Särskilt yttrande

Transkript

1

2 Särskilt yttrande Ärende: STK Angående: Remiss från Justitiedepartementet av betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) De insatser som finns för att skydda kvinnor från misshandlande män räcker uppenbarligen inte. Alldeles för många gånger har vi tvingats konstatera att samhällets skydd inte är tillräckligt. Våldets konsekvenser är inte bara fysiska. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att trots att risken att drabbas för våld är dubbelt så stor för män som för kvinnor, är kvinnor mer än dubbelt så oroliga för att bli utsatta för våld. Folkpartiet har under en tid arbetat för ett förslag som vi tror skulle kunna förbättra arbetet mot mäns våld mot kvinnor ytterligare: kommunalt vistelseförbud. Det innebär att man efter samråd med kvinnorna kan porta männen som slår från en hel kommun eller ett helt landsting. Det betyder att i riktigt grova fall av våld i nära relationer, när det rör sig om grov kvinnofridskränkning, och där kontaktförbud kränks gång på gång, ska kontaktförbudet kunna omfatta en hel kommun eller ett helt län. Vi vet att alla partier säkert kan skriva under på att rättssystemet är till för att skydda den som blir slagen. Men ändå finns ingen möjlighet till att använda kommunalt vistelseförbud som ännu ett sätt att skydda de utsatta kvinnorna. Detta är mycket olyckligt. Ett första naturligt steg för att åtgärda det är att börja i tre pilotkommuner. Malmö bör vara en av dem. Lilian Gerleman (M) Torbjörn Tegnhammar (M) Ulla Herbert (FP)

3 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (17) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Till Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten Remiss från Justitiedepartementet av betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49) (svarsdatum 5 november) Ju2014/4445/KRIM Sammanfattning Föreliggande betänkande med förslag tar sin utgångspunkt i att förbättra situationen för de våldsutsatta samt att öka effektiviteten i samverkan och det våldsförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen instämmer i vikten av att utgå från de våldsutsattas situation i utvecklingsarbetet, i utredningens starka barnperspektiv samt att större fokus riktas mot de som använder våld. Utredningens förslag innebär som helhet en ambitionshöjning i samhällets insatser mot våld i nära relation. En majoritet av förslagen avser kommunernas ansvarsområde men de ekonomiska förstärkningar som utredningen föreslår motsvarar emellertid inte de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. Yttrande Justitiedepartementet har berett Malmö stad tillfälle att avge yttrande i rubricerat ärende. Kommunstyrelsen får i anledning härav anföra följande: Sammanfattande synpunkter Våld i nära relationer är i högsta grad en folkhälsofråga, där både fysisk och psykisk ohälsa är vanligare bland personer som utsatts för allvarligt våld. Utöver stort mänskligt lidande leder våld i nära relationer till stora samhälleliga kostnader. Förebyggande insatser från samhället är grundläggande för en varaktig minskning av våldet, men också att reagera tidigt vid tecken på att barn och vuxna utsätts för våld av närstående. De som söker hjälp för att lämna en våldsutsatt situation måste enkelt kunna få tillgång till samhället samlade insatser. Primärt handlar det om att sätta våldsutsattas behov i centrum, men det är också viktigt att inte glömma bort våldsutövaren. Till allra största delen rör det sig om kvinnor och barn som är våldsutsatta och män som är våldsutövare. Arbetet mot våld i nära relationer är högt prioriterat i Sverige, med hög ambitionsnivå avseende både insatser och fortsatt utvecklingsarbete.

4 2 (17) Föreliggande betänkande, Våld i nära relation en folkhälsofråga, med förslag tar sin utgångspunkt i att förbättra situationen för de våldsutsatta samt i att öka effektiviteten i samverkan och det våldsförebyggande arbetet. Mer samverkan mellan olika myndigheter är bra och nödvändigt men formerna för detta behöver ständigt utvärderas och utvecklas för att försäkra att de får önskat resultat. Malmö stad instämmer i vikten av att utgå från de våldsutsattas situation i utvecklingsarbetet, i utredningens starka barnperspektiv samt att större fokus riktas mot de som använder våld. Utredningen har ambitionen att avsevärt höja kvaliteten i arbetet mot våld i nära relationer. Detta visas i förslagen avseende styrning, samordning och samverkan såväl lokalt, regionalt samt nationellt. Förstärkning av lagstiftning, vägledning i det konkreta arbetet, metodutveckling, brukarinflytande samt utvärdering är andra delar av förslagen som ska ge förbättrade förutsättningar för en kvalitetshöjning av det operativa arbetet. Flertalet av de förslag som berör kommunernas arbete är i överensstämmelse med det förslag till ny Plan för kvinnofrid mot våld i nära relation som håller på att beredas i Malmö stad. Detta gäller exempelvis rätten till adekvat stöd och skydd för våldsutsatta, att i högre grad flytta på den som använder våld, ökade insatser för att förebygga våld samt utvecklad samverkan. Kommunstyrelsen ställer sig däremot undrande till hur de så kallade lotsarna ska fungera rent praktiskt, då förslaget adderar ytterligare personer i en situation där de våldutsatta redan har många personer från ett flertal myndigheter involverade. Kommunstyrelsen menar därför att den funktionen bör utredas ytterligare. Flera förslag innebär förtydliganden i lagstiftningen och under de senaste åren har det funnits en tendens att allt större del av verksamheten detaljregleras i föreskrifter och lagstiftning. På många sätt är detta en positiv utveckling då det visar på samhällets engagemang och vilja att prioritera våldsutsatta personer i nära relationer. Kommunstyrelsen ser dock en risk att det direkta arbetet med de berörda blir lidande när alltmer tid och fokus läggs på formalia. I avvägningen av vad som ska specificeras i särskilda lagtexter bör särskild hänsyn tas till detta. Tydliga regelverk och rutiner är angeläget, men ännu väsentligare är att människor får rätt hjälp i rätt tid. De utsattas möjlighet att få ett nytt jobb och en tryggad ekonomi är en diskussion som kommunstyrelsen saknar i utredningen. Den första utvärderingen av dåvarande Projekt Karin i Malmö visade att många kvinnor av olika anledningar blev av med sina arbeten när de bröt upp från våldet. Hela deras ekonomi raserades samtidigt som många av dem blev ensamförsörjare med barn, vilket försvårade för dem att komma vidare i livet och då även fick konsekvenser för barnen. Det är en utmaning för samhället att få till en god samverkan när det finns så många aktörer. Utredningen tar på flera ställen upp olika myndigheters ansvar. Våld i nära relationer involverar många verksamheter och måste därför bedrivas tvärsektoriellt. Med tanke på de allvarliga hälsoeffekterna har exempelvis hälso- och sjukvården ett särskilt ansvar för att såväl upptäcka våld tidigt och kunna ge en adekvat vård. Kommunstyrelsen anser att det är viktigt att flera olika huvudmäns ansvar för arbetet mot våld i nära relationer betonas. Allt flera samhällsinstitutioner drivs i privat eller kooperativ regi. Vid upphandlingar och när uppdrag läggs ut på olika entreprenörer menar kommunstyrelsen att det är angeläget att motsvarande kvali-

