Kvinnorna IT-förlorare?

Transkript

1 Uppsala Universitet Centrum för Genusvetenskap Kvinnorna IT-förlorare? En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhället Sverige Ester Lindsmyr Magisteruppsats i Genusvetenskap VT 2007 Handledare: Martha Blomqvist

2 Sammanfattning Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknik och kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat. Informationssamhället Sverige utgör i uppsatsen den samhälleliga kontext varigenom diskurser om teknik och kön konstrueras och reproduceras. De svenska IT-politiska diskurser om teknik och kön som uppmärksammats visar att en teknikdeterministisk och könsneutral förståelse av informationsteknik diskursivt utesluter kvinnors tekniska erfarenheter och kompetenser i informationssamhället Sverige, vilket leder till ett fokus på kvinnors utanförskap. Analysen av den diskursiva praktiken har visat att när två samhällsinstitutioner med anspråk på att vara objektiva sanningsförmedlare, medierna och vetenskapen, samarbetar finns det skäl att tro att deras verklighetskonstruktioner normerar kvinnors och mäns relationer till teknik. Mediernas diskurser om teknik och kön har i textanalysen visat sig ge uttryck för en förståelse av teknik och kön som är både statisk och dualistisk. Detta beror på att det är den manligt präglade och könsneutrala definitionen av teknik som styr hur vi uppfattar teknik och informationsteknik. Den manliga dominansen bland utbildningar och yrken som enligt denna definition klassificeras som informationstekniska knyts till redan dominerande föreställningar om män som tekniskt kunniga och intresserade. Kvinnors frånvaro från dessa utbildningar och yrken reproducerar föreställningar om kvinnor som tekniskt okunniga och ointresserade. Mediernas diskurser återspeglar alltså i hög grad den officiella bilden av teknik och kön och bidrar därmed till att vidmakthålla normativa föreställningar om teknik och kön i det svenska informationssamhället. Talet om kvinnors utanförskap i informationssamhället Sverige blir således en självuppfyllande profetia. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 FORSKNINGSBAKGRUND... 5 DISPOSITION... 7 TEORI... 9 SOCIALKONSTRUKTIVISMEN... 9 Diskursanalys Faircloughs kritiska diskursanalys FEMINISTISK POSITIONERING Situerad kunskap och stark objektivitet Feministisk diskursanalys Kön/genusdistinktionen MATERIAL OCH METOD MATERIALBESKRIVNING METODBESKRIVNING URVAL OCH AVGRÄNSNING BAKGRUND INFORMATIONSSAMHÄLLET SVERIGE Informationssamhällets tekniska aspekter Informationssamhällets sociala aspekter Diskurs kontra verklighet TEKNIK OCH KÖN I SOCIAL SAMPRODUKTION Teknik och kön på symbolisk nivå Teknik och kön på strukturell nivå Teknik och kön på individnivå KVINNOR OCH TEKNIK EN ANNORLUNDA BERÄTTELSE DISKURSIV PRAKTIK MEDIERNAS BESKRIVNINGSMAKT TEXTERNAS PRODUKTIONSVILLKOR FORSKNING SOM KÄLLA TEXTANALYS KVINNOR MED TEKNISK UTBILDNING BESITTER ETT PERSPEKTIV SOM MÄN SAKNAR DET ÄR EN DJUPT ROTAD FÖRDOM ATT KVINNOR HAR SVÅRT FÖR ATT BEHÄRSKA TEKNIK KVINNOR ÄR INTE INTRESSERADE AV INFORMATIONSTEKNIK INFORMATIONSSAMHÄLLETS TEKNOLOGIFOKUSERING MISSGYNNAR KVINNOR KVINNORNA INOM IT ALLT FÄRRE IT-SAMHÄLLET GER KVINNOR MÖJLIGHETER INTERDISKURSIVITET SOCIAL PRAKTIK FRÅNVARANDE KVINNOR LEDER TILL FRÅNVARANDE KVINNOR DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING Tidningsartiklar Internetadresser LITTERATUR... 60

4 Inledning Sedan Carl Bildt år 1994, i egenskap av dåvarande statsminister, tillkallade en första ITkommission med syfte att främja en bred användning av informationsteknik har Sveriges IT-politik kommit att uttrycka allt högre visioner och ambitioner om det svenska informationssamhället. Berättelsen om informationssamhället har i Sverige blivit en slags utopi där tekniken är av central betydelse. Ett utdrag ur socialdemokraternas IT-politiska proposition Ett informationssamhälle för alla från 2000 sammanfattar väl den framtidstro och teknikoptimism som präglat och präglar IT-politiken i Sverige: Samhället står i dag mitt uppe i en samhällsomvandling som går under namn som den digitala revolutionen eller IT-revolutionen. Motorn i processen är informationstekniken, IT. Informationstekniken representerar en ny basteknik, precis som en gång elektriciteten och bensinmotorn i industrialismens barndom. Snart kommer informationstekniken att finnas representerad överallt i samhället, informationssamhället. Informationstekniken präglas av snabbhet, växelverkan och gränslöshet. Tid och rum spelar allt mindre roll. Människor kan lättare kontakta varandra. Gamla arbeten och branscher försvinner, samtidigt som nya uppstår. Information flödar fritt i nästan obegränsad omfattning. Informationstekniken förändrar vår verklighet, hastigt och dramatiskt. Denna utveckling kommer att beröra och påverka oss alla. Villkoren för företagande, arbetsliv, kultur, utbildning och politik förändras i det informationssamhälle som nu är under framväxt. 1 I takt med den informationsteknologiska utvecklingen har en offentlig jämställdhetsdiskussion med fokus på kvinnors utanförskap växt fram. Kvinnors frånvaro från informationstekniska utbildningar och yrken framställs som ett allvarligt hot mot Sveriges visioner om ett informationssamhälle för alla. Men vad menar man i dessa sammanhang med begreppet informationsteknik? Och hur kommer det sig att kvinnor inte tycks vilja ta sig an den nya informationstekniken? Har män och kvinnor olika förhållningssätt till informationsteknik? Detta är en berättelse om politikernas och mediernas berättelser om teknik och kön i informationssamhället Sverige. 1 Ett informationssamhälle för alla. SOU 1999/2000:86, s. 13 4

