tror vi att det kommer leda till att de trivs bättre Applikation om evenemang i Norrköping Bakgrund: Kommunikation innebär överföring av information. Idag använder en majoriteten av Sveriges ungdomar sig av sociala medier. Detta skapar en kommunikation som måste marknadsföras på ett bättre sätt för att nå ut till så många som möjligt. Det är viktigt att kommunikationen mellan ungdomar och kommunen är fungerande för att kunna få en inblick i hur ungdomar tänker och ser på saker och ting. Vi unga har våra egna perspektiv och tankar samt funderingar som inte alla vuxna har. Ett problem idag är att många ungdomar inte vet hur man får tag på någon ansvarig i kommunen. Det är något som vi tycker måste förändras. En förbättrad kommunikation kommer gynna både ungdomarna och politikerna. Idag använder kommunen sig av deras webbsida, Facebook och Instagram. Kommunikationen når inte ut till ungdomar, det är alltså inte många unga som följer Norrköpings kommun på sociala medier. En undersökning som vi unga kommunutvecklare har gjort visar att det är väldigt få ungdomarna mellan 12 och 25 år, som någon gång har varit inne på hemsidan. Detta resulterar i att ungdomarna inte tar del av det utbud av aktiviteter som finns i Norrköping. Problemet är alltså inte brist på aktiviteter helt och hållet utan snarare en bristfällig marknadsföring 9

11 Diagrammet nedan visar hur ungdomar gör idag för att ta reda på vad som händer i staden: Förslag: I Norrköpings kommun erbjuds ett flertal aktiviteter men tyvärr når inte informationen ut tillräckligt till ungdomarna. Detta problem kommer få en lösning genom att vi lanserar en applikation som samlar alla event och aktiviteter på samma ställe. Applikationen som vi valt att kalla för Event NKPG kommer att leda till en bättre kommunikation mellan Norrköpings invånare och kommunen samt gynna de besökare och turister som kommer till staden. Med endast ett knapp tryck kommer man snabbt kunna hitta var restauranger, aktiviteter, affärer och andra evenemang finns i staden. Tanken är att denna applikation ska utformas utifrån ett ungdomsperspektiv, men att den även ska underlätta för turister i staden. Det är viktigt att marknadsföra applikationen för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Det går att marknadsföra applikationen på flera olika sätt till exempel skyltar och affischer. Man skulle även kunna dela ut information om applikationen på skolor. För att kunna nå ut till så många som möjligt kan även skolor som har låg och mellanstadium göra reklam för applikationen då de flesta i den åldern har en smartphone. För de äldre tänker vi göra reklam på högstadiet, gymnasieskolor och Campus. 10

12 Applikationen kommer även att ha en översikt på kommande evenemang genom en rullande kalender. Där ska man kunna välja månad/dag och se vad som finns att göra i Norrköping just då. Detta kommer leda till att turister samt Norrköpingborna på ett enkelt sätt kan se vilka aktiviteter som är på gång i staden. Applikationen ska vara konstruerad på ett enkelt sätt. Det ska vara ett smidigt sätt att nå ut till så många som möjligt. Detta gör vi genom olika kategorier, som bland annat Kultur, Sport, Mat & Dryck och Andra evenemang. Man ska även kunna spara platser och evenemang, som man är intresserad av i Mina favoriter så man lätt kan hitta tillbaka till sina smultronställen. För att så många som möjligt ska kunna använda sig av produkten måste den finnas tillgänglig på flera olika språk. De språk som vi har i åtanke är svenska, engelska, finska, arabiska, tyska och kinesiska. Förhoppningsvis kommer språken att utökas med tiden. Designen ska vara stilren och modern. Det ska vara enkla menyer, som går att förstå både för vuxna och barn. Vi har tagit inspiration från en applikation som Göteborgs kommun har utvecklat. Applikationen ska se ut på liknande sätt fast innehålla fler funktioner. Vårt förslag är att Upplev Norrköping, kultur och fritidskontoret och kommunikation på kommunen, tillsammans lanserar produkten. Det ska också finnas möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att ta kontakt med administratörerna för att kunna synas. Detta för att alla ska bli inkluderade och ha möjlighet till att påverka och förbättra staden Norrköping och dess utbud. Vi valde att gå ut med en enkät för att se vad andra ungdomar i Norrköping tycker om kommunikationen mellan ungdomarna och kommunen. Det var 70 personer i åldrarna år som deltog i undersökningen. Som ni kan se nedan i diagrammet tycker ungefär 70 % av dessa ungdomar att förslaget om en applikation vore en bra lösning till detta dilemma. Frågan var Hur kan kommunen förbättra kommunikationen med ungdomarna i Norrköping? Statistik Unga kommunutvecklare enkät: 11