5 tetskrav ställs på dessa och att krav på exempelvis kunskap om våld i nära relation ingår i upphandlingskriterierna. 3 (17) Kommunstyrelsen är positiv till att förbättra förutsättningarna för det idéburna arbetet. Utredningens förslag innebär en ambitionshöjning i samhällets insatser mot våld i nära relation. En majoritet av förslagen avser kommunernas ansvarsområde men de ekonomiska förstärkningar som utredningen föreslår motsvarar emellertid inte de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. De ekonomiska förstärkningarna består dessutom mestadels av projektmedel, medan kostnaderna för insatserna bedöms öka och vara långsiktiga. Synpunkter på utredningens förslag 3. Underlätta för våldsutsatta genom operativa arbetsgrupper m.m. Kommunstyrelsen anser det vara av största vikt att ytterligare steg tas när det gäller arbetet mot våld i nära relationer då det är förutsättning för att jämställdhets- och folkhälsoarbetet ska fortsätta utvecklas. Att stödja samtliga familjemedlemmar är nödvändigt för att åstadkomma bestående skillnader och förbättringar. Kommunstyrelsen instämmer därför i att de myndigheter som blir inblandade när våldet har upptäckts måste samarbeta mer. Formerna för samverkan behöver ständigt utvecklas och ses över så att de inte stagnerar och blir effektlösa. Kommunstyrelsen vill vidare understryka vikten av att den våldsutsatta erbjuds tolk vid samtliga kontakter med de olika myndigheterna. Malmö har lyfts fram som ett nationellt exempel i arbetet mot våld i nära relationer mycket i och med implementeringen av Koncept Karin, ett samarbete mellan Malmö stad, polismyndigheten och åklagarmyndigheten. Rätt insatser från början tillsammans med bra dokumentation och en förhörsteknik som får den utsatte att känna sig trygg är exempel som ökar möjligheterna att driva ett fall vidare till fällande dom. Därför behöver samarbetet mellan polis, åklagare och domstol ses över ytterligare för att på så sätt tydligt kunna markera att våld i nära relationer inte är acceptabelt. När det gäller sjukvården anser kommunstyrelsen att det är viktigt att barn- och ungdomspsykiatrins roll förtydligas i betänkandet då de spelar en viktig roll i att framföra barnperspektivet Upprätta lokala samverkansöverenskommelser Kommunstyrelsen instämmer i förslaget. Lokala överenskommelser mellan polis och kommun avseende våld i nära relationer tillämpas redan i Malmö stad, bland annat i Koncept Karin och numera i den utökade satsningen mot våld i nära relationer Inrätta operativa grupper Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget.

6 Både de våldsutsatta och våldsutövarna behöver ha kontakt med ett stort antal personer från olika myndigheter och organisationer. Detta kan bli mycket förvirrande och svårhanterligt för den enskilde. Betänkandets huvudförslag är därför att inrätta särskilda operativa arbetsgrupper som genom ett strukturerat myndighetsövergripande samarbete ska utarbeta gemensamma individuella handlingsplaner när det bedöms finnas risk för fortsatt eller allvarligt våld. Planerna ska omfatta alla parter i familjen och de berörda ska samtycka till och vara delaktiga i planeringen. I de operativa arbetsgrupperna föreslås socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård ingå, men även exempelvis kriminalvård, skola och förskola samt frivilligorganisationer, med socialtjänsten som samordnare. De individuella planerna ska dokumenteras av socialtjänsten som också ska ansvara för att de följs upp. Kommunstyrelsen instämmer i att det finns behov av en vidareutveckling av samverkan med en tydlig och långsiktig struktur. Detta framgår också i förslaget till ny Plan för kvinnofrid mot våld i nära relationer för Malmö stad. En ökad samordning underlättar både för de berörda och för myndigheterna, ger utökad möjlighet till en helhetsbild av insatserna samt bättre underlag för fortsatt utveckling av arbetet. 4 (17) Utifrån utredningens beräkning av målgruppen och rön från Malmö stads arbete med att underlätta att våga anmäla våldet och söka hjälp skulle cirka 250 kvinnor årligen bli aktuella för insatsen. Därutöver tillkommer våldsutsatta barn och män samt våldsutövarna. För att hantera en så stor mängd personer skulle en betydande samverkansorganisation behöva byggas upp. Kommunstyrelsen ser förslaget som intressant, men ser också en risk för att personernas omfattande och långvariga stödbehov innebär att de operativa arbetsgrupperna kan bli stora och tungrodda. Risken finns då att de motverkar sitt syfte. Förslaget förutsätter en stark styrning och hög prioritet av frågan bland all involverade. Resursfrågan kommer att bli central. Olika individer har olika handläggare och även om personerna ger sitt samtycke är det viktigt att se över sekretessansvaret, eftersom så många verksamheter är aktuella samtidigt. I Malmö finns redan ett nära samarbete vid Koncept Karin. Betänkandet beskriver verksamheten som en bra grund genom att den innebär en samlokalisering som har utvecklat ett gott bemötande av de brottsutsatta. Malmö stad medverkar även i andra samverkansformer. I Maria Malmö och Navet är socialtjänsten och sjukvården samlokaliserade kring missbrukande ungdomar respektive kvinnor. Det finns vidare konsultationsteam där socialtjänst och sjukvård samverkar, exempelvis ALMA för barn och föräldrar där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa. Gemensamma överenskommelser om samarbete och samordnad individuell planering mellan individ, hälso- och sjukvård och socialtjänst görs i enlighet med gällande lagstiftning. Förslaget med en operativ arbetsgrupp går dock ett steg längre och omfattar löpande gemensam handläggning över tid och med fler involverade verksamheter samt strukturerad uppföljning av såväl verksamheterna som de enskilda ärendena. Kommunstyrelsen vill poängtera att innan man startar en ny verksamhet måste man först se hur de nuvarande samverkanssystemen fungerar och vilka samverkansbehov som faktiskt föreligger. Precis som risken att våldet inte uppmärksammas om man har för generella insatser, kan helhetssituationen för de enskilda tappas bort om man bli för specifik.