5 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika diskurser om teknik och kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Fokus kommer att ligga på hur svenska medier konstruerar teknik och kön och vad detta kan få för sociala konsekvenser i det svenska informationssamhället. Detta ämnar jag åstadkomma med hjälp av följande frågeställningar: Vilka diskurser om teknik och kön framträder i informationssamhället Sverige? Vilka diskurser om teknik och kön konstrueras i svenska medier? Hur kan mediernas konstruktioner av teknik och kön kopplas till förståelsen av teknik och kön i informationssamhället Sverige? Forskningsbakgrund Feministisk forskning inom det teknikvetenskapliga fältet har på senare år utvecklats till ett relativt brett forskningsområde. Jag skiljer här på feministisk forskning om teknik och feministisk teknikforskning, där den förra har sin utgångspunkt i feministiska studier medan den senare har sin grund i teknikstudier. 2 Två tydliga riktningar inom den feministiska forskningen om teknik är de som Wendy Faulkner benämner kvinnor i teknik och kvinnor och teknik. En vanlig utgångspunkt när det gäller riktningen kvinnor i teknik är, i linje med en liberalfeministisk tradition, kvinnors frånvaro från tekniska yrken. I denna riktning ses teknik som något neutralt och entydigt gott som kvinnor skulle ta till sig om bara den sociala miljön förändrades. Studier av detta slag är ofta optimistiska och känns bl.a. igen hos teknikentusiastiska cyberfeminister. Den andra riktningen, kvinnor och teknik, har en mer pessimistisk framtoning och fokuserar studiet av specifika tekniker och tekniska arenor. Här ses teknik som ett patriarkalt verktyg och kvinnor tenderar att framställas som offer för mäns teknik. 3 Fram till 1980-talet var det denna, som Berner kallar, teknikdeterministiska eländesinriktning som dominerade den feministiska forskningen om teknik. 4 Inom den feministiska teknikforskningen, den riktning som Faulkner benämner genus och teknik just för att uppmärksamma att både teknik och genus är socialt formade och därmed möjliga att förändra, har de verksamma forskarna oftast startat sin bana inom andra fält. 2 Feministisk teknikforskning är en strömning inom paraplybegreppet STS, Science and Technology Studies. Wendy Faulkner, Teknikfrågan i feminismen (Vem tillhör tekniken?, 2003), s Ibid. 4 Boel Berner, Vem tillhör tekniken? (2003), s

6 Forskare i teknik kan t.ex. via vetenskapsteoretiska frågeställningar ledas över mot feministiska perspektiv. Gemensamt för dessa feministiska teknikforskare kan ändå sägas vara en konstruktivistisk tanke om att kön och teknik är samproducerande: Här dras en parallell mellan den sociala konstruktionen av genus och den sociala konstruktionen av teknik, där båda ses som något som spelas upp i en process snarare än något som är givet och oföränderligt.. 5 Mycket av forskningen om genus och teknik, eller feministisk teknikforskning, har enligt Faulkner fokuserat teknikens användning och användare i vardagen och har på så sätt bidragit till att korrigera bilden av teknik som enbart utveckling och utformning av radikal militärteknik eller industriteknik. Faulkner nämner Cynthia Cockburn och Judy Wajcman som centrala gestalter för utformningen av den feministiska teknikforskningen. De har i sina banbrytande studier båda två utgått från samproduktionen av genus och teknik samtidigt som de även har uppmärksammat att relationerna mellan genus och teknik inte bara existerar i genuspräglade strukturer utan också i symboler och identiteter. Det krävs alltså mer än synliggörandet av mäns maktdominans över tekniken för att den feministiska teknikforskningen ska komma till sin fulla rätt. Faulkner hävdar att det kräver att vi mycket närmare undersöker de separata, men sammanflätande, länkarna mellan strukturer, symboler och identiteter i relationen mellan genus och teknik. 6 Teknologi och maskulinitetsforskning är ett nytt och ännu relativt litet forskningsområde som är nära besläktat med feministiska teknikstudier. I de studier som finns av relationen mellan teknik och maskulinitet är Cockburn, Wajcman och Faulkner de mest inflytelserika på området. I Norden har Ulf Mellström varit en centralgestalt inom nämnda forskning. I många av dessa studier fokuseras de kulturella, historiska och ideologiska processer som möjliggjort och format den naturliga relationen mellan män och teknik. 7 I Norden har forskning om informations- och kommunikationsteknik, som vanligtvis förkortas IKT, och kön blivit ett prioriterat område. Informationsteknik och kön har, i linje med den feministiska teknikforskningen, kommit att förstås som något som skapas i social interaktion eller samproduktion och som är beroende av dess sociala kontexter, något som kan uppmärksammas bl.a. via diskursiva analyser. Pirjo Elovaara, Christina Mörtberg och Hilde Corneliussen är några av de forskare som uppmärksammat hur just diskurser om 5 Faulkner, s Ibid, s Ulf Mellström, Teknik och maskulinitet (Vem tillhör tekniken?, 2003). 6

