Medieplaneringskurs för barn- och ungdomsbibliotek i Norrbotten

Transkript

1 Medieplaneringskurs för barn- och ungdomsbibliotek i Norrbotten Anteckningar från Seminarium 2 Datum: Plats: Hoppesalen LTU samt Teknikens hus Deltagare: Arvidsjaur: Elisabet Andersson och Inger Mäkimaa, Boden: Camilla Andersson, Ulrika Blomkvist och Ann-Kristin Kohkoinen, Haparanda: Kristina Ström, Kalix: Ewy Nilsson, Luleå: Rose-Marie, Elvelin, Liz ten Hoeve, Lars Kostet och Birgitta Kostet-Öhgren, samt kursansvariga: Kristina Sandström, Ulla Adolfsson och Birgitta Markusson. Redovisning av uppgiften Inför dagens seminarium hade deltagarna skickat in uppgiften vilken var att ta fram barn- och ungdomsbibliotekets verksamhetsinriktning och omvärldsbevakning utifrån frågeställningar kring: uppdrag och målformuleringar för barnbiblioteket (styrdokument), användarnas behov, konkurrenter, barn- och ungdomsbiblioteket i relation till det övriga biblioteket, verksamhetsidé. Se uppgift 1 på bloggen Varje bibliotek fick 5 minuter att redovisa de delar som de fått i uppdrag att berätta om. Sedan fick kompisbiblioteket ställa de frågor som de hade förberett. Det blev många intressanta diskussioner. Här är några av frågorna vi samtalade kring: Bodes stadsbibliotek: a) Konkurrens. Idag finns ert bibliotek i en galleria, hur upplever ni detta? Har det förändrat förutsättningarna och verksamheten? Och i så fall, hur? b) Målgruppen år. Hur påverkas den av att biblioteket finns i gallerian? c) Ser ni förändringar i barnfamiljernas besök (i och med att biblioteket är i gallerian)? Bodens bokbuss: a) Hur upplever du bokbussens roll som kompletterande funktion/ersättning till skolbiblioteken? b) Du skriver att ni är främst till för nöjesläsning och faktalitteratur inom efterfrågade områden, hur har man kommit fram till detta? c) Hur upplever du otydligheten i ert uppdrag/avsaknaden av ett uppdrag för bokbussen?

2 Gammelstad: a) Upplevelsen av ett biblioteksbesök tvång eller inspirerande. Vad är det som gör att besöket upplevs som ett tvång? Hur kan vi ändra den upplevelsen? Fundera kring lärarens bemötande av barnen samt bibliotekspersonalens bemötande av barnen. b) För personalen verkar läslusten vara viktig, men i praktiken blir man ett instrumentellt verktyg. Hur upplever bibliotekspersonalen detta? Haparanda: a) Vem har formulerat verksamhetsmålen? På viken nivå är de antagna (gäller både övergripande mål och verksamhetsnivå)? b) Beskriv upplevelsen av att vara kommunens vardagsrum kontra att vara en viktig funktion till skolverksamheten. c) Hur har ni kommit fram till att läsning och läsinlärning är en viktig del av verksamheten? Jokkmokk: a) I biblioteksplanen framgår att skolbiblioteken ska vara skolans ansvar. Fungerar det så i praktiken? b) Hur arbetar ni för att biblioteket ska vara ett "fritidsbibliotek" och för att våra "grundteser" inspirerande, berikande, möten och paus märks i verksamheten? Kalix: a) Redogör kort för politikernas måldokument. b) Hur löser ni politikernas uppdrag att träffa barnen både på skol- och fritid - tidsmässigt och verksamhetsmässigt? Arvidsjaur: a) Kulturläroplanen. Har det kommit någon för 2010 eller finns det något utkast till den? Redovisa i så fall i stora drag dess innehåll. b) Hur skiljer ni på de olika roller som det väl kan innebära att skolan står för 50% av Elisabets tjänst och Inger servar skolan genom att ta emot högstadiegrupper? Hur räcker tiden till att uppfylla målet att biblioteket ska fungera som vardagsrum, och hur ser mediebeståndet ut för att tillfredställa båda uppdragen? Luleå SB: a) Redogör kort för verksamhetsuppdraget. b) Redovisa uträkningarna avseende bemanningen. c) Hur möter ni de behov som finns utifrån förutsättningarna (t ex bemanning och utgångspunkten i barnperspektivet).

