18 Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad RS150325

Transkript

1 18 Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad RS Ärendet Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/ Driftnämnden för ambulans diagnostik hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad. Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför både reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera behövs. Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att Godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR Yttrande Arbetsutskottet instämmer i hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till beslut. Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkonoret ( ) Skrivelser DNHS

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret William Hedman Ekonomidirektör Diarienummer Regionstyrelsen Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige beslutar att Godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR Sammanfattning Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/ Driftnämnden för ambulans diagnostik hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad. Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför både reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera behövs. Bakgrund MR som metod har en hög förmåga att särskilja vävnadsstrukturer och vävnadstyper. Genom utvecklingen med MR med olika magnetfältstyrka (mätt i enheten tesla) möjliggörs noggrannare och säkrare diagnostik, vilket krävs i allt större utsträckning inom hälso- och sjukvården. En fördel är att metoden inte medför någon strålning. Genomförd behovsanalys beaktar såväl nuvarande volymsutveckling och kapacitet som bedömt framtida behov av MR i Halland. Övervägande Ett ökande behov av MR kapacitet inom Halland bedöms föreligga och stämmer väl med nationella jämförelser i Nysam där vi ligger något lägre än medianen för MR-undersökningar per 1000 invånare, samtidigt som vi ligger jämförelsevis väl till vad gäller kapacitetsutnyttjande av befintlig utrustning. Övervägande har gjorts huruvida det är mest fördelaktigt att upphandla uppdraget om undersökningar med en 1,5 tesla MR alternativt utföra det i egen regi. Utredningen visar att man ur ett patientsäkerhetsperspektiv behöver såväl 1,5 MR som 3 tesla i egen regi, då typen av undersökningar skiljer något mellan

3 2(2) maskinerna. Utredningen indikerar även en lägre kostnadsbild i egen regi då samordningsvinster ses såväl vid fastighetsanpassning som för drift, varför egen regi bedöms vara sammantaget mest fördelaktigt ur ett helhetsperspektiv. Ekonomiska konsekvenser Reinvesteringsutgiften för 1,5 T MR kamera beräknas till 13 mkr och nyinvesteringsutgiften i för 3 T MR kamera beräknas till 17 mkr. Fastighetsinvesteringar i form av anpassning av fastigheten beräknas uppgå till 20 mkr. Beslut om fastighetsinvesteringen behandlas särskilt i Lokalresursplanen. Driftkostnaden för tillkommande 3 T MR-kamera och fastighetsanpassning inryms inte i dagens prismodell för Röntgen Halland. Dessa ökade driftkostnader bedöms uppgå till 5 mkr (höjning av priser för MR-undersökningar) vilket i sin tur innebär en ökad budget för kunder att köpa MR-undersökningar. Dessa ökade driftkostnader måste beaktas i budgetarbetet för Beslut av fullmäktige Investeringar och reinvesteringar i maskiner och inventarier över 15 mkr ska underställas fullmäktiges beslut. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör Bilaga: Framställan av DNHS samt DNHS , tjänsteskrivelse DNHS MR Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnd Ambulans diagnostik och hälsa

4 (16) MR Region Halland Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Förstudieledare: Tom Lundahl, Områdeschef, Medicinsk diagnostik Gunilla Petersson, Verksamhetsutvecklare, Medicinsk diagnostik MR Region Halland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Redovisning kapacitet Egenskaper för MR De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver de nuvarande Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare MR med olika magnetfältstyrka Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad Omvärldsanalys Samband och beroenden Tillvägagångssätt Rekommendation Tidsram Personella resurser Budget Finansiering Organisation Förvaltnings- och driftsförutsättningar Förslag till beslut Fastställande... 16