7 3.1.3 Utveckla stödet till våldsutsatta, barnen samt våldsutövare Kommunstyrelsen anser att förslagen om lotsar bör utredas vidare, men instämmer i förslaget om extern stödperson till den våldsutsatta. Personer aktuella för stöd av de operativa arbetsgrupperna föreslås också få tillgång till en så kallad lots. Denne ska tillsättas av socialtjänsten och vara ett stöd för den våldsutsatta kvinnan/mannen respektive flickan/pojken i kontakterna med olika myndigheter. Kommunstyrelsen är lite undrande inför denna konstruktion. Att en i de operativa arbetsgrupperna har huvudansvar för kontakten med den våldsutsatta, ger information om vad som hänt på möten där personen själv inte varit med, diskuterar samtycke och ser till att önskemål beaktas bör ses som självklart. Men för att inte utöka antalet personer som den våldsutsatta behöver ha kontakt med kunde kanske uppdraget tillfalla någon av de redan aktuella handläggarna. Detta förslag behöver beredas ytterligare. 5 (17) Kommunstyrelsen instämmer i att det långsiktiga stödet behöver förstärkas. Utredningens förslag om att oftare bevilja en extern stödperson som hjälper till med mer praktiska frågor som ligger utanför socialtjänstens ordinarie arbetsuppgifter får ses som en positiv möjlighet. 3.2 Fråga rutinmässigt om våldsutsatthet i hälso- och sjukvård och socialtjänst Kommunstyrelsen är positiv till att Socialstyrelsen i samarbete med kommuner och landsting genomför och utvärderar försök med rutinmässiga frågor om våldsutsatthet. En intensiv debatt har pågått såväl inom socialtjänsten som hälso- och sjukvården om man rutinmässigt ska fråga om utsatthet för våld. Argumenten emot har varit att det kan upplevas som integritetskränkande samt att nyttan har ifrågasatts, argumenten för att det skulle ge betydligt större möjlighet att upptäcka våldsutsatthet. Kommunstyrelsen menar att det är viktigt att det särskilt i utredningar om barn, missbruk och psykisk ohälsa bör vara naturligt att ställa frågor om våld, då erfarenheten har visat att det finns en överrepresentation av problemet i de livssituationerna. Frågan bör ställas både till kvinnor, män och barn och avse såväl utsatthet som att ha använt våld. Om frågan inom socialtjänsten regelmässigt ska ställas till alla som ansöker om bistånd i olika svåra livssituationer är däremot tveksamt. Kommunstyrelsen anser att införandet av försöksverksamhet med utvärdering kring rutinmässiga frågor vid våldsutsatthet är ett bra sätt att utröna nyttan med denna insats. Det är vidare viktigt att följa den forskning som pågår kring effekten av att ställa frågor rutinmässigt. 3.3 Vidareutveckla insatsen skyddat boende samt Fördjupad analys behövs Kommunstyrelsen tillstyrker förslagen. Kommunstyrelsen ser förslaget om att kommunernas ansvar för insatsen skyddat boende för våldsutsatta ska regleras i socialtjänstlagen och att det ska krävas ett tillstånd som en betydande kvalitetshöjning. Detta kommer att stärka den våldsutsattas rättigheter och samtidigt öka kommunens möjligheter till insyn och kompetenskrav på personalen inom dessa verksamheter. Kommunernas ansvar för att ge hjälp åt personer som utsatts för våld framgår av 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453). Kommunstyrelsen instämmer i utredningens förslag om att an-