7 informationsteknik och kön formar och formas av människor. Det är också dessa tre feministiska teknikforskare som jag främst kommer att anknyta till i min diskursanalys. Elovaaras avhandling Heterogenous Hybrids: information technology in texts and practices (2001) samt hennes conference paper Informationsteknik är kvinnorna innanför och/eller utanför? (2002) är centrala inspirationskällor för uppsatsens övergripande tema. Mörtbergs avhandling Det beror på att man är kvinna: gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologi (1997) samt rapporten Informationsteknologi och kön som prisma i analyser av nordiska IT-policies (2004) har gett mig en överskådlig bild av den svenska ITpolitiken. Slutligen har Hilde Corneliussens conference paper Konstruksjoner av kjonn ved hoyere IKT-utdanning i Norge (2003) varit betydelsefull för analysen genom att den bl.a. har uppmärksammat hur könskonstruktioner på symbolisk nivå kan påverka hur individen själv konstruerar sitt kön i förhållande till informationsteknik. Disposition Jag inleder uppsatsen med att under kapitlet Teori presentera de teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen; socialkonstruktivism och feministiskt perspektiv. Under avsnittet socialkonstruktivism redogör jag för de grundläggande filosofiska antaganden som utmärker socialkonstruktivismen samt presenterar den teoretiska ram som omger det diskursanalytiska angreppssätt som jag har valt att använda mig av. Avsnittet feministisk positionering syftar till att synliggöra uppsatsens övergripande feministiska utgångspunkt men redogör även för det specifika feministiska perspektiv som används i diskursanalysen. Därefter redovisar jag i kapitlet Material och metod det empiriska materialet som ligger till grund för studien samt presenterar och reflekterar över mitt metodologiska tillvägagångssätt. Kapitlet Bakgrund ämnar att ge en bakgrund till ämnesvalet i uppsatsen och bör ses som ett sätt för läsaren att slussas in i uppsatsens centrala tankegångar. Under avsnittet informationssamhället Sverige behandlar jag det svenska informationssamhället som den samhälleliga kontext varigenom diskurser om teknik och kön produceras och reproduceras och här fokuseras de politiska diskurser om teknik och kön som kommer till uttryck i det offentliga samtalet. Lite längre fram i kapitlet, under avsnittet teknik och kön i social 7

8 samproduktion redogör jag för tidigare forskning om teknik och kön för att bidra till en förståelse av hur teknik och kön skapas i social samproduktion. Analysdelen inleds med kapitlet Diskursiv praktik som utgörs av en analys av den diskursiva praktiken, inom vilken artiklarna om teknik och kön produceras och konsumeras. Här kommer jag att huvudsakligen redogöra för de produktionsvillkor som råder kring skapandet av texterna och fokus kommer att ligga på mediernas roll som verklighetsförmedlare och hur forskning som källa kan påverka mediernas verklighetsbeskrivningar. Detta följs av kapitlet Textanalys som inbegriper själva textanalysen av mediernas konstruktioner av teknik och kön. Textanalysen har strukturerats utifrån de diskurser som jag funnit att texterna bygger på och är således tematisk till sin karaktär. Avsnittet Kvinnor med teknisk utbildning besitter ett perspektiv som män saknar beskriver en könsskillnadsdiskurs. Under avsnittet Det är en djupt rotad fördom att kvinnor har svårt för att behärska teknik kommer en konstruktivistisk diskurs till uttryck. Kvinnor är inte intresserade av informationsteknik behandlar en dominerande teknikdiskurs medan avsnittet därpå, Informationssamhället teknologifokusering missgynnar kvinnor diskuterar alternativa teknikdiskurser. Slutligen framträder i avsnittet Kvinnorna inom IT allt färre en jämställdhetsdiskurs som skiljer sig från de alternativa jämställdhetsdiskurser som diskuteras i det sista avsnittet IT-samhället ger kvinnor möjligheter. Kapitlet avslutas med en diskussion av relationen mellan de olika diskurserna i avsnittet Interdiskursivitet. Det sista analyskapitlet, Social praktik, syftar till att koppla samman mediernas diskurser om teknik och kön med de diskurser som råder i informationssamhället Sverige för att se om medierna reproducerar redan existerande diskurser eller om det går att finna diskursiva förändringar. Här binder jag alltså samman de tre analysdelarna för att undersöka vilka ideologiska, politiska och sociala konsekvenser den diskursiva praktiken får i den sociala praktiken. Slutligen reflekterar jag i kapitlet Diskussion över en del intressanta aspekter och frågeställningar som jag uppmärksammat under uppsatsarbetets gång men som av utrymmesskäl inte har kunnat kommenteras närmre i uppsatsen.

9 Teori Jag utgår från två teoretiska utgångspunkter i min uppsats, som till viss mån överlappar och går in i varandra. Den första utgångspunkten är socialkonstruktivismen och dess diskursanalytiska angreppssätt. Den andra utgångspunkten, som jag kallar feministisk positionering, är både det specifika feministiska perspektiv som jag, vid sidan av det socialkonstruktivistiska perspektivet, använder mig av för att analysera hur diskurser om teknik och kön påverkar en viss samhällskontext men bör också ses som den mer övergripande utångspunkten för hela uppsatsarbetet. I följande kapitel presenterar jag först den teoretiska ram som omger det diskursanalytiska angreppssättet, för att därefter tydliggöra min position som feministisk forskare. Socialkonstruktivismen Socialkonstruktivism är en gemensam beteckning för en rad nyare teorier om kultur och samhälle, där diskursanalys bara är ett av flera socialkonstruktivistiska angreppssätt. Vivien Burr har tagit fram fyra premisser, eller generella filosofiska antaganden, som kan sägas vara gemensamma för de flesta socialkonstruktivistiska angreppssätt: 1. En kritisk inställning till självklar kunskap vår kunskap om världen kan inte omedelbart betraktas som en objektiv sanning, d.v.s. vår kunskap om världen fungerar inte som regelrätta spegelbilder av verkligheten utan är en produkt av våra sätt att kategorisera världen, en kategorisering som sker bl.a. via språket. 2. Historisk och kulturell specificitet vår syn på och kunskap om världen är alltid historiskt och kulturellt präglat, vilket innebär att kunskaper är specifika i en viss historisk och kulturell kontext och därmed möjliga att förändra. 3. Samband mellan kunskap och andra sociala processer vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer, kunskap frambringas således genom att vi människor gemensamt, i social interaktion, bygger upp sanningar och kämpar om vad som är sant och falskt. 4. Samband mellan kunskap och social handling i en bestämd världsbild blir några former av handling naturliga och andra otänkbara, olika sociala världsbilder leder därmed till olika sociala handlingar. För att, på ett mycket förenklat och övergripande sätt, sammanfatta de socialkonstruktivistiska antaganden som ligger till grund för det diskursanalytiska angreppssättet kan man säga att de uttrycker en övertygelse om att verkligheten är socialt 9