5 (16) MR Region Halland Sammanfattning En analys av behovet av MR i Halland. Inventering görs av nuvarande kapacitet, offentlig och privat. Historiska och nuvarande volymer redovisas och framtida behov beskrivs med hänsyn till nya metoder och den medicinska utvecklingen. Hänsyn ska också tas till strålhygien och utrymme för utbildning. Omvärldsanalysen ger en bild av att Halmstad ligger i bakkant vad det gäller MR-utrustning. Man kan klart konstarera att om tillgänglighet, utveckling och en tillfredsställande diagnostisk nivå ska kunna upprätthållas behövs det snarast investeras i två nya MRkameror i Halmstad, varav den ena en 3 Tesla (T). 2. Bakgrund och syfte Röntgen Kungsbacka har en nyinstallerad MR som är på väg mot full kapacitet. Röntgen Varberg har två MR varav den ena har behövt bytas ut under ett antal år, men skjutits på framtiden av ekonomiska skäl. Beslut om reinvestering av en 3 T till Varberg är taget. Den högre magnetfältsstyrkan ger bättre morfologisk och funktionell bild. Röntgen Halmstad har enbart en MR (1,5 T) som är tekniskt avskriven och har svårt att klara tillgänglighet, att kunna utföra de undersökningar dagens sjukvård kräver samt att klara kontinuiteten i produktionen. en genomförs för att kunna vara ett underlag för kommande beslut avseende antal MR i Halland. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tydlig med att stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte ska bli så liten som är rimligt möjligt, samtidigt som det är säkerställt att den önskade diagnostiska informationen erhålls. MR använder magnetfält och radiovågor för undersökning och alltså inte röntgenstrålning eller annan joniserande strålning vilket gör att denna undersökning är att föredra om den ger liknande eller bättre information som en undersökning med strålning. 3. Redovisning kapacitet Nuvarande kapacitet är en 1.5 T med stort gantry (stor tunnel, vilket gör att människor med stort kroppsomfång får

6 (16) MR Region Halland plats och att personer med klaustrofobi upplever mindre obehag i magnettunneln) i Kungsbacka som startade kvartal 1, En 1.5 T i Varberg med full produktion. En 1 T i Varberg med hög produktion men inte full då inte alla undersökningar lämpar sig. En 1,5 T i full produktion i Halmstad som är tekniskt avskriven. Se Bilaga 1. Dessutom finns en privat 1,5 T i Halmstad som endast är konfigurerad för ortopedisk diagnostik. Den privata MR-kameran är ett bra komplement för ortopedisk diagnostik, men ersätter på intet vis MR-diagnostiken på sjukhusen. Utanför Halland i vårt närområde finns i Borås 2 stycken 1,5 T. Ljungby 2 stycken, en 1,5 T och en 3 T. Hässleholm: en 1,5 T med stort gantry. Kristianstad: 2 stycken 1,5 T. Ängelholm: en 1,5 T. Helsingborg 2 st. 1,5 T. Statistik över antal undersökningar per MR-kamera under 2012 i relation till medianen för riket visar att Halland på sina båda 1,5 T-kameror ligger högt över nationell nivå. Se Bilaga 2 och 3. Enligt Nysam utfördes i Halland under MR-undersökningar per 1000 invånare vilket är under medianen för riket. Om vi antar att 45 undersökningar per 1000 invånare är rimligt utifrån att en tredjedel av svenska röntgenenheter ligger på den nivån eller över så skulle det innebära att Region Halland med fem MR-kameror, alltså en mer än idag, skulle ligga jämt med rikets median Egenskaper för MR Mycket hög vävnadskontrast. o Förmåga att särskilja även små vävnadsstrukturer från varandra. o Ofta den enda metod som kan påvisa små tumörförändringar. Ett tydligt exempel på detta är tumörförändringar i hjärnhinnorna. Hög förmåga till vävnadskaraktäristik. o Det finns flera olika sätt att samla in bildmaterialet (genom att variera sättet att skicka in och lyssna av radiosignalerna). o Vävnadernas signalegenskaper förändras på olika sätt vid byte från ett sätt att samla in bildinformationen till ett annat. Kombinationen av de olika svaren för varje vävnadstyp gör att vävnadsegenskaperna kan identifieras och karaktäriseras både när det gäller friska som sjuka