8 svaret bör förtydligas. Möjligheten att i en hotfull situation få skydd är basal och borde vara självklar i ett välfärdssamhälle. Detta oavsett livssituationen i övrigt. Det är dock inte helt okomplicerat att hitta fungerade former när personen samtidigt har andra viktiga behov av stöd, som exempelvis vid funktionsnedsättning. I Malmö finns tre olika boenden som finansieras av kommunen. De är inriktade på partnervåld i nära relationer, hedersvåld samt missbrukande och/eller hemlösa kvinnor. För närvarande pågår ett arbete med att utveckla skyddsplatser för personer med vissa funktionsnedsättningar. Av Socialstyrelsens föreskrifter SOFS 2014:4 framgår att kommunen har ansvar för kvaliteten vid en placering. Det krävs dock inga tillstånd för att kalla sig just skyddat boende. Behovet av skydd varierar kraftigt mellan olika personer, allt från behov av ett nytt boende med olika säkerhetsanordningar till att också ha behov av omfattande stödinsatser. Kommunstyrelsen instämmer i att det bör krävas ett tillstånd i enlighet med 7 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för att etablera ett skyddat boende och att innehållet ska överensstämma med Socialstyrelsens kriterier. Detta ska gälla oavsett om boendet vänder sig till barn eller vuxna. Kommunstyrelsen instämmer dessutom i att frågan om barnens rättsläge och behov när de följer med sin förälder till ett skyddat boende behöver förtydligas. Idag är detta i princip oreglerat vilket verksamheterna i Malmö många gånger uppmärksammat. Att få barnens behov, rättsliga status och kvalitetskrav reglerat är mycket angeläget. Förslaget att kräva tillstånd för att driva skyddat boende, specifika kriterier för bemanning och stödinsatser och regleringar av dokumentation med mera innebär dock även ett antal utmaningar. Många jourer, bland annat de i Malmö, har på många sätt redan föreberett sig och välkomnar utvecklingen. Men den innebär samtidigt en risk för att även jourerna byråkratiseras och får mindre tid och möjlighet till de våldsutsatta och utåtriktat arbete. 3.5 Utökande möjligheter för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna ut uppgifter vid misstanke om brott samt 6.8 Ny sekretessbrytande regel till förebyggande av brott Kommunstyrelsen tillstyrker förslagen. Utredningen föreslår flera ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna lämna ut sekretessbelagda uppgifter till polis och åklagare angående misstanke om brott som inte föreskriver lindrigare straff än fängelse i nio månader. Utredningen föreslår också att socialtjänstens möjlighet att lämna uppgifter till polismyndigheten om risk för att en person ska begå allvarligt brott ska öka. I båda fallen står tilltron och förtroendet till verksamheten i viss motsättning till möjligheten att förhindra fortsatt brottslighet. Det är enligt kommunstyrelsens uppfattning en svår avvägning. Kommunstyrelsen vill inte riskera att människor avstår från att söka hjälp, samtidigt är det oerhört angeläget att kunna förhindra fortsatt våldsutövning. Sammantaget menar Kommunstyrelsen att skyddet för de våldsutsatta måste gå i första rummet och tillstyrker därmed förslagen. Kommunstyrelsen saknar dock förslag som skulle underlätta för socialtjänstens möjligheter att erbjuda hjälp och stöd till den som vill förändra sitt beteende. Det i sådana situationer som polisen borde få ökade möjligheter att kunna lämna uppgifter till socialtjänsten. På Koncept Karin får socialsekreterarna del av alla anmälningar och kan ta kontakt och erbjuda stöd till den utsatta. Motsvarande möjlighet att få kontaktuppgifter på den misstänkte finns inte. Skälet är att han (oftast en man) inte är dömd och då kan det vara integritetskränkande. 6 (17)

9 Men när någon blir intagen till polisen för en LOB, lagen om omhändertagande av berusad person, så får polisen informera socialtjänsten. En förundersökning får inte inledas utan skälig misstanke. Om en sådan finns menar kommunstyrelsen att polisen också borde få lämna uppgifter om en misstäkt våldsutövare till socialtjänsten. Nu kan detta bara ske om personen har minderåriga barn och det därför görs en anmälning om risk för barnets utveckling. Men för exempelvis gravida med första barnet, vuxna personer med funktionsnedsättning utan barn och äldre personer så kan inte polisen agera om inte mannen ger sitt samtyckte. För att inte riskera att förundersökningen påverkas, ska polis och åklagare vid ett sådant förslag naturligtvis avgöra när det är lämpligt att vidarebefordra informationen till socialtjänsten. 7 (17) 3.7 Målsägandebiträde vid brott i nära relationer ska vara särskilt lämpad för uppdraget Kommunstyrelsen instämmer i förslaget. I samband med en förundersökning kan den utsatta få hjälp av ett målsägarbiträde, oftast är det en advokat. Erfarenheten är att kvaliteten på företrädaren skiftar betydligt och att det händer att det dyker upp en ersättare vid förhandlingen som kvinnan inte har träffat förut. Kommunstyrelsen instämmer därför helt i att endast den som på grund av sina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper är särskilt lämpad ska få ta på sig uppdraget och att det inte ska vara möjligt att sätta någon i sitt eget ställe utan att det har prövats av rätten. 3.8 Polisen och socialtjänsten bör bistå våldsutsatta med att hämta personliga tillhörigheter Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget. Kommunstyrelsen instämmer i att socialtjänsten efter riskbedömning bör bistå den våldsutsatta med att hämta personliga tillhörigheter i bostaden. Dock är det både en resurs- och säkerhetsfråga för socialtjänstens personal att bistå den utsatta i detta sammanhang. Vid de tillfällen då riskerna är stora och det behövs samverkan med polisen är det angeläget att så sker utan att polismyndigheten ifrågasätter behovet. 3.9 Särskilt sårbara grupper Kommunstyrelsen instämmer i att kunskapen om, och stödet till, särskilt sårbara grupper behöver utvecklas. Dels finns det en risk att våldet inte uppmärksammans när personen också har ett annat problem, dels kan det innebära att insatserna behöver anpassas specifikt som exempelvis till kvinnor med missbruksproblematik, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Detta poängteras tydligt i förslaget till ny handlingsplan mot våld i nära relationer i Malmö. Kommunstyrelsen vill poängtera att gruppen äldre behöver lyftas ytterligare än i betänkandet och erbjudas samma insatser som de som riktas till andra vuxna eller barn. Äldre är en grupp i samhället som i många avseenden är mer sårbara vad gäller våld och övergrepp än andra grupper. Detta då de i större utsträckning är beroende av samhälleligt stöd för att klara sin vardag. Stärkt samordning och bättre samverkan på kommunal nivå mellan socialtjänsten och äldreomsorgen, polisen, hälso- och sjukvården och andra berörda myndigheter kan förbättra möjligheterna att ingripa.