13 3.2.2 Referensgrupp ur ett ungdomsperspektiv Bakgrund Vi anser att det är viktigt att involvera ungdomar i politiska beslut som även hjälper politiker att få synpunkter från ett ungdomsperspektiv. Det kommer att bidra till att ungdomar trivs bättre i kommunen. Norrköping kommer på så sätt att bli en mer attraktiv boendeort för ungdomar. Förslag:1 En referensgrupp kommer att bestå av ett antal ungdomar, som träffas sporadiskt ett par gånger i månaden. Gruppen kommer att ge sina synpunkter på beslut och förslag, som politikerna tagit fram. Tanken är att detta kommer att fungera på liknande sätt som unga kommunutvecklare. Skillnaden är att dessa ungdomar kommer att träffas under hela året fast under färre tillfällen. Ungefär två gånger i månaden. En träff kan ske i samband med ett nämndsammanträde där gruppen kan ta del av de förslag som politikerna och tjänstemännen har lagt fram. Det kommer att fungera som ett vanligt arbete där ungdomarna väljes ut genom en anställningsintervju. Helst med en geografisk spridning för att täcka stora delar av Norrköping. Vid rekryteringen av unga kommunutvecklare anställdes ungdomar, som bodde i olika delar av Norrköping. Alla ungdomar hade olika erfarenheter och åsikter och kunde bidra till gruppen på ett bra sätt. Någon form av ersättning kommer att krävas för att få ungdomarna att bli motiverade till att göra ett bra arbete. Ersättning kan tänkas i form av gratis inträde till olika evenemang eller rabattkort. Gruppen bör bestå av ett tiotal ungdomar. Ungdomarna kan jobba, som max två år för att det hela tiden ska komma in nya ungdomar med nya idéer. Man kan tänka sig att det byts ut fem ungdomar varje år för att det alltid ska finnas rutinerade ungdomar, som kan lära upp de nya. Ungdomar ska vara i åldrarna 15 till 17 eftersom det är ungdomar i denna ålder, som vi upplever att politiker har svårast att nå ut till. De är för unga för att rösta men ändå tillräckligt gamla för att vilja påverka beslut som rör dem. Avståndet mellan politikerna och ungdomarna anser vi är för stort. Detta leder till att många ungdomar känner sig maktlösa när det kommer till beslut som tas i deras närområde. Detta problem kommer denna referensgrupp vara lösningen på. Referensgruppen kommer att fungera som en mellanhand mellan politikerna och ungdomarna. Ungdomarna kommer att kunna prata med referensgruppen när det är något de vill ändra på eller när det är något beslut de inte tycker om. Den här gruppen skulle gynna både ungdomarna i Norrköping och kommunens verksamhet. Ungdomarna kommer att trivas bättre när de får större inflytande över sin vardag. Kommunen kommer att gynnas av att de får åsikter om de politiska förslagen ur ett ungdomsperspektiv. 12

14 3.2.3 Evenemangsgrupp ur ett ungdomsperspektiv Bakgrund: I Norrköping finns få evenemang och aktiviteter som är planerade och genomförda av ungdomar. I många fall känner ungdomar att de vuxna gissar sig till vad ungdomar vill ha. Norrköping genomför många evenemang och aktiviteter men man behöver göra mer för att involvera ungdomar i dem för att få ett ungdomsperspektiv. Evenemang och aktiviteter som arrangeras i staden kostar också en del idag som exempelvis Bråvalla, vilket gör att inte alla kan delta. Problemet med dyra aktiviteter är att de skapar utanförskap vilket skapar ett mer segregerat samhälle. För att förenkla problemet med priser, bör man lägga mer fokus på att inte alltid inkludera en krävande planering av evenemangen utan skapa fler enkla och mindre kravfulla aktiviteter som människor fortfarande kommer uppskatta och kunna delta i. Förslag: För att ungdomar ska känna sig så delaktiga som möjligt, vill vi skapa en evenemangsgrupp som kan ge synpunkter på planeringen av olika evenemang i staden, samt hålla i en del av anordnandet. Gruppen ska bestå av cirka tio ungdomar som tillsammans ska jobba självständigt under cirka två års tid. Det viktiga i detta är att de ändå har kontakt med tjänstemän från exempelvis kommunens kommunikationsavdelning, kultur och fritidskontoret eller Upplev Norrköping. Sådana samarbeten är nödvändiga för förbättringen av kommunikationen mellan ungdomarna och kommunen. Det är viktigt med mångfald i gruppen då man vill ha en variation på åsikter och erfarenheter. Det är också ett jobb som ska tas på allvar vilket innebär att man anställs via arbetsintervjuer, så att engagerade personer anställs. Detta är ett riktigt bra sätt att involvera de ungdomar som faktiskt är intresserade av att arbeta med evenemang och samtidigt ett bra sätt för ungdomar att skaffa nyttig erfarenhet. Vi tycker man borde inkludera någon sorts ersättning för att öka ungdomarnas motivation. 13