7 (16) MR Region Halland egenskaper. Bästa metod för att studera vävnad i benhålor och nära benstrukturer. o Radiovågorna störs inte av ben. o Signalsvaret från mjuka vävnader i benhålor (t. Ex. hjärna och ryggmärg) eller vid ben (t.ex. leder, muskler och ligament) blir därför inte påverkat av benstrukturerna. o Detta är en förutsättning för att kunna undersöka vävnaden i ryggens ryggmärgskanal (spinalkanalen) och i benmärg (vanlig plats för tumör och inflammation). MR avbildar genom att kommunicera med kroppens vävnader med vanliga radiovågor under tiden kroppen befinner sig i ett magnetfält. Detta ger ingen strålning (till avsevärd skillnad från metoder med röntgenstrålning, framför allt Datortomografi (DT)). o Vare sig magnetfält eller radiovågor är så vitt man vet, eller har anledning att misstänka, skadliga för kroppens vävnader (till skillnad från joniserande strålning). Strålhygieniska vinster. SSM är mycket tydlig med att metoder som innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning ska användas då den diagnostiska informationen ger minst samma information som annan metod med strålning. Efterlevnad av detta kommer med största sannolikhet att vara en bedömningspunkt vid eventuell kommande ny SSM-inspektion. Detta innebär en skyldighet att om så kan göras möjligt undersöka med MR i stället för med röntgenteknik. Undersökning av ländryggen är en sådan mycket vanlig undersökning som idag utförs med röntgenundersökning men där undersökningen bör utföras med MR i stället. Med nuvarande resurser är detta inte genomförbart i Halmstad De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad Centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) o Alla utredningskrävande undersökningar av hjärnans olika sjukdomar. DT används främst i den akuta situationen (t. Ex. akut stroke och trauma). Nästan alla andra tillstånd där tumör, epilepsi och inflammation bara är exempel måste utredas med MR. o Kontroll av sjukdomsförlopp. DT kan i vissa fall användas för enklare typer av kontroll (t. Ex. blödning, svullnad och hydrocephalus) i den

8 (16) MR Region Halland mån detta är rimligt med tanke på röntgenstrålning. I övrigt följs alla sjukdomsförlopp av hjärna och hjärnhinnor med MR. o Enda adekvata metoden att undersöka ryggmärgen och de från ryggraden utgående nerverna samt även kotkroppar och diskar med avseende på främst tumör och inflammation. De utgående nerverna måste utredas på detta sätt vid utredningskrävande ischias. o I Halmstad undersöks barn ifrån hela regionen i alla åldrar avseende hela CNS (och även andra tumörområden). I de flesta fall behövs narkos för att barnet skall kunna undersökas (patienten måste ligga helt stilla). Det är då ett krav att dessa undersökningar kan utföras med bästa kvalitet. Annars är det troligt att flera av dessa undersökningar kan komma utföras som regionvård vid universitetssjukhus. Där råder redan nu en belastning som gör att även angelägna undersökningar kan få vänta under en betydande tid. Ansikte och hals o Huvudsakligen tumör- och inflammationstillstånd. Genom den upplösning av vävnadskaraktärer som MR kan erbjuda är det ofta en nödvändig undersökningsmetod för adekvat bedömning av tumörer och tumörliknande tillstånd, speciellt inför operation. Buk. o Det finns idag ett betydande antal tillämpningar (indikationer). Ökande volym inom varje indikation liksom ökning av antalet indikationer sker dessutom hela tiden. o Övre buk; Lever, njurar, bukspottkörtel och gallvägar. Oftast önskas detta då man hamnat i diagnostiska svårigheter med alternativa undersökningsmetoder. o Inflammatoriska tunntarmssjukdomar. Idag den enda adekvata radiologiska metoden för detta. o Nedre buk; Framför allt ändtarmstumör och olika gynekologiska sjukdomar (företrädesvis tumörsjukdomar). MR på dessa indikationer sker oftast utefter fastställda vårdprogram, t ex rectalcancer, då MRundersökning måste utföras vid dessa tillstånd. o Tumörkontroll av buken efter testikeltumör utförs idag regelbundet med MR. Patienterna är oftast unga och de behöver kontrollundersökas regelbundet flera gånger. DT med joniserande strålning skulle ge hög samlad dos röntgenstrålning. Ur strålsäkerhetsaspekt kan man förvänta sig att även andra tumörkontroller som idag utförs med DT kommer att utföras med MR istället. Utredning av blodkärl. En avbildning av blodkärl kallas angiografi. Detta kan utföras både med MR och DT. Angiografi med MR har fördelarna:

9 (16) MR Region Halland o Undersökningen använder ingen röntgenstrålning. Detta är utomordentligt viktigt vid framför allt undersökning av medelålders och yngre personer. o Kontrastmedel (nödvändigt i de flesta fall för kärlavbildning) för MR har nästan försumbar påverkan av njurfunktionen, vilket inte är fallet med kontrastmedel för DT. Detta är viktigt eftersom personer med sjuka blodkärl mycket ofta har även redan nedsatt njurfunktion. Främst gäller detta äldre personer. Ortopediska undersökningar (skelett, leder, muskler och senor) o I leder kan enskilda strukturer som ledbrosk och ledytor, angränsande benmärg, ligament, menisker samt anslutande muskler och senor undersökas. MR är enda radiologiska metod att kunna studera ledytor, ligament och ledkapsel. o I alla områden kan muskler och senor bedömas avseende såväl anatomi som olika sjukdomstillstånd. MR har t. ex mycket hög känslighet för vattenhalt (inflammationer och även små blodansamlingar) De allra flesta av ovanstående undersökningar kan i Halmstad utföras under narkos. Detta är nödvändigt för barn upp till ca 8 år (och ofta även högre upp i åldrarna) och vid undersökning av personer med cellskräck (utrymmet där patienten vistas i maskinen är litet) och med svåra smärttillstånd De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg Bukundersökningar t ex gynekologi och undersökningar på barn/ungdomar. Prostataundersökningar som på några år ökat från noll till nästan 200 per år. Neurologiska undersökningar (CNS) Muskuloskelettala undersökningar t ex vid höftfrakturer, ledbesvär, tumörer m.m Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver de nuvarande Man kan redan nu se områden där man med säkerhet kommer att behöva tillgång till

10 (16) MR Region Halland ökade volymresurser. Betydligt ökade volymer av den typ av undersökningar som redan idag utförs Prostatacancer är en mycket stor diagnosgrupp. o Redan nu remitteras patienter regelmässigt till MR av prostata för att kunna hitta tumörmisstänkta områden i prostata. Detta för att man med bästa säkerhet skall kunna rikta biopsitagning mot de mest tumörmisstänkta områdena så att man undviker falska biopsiresultat. Urologkliniken remitterar redan idag till ett begränsat antal MRundersökningar per år. De kan för närvarande inte utföras i Halmstad på grund av kapacitetsbrist utan görs företrädesvis i Varberg. Det verkliga behovet är större eftersom prostatabiopsi är en mycket vanlig undersökning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) utvärderar under hösten bl. a MR som bilddiagnostisk metod istället för biopsi. En fördubbling av antalet MR kan förväntas. I Varberg från 200 till 400 (3T). o Liksom vid de flesta tumörtillstånd är det mycket troligt att man inför prostatakirurgi kan komma att behöva bättre kartläggning före ingreppet. I så fall rör det sig om betydande volymer. Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för närvarande inte utföras i Halmstad. o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har betydligt lägre känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MRT är både en säkrare undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande strålning. Ett begränsat antal MRT-undersökningar utförs, företrädesvis i Göteborg, på remiss från kirurgkliniken. Behovet är större. o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRTundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig betydande volymer. Gyncancer Cervix-cancer och oklar ovariell förändring är de som tydligt har definierat MR