10 En särskilt sårbar grupp är utländska kvinnor som kommer som anhöriga till en män bosatta i Sverige. Kommunstyrelsen instämmer i att det är angeläget att lagstiftningen ändras så att oseriösa anknytningspersoner kan identifieras och att det blir möjligt att förhindra dessa att föra kvinnor till landet. HBTQ-personers situation när de utsätts för våld behöver belysas mera och gruppens lika rätt till skydd och stöd uppmärksammas. 8 (17) Personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen tillstyrker förslagen. Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att Brottsförebyggande rådet uppdras att undersöka om brottskodning för våldsbrott mot personer med funktionsnedsättning kan införas. I sammanhanget är det viktigt att en noggrann avvägning göres mellan det allmänna informationsbehovet och den våldsutsattas integritet. Kommunstyrelsen instämmer i att Socialstyrelsen bör utarbeta föreslag på hur problemen med myndighetsåldern inom socialtjänsten kan lösas för personer med intellektuell funktionsnedsättning Kunskap om våldsutsattas behov ger ökad kvalitet Frågan om de olika insatsernas kvalitet är något som kontinuerligt bör vara föremål för utvärdering och vidareutveckling. Kommunstyrelsen delar utredningens uppfattning att huvuddelen av kvalitetsarbetet idag inriktas på att kartlägga, inventera och mäta och att arbetet framöver i betydligt högre utsträckning behöver utgå från de behov människor har och därefter på att klarlägga vilka insatser som faktiskt hjälper. Brukarinflytandet behöver utvecklas både på individuell nivå, gruppnivå samt organisationsnivå. 4. Lyssna på barnen och vidta åtgärder Nationella samordnaren har reagerat på att många barn som lever med våld inte fått något eller otillräckligt stöd och menar att kraftfulla åtgärder behövs för att stärka barnperspektivet. Kommunstyrelsen delar utredningens uppfattning och detta är ett av de grundperspektiv som lyfts fram i förslaget till ny handlingsplan mot våld i nära relationer i Malmö Inrätta ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn Kommunstyrelsen ser försiktigt positivt på förslaget. En möjlighet som utredningen bedömer skulle öka uppmärksamheten på barnens situation är att inom Socialstyrelsen inrätta ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn. Att samla och sprida kunskap om praktik och forskning är något som kommunstyrelsen menar är mycket angeläget. En annan angelägen fråga är utmaningen i hur forskningskunskapen implementeras i praktiken. För att bidra till spridning av kunskap om praktik, forskning och implementering har Malmö stad tillsammans med Länsstyrelsen och ett antal kommuner i Skåne startat ett kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Utbildning till olika yrkesgrupper som möter barn om hur de påverkas av våld är en prioriterad fråga. Om Socialstyrelsen får ett uppdrag att starta ett särskilt center kring barn måste man bygga tydliga och effektiva strukturer för hur samarbete ska kunna upprätthållas med kommuner och landsting i hela landet. Tyvärr har Kommunstyrelsen erfarenheter av att kunskapen i störst

11 utsträckning kommer de till del som arbetar i närområdet till ett nationellt center, eftersom flertalet konferenser förläggs där. 9 (17) Prata med barn om våld i nära relationer i skola och förskola Kommunstyrelsen instämmer i förslaget Förskola, skola och fritids har centrala roller både för att se barnens situation och att våga agera. Ökad kompetens i alla yrkesgrupper som möter barn behövs. Förslaget om att Skolverket ska få i uppdrag att tillhandahålla kompetensutveckling om våld i nära relationer till förskollärare och lärare är därför välkommet. Likaså att man bör samtala mer med barn om frågan. Elevhälsan, med kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare behöver möjlighet och tid till att prata med alla barn och ungdomar om hela deras livssituation, och då kan det vara lämpligt att också ta upp frågan om våld och övergrepp Inskolningssamtal till förskolan ska även ha våldförebyggande perspektiv Kommunstyrelsen instämmer inte i förslaget. Kommunstyrelsen intar en mycket tveksam inställning till att frågor om våld ska tas upp med föräldrarna vid inskrivningssamtalet i förskolan. Även om det är viktigt att alla föräldrar har information om vilka hjälpinsatser samhället erbjuder, är inskrivningssamtalet till för att lära känna varandra och bör främst handla om barnet och barnets trygghet i den nya miljön. Att socialtjänsten regelbundet ska medverka på föräldramöten ser kommunstyrelsen som helt orealistiskt ur resurssynpunkt. Däremot bör samarbetet mellan förskola och skola och socialtjänsten utvecklas, vilket är ett ömsesidigt ansvar. Personalen på förskolor och skolor behöver ha kunskap om möjligheterna till stöd och skydd så att de kan förmedla den till föräldrar som har ett hjälpbehov. En kontinuerlig genomgång av anmälningsskyldigheten är nödvändig och gäller all personal på förskolorna, även vaktmästare och städare som ser och hör saker som inte kommer fram till lärare och elevvårdspersonal. Rektorerna har ledaransvaret för att detta skall följas. Även personal som arbetar inom vuxenutbildningarna behöver uppmärksammas på sin anmälningsskyldighet och få del av skolverkets utbildningar Arbeta med mobila team Kommunstyrelsen instämmer i förslaget. Möjligheterna till att förebygga våld i nära relation tas upp i betänkandet. Utredarna menar bland annat att fler barn och föräldrar bör erbjudas riktat föräldrastöd inom förskolan, barnhälsovården och socialtjänsten. De lyfter även familjecentraler och konsultationsteam som goda exempel på samverkan som förbättrar förutsättningarna för att uppmärksamma utsatta barn och familjer. Samma erfarenhet finns i Malmö och beskrivs också av Malmökommissionen. Att inrätta mobila team bestående av psykolog, specialpedagog och socionom som ska ge stöd i relation till förskolan ses som en bra insats. Denna typ av insats kan med fördel även riktas till barn grundskolan. Då en sådan resurs i dagsläget inte finns i Malmö stad bör frågan kring dess finansiering utredas ytterligare Barn som lever med våld i nära relation ska alltid utredas av socialtjänsten Kommunstyrelsen instämmer inte i förslaget att skriva in ska-krav i lagstiftningen.