10 konstruerad och kulturellt och historiskt tidsbunden. Diskursanalys är således ett angreppssätt inom socialkonstruktivismen som används för att utreda hur denna verklighet skapas. 8 Diskursanalys Den diskursanalys som jag har valt att använda förutsätter alltså ett socialkonstruktivistiskt tänkande eftersom metoden bygger på poststrukturalistiska språkteorier vars grundfilosofi är att människans tillträde till verkligheten alltid går genom språket. 9 Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet representationerna bidrar till att skapa den.. Verkligheten får enligt poststrukturalister betydelse genom att språket struktureras i särskilda mönster eller diskurser som skapas i en viss historisk och kulturell kontext. Detta ska inte förstås som att den fysiska världen inte existerar, men den får bara betydelse genom diskurs. 10 Michael Foucault var den som på allvar utvecklade diskursanalysen såväl teoretiskt som metodologiskt och han har därför kommit att bli en central gestalt inom det diskursanalytiska fältet. Foucault betraktar, något förenklat, diskurs som en mängd utsagor som tillsammans uttrycker en bestämd föreställning om världen. Han menar vidare att diskurser existerar genom diskursiva praktiker; vetenskapernas specifika tillvägagångssätt för att producera och uttrycka kunskap om sina objekt är ett sådant exempel, inom vilka olika diskurser konkurrerar om att vara den dominerande. Diskurser är på så sätt nära förbundna med makt, eftersom de dominerande, ofta benämnda som hegemoniska, diskurserna alltid tränger undan andra diskurser vilket betyder att vissa föreställningar om världen i en viss historisk period blir normerande medan andra ses som avvikande och marginaliseras Marianne Whinter Jorgensen & Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod (2000), s Winther Jørgensen och Phillips uppfattar socialkonstruktivism som en bredare kategori som poststrukturalismen är en del av. De menar vidare att de socialkonstruktivistiska diskursanalytiska angreppssätten är en teoretisk och metodisk helhet som inte går att nonchalera, man är tvungen att acceptera de grundläggande filosofiska premisserna för att överhuvudtaget kunna använda sig av metodologin. Ibid, s Ibid, s I Sexualitetens Historia: Viljan att veta (1984) uppmärksammar t.ex. Foucault den västerländska sexualitetens vetskap, scientia sexualis som en vetenskaplig diskurs som format talet om könet i det västerländska samhället. Genom dess vetenskapliga, d.v.s. allsmäktigt sanningsproducerande, legitimitet har denna sexualitetens vetskap kommit att dominera vår uppfattning om könet och trängt undan andra motdiskurser som utmanat dess hegemoni. Detta visar sig bl.a. genom att kvinnors sexualitet via strategiska sexualpolitiska system kring sekelskiftet 1900 hysteriserades och begränsades till att enbart omfatta dess reproduktiva funktion eller hur begreppet homosexualitet under ungefär samma period uppfanns som ett led i psykiatriseringen av den perversa njutningen. Den hegemoniska sexualitetsdiskursens klassificeringar bekräftade alltså det normala genom att definiera det avvikande och onormala i termer av perversion och hysteri. 0

11 Även om det grundläggande målet med diskursanalys är att klarlägga hur omvärlden framställs, och vilka sociala konsekvenser det får, finns det ändå ett flertal olika angreppssätt inom det diskursanalytiska fältet som skiljer sig åt bl.a. i synen på diskurens roll i konstituerandet av världen. 12 Jag har valt att utgå från den kritiska diskursanalys som Fairclough utarbetat eftersom den är av ideologisk karaktär, vilket gör den särskilt användbar i feministiska studier. Nedan presenteras det teoretiska ramverk som Faircloughs kritiska diskursanalys tillhandahåller. Faircloughs kritiska diskursanalys Den teoretiker som främst brukar kopplas till den kritiska diskursanalysen är Norman Fairclough, vars diskurskritiska modell är starkt influerad av Foucaults diskursteorier. De centrala tankegångarna i Faircloughs modell är att diskurs är en form av social praktik som både konstituerar och konstitueras av den sociala världen, d.v.s. diskurs står i ett dialektiskt förhållande till andra sociala dimensioner. Vidare menar Fairclough att diskursiva praktiker inom vilka skapandet och mottagandet av texter sker fungerar ideologiskt på så sätt att de bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper, exempelvis mellan kvinnor och män eller sociala klasser. Syftet med den kritiska diskursanalysen är således att synliggöra den diskursiva praktikens ideologiska roll i och med dess upprätthållande av ojämlika maktstrukturer för att så småningom kunna bidra till social förändring och därmed ett mer jämlikt samhälle. Detta åstadkommer man enligt Fairclough genom att göra en konkret lingvistisk textanalys av språkbruket inom en viss diskursiv praktik som sedan skall relateras till den sociala praktiken och samhället i stort. Den kritiska diskursanalysen fokuserar alltså inte enbart på textens lingvistiska uppbyggnad utan även på de diskursiva och sociokulturella praktiker som är involverade vid tillkomsten och mottagandet av texten. Fairclough har utarbetat en tredimensionell modell som kan användas som en analytisk ram vid empirisk forskning om kommunikation och samhälle. Denna modell innebär att varje fall av språkbruk är en kommunikativ händelse som har tre dimensioner: det är en text (tal, skrift, bild eller en blandning av text och bild); det är en diskursiv praktik (de produktions- och 12 Några angreppssätt skiljer mellan diskursiv praktik och annan social praktik, så att diskursbegreppet reserveras för text, tal och andra semiotiska system som exempelvis gester och mode. Utifrån dessa synsätt ingår den diskursiva praktiken i ett dialektiskt samspel med andra sociala praktiker, de konstituerar varandra ömsesidigt. Andra angreppssätt menar att alla praktiker är diskursiva, således är diskursen fullständigt konstituerande för vår värld. Whinter Jorgensen & Phillips, s. 25 1