11 (16) MR Region Halland som en del i utredning. Med 3 T kan man förvänta sig en ökning. Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för närvarande inte utföras i Halmstad. o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har lägre känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MR är både en säkrare undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande strålning. Ett begränsat antal MR-undersökningar utförs, företrädesvis i Göteborg, på remiss från kirurgkliniken, men behovet är större. o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig om betydande volymer. Rectalcancerdiagnostik kommer att flyttas till 3 T. o Vårdprogram för tumörtillstånd (även andra än de som nämnts i föregående punkter) kommer med närmast säkerhet att innefatta MR i allt högre omfattning än nu. Vårdprogrammen kan väntas innehålla standardiserade krav på undersökningsteknik vid MR, såväl undersökningsprotokoll som magnetisk fältstyrka. Bukundersökningar Med snabbare och robustare sekvenser kommer också buk-undersökningar på yngre individer i allt större utsträckning att ske med MR, istället för DT. Här görs det redan idag en hel del undersökningar, t ex uppföljning av testis-cancer, men det kommer att bli fler både elektiva och subakuta. o Hjärtundersökningar Varberg startar nu till hösten och räknar med ca 100 per år, eventuellt fler när det blir känt att det finns. Vårdprogram för tumörtillstånd (även andra än de som nämnts i föregående punkter) kommer med närmast säkerhet att innefatta MRT i allt högre omfattning än nu. Vårdprogrammen kan

12 (16) MR Region Halland väntas innehålla standardiserade krav på undersökningsteknik vid MRT, såväl undersökningsprotokoll som magnetisk fältstyrka. Undersökning av ländryggen med konventionell röntgenteknik uppgår idag till ca 1000 per år. Det är närmast ett krav att dessa överförs till MR. Ofta finns det en tumörfrågeställning på dessa, vilket inte kan diagnosticeras med konventionell röntgen utfördes endast 6 MR ländrygg per 1000 invånare i Halland. Medianen för riket är 7 och som mest 11, Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare Förutsättningar för att kunna utbilda sjuksköterskor och röntgenläkare är utomordentligt viktiga. Dessa förutsättningar är inte bara önskvärda utan rent nödvändiga. MR skiljer sig nästan helt från konventionell röntgenteknik. Metoden är kunskapsintensiv med avsevärda krav på hantering av teknisk utrustning och, förutom allmän sjuksköterskekompetens, även kunskap och erfarenhet inom teknik och fysik. Alla sjuksköterskor måste dessutom förutom själva undersökningen (patientundersökning och maskinmanövrering) också kunna övervaka säkerheten eftersom det starka magnetfältet innebär mycket potenta olycksrisker. Även om kompetensutveckling hela tiden skall ske kontinuerligt för alla individer måste man säkerställa tillgång till sjuksköterskor i tillräcklig mängd med kompetensnivå enligt nedan: Nivå 1: Kompetens för att ansvara för hela den utförande undersökningsverksamheten. Detta består i ingående kunskap i: o alla undersökningstekniker o att hantera utrustningen även vid komplicerade situationer och driftstörningar o att kunna kommunicera direkt med tillverkaren vid sådana situationer o att kunna självständigt kommunicera och lösa sådana situationer med MR-ansvarig läkare o att kunna sköta administration och rutiner i och kring undersökningsrummet o att se till att säkerhetsfunktioner kring undersökningar fungerar.