15 3.3 Stadsmiljö En tryggare miljö genom god belysning Inledning: Vi anser att Norrköping är en fin stad som har ett vackert industrilandskap att bjuda på samt ett större utbud av fina parker. Det vistas många människor på alla gator och torg på dagtid men ofta kan det kännas otryggt för ungdomar framförallt när mörkret faller över staden. Det är självklart många faktorer som kan påverka hur trygga vi känner oss. En faktor som med säkerhet bidrar till trygghet på nätterna är god belysning. När man upplever att det är mörkt känner man rädsla för det som inte går att se. Därför måste kommunen satsa på att det ska finnas belysning på alla nödvändiga platser i hela staden så att alla kan känna sig trygga, både på dagen och natten. Bakgrund: Tekniska nämnden har en uppdragsplan som tekniska kontoret arbetar med gällande allmän säkerhet där belysning är inkluderat. Belysning är något vi värdesätter väldigt mycket och vill därför ge våra synpunkter på frågan utifrån ett ungdomsperspektiv. Vi anser att belysningen i Norrköping idag är relativt dålig och problemet anser vi måste åtgärdas inom en snar framtid. Vi har valt att inkludera allmänhetens synpunkter gällande belysning och vilka områden som är i starkt behov av det. Därför har vi valt att skicka ut en enkät som ett fyrtiotal personer svarat på. Vi ställde frågor angående hur trygga invånarna känner sig i staden, vilka platser de upplever som otrygga och vad det är som gör platsen otrygg. Många av svaren visar på att man vill ha bättre belysning i staden. Känner du dig trygg i Norrköping på dagtid/natten? Åtta av de nio personer som svarat nej på första frågan menar att det inte spelar någon roll om det är dagtid eller natt, det är alltså fortfarande otryggt. 14

16 Vi ställde även frågan Vad är det som gör platsen otrygg? och flera personer har gemensamma svar, som är följande: Dåligt upplyst på natten Det är för många unga, framförallt killar, som går ut i gäng och de upplevs som en grupp man inte vill stöta på Det finns för lite vanligt folk som vuxna personer Kriminella gäng oroar människor Många är rädda för att bli utsatt av våldtäkt/påhopp/övergrepp/våld Man upplever att missbrukare och berusade vuxna är obehagliga att möta För få patrullerande polisbilar Man har även nämnt att de senaste händelserna som inträffat i staden gällande bilexplosioner, gängrelaterade tvister och drogrelaterade frågor, gör att folk känner sig extra otrygga i staden. Förslag: För att göra Norrköping till en tryggare och säkrare stad vill vi införa bättre belysning i kvantitet och kvalitet på flera gator och i ett flertal områden. Om staden blir mer upplyst blir det även mer attraktivt ur ett trygghetsperspektiv, eftersom att man kan använda belysning som ett sätt att utsmycka staden. Vi föreslår till exempel ljusslingor i träden. Detta kommer göra Norrköping till en mysigare stad att vistas i samt få en ljusare tillvaro. Vid kontakt med tekniska kontoret blev vi ombedda att ge specifika förslag på platser som behöver mer belysning. Dessa platser är i behov av belysning inom en snart framtid enligt svar från enkäten vi skickade ut: City (utanför Filmstaden, Söder Tull, Stadsbiblioteket, Hörsalsparken) Parker (främst Vasaparken och Ljuraparken kullen, lekparken, skolområdet) Resecentrum Stockholmsvägen Bråvalla området Strömmen Hageby Navestad (framförallt parken mellan Atrium och Silverdansen) Klockaretorpet (skogen, längs spårvagnsrälsen, lite utanför bostäderna) Mer belysning krävs även på dessa platser enligt oss, unga kommunutvecklare: Hörsalsparken Specifikt vid blommorna så krävs mer belysning främst pågrund av att det behöver vara mer synligt då platsen upplevs vara drogrelaterad. 15