12 konsumtionsprocesser som är förbundna med texten och som fungerar som en länk mellan texten och den sociala praktiken); det är en social praktik (den diskursiva praktikens konkreta ideologiska, politiska och sociala konsekvenser). Fairclough menar att det är i analysen av förhållandet mellan diskursiv praktik och den bredare sociala praktiken som forskaren kan finna svar på sina frågor inom den kritiska diskursanalysen. Vilka ideologiska, politiska och sociala konsekvenser får den diskursiva praktiken i den bredare sociala praktiken? Reproducerar den redan existerande diskursordningar som bidrar till att förstärka rådande maktstrukturer eller kan man urskilja en förändring i diskursordningen som i sin tur bidrar med att skapa social förändring? Den kritiska diskursanalysen är alltså kritisk i den mening att den ser det som sin uppgift att klarlägga den diskursiva praktikens roll i upprätthållandet av den sociala värld, inklusive sociala relationer, som innebär ojämlika maktförhållanden.. 13 Feministisk positionering Att uppsatsens övergripande utgångspunkt är feministisk innebär att jag har en feministisk övertygelse om att mäns och kvinnors könstillhörigheter har en nära koppling till makt och att denna makt främst är knuten till det manliga könet. Men det betyder också att jag använder mig av ett specifikt feministiskt perspektiv för att synliggöra dessa maktstrukturer. Nedan presenterar jag först min egen syn på kunskap och kunskapsproduktion, för att därefter lyfta fram det feministiska perspektiv som används i diskursanalysen. Jag avslutar kapitlet med en kort diskussion om den feministiska forskningens kön/genusdistinktion och fastslår vilket begrepp jag själv har valt att använda mig av i detta arbete. Situerad kunskap och stark objektivitet Feministisk vetenskapskritik har ifrågasatt den positivistiska, tillika manligt producerade, vetenskapstraditionens kunskapsteori och framhållit andra sätt att se på vetenskap och forskning. Jag anser att det som feministisk forskare inom det teknikvetenskapliga fältet är viktigt, om inte nödvändigt, att på något sätt förhålla sig till denna vetenskapskritik för att inte 13 Winther Jørgensen & Phillips, s. 69 2

13 riskera att anamma en vetenskapssyn som enbart bygger på en liten grupp privilegierade vita mäns erfarenheter. Min kunskapssyn tar avstånd från den traditionella vetenskapssynen. Jag har istället inspirerats av Donna Haraways syn på kunskap som situerad ( situated knowledges ) och Sandra Hardings teori om forskarsubjektets nödvändiga positionering ( strong objectivity ). Donna Haraway har på ett radikalt sätt omformulerat vetenskapsfrågan. Hon talar om feministisk objektivitet som ett alternativ till den traditionella objektiva vetenskapen när hon föreslår en feministisk objektivitetsdoktrin som inte utger sig för att vara oskyldig utan som tar hänsyn till att vår kunskapsproduktion alltid är just en tolkande, kritisk och partiell process. Haraway kallar denna feministiska objektivitet för situated knowledges, eller situerade kunskaper, eftersom alla slags kunskapsberättelser alltid är en manifestation av partiella perspektiv, det kan aldrig finnas en berättelse som förklarar allting. All kunskap är därför situerad, eller lokaliserad, i tid och rum. The only way to find a larger vision is to be somewhere in particular. 14 I likhet med Harding förkastar jag också den objektiva vetenskapens föreställning om forskarsubjektets, i relation till forskningsobjektet, oskyldiga position. Min egen orena, d.v.s. socialt och kulturellt präglade, position som forskare påverkar i allra högsta grad mitt val av teorier och metoder såväl som själva forskningsförfarandet. Just därför är det viktigt att som forskare reflektera över sina egna sociala identiteter eller grupptillhörigheter och synliggöra dem i forskningsprocessen, Harding talar om att positionera sig: That is, the class, race, culture and gender assumptions, beliefs, and behaviors of the researcher her/himself must be placed within the frame of the picture that she/he attempts to paint. 15. Jag tolkar Hardings begrepp strong objectivity som ett sätt för forskaren att via en tydlig positionering istället stärka standarden för objektivitet eftersom detta förhindrar att forskarens socialt och kulturellt präglade förförståelser obemärkt blir en del av den objektiva forskningen. Genom att synliggöra, istället för att mörka och osynliggöra, dessa förförståelser erkänner forskaren sig som en del i kunskapsproduktionen och bör därför, enligt Harding, också själv utsättas för granskning: the beliefs and behaviors of the researcher are part of the empirical evidence for (or against) the claims advanced in the results of 14 Donna Haraway, Situated knowledges: The science question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective (Feminist Studies, 1998), s Sandra Harding, Feminism and methodology: social science issues (1987), s. 9 3

14 research. This evidence too must be open to critical scrunity no less than what is traditionally defined as relevant evidence. (kursivering i original) 16 Ingen av dessa teoretiker förkastar alltså objektivitetsbegreppet som sådant, det de förkastar är snarare den traditionella vetenskapens positivistiska uppfattning om objektivitet. Även om Haraway och Harding skiljer sig åt i många avseenden kan deras gemensamma övertygelse ändå sägas vara att forskaren bör ha ett kritiskt förhållningssätt till sin egen forskning därför att all kunskap är förkroppsligad och situerad. En sådan syn på kunskap förknippas ofta med relativism, något som Haraway motsätter sig när hon menar att relativismen, lika fullt som universalismen, är ett gudatrick : Relativism is a way of being nowhere while claiming to be everywhere equally.. 17 En annan kritik mot främst Harding är att en alltför tydlig positionering omöjliggör en opartisk eller objektiv forskning. Jag hävdar, i likhet med Harding, att forskningen snarare blir mindre partisk och mer objektiv när forskarsubjektet blir tydligt närvarande i forskningsprocessen. Forskaren ska inte använda denna delaktighet i kunskapsproduktionen som en ursäkt för att kunna uttrycka partiska föreställningar utan har ett desto större krav på sig att visa att slutsatser och resultat också är vetenskapligt förankrade, och inte bara ett resultat av forskarens socialt och kulturellt präglade förförståelser. Genom att, som Haraway, se på kunskap som situerad undviker man dessutom att dra generaliserande, och därigenom lätt hänt universaliserande, slutsatser om sina forskningsresultat. Som Elovaara uttrycker det: I do not have to tell the whole world, from a perspective of nowhere. ( ) The story is mine, I tell it through my body and my experiences; the only way of telling is to be somewhere in particular.. 18 Feministisk diskursanalys Fairclough menar att den kritiska diskursanalysen, som ju är ideologisk till sin karaktär, måste kompletteras med någon form av sociologisk teori för att kunna kopplas till de specifika samhälleliga maktstrukturer som den ämnar undersöka. 19 Då samhället är uppbyggt kring en, i många fall dold, könsmaktsordning som innebär att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp, är det denna rådande maktstruktur som jag med hjälp av den kritiska diskursanalysen vill synliggöra och problematisera. Detta sker utifrån en övertygelse om att det finns en social aspekt av det biologiska könet som ligger till grund för denna 16 Harding 1987, s Haraway, s. 18 Pirjo Elovaara, Heterogeneous hybrids: information technology in texts and practices (2001), s Whinter Jorgensen och Phillips, s