12 Kommunstyrelsen är positiv till att betänkandet lyfter barns oerhörda utsatthet vid våld i nära relationer. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn i behov av stöd och skydd får den hjälp de behöver. Malmö stad har i sina riktlinjer om barn- och ungdomsvården redan beslutat om att vid misstanke om våld ska utredning som regel alltid inledas vid misstanke om våld eller övergrepp mot barn liksom när barn bevittnar våld. Nya allmänna råd och föreskrifter från Socialstyrelsen, gällande från och med oktober 2014, förtydligar socialtjänstens uppdrag med att alltid utreda barn som är utsatta för eller lever med våld. Utredningen har föreslagit att detta även ska införlivas i socialtjänstlagen (2001:453). Kommunstyrelsen anser inte att det finns skäl att ytterligare reglera detta i socialtjänstlagen. Förslaget anses ha positiva effekter på handläggningen men innebär samtidigt svårigheter på så sätt att individ- och familjeomsorgen har i uppdrag att alltid inleda utredning i de fall insatser kan bli aktuella. Exempelvis vid vårdnadsutredningar kan det vid upprepande tillfällen komma in anmälningar om våld och där utredningar nyligen avslutats, eller där det vid ett flertal tillfällen har pågått utredning och handläggaren har kommit fram till att behovet är utrett. Ska då utredning inledas igen oavsett tidigare bedömningar? Ett ytterligare exempel är ärenden där barn bevittnat våld men där föräldern har tagit tydligt ansvar och lämnat partner samt försäkrats sig om få rätt stöd åt sig själv och barnet. Eventuellt skulle en uppföljning istället för ytterligare en utredning vara ett tillräckligt Utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våldsutsatta barn m.m. Kommunstyrelsen är positiv till förslaget. En konsekvens av att fler våldsutsatta barn och ungdomar förhoppningsvis blir uppmärksammade i framtiden, är att trycket på socialtjänst och hälso- och sjukvård kommer att öka. I utredningen tas frågan upp om verksamheternas möjligheter att hantera alla ärenden med en hög kvalitet om allt fler våldsutsatta barn och ungdomar kommer till deras kännedom. Kommunstyrelsen hyser samma oro och ser att det finns behov av att frågan om myndigheternas förutsättningar att göra goda insatser ges högre prioritet på såväl nationell som lokal nivå. Ökad tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg välkomnas som en möjlighet att förbättra arbetet, men det förutsätter också rimliga möjligheter att genomföra arbetet. Personalens arbetsförhållanden behöver också beaktas i genomförandet av förslagen Det bör finnas barnlotsar Kommunstyrelsen är tveksam till förslaget och menar att frågan behöver utredas ytterligare. I betänkandet föreslås att socialtjänsten tillsätter en särskild barnlots för de barn som omfattas av de operativa arbetsgrupperna. Barnlotsen ska bevaka barnets intresse och föreslås att förutom medverkan i arbetsgruppen fungera som länk mellan exempelvis vårdnadshavarna, barn och ungdomspsykiatrin, förskolan och skolan. Kommunstyrelsen är positiv till att betänkandet pekar på behovet av särskilt stöd för barn som blivit utsatta för våld, men undrande till hur det är tänkt att barnlotsar ska fungera rent praktiskt. Att barn som lever med våld behöver få hjälp att bearbeta sina upplevelser och få information om vad som händer i både socialtjänstens och rättsväsendets utredningar instämmer kommunstyrelsen i. I vissa fall kan en särskild stödperson behövas under en period. Det är nödvändigt att denna också har 10 (17)

13 kontakt med vårdnadshavarna. Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och för att barnet ska få det bättre är det nödvändigt att arbeta aktivt med föräldrarna. I vissa fall behövs också konkret praktiskt stöd i föräldrarollen. Alla drabbade i familjen vid våld i nära relationer har oftast många kontakter med ett flertal olika myndighets- och insatspersoner. Behöver dessa utökas med ytterligare personer i form av vuxen- och barnlotsar. Detta och hur relationen mellan en eventuell vuxenlots och barnlots skulle se ut är något som behöver utredas mer. Likaså hur man ska göra när det finns flera barn i familjen som kan ha delvis olika situation och behov Socialtjänsten bör kalla till möte när rättsprocessen är avslutad Kommunstyrelsen instämmer i förslaget Bättre möjligheter till uppföljning Kommunstyrelsen anser att utvärdering av nu gällande lagstiftning först bör göras innan man fattar beslut om förändringar. Det är positivt att följa upp barnens situation inom socialtjänsten då det finns fortsatt oro efter avslutad utredning/insats. Sedan 2012 finns möjligheten i socialtjänstlagen att göra uppföljning inom två månader, vilket nämns i utredningen. Kommunstyrelsen föreslår att den lag som gäller idag först utvärderas innan beslut om förlängd uppföljningstid fattas Beakta barns behov av information, råd och stöd Kommunstyrelsen instämmer i förslaget Polisens rutiner samt 6.2 Utveckla polisens arbete mot upprepat våld Kommunstyrelsen instämmer i att Rikspolisstyrelsen uppdras att ta fram en hot- och riskbedömningsmanual för våldsutsatta barn samt utveckla en särskild modell för barnkonsekvensanalyser inom polisens verksamhet. Vidare ser kommunstyrelsen positivt på att Rikspolisstyrelsen ska utfärda föreskrifter och allmänna råd avseende polisens förebyggande arbete mot upprepad utsatthet för våld i nära relationer. Kommunstyrelsen ser också gärna att utvecklingsarbetet sker i samarbete med Socialstyrelsen för samordning med motsvarande manualer och arbetsmodeller med mera inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Särskilda företrädaren ska förklara utfallet för barnet Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förslaget Socialnämnden ska underrättas vid beslut om kontaktförbud när barn berörs Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förslaget. Det är viktigt att alla barn i familjer där våld i nära relationer förekommer och där det utfärdas kontaktförbud uppmärksammas. 5 Särskilda insatser avseende hedersrelaterat våld och förtyck Kommunstyrelsen är enig med utredningen om att det är motiverat att använda begreppet hedersrelaterat våld och förtryck, även om många av de personer Malmö stad möter i verk- 11 (17)