13 (16) MR Region Halland Dessutom ansvarar en sådan sköterska för att andra sjuksköterskor skall utvecklas mot ökad kompetens. Det behövs minst två sjuksköterskor med denna kompetens eftersom en sjuksköterska inte alltid är i tjänst och därför att man när som helst kan avsluta sin anställning inom tre månader. Man räknar med att det tar ca 2 års MRarbete inklusive ett flertal externa utbildningar att uppnå sådan kompetens. Man måste räkna med regelbunden avgång av sjuksköterskor med denna kompetens. Såväl naturlig avgång som kompetensens konkurrenskraft på arbetsmarknaden är skäl till detta. Nivå 2: Utöver högkompetenta MR-sjuksköterskor krävs utbildning av ett flertal sjuksköterskor som kan självständigt utföra rutinundersökningar. Detta av skäl som: o Avverkningskapacitet för rutinundersökningar o Säkerställande av resurser att kunna upprätthålla verksamheten o Ur denna kategori skall de högkompetenta sköterskorna rekryteras. Kompetenstillväxt måste ske successivt för att säkerställa verksamheten. Man är skyldig att erbjuda ST-läkare utbildning i grundläggande MR-kunskap samtidigt som specialister måste kunna utvecklas till fullt kompetenta MRdiagnostiker. Förhållandena är egentligen desamma som för sjuksköterskor. Nuvarande tillgång på endast en MR-enhet räcker inte till i volym för att åstadkomma ovanstående. Man kommer kanske nätt och jämnt att kunna utbilda en sjuksköterska till full kompetens under en tvåårsperiod. Det är en stor risk att sjuksköterskor med denna kompetens rekryteras från avdelningen till annan MR-verksamhet med ungefär samma frekvens som utbildningstakten. Halmstad har under senare tid förlorat två sjuksköterskor på detta sätt MR med olika magnetfältstyrka Magnetfältstyrka mäts i enheten Tesla (T). Ju högre fältstyrka som används desto starkare blir den radiosignal som enheten måste kunna fånga upp och omvandla till en bild. Med ökande styrka på radiosignalen kan man öka bildens upplösning och/eller förkorta undersökningstiden. Högre fältstyrka ger således bättre prestanda avseende såväl bildkvalitet och detaljrikedom som tidseffektivitet. Sedan mitten av 1990-talet har flertalet av de diagnostiska MR-utrustningarna som installerats inom sjukvården haft magnetfältstyrka 1,5 T, vilket så långt varit den

14 (16) MR Region Halland högsta fältstyrka som varit så utvecklad att den kunnat användas robust i daglig sjukvård. Utveckling av teknik för att använda fältstyrkan 3T har hela tiden pågått. De första kliniska utrustningarna med 3T installerades i början av 2000-talet. I dag installeras nya MR-utrustningar med fältstyrka 3T regelbundet på vanliga MRavdelningar vid flera sjukvårdsinrättningar i Sverige. Utrustningar för 3T är dyrare än utrustningar för 1,5T men vid flera undersökningstyper ger 3T noggrannare diagnostik och vid flera av dessa tillfällen innebär detta att undersökning och vidare utredning kan göras på hemortssjukhuset utan behov av regionvård. Troligen kommer detta att öka med tiden eftersom allt flera vårdprogram kommer att kräva bästa möjliga undersökningsteknik Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad Cirka undersökningsremisser inkommer till MR-enheten i Halmstad årligen. Antalet har ökat från år till år. Redan år 2006 var det tydligt att utvecklingen snart skulle leda till att dagverksamhet med en MR-maskin inte skulle räcka till. Detta påtalades snarast eftersom det erfarenhetsmässigt tar upp till två år från investeringsbeslut till färdig maskin i drift. Man har kunnat förutse att: o Totalvolym av alla undersökningstyper ökar pga. ökad medvetenhet om metodens informationsvärde och möjligheter. o Framför allt ökar volymen av undersökningar med högre komplexitetsgrad (undersökningar föranledda av mer allvarliga sjukdomstillstånd med längre undersökningstid och större krav på undersökningspersonal). o Nya undersökningstyper efterfrågas i olika vårdprogram eller bör införas i stället för vanliga röntgenundersökningar av både kvalitetsskäl och strålhygieniska skäl. Trots detta har investering i en andra MR-maskin upprepat skjutits framåt i tiden. Under tiden har man kunnat kompensera för de ökande kraven genom att: maximalt optimera och effektivisera rutinerna kring varje undersökning så att undersökningar har kunnat utföras maximalt tidseffektivt utan avkall på kvalitet. utnyttja utökad användningstid fram till klockan 20 flera kvällar i veckan Övertidsarbete till betydande personalkostnader med undersökningar på helgdagar regelbundet.