15 könsmaktsordning, d.v.s. mäns strukturella överordning, liksom kvinnors underordning, baseras på socialt och kulturellt konstruerade föreställningar om det biologiska könet. När jag hädanefter hänvisar till den sociala konstruktionen av det biologiska könet använder jag enbart ordet kön. Det finns ett flertal feministiska teorier som uppehåller sig kring frågan om hur kön konstrueras i samhället, jag har använt mig av Hardings teori om hur könskonstruktioner kan identifieras på flera nivåer eftersom den på ett fördelaktigt sätt kan kombineras med just den kritiska diskursanalysen. Harding menar att könskonstruktioner kan förstås utifrån tre olika nivåer som interagerar med varandra. På en symbolisk nivå skapas kön genom dikotoma föreställningar om manligt och kvinnligt som uttrycks via språket i tal, text och bild. Den strukturella nivån kan sägas vara det konkreta resultatet av det symboliska könets egenskaper, d.v.s. föreställningen om att teknik är manligt har lett till att tekniska yrken och utbildningar är mansdominerade. Hur män och kvinnor som skilda grupper behandlas eller agerar i samhället är exempel på hur kön skapas strukturellt. På den individuella nivån skapas kön dels genom att individen internaliserar omgivningens etablerade föreställningar om manligt och kvinnligt och dels utifrån egna erfarenheter av kön, exempelvis kan vissa kvinnors teknikrädsla bero på den symboliska kopplingen mellan män och teknik. 20 Jag kommer att i huvudsak uppehålla mig kring den symboliska respektive strukturella nivån i min analys av hur mediala diskurser om teknik och kön påverkar könsmaktsstrukturer i informationssamhället Sverige. När könsteoretiska analyser läggs på strukturell nivå och har sin utgångspunkt i ett s.k. underifrånperspektiv 21 talar man ofta om kvinnor och män som om de vore heterogena grupper. Detta medför vissa problem eftersom man naturligtvis inte kan hävda att alla kvinnor har exakt samma gemensamma erfarenhet av att vara förtryckta eller att alla män är förtryckare, något som postmoderna kritiker flitigt har uppmärksammat. Vi är inte bara kvinnor eller män utan har en mängd olika sociala identiteter som avgör vilka erfarenheter som präglar våra liv, exempelvis ålder, klass, etnicitet och sexualitet. Ett annat problem med att tala om kvinnor och män på en strukturell nivå är att man riskerar att 20 Sandra Harding, The science question in feminism (1986) 21 Med underifrånperspektiv menas att man utgår från kvinnors individuella och/eller gemensamma erfarenheter av att befinna sig i underläge gentemot det manliga könet. Detta är det grundläggande antagandet hos de flesta feministiska ståndpunktsteoretiker. Jeanette Hagerström, Utmaningar i feministisk teori (Mer än bara kvinnor och män, 2003), s

16 reproducera föreställningar om kvinnor som svaga och män som starka. Trots dessa insikter har jag ändå valt att lägga min analys på en strukturell nivå, eftersom detta på ett effektivt sätt synliggör den könsmaktsordning som finns. Jag har dessutom inte tagit hänsyn till andra sociala kategorier som skulle kunna vara intressanta i sammanhanget, t.ex. ålder, då detta skulle kräva en helt annan form av analysmetod. Kön/genusdistinktionen När begreppet gender, som myntades av Robert Stoller, började användas av angloamerikanska feminister på 1970-talet anammade man också, den då oproblematiska, distinktionen sex/gender eller kön/genus. Kön var något givet och naturligt, som inte behövde problematiseras, medan genus uppfattades som den sociala och kulturella aspekten av kön. Denna skarpa distinktion har sedan 1990-talet varit föremål för intensiva diskussioner där den kritiserats hårt för att bl.a. vara deterministisk. Det är dock viktigt att understryka att den analytiska distinktionen kön/genus har varit nog så betydelsefull, om inte nödvändig, för den feministiska forskningens framväxt. Genom användningen av ett genusbegrepp helt frikopplat från det biologiska könet, har feminister på ett mer slagkraftigt sätt kunnat synliggöra kvinnors underordning som en icke biologiskt knuten, och därmed bestående, företeelse utan som en föränderlig social position. Men även om genusbegreppets förespråkare har haft som mål att motarbeta biologisk determinism har de, enligt poststrukturalistiska könsteoretiker som t.ex. Haraway och Butler, ändå inte kunnat frigöra sig från en sådan förståelse eftersom den sociala konstruktionen av kön ju definieras i opposition till det biologiska, av naturen givna, könet. Poststrukturalisterna motsätter sig kön-genusdistinktionen eftersom den bygger på den västerländska idétraditionens tänkande i dikotomier: kropp/själ, känsla/förnuft, natur/kultur, kön/genus. De förkastar denna bild av kön som en essens, som det passiva materialet för genus, och hävdar att könet och kroppen har betydelse för det vi kallar genus, d.v.s. för hur det är att vara man och kvinna i social mening. Exakt vilken betydelse kroppen och könet tillmäts för konstruerandet av genus varierar hos olika poststrukturalister, liksom vilket begrepp som bäst lämpar sig att använda för att beskriva denna konstruktion Butler har t.ex. valt att behålla genusbegreppet, men i bemärkelsen att det inte finns något prediskursivt kön som står i opposition till genus, även könet och kroppen är konstruerat. Feministiska filosofer som Heinämaa och Moi menar att däremot att begreppet genus, trots all dekonstruktion av kön/genusdistinktionen, innebär att dualismer som kropp/själ, natur/kultur fortsätter att styra vårt tänkande och att begreppet därför bör överges. Eva Gothlin, Kön eller genus? (1999) och Åsa Carlson. Kön, kropp och konstruktion (2001) 6