17 Vasaparken Det finns redan belysning i parken men problemet är att det ljuset upplevs som obehagligt och bidrar inte till trygghet. Vi vill ersätta det obehagliga ljuset med bättre belysning samt placera ljusslingor i flertal träd som lyser upp parken på även ett fint sätt. Dessutom behöver ingångarna till parken mer belysning eftersom de är alldeles för mörka. Strömmen Trygghet är mycket viktigt för oss och att hindra någon från att ta en sen promenad samt springa en runda runt strömmen, på grund av bland annat belysning, är något vi vill ändra på. Vårt förslag om bättre belysning kommer gynna alla människor över hela staden. Det blir exempelvis tryggare att ta sig hem från jobbet när det är mörkt. Och genom bättre belysning tror vi också att fler vågar vistas utomhus vilket bidrar till en mer levande stad även på natten. Minst lika viktigt är belysningen för en minskad kriminalitet då det kan förhindra våldtäkter och att våld äger rum. Dessutom kan detta delvis vara en lösning på drogrelaterade problem. Vi tror verkligen på en bättre belysning så att platser blir mer öppna och synliga för allmänheten vilket betyder att man tar ifrån förutsättningar till att utföra brott. 16

18 3.3.2 Sätt färg på Norrköping och bevara graffitikulturen Inledning: Paris, Zürich och Köpenhamn är alla städer där det är lagligt att måla graffiti på vissa väggar. Även Norrköping är i dagsläget en sådan stad, men kanske inte länge till. I och med Ostlänken och ombyggnationerna av inre hamnen kommer Norrköpings lagliga graffitivägg försvinna. En vägg där graffitikonstnärer fått uttrycka sig genom sin konstform lagligt sedan mitten av 1990 talet. Bakgrund: Graffiti är en konstform som kan spåras ända tillbaka till inskrifter i antikens Italien, men talar man om graffiti idag syftar man mest troligt på de målningar vi kan se på många husfasader och tunnelväggar. Denna typ av graffiti kommer ursprungligen från 1970 talets American youth och har under åren spridit sig världen runt. Graffiti är ofta målat med sprayfärg men utförs även med bland annat märkpennor. Vanliga former av Graffiti inkluderar taggar (Tidsbesparande och simpla signaturer ofta enfärgade), pieces (stora mer tidskrävande målningar ofta med fler färger) och throw ups (Mindre komplexa målningar av bubbelliknande bokstäver, ofta inte lika tidskrävande som pieces). Vissa ser graffiti som vandalism medan andra ser det som konst. Hur man än väljer att se på det är graffiti en stor kultur med många involverade världen runt, Norrköping inkluderat. En rivning av den lagliga graffitiväggen skulle resultera i att stadens graffitiverksamhet inte längre kommer ha en plats att måla på. Detta är någonting som inte enbart skulle påverka graffitiverksamheten och Norrköpings kulturliv, utan även kommunens saneringskostnader. Håkan Karlsson på Brottsförebyggande rådet uppgav år 2014 i en dokumentär om Norrköpings graffitikultur att kommunens saneringskostnader sjunkit från cirka till under kronor sedan graffiti lagliggjorts på väggen vid hamnen. Håkan Karlsson uppger dock att siffrorna har ökat de senaste året och skulle väggen inte ersättas med en annan laglig plats att måla är det mycket möjligt att kommunens saneringskostnader ökar till det dubbla. Förslag: En rivning av väggen är dock någonting vi valt att se på som en möjlighet snarare än ett problem. Vårt förslag Sätt färg på Norrköping och bevara graffitikulturen baseras på en tanke att ett antal lagliga graffitiväggar bör införas närmare innerstaden. Genom att föra verksamheten från hamnen till platser mer synliga för allmänheten, bevaras inte 17