14 samheterna sällan använder uttrycket. Benämningen vardagsheder är kommunstyrelsen undrande inför, då den nästan kan antyda ett slags normalisering i begreppet. En samstämmig definition, med benämningen hedersrelaterat våld som grund, hade underlättat. Det hedersrelaterade våldet har sina specifika grunder och uttryck och kräver delvis särskilda utrednings-, skydds- och stödinsatser. 5.3 Kartlägg omfattningen Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget att Brottsförebyggande rådet ska kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Omfattningen av våldet är svårt att bedöma. Som utredningen påpekar har de kartläggningar som gjorts nästan enbart fokuserat på ungdomar upp till 25 år. Malmö stads erfarenhet är att det hedersrelaterade våldet och förtrycket kvarstår hela livet och att en ny kartläggning borde ta fasta på detta. Äldre personer kan dessutom ha stort inflytande i familjerna om vad de andra får/ska göra och inte göra. Flickor och kvinnor är mest utsatta men även pojkar och män är direkt eller indirekt utsatta som brottsoffer och ibland påtvingade en förövarroll. Kommunstyrelsen ser också ett behov av att uppmärksamma partners till de som utsätts för hedersförtryck och som sådana hamnar i en hot- och våldssituation liksom att HBTQpersoner ofta lever med en extra stark hotbild. 5.4 Interkulturella arbetssätt Kommunstyrelsen instämmer i att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bör ges i uppdrag att ta fram en modell med interkulturella vägledare, men vill samtidigt trycka på vikten av rätt kompetens hos vägledarna. Kommunstyrelsen är enig med utredningen om att metodutveckling behövs kring arbetet mot hedersrelaterat våld. Det finns ett tydligt behov av mer samhällsinformation riktad till nyanlända och att denna också behöver ges till personer som är över 65 år. Förslaget med interkulturella vägledare och föräldrastödsprogram behöver utredas vidare. Kommunstyrelsen menar att det är viktigt fundera på vilken utbildning och erfarenhet som krävs för att vara vägledare. Det får inte räcka med att till exempel bara vara från ett särskilt land. Kunskap och personlig lämplighet är nödvändigt. Angående insatsen om samhällsorientering för nyanlända anser kommunstyrelsen att värderingsfrågor kring våld i nära relationer är viktiga men att särskilt fokus bör läggas på att informera om de lagar som finns samt vilken stöd och hjälp som finns att tillgå när någon blir utsatt för eller har bevittnat våld Utveckla arbetet med transnationella ärenden Kommunstyrelsen ser positivt på att Rikspolisstyrelsen uppdras utarbeta tydliga rutiner och vägledning i polisens arbete med hedersrelaterad brottslighet i transnationella ärenden samt att Socialstyrelsen uppdras förtydliga de hedersrelaterade delarna för socialtjänstens yttranden avseende provisoriska pass. 5.7 Utvärdera insatser mot hedersrelaterat våld Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. 12 (17)

15 13 (17) Viktigt med ett nationellt resurscentrum Kommunstyrelsen ser positivt på inrättandet av ett nationellt resurscenter och menar det intressant att det är tänkt ha en samordnande funktion mellan myndigheter och frivilliga. Mycket görs idag som inte syns eller nyttjas tillräckligt. Detta kunde lyftas fram på ett bättre sätt, vilket inte bara gäller arbetet mot hedersrelaterat våld. Eftersom det finns vissa skillnader mellan hedersrelaterat våld och förtryck och övrigt våld i nära relation menar kommunstyrelsen att det är befogat med ett särskilt resurscenter. Men precis som med det föreslagna nationella kunskapscentrat för våldsutsatta barn är hur kunskaperna sprids en viktig fråga att följa upp. Beröringspunkterna mellan dem och även med Nationellt centrum för kvinnofrid måste också beaktas så att det inte blir dubbelarbete. Det är viktigt att man ser att i vissa familjer finns alla tre problemen parallellt. 6 Sätt fokus på våldsutövaren Kommunstyrelsen instämmer med utredningen att det är mycket viktigt att sätta större fokus på våldsutövarna än vad som hittills varit fallet. Trots stora insatser riktade till de våldsutsatta har deras situation ibland inte förbättrats, eftersom våldutövarna fortsätter att förfölja, trakassera, hota och slå. Ansvaret för att få ett bättre liv har legat på de utsatta som tvingats flytta och ibland lämna allt. Men majoriteten vill inte detta. De vill kunna leva ett normalt liv tillsammans med sina barn och själva få bestämma var i landet de ska bo, vem de ska umgås med och slippa att ständigt vara rädda för hot och våld. I arbetet med våldsutövare måste också föräldrar och andra närstående som använder våld mot barn inbegripas. Kriminalvården har till exempel ännu inte något särskilt program för denna grupp. Föräldrarna kan behöva hjälp med att förstå hur barn reagerar på och påverkas av våld och med att hitta andra positiva uppfostringssätt. Malmö stad arbetar tillsammans med Stiftelsen Allmänna barnhuset och några andra kommuner med kognitivt integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB). Den första pilotstudien visar mycket lovande resultat och både barn och föräldrar är mycket nöjda. 6.3 Erbjud våldsutövare tillfälligt boende samt Utveckla behandling och andra insatser för våldsutövare Kommunstyrelsen instämmer i utredningens förslag. Både i Malmös nuvarande och kommande handlingsprogram finns som insats att motivera våldsutövaren till att flytta så att de våldsutsatta och barnen kan bo kvar. Under en period fanns särskilda lägenheter tillgängliga för våldsutövare. De användes inte i så stor utsträckning då få var beredda att acceptera att både flytta och ta emot behandling, något som var ett villkor för att försäkra sig om att våldet skulle upphöra. Men att möjligheten finns är viktigt och om större krav ställs på våldsutövarna kan säkert fler bli aktuella för insatsen. Det handlar också om myndigheternas inställning, att göra våldsutövaren ansvarig. Kommunstyrelsen är därför positiv till att även betänkandet tar upp frågan. Utredningens skrivning om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla mer differentierade behandlingsmetoder är något som vi redan arbetar med i Malmö. För ska vi komma längre i arbetet mot våldet bör insatser för att motivera våldsutövare ha en mycket högre prioritet. Samhället kan på olika sätt begränsa