17 Jag ansluter mig till de poststrukturalister som anser att kroppen har viss betydelse för genus, även om jag inte är riktigt klar över exakt vilken (detta kräver i sig en teoretisk utredning som är utom räckhåll för denna uppsats). I denna uppsats använder jag ändå begreppet kön synonymt med den allmänt vedertagna förståelsen av genus, d.v.s. som sociala och kulturella tolkningar av kön. Fördelen med att använda begreppet kön, i konstruktivistisk mening, framför genus är att distinktionen mellan kön/natur och genus/kultur luckras upp och forskaren kan undkomma ett anammande av den vedertagna objektiva epistemologin vars grundtaganden bygger på just en sådan binär uppdelning. Nackdelen är att det lätt kan missuppfattas och likställas med biologiskt kön. Jag har också genomgående valt att använda termerna feminist/feministiska teorier/feministisk forskning istället för könsteoretiker/könsteorier/könsteoretisk forskning då jag vill hävda att detta är ett sätt att positionera sig. Feministisk forskning har en tydligare politisk klang än det neutrala könsforskning. 7

18 Material och metod I detta kapitel kommer jag att presentera det empiriska materialet som ligger till grund för den diskursanalytiska metod som jag har valt att tillämpa på mitt material, följt av en beskrivning av det konkreta metodologiska tillvägagångssättet. Jag börjar med att redovisa material och materialinsamling samt tillvägagångssätt vid urval och avgränsning av materialet. Därefter redogör jag för den kritiska diskursanalysen som metod samt förklarar hur jag själv har valt att använda mig av den i denna uppsats. Kapitlet avslutas med en kort reflektion över urval och avgränsning. Materialbeskrivning Det empiriska materialet som ligger till grund för diskursanalysen är ett urval av ett betydligt större material som har samlats in och bearbetats inom forskningsprojektet Könsrelationer och arbetsförhållanden i ICT-branschen. 23 Här kommer jag först att kort presentera hur forskarna inom projektet har gått tillväga för att samla in detta material och därefter redogör jag för mitt eget tillvägagångssätt för att utifrån detta grundmaterial urskilja artiklar som handlar om teknik och kön. Det ursprungliga materialet utgörs av artiklar om kvinnor och IT som mellan perioden januari 1994 och december 2004 figurerat i tidningsmedierna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Computer Sweden. I databasen Presstext finns samtliga artiklar publicerade i DN sedan 1994, i Mediearkivet finns SvD:s och AB:s artiklar från samma år och CS har ett eget arkiv utlagt på nätet. 24 I dessa tre arkiv genomfördes med orden kvin* och IT sökningar av artiklar från perioden januari 1994 till december Sökningarna genererade drygt artikelträffar. Träffarna på sökordet kvinn* gällde som avsett kvinna, kvinnor, eller kvinnlig. En hel del av träffarna på sökordet IT refererade dock inte till det avsedda informationsteknik, utan t.ex. till post-it lappar, eller, och oftare till it i 23 Könsrelationer och arbetsförhållanden i ICT-branschen, [Gender Relations and Working Conditions in the ICT sector]. Forskningsprojekt finansierat från FAS. Projektledare: Docent Martha Blomqvist, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. 24 Mediearkivet innehåller även artiklar från CS, men med början från först 2001.

19 engelska sångtexter som i It s a man s world eller i It s raining men. Dessa artiklar uteslöts efter en första genomgång. Övriga artiklar trycktes ut för en noggrannare läsning och efter denna läsning uteslöts även artiklar där IT och kvinn förekom i olika sammanhang, helt utan relation. I kvarvarande artiklar fanns en förbindelse mellan IT och kvinn* på så sätt att de diskuteras i ett sammanhang och det är dessa artiklar som utgör det empiriska underlaget för undersökningen. Med hjälp av Kenneth Burkes dramatiska pentad 25 som analysmetod har artiklarnas innehåll sedan sammanfattats på ett överskådligt sätt. Den konkreta tillvägagångssättet har varit att med pentadens begrepp försöka fånga artiklarnas innehåll vad gäller kön och IT, vilket innebär att man i var och en av artiklarna har identifierat en agent, en akt, en scen, en metod och ett utfall. Då många artiklar innehöll mer än en utsaga har det utifrån de 1280 artiklarna kodats 3026 utsagor enligt pentaden. Artiklarna och utsagorna har även delats upp beroende på artikelkälla och det är de artiklar och utsagor som har forskning som källa som jag har valt att använda som material. 26 Genom att gå igenom forskningsprojektets sammanfattningar av de utsagor och artiklar i respektive tidning som har forskning som källa har jag försökt att identifiera de artiklar och utsagor som innehåller någon form av ordet teknik. Då jag i materialinsamlingen utgått från sammanfattningarna av utsagor och artiklar utan att själv ha läst artiklarna kan antalet funna artiklar innehållandes ordet teknik naturligtvis inte anses vara representativt för hela materialet. Jag har dock genom detta sätt funnit ett lagom stort material att applicera min diskursanalys på. Efter ett antal urvalsprocesser, som kommer att presenteras under avsnittet urval och avgränsning, består materialet som ligger till grund för diskursanalysen av 27 artiklar och ca 64 utsagor. Metodbeskrivning Jag har låtit mig inspireras av Faircloughs kritiska diskursanalysmetod i mitt försök att koppla mediernas språkbruk till rådande maktstrukturer i samhället. Det innebär att Faircloughs tredimensionella analysmetod har legat till grund för den övergripande struktureringen av analysen i delarna; diskursiv praktik, textanalys och social praktik. Men istället för att 25 Den dramatistiska pentaden består av begreppen akt (act), scen (scene), aktör (agent), medel (agency) och mål (purpose). Den utgör en metod för analys och kritik av text, och erbjuder ett instrument för systematisk analys av situationer, påståenden eller händelseförlopp. Martha Blomqvist, under publicering Ibid. 9