3 Vi avslutade med att fånga in några övergripande områden som dykt upp i de inskickade uppgifterna: a) Bemanning: i flera av inlämningsuppgifterna ser man att barn- och ungdomsverksamheten inte är prioriterad vad gäller resursfördelning av personal, trots att styrdokumenten prioriterar dessa målgrupper. Tittar man närmare på arbetstimmar istället för antal tjänster blir det en tydligare och, i vår mening, mer konkret bild av hur många personaltimmarna som totalt läggs på barn- och ungdomsverksamheten. Vi kom fram till att man kan: 1. konstatera detta och utforma handlingsplanen därefter, eller 2. ta upp detta för diskussion med målsättning att öka antalet arbetstimmar. b) Statistik (målgrupper och befolkningsstruktur): omvärldsbevakning är ett viktigt redskap för att kunna formulera inriktning för barn- och ungdomsverksamheten, och tittar man lite närmare på de siffror som finns att tillgå kan man få mycket kunskap om t. ex. målgrupperna. Kristina gav exempel från Luleå SB där befolkningsstrukturerna visade att om man räknar centrala stan som upptagningsområdet så finns det fler skolbarn där än barn på fritiden, vilket är intressant för dem att veta eftersom deras verksamhet är inriktad för barn på fritiden. c) Bemötande barn/vux: i de inlämnande uppgifterna ges olika uppfattningar om vuxna och barn/ungdom kräver olika bemötande. Några menar att det inte är någon skillnad i hur man ska bemöta vuxna resp. barn/ungdom. Andra menar att det kräver olika sätt att arbeta. Det här är en intressant och viktig fråga som bör diskuteras mera på varje bibliotek. Vad innebär bemötande egentligen? Kravet att alla ska behandlas lika, är det samma sak som att alla ska få samma bemötande? d) Behov barn/vux: Har barn och/eller ungdomar särkskilda eller andra behov som biblioteksanvändare och vilka krav ställer det på lokaler, medieinköp och personalresurser? Något att diskutera och som hänger ihop med frågan om bemötande. e) Koppling mål-handling: Finns en röd tråd mellan uppdraget och vad vi gör i verksamheten? Behövs en tydligare koppling mellan verksamhetsmål och handlingsplan? Ett sätt är att börja med att ta fram en lista över vad man gör under exempelvis ett versamhetsår för barn resp. ungdomar för att få en överblick. Därefter går man igenom och diskuterar varje aktivitet/handling och kopplar det till de övergripande målen. Gör vi rätt saker? Det som inte har en direkt koppling till målen, ska de fortfarande utföras? f) Ungdomarna var hamnar de?: Barn är i fokus för arbetet medan ungdomarna är en målgrupp som alla brottas med, något vi talade om på Barnmötet i Boden och som eventuellt kommer att bli tema för nästa barnmöte i Piteå. Ungdomar är en stor grupp av individer med olika behov och intressen, vilket ställer krav på sättet att arbeta för att nå dem. Inger mäkimaa berättade om hennes beslut att arbeta med ungdomar i skolan för att kunna nå ut till alla och visa på att biblioteket finns som ett alternativ. Att erbjuda arrangemang på kvällstid i