15 (16) MR Region Halland ha ett väl fungerande samarbete med MR-avdelningen vid Movement, som kan ta emot huvudsakligen okomplicerade undersökningar av företrädesvis ryggar och leder. Detta frigör utrymme för de undersökningar som inte kan skickas till Movement samtidigt som det är dessa undersökningar som ökar i volym mest. Därför ger samarbetet med Movement endast en begränsad tidsfrist. Man har praktiskt taget redan nu nått taket för kapaciteten för den enda MR-enhet som nu finns på plats oavsett om Movement ökar sina resurser eller inte. Resursmarginalerna, inklusive övertidsarbete, med en MR-enhet är helt uttömda. För att i framtiden kunna möta remittenternas krav och behov på mer specificerade MR-undersökningar och krav på korta väntetider krävs två kameror i vardera Halmstad och Varberg. Redundansen för att klara t ex uppgraderingar, service och oplanerade stopp kräver detsamma. 4. Omvärldsanalys I Halland genomfördes under MR per tusen invånare. Detta är 5 % mindre än medianvärdet nationellt. Planering pågår för start/pågår redan av MR prostata (Varberg), hjärta (Varberg) och eventuellt bröst. Västra Götalands-regionen och Region Skåne som har de regionsjukhus dit vi skickar våra patienter röntgar enligt olika protokoll. Norra Halland har då valt att följa VGR och södra Halland följer Skåne. Detta innebär vissa problem att vara flexibla över länet. Inom flera undersökningar, t ex vid cancerdiagnostik, finns det emellertid nationella guidelines att rätta sig efter. Dessa väntas öka i antal. Vid forskarcentret Lund University Bioimaging Center installerades under 2012 en 7 T-kamera. Information hämtad från : Med en 7 T-kamera kommer forskarna att kunna studera hjärnan med mycket hög upplösning. Förhoppningen är också att kunna studera multipel skleros på ett mycket tidigt stadium och att se de första tecknen på hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling. Kameran kommer även att kunna användas för att studera andra delar av kroppen. Sjukdomar i leder och extremiteter liksom cancer i olika delar av kroppen kommer att kunna studeras med hittills oöverträffad teknik. Forskningen går ständigt framåt!

16 (16) MR Region Halland Samband och beroenden Övriga investeringar och fastighetsprojekt inom område Medicinsk diagnostik. Konsekvenser vid otillräckligt antal MR-kameror i Halland befaras bli o långa väntetider o att undersökningsresurser behöver köpas externt o att undersökningar med lägre prioritet inte kommer att kunna genomföras inom regionen o att utredningstider inom den kliniska vården förlängs Konsekvenser om MR-kameror med tillräcklig prestanda (3 T) inte finns att tillgå befaras bli o att allt fler diagnoser som kräver högsta undersökningskvalitet inte kommer att kunna utföras inom regionen o att tröskeln att köpa diagnostik utomläns kommer att medföra att många hallänningar inte kommer att bli optimalt utredda 6. Tillvägagångssätt Intervjuat och tagit del av redogörelse skriven av radiolog i Halmstad med MRspecialitet. Intervjuer har genomförts med radiolog och röntgenssk med ansvar för MR i Varberg. Mailkontakt har tagits med verksamhetschef och platsansvarig läkare i Halmstad. Telefonkontakt med avdelningschef i Halmstad. Kontakt har tagits med sjukhusfysiker i strålhygieniska frågor. Nyckeltal från NYSAM har studerats för att se hur vi ligger till nationellt. 7. Rekommendation 7.1. Tidsram Tidsåtgång för upprättande av kravspecifikation och upphandling beräknas till ett år. Fastighetsplanering och om/nybyggnad bedöms kunna pågå samtidigt som ovanstående. Nedanstående punkter utgår ifrån att beslut tas om investering av två MR-kameror i Halmstad.