19 enbart verksamheten och kulturen, Norrköping förs även ett steg närmare kommunens mål att bli Östergötlands främsta kulturstad som framställs i Vision Vårt förslag går ut på att flytta verksamheten till en plats där fler kan ta del av och uppleva kulturen. Detta är någonting vi tror kan hjälpa problemet med olaglig graffiti mer än väggen vid inre hamnen. En del av graffiti liksom vilken annan konstform som helst är att föra fram ett budskap till andra människor, någonting som är svårt att göra från hamnen då det huvudsakligen är andra graffitikonstnärer som befinner sig kring det området. Om vi skulle flytta verksamheten in mot innerstaden skulle en större mängd av allmänheten kunna se målningarna och graffitikonstnärer skulle inte behöva måla olagligt för att synligöra sina verk. Även tillgänglighet spelar en stor roll i denna fråga. Graffitiväggen i inre hamnen är idag för många relativt otillgänglig vilket resulterar i att många väljer att istället måla olagligt på mer tillgängliga väggar. Det finns många parker (såsom exempelvis Folkparken) med mycket plats att sätta upp en vägg för graffiti. Men med en sådan placering skulle vissa problem kunna uppkomma. Ett problem som idag kan ses i hamnen är att målningarna sprider sig till andra närliggande väggar och fasader. Detta skulle kunna bli ett problem om man placerar en graffitivägg i innerstaden där bostadshusen står täta. Centralt liggande parker är därför inte att föredra. Istället anser vi att den nuvarande parkeringen på andra sidan Motala ström där graffitiväggen ligger idag är passande. Ytan är mycket stor vilket betyder att det inte behöver bli brist på mur att måla på och det kommer fortfarande finnas plats kvar att ställa bilarna. Platsen ligger även en bit ifrån andra väggar vilket betyder att risken för att graffitin sprider sig utanför den utsatta lagliga väggen inte är lika stor som den skulle varit i innerstaden. Den stora fördelen med denna plats är dock att den är mer synlig för allmänheten samt även enklare att upptäcka och ta sig till då den ligger nära Östra promenaden och Sjötullsgatan. Vem som helst bör få måla på väggarna precis som vem som helst idag får måla i hamnen. Om vi börjar reglera vilka som får måla kommer de utan tillstånd inte ha något annat val än att måla olagligt på andra platser. Ett viktigt mål med detta förslag är att försöka begränsa verksamheten till vissa områden för att motverka olaglig målning. Vi anser dock att en grupp väggar inte bör vara tillgängliga för alla. Dessa väggar skulle istället målas av Norrköpings främsta graffitimålare likt många fasader i Berlin, en stad många ser som Europas konstmecka delvis som resultat av den kända graffitikulturen som blivit en del av staden. Verken skulle årligen målas över och ersättas av nya verk. Dessa väggar bör vara mer centrala än de som är öppna för allmänheten då deras huvudsakliga funktion är att försköna staden. Sedan länge har Norrköping haft en relation med graffitikulturen som inte många andra kommuner har. Ett genomförande av detta förslag skulle inte endast ge graffitiverksamheten en plats att måla och bevara det goda förhållande kommunen har 18

20 med graffitikulturen, det skulle även stärka Norrköping som Östergötlands främsta kulturstad. 4. Slutord Vi har nu sammanställt våra konkreta förslag genom denna rapport och försökt vårt bästa för att göra dem så tydliga som möjligt. Vi hoppas att så många som möjligt lyssnar och tar till sig av det vi ungdomar har att säga. Samhället består av olika grupper, och ungdomar är en av grupperna som är minst lika viktig vi är trots allt framtiden! Därför måste även vi uppmärksammas och allt detta för att hela staden ska fungera och vara välmående. Vår arbetstid denna sommar har varit väldigt betydelsefullt för oss då vi har fått vara med och påverka vår stad. Vårt arbete är ett försök till att staden ska kännas ännu tryggare, integrationen ska fungera ännu bättre och samhället ska vara mottagligt för allas tankar och idéer. Vårt mål är att Norrköping ska vara en kommun och stad där alla ska känna sig trygga, hörda och välkomna. Detta kommer bidra till att Norrköping blir en attraktiv boendeort för ungdomar. Vi är väldigt tacksamma för att vi fick delta i detta projekt, som enligt oss är ett fungerande sätt för ungdomars delaktighet i samhället och kommunen. Att vi har fått presentera och dela med oss av våra tankar och funderingar kring förbättringar har öppnat upp vårt sinne för ett demokratiskt samhälle ur ett ungdomsperspektiv. 19