4 biblioteket är svårt, något som alla instämde i. Här har vi också utmaningen med nätet som arena och mötesplats. Vilken betydelse har det att biblioteket syns där? g) Barnperspektiv: Hur arbetar vi för att barnperspektivet ska genomsyra allt på barnavdelningen, t ex placering och utseende på skyltar. Teknikens hus hade ju en tanke med sina formuleringar att de skulle gå att förstå av barn i ca 9-årsåldern men också kunna läsas av vuxna. Betyder placeringen av böckerna (t ex med framsidan utåt) mer eller mindre än symbolerna för olika teman? h) Slutligen, en fråga som vi skickade med till gruppen: Är barnbibliotekets uppgift att lära barnen läsa? Något att fundera på till nästa gång. Uppgift till seminarium 3 den 17/2 i Luleå. Ulla och Birgitta gick igenom uppgiften till seminarium 3 som är att formulera medieplanen. De presenterade några verktyg för arbetet och ligger på bloggen under Seminarium 3: 1. En lathund med sammanfattning av olika nyckeltal som är användbara vid medieplanering, och som även innehåller frågor som stöd vid själva formulerandet av medieplanen. 2. Statisikmallar för BOOK-IT är en lathund för att ta fram statistikprofiler i bibliotekssystemet. 3. Kalkylblad för framräkning av nyttjandegrad per avdelning, andel nyförvärv samt andel gallrade. Inlämning av uppgift görs senast den 1/2 genom att mejla den till Birgitta. Sedan får ni instruktioner för redovisning. OBS! Ambitionsnivån sätter deltagarna själva. Uppgiften som ska lämnas in kan vara en medieplan för hela barn- och/eller ungdomsbiblioteket, eller så långt man hinner till seminariet. Har man inte gjort en hel medieplan förut behöver arbetsmetoden jobbas in. Kom ihåg att medieplanen omfattar alla typer av medier, och även nätresurser. Uppgiften är att börja ta fram statistik och nyckeltal för att få en nulägesbild av mediebeståndet, hur det mår och hur det nyttjas. När siffrorna är framtagna tittar man på resp. avdelning (enligt signum eller temaområde om man har den hylluppställningen) och börjar svara på de frågor som finns i andra delen i lathunden om medieplanens delar. Här formulerar man själva handlingsplanen för hur avdelningarna ska utvecklas under den tidsperiod som medieplanen ska gälla. Frågorna i lathunden är alltså själva verktyget för att skissa fram medieplanen som dokument. Titta gärna på Bodens medieplan för att få en bild av hur det kan se ut, länk finns i lathunden eller gå direkt: pdf?Open Medieplanen för barn- och/eller ungdomsverksamheten ska innehålla: 1. Barnbibliotekets verksamhetsinriktning och omvärldsbevakning

5 Detta utgör alltså resultatet av arbetet med frågorna i uppgift 1: ert uppdrag och målformuleringar för barnbiblioteket (styrdokument), användarnas behov, konkurrenter, barn- och ungdomsbiblioteket i relation till det övriga biblioteket, verksamhetsidé. 2. Medieplan för resp. avdelning/temaområde Innehåller: a) nulägesbeskrivning genom att man redovisar de nyckeltal man anser viktiga. Boden tex. redovisar antal exemplar i beståndet, antal utlån, nyttjandegrad, nyförvärv och gallrade. Ålder på bestånd är också intressant ifall man vill jobba med att förändra (= föryngra) det b) ett framåtblickande resonemanget kring hur avd. ska utvecklas. D.v.s. den text som är grunden för hur man ska jobba aktivt med beståndet framöver för att uppnå vissa målsättningar. Adobemöte om nyckeltal onsdag 20/10 kl Om man behöver stöd för framtagandet av statistik i BOOK-IT, hålls ett Adobemöte. Det också bra att vända sig direkt till Ulla i Boden som är expert på att ta fram statistikprofiler i BOOK-IT för olika statistik och nyckeltal. Lästips: Mäta och väga - om statistik och effektivitet på folkbibliotek, 2010 Vi nämnde också boken Mäta och Väga som är skriven av Malin Ögland, Lena Lundgren och Kerstin Wockatz och utgiven av Regionbibliotek Stockholm. Boken distribueras till alla kommunbibliotek och länsbibliotek av dem. Titta närmare på kapitlet om barnverksamheten som är skrivet av Lena Lundgren, konsulent vid Regionbibliotek Stockholm Studiebesök Teknikens hus Vi avslutade dagen med att göra studiebesök på Teknikens hus. Olle Nordberg och Anna Almqvist berättade om tillkomsten av Teknikens hus och om deras nuvarande verksamhet. Se mer på webben om Teknikens hus. Med till besöket fick kursdeltagarna följande frågor att fundera över: Vad vill de erbjuda?, Vilken känsla förmedlar de?, Hur har de gjort för att uppnå det? Något vi tar upp i inledningen av nästa seminarium den 17/2. /Ulla Adolfsson, Kristina Sandström och Birgitta Markusson