20 analysera varje text för sig utifrån de tre analysdelarna har jag valt att se texterna som en helhet. Det innebär att textanalysen inte kommer att vara särskilt detaljerad, mitt intresse ligger snarare i att identifiera och analysera de diskursiva mönster som framträder i texterna. Med diskursiva mönster åsyftar jag förekomsten av återkommande och särskilt utmärkande diskurser i texten och diskurs definierar jag som en av forskaren inringad och analyserad samtalsordning i linje med någon typ av perspektiv. Den diskursiva textanalys som jag ämnar genomföra syftar alltså till att upptäcka en del av textens bakomliggande diskursiva antaganden, Mats Börjesson sammanfattar väl mina ambitioner: Diskursanalysen gör det möjligt att se det märkvärdiga i något som framstår som naturligt. Ingen text kan uttrycka allt utan vilar på en rad outtalade förutsättningar, men i en diskursanalys läser man inte texterna för att undersöka vad författaren vill säga, utan man granskar dem för att undersöka vad de underförstår, omöjliggör, respektive implicerar. 27 Mina ambitioner är inte, och kan omöjligen vara, att ge en heltäckande bild av samtliga diskurser som framträder i texten. Poängen med diskursanalysen är snarare att jag, genom att fokusera på de diskurser som jag anser vara särskilt framträdande i texten, ämnar synliggöra en del av de föreställningar eller diskursiva antaganden som är inbyggda i texten men som inte alltid är direkt märkbara för läsaren då de i regel uppfattas som regelrätta beskrivningar av verkligheten. Man kan uttrycka det som att jag bidrar till att öppna upp ögonen för läsaren eller tillhandahåller alternativa bilder av verkligheten som av läsaren annars kanske inte skulle ha uppmärksammats. I enlighet med Faircloughs tredimensionella analysmetod har jag rent praktiskt gått till väga så att jag först har analyserat den diskursiva praktik inom vilken mediernas artiklar om teknik och kön produceras och konsumeras. Fokus har legat på att redogöra för de produktionsvillkor som råder kring skapandet av texterna och diskutera hur mediernas roll som verklighetsförmedlare och det faktum att alla artiklar har forskning som källa kan påverka mediernas verklighetsbeskrivningar. Då artiklarna i regel består av flera utsagor är det dessa utsagor som har legat till grund för identifieringen av de diskurser om teknik och kön som jag, i enlighet med metodbeskrivningen ovan, har uppfattat som särskilt utmärkande. Textanalysen har därefter strukturerats utifrån de olika diskurser som jag funnit att utsagorna bygger på och diskurserna har i analysen exemplifierats med utvalda citat som väl sammanfattar deras ideologi. Då diskurser alltid befinner sig i konflikt med andra diskurser i kampen om att vara betydelsebärande har jag även ägnat de sista sidorna i kapitlet åt att diskutera relationen 27 Mats Börjesson, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok (2003), s. 185

21 mellan de olika diskurserna, s.k. interdiskursivitet. I analysen av den sociala praktiken har jag slutligen bundit samman dessa tre analysdelar för att undersöka vilka ideologiska, politiska och sociala konsekvenser den diskursiva praktiken får i den bredare sociala praktiken, som i detta fall utgörs av informationssamhället Sverige. Med andra ord har mitt syfte i detta avslutande kapitel varit att utreda hur mediernas konstruktioner av teknik och kön, utifrån mediernas roll som verklighetsförmedlare, påverkar kvinnor och män i informationssamhället Sverige. Reproducerar medierna redan existerande diskursordningar som bidrar till att förstärka rådande maktstrukturer eller kan man urskilja en förändring i diskursordningen som i sin tur bidrar med att skapa social förändring? Urval och avgränsning Då materialet efter materialinsamlingen visade sig vara alltför omfattande valde jag att begränsa mig till tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet eftersom de som kommersiella dagstidningar och nyhetsmedier borde ha ungefär liknande produktionsvillkor. Den tidning som uteslöts, Computer Sweden, skiljer sig från de andra tidningarna genom att ha en medveten nisch som IT-tidning vilket troligen innebär att den når en annan typ av konsumenter än de övriga tidningarna. Vid närmare läsning av artiklarna sållade jag ut ett tiotal artiklar som inte handlade specifikt om teknik och kön. Därefter försökte jag identifiera utsagor i artiklarna som skulle komma att ligga till grund för analysen. Identifieringen av utsagor blev ett svårare projekt än jag hade trott, då det är svårt att exakt avgöra var en utsaga börjar och slutar. Detta kom att bli ett än större problem när det gällde avgränsningen av diskurser. Det är svårt att avgöra gränser för vad som ska betraktas som diskurs men även att fixera gränsen mellan en diskurs och nästa diskurs. Ibland kan man få uppfattningen om att vad som helst på alla möjliga nivåer kan vara en diskurs och eftersom diskurser alltid är invävda i varandra kan det även vara problematiskt att urskilja dem från varandra. I enlighet med den definition av diskurs som nämnts tidigare, att det är en av forskaren inringad samtalsordning i linje med någon typ av perspektiv, har jag dock urskiljt ett antal diskurser som uttrycker olika perspektiv på relationen mellan teknik och kön. När man på detta sätt ser avgränsningen av diskurser som en analytisk operation betyder det att man ansluter sig till en uppfattning om att diskurser är något som man som forskare konstruerar snarare än något som redan finns avgränsat i verkligheten och som man i

22 sin forskning endast är ute efter att klarlägga och beskriva. 28 Denna insikt medför naturligtvis att man som forskare måste vara tydlig med att den kunskap man producerar i sig är en av forskaren skapad berättelse, och en av flera berättelser som existerar sida vid sida. 28 Whinter Jorgensen & Phillips, s. 137