17 (16) MR Region Halland Personella resurser Personal (sjuksköterskor och undersköterskor) kan verka vid båda enheterna och ofta täcka verksamhet för varandra. Utbildning kan bedrivas effektivt under sammanhållen handledning. Detta gäller framför allt sjuksköterskor men även läkare. Mer samlade resurser vid (ofta oväntade) komplicerade situationer. Effektivare insatser av ansvariga läkare vid assistanssituationer då man inte behöver spilla tid på förflyttning Budget Rimligt kapitalbehov för MR-utrustning med adekvat utrustning för att uppnå adekvata kvalitets- och kapacitetsmål under utrustningarnas tekniska livslängd är 3 T ca 17 Mkr 1,5 T ca 13 Mkr. Den tekniska livslängden brukar historiskt anges till 10 år. Emellertid, utvecklingen har nu kommit så långt att det mycket väl kan vara möjligt att man efter dessa ca 10 år på ett fullt adekvat sätt kan förnya tekniken med uppgradering av befintlig utrustning, vilket i så fall blir betydligt billigare. Lokal och byggkostnad Det är av största vikt för effektivitet att skapa en sammanhållen avdelning för varje undersökningsmodalitet, i detta fall MR. Erfarenheterna av detta är mycket tydliga från andra sjukhus. Där har befintlig lokalplanering och byggnadsteknik möjliggjort sammanhållna verksamheter, men befintliga byggnader har behövt förstärkas i konstruktion för att tåla krav på bärkraft och huskroppens stabilitet för vibrationer. Det måste vara en absolut strävan att man åstadkommer en lokalstrategi med sammanhållen verksamhet för såväl den näraliggande framtiden som för tiden längre fram. Det är närmast att vänta att utvecklingen kommer att kräva tre enheter vid ett

18 (16) MR Region Halland sjukhus som Halmstad. Även då måste man sträva efter sammanhållen verksamhet i en optimal position i fastigheten med avseende på byggnadskonstruktion. De logistiska skälen för sammanhållen verksamhet är: Teknikutrymmen (teknikrum som ofta är utrymmeskrävande) kan planeras rationellt. Patientlogistiken blir okomplicerad både för polikliniska patienter som för patienter från vårdavdelningar och de med narkos Förberedelserum kan användas gemensamt för enheterna. Vid röntgenavdelningen i Halmstad har hanteringen av röntgenbilder på film upphört och stor arkivyta har friställts. Detta tillfälle att skapa en sammanhållen MR-avdelning bör tas tillvara. Lokalen är tillräckligt stor för att rymma flera MR-enheter samt förberedelserum och väntrum för patienter. o Två enheter kan installeras efter ombyggnad. o Genom att använda ett överskottsutrymme inom arkivområdet till verksamhet som är lätt att senare flytta har man troligen (bör kanske bedömas i samråd med arkitekt) möjlighet att även kunna installera en tredje MR-enhet i en sammanhållen verksamhet om och när detta kommer att behövas. Lokalen är belägen på bottenplanet med endast källare under, vilket är nödvändigt för att åstadkomma en stabil installationsgrund. MR-kamerans nuvarande placering orsaker störande ljud till enheter belägna på våningarna ovanför med bland annat förlossningsavdelning och avdelning för riskgraviditeter. Kameran körs fram till klockan fyra dagar i veckan och även på veckosluten Finansiering Finansiering via investeringsbudget. Kostnaden för byggnad måste kartläggas av sjukhusets byggnadsavdelning Organisation Starta arbetet med kravspecifikation för de beslutade MR-kamerorna.

19 (16) MR Region Halland Fortsatta diskussioner om ombyggnad med representanter för fastigheter Förvaltnings- och driftsförutsättningar Förutsättningarna för förvaltning och drift av två MR-kameror i Halmstad är god i den redan befintliga organisationen. 8. Förslag till beslut Beslut om upphandling av två MR-kameror till Halmstad, reinvestering av en 1,5 T och nyinvestering av en 3 T. Beslut om om/nybyggnation för samlokalisering i markplan av två nya MR-kameror. 9. Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Halmstad Beställare Tom Lundahl Områdeschef AMD/MD Halmstad ledare Gunilla Petersson Verksamhetsutvecklare AMD/MD Halmstad

20

21

22

23

24