16 deras möjlighet att utöva våld genom bättre uppföljning av kontaktförbuden, höja straffen etcetera. Men så länge vi inte lyckas påverka deras attityder och beteenden så blir det ingen verklig förändring för de utsatta. 14 (17) 6.7 Socialnämndens ansvar att erbjuda våldsutövare hjälp att förändra sitt beteende uttalas i lag Kommunstyrelsen instämmer i förslaget Skärp straffskalan för överträdelse av kontaktförbud samt Längre giltighetstid för kontaktförbud avseende gemensam bostad Kommunstyrelsen är positiv till förslagen. Det är bra om polisen kan få ökade befogenheter att hålla så kallade konsekvenssamtal med personer som anmäls för nya brott inklusive överträdelse av kontaktförbud. En snabb reaktion bedöms vara en viktig markering från samhällets sida och ge större chans till påverkan. Det innebär att kommunstyrelsen samtidigt ställer sig bakom förslaget att skärpa straffskalan för överträdelse av kontaktförbud och en förlängning av giltighetstiden för kontaktförbud avseende gemensam bostad. 7 Ge bättre förutsättningar för idéburet arbete Kvinnojourer och andra frivilliga organisationer har varit de som lagt grunden för arbetet mot våld i nära relation. De har både rent praktiskt hjälpt de utsatta och genom idogt opinionsarbete satt frågan på agendan. Den utveckling som pågått de senaste 20 åren har medfört stora positiva förändringar i samhällets insatser. Detta påverkar de frivilliga organisationerna på olika sätt, men kvinnojourer och andra frivilligorganisationer på området betyder fortfarande och kommer även framgent att betyda mycket för arbetet mot våld i nära relationer. Kommunstyrelsen ser därför generellt positivt på utredarens förslag att ge bättre förutsättningar för idéburet arbete. 7.2 Organisationsbidrag och minskad administration ska stärka vissa idéburna organisationer Kommunstyrelsen stödjer utredningens förslag. Liksom utredningen är kommunstyrelsen mycket mån om att de frivilliga organisationerna får bättre möjligheter att fortsätta kunna bedriva ett aktivt arbete. Både kommuner och landsting ger ju också betydande bidrag till frivilliga organisationer. Om det statliga bidraget ändras från verksamhetsbidrag till den mer generella formen organisationsbidrag med mindre administration för föreningarna är det positivt liksom att en förstärkning av medlen sker. 8.1 Frihet från våld ska vara ett folkhälsomål Kommunstyrelsen instämmer i utredningens förslag. Utredningen konstaterar att våld i nära relation är ett omfattande samhällsproblem. Nationellt centrum för kvinnofrid publicerade i våras en studie som visar på att en hög andel av befolkningen har erfarenhet av våld och att det har betydande konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Betänkandet föreslår därför att frihet från våld borde föras in som ett 12:e folkhälsomål. Kommunstyrelsen ser en fördel i att införa ett nytt folkhälsomål avseende våld i nära relation. Våld är ett brott, men betoningen på detta har enligt kommunstyrelsen

17 blivit för stor och de allvarliga hälsokonsekvenserna har inte fått samma uppmärksamhet. Om man börjar beskriva problemet också ur ett folkhälsoperspektiv skulle det ytterligare förbättra förutsättningarna för ett förebyggande arbete. 15 (17) 8.2 Våld i nära relationer en del av ANDT-arbetet Kommunstyrelsen är negativ till förslaget. Utredningen föreslår att arbetet mot våld i nära relationer borde ingå som en del av arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT). Men att föra in frihet från våld i ANDT-arbetet är kommunstyrelsen negativ till. De strukturer som byggts upp kan man lära sig av och använda, men det är viktigt att skilja frågorna åt. Visserligen finns det både utsatta och våldsutövare som har olika former av missbruksproblem, men de utgör enligt Malmö stads erfarenhet inte så stor andel att förslaget är motiverat ur den synvinkeln. Risken med att föra samman frågorna är att båda drunknar i varandra och de grundläggande strukturella jämställdhetsproblemen osynliggörs. 8.3 Barns utsatthet och förebyggande åtgärder ska tydliggöras i nationella strategier Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget. Ett av den nationella samordnarens uppdrag var att överväga hur det förebyggande arbetet kan stärkas. Utredningen betonar vikten av nationella strategier och att dessa ska inrikta sig på kontinuerligt och långsiktigt förebyggande arbete mot våldets bakomliggande orsaker. Utredarna har inte så många konkreta förslag men poängterar vikten av tidiga, samordnade och långsiktiga insatser riktade till barn och unga. Brottsförebyggande insatser i form av attitydpåverkan samt insatser riktade mot våldsutövare understrykes. Även kunskaps- och metodutveckling kring främst de särskilt sårbara grupperna framhävs. Förslagen är i samklang med de som finns med i förslaget till ny handlingsplan mot våld i nära relationer i Malmö. Kommunstyrelsen hade dock hoppats på lite fler konkreta förslag och vill vidare avseende de bakomliggande faktorerna framhålla betydelsen av både jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. 8.4 Inrätta en statsrådsgrupp Kommunstyrelsen instämmer i förslaget. Vikten av att inrätta en stadsrådsgrupp framhålls genom att förutom samordning på lokal och regional nivå så behöver en departementsövergripande statsrådsgrupp bildas inom regeringskansliet. Detta bland annat för att minska risken för parallellt arbete och likartade uppdrag för olika myndigheter. För nämndernas arbete i Malmö vore det en fördel om de olika nationella myndigheterna är mer samordnade. 8.5 En återkommande nationell analys av utvecklingen Kommunstyrelsen instämmer i behovet av en återkommande nationell analys av utvecklingen av våld i nära relationer samt att Brottsförebyggande rådet uppdras att genomföra den med utgångspunkt från kunskap och data från olika verksamhets- och kunskapsområden. 8.6 Utveckla och förtydliga länsstyrelsernas uppdrag

18 Kommunstyrelsen är positiv till förslaget. På regional nivå framhåller utredningen Länsstyrelsens roll. Den nationella samordnaren vill stärka och vidareutveckla deras uppdrag. I samarbete med andra statliga myndigheter, kommuner, landsting och frivilliga organisationer ska Länsstyrelsen få ett ökat ansvar för att driva utvecklingsarbetet genom att anta gemensamma strategier, fördela utvecklingsmedel och bidra med kunskapsstöd. Länsstyrelserna ska också kunna följa det lokala arbetet. De föreslagna operativa arbetsgrupperna ska årligen lämna verksamhetsrapport till Länsstyrelserna. Kommunstyrelsen ställer sig bakom intentionerna ovan där Länsstyrelsen får en samordnande roll på regional nivå. Kommunstyrelsen är däremot mer tveksam till kravet på att kommunen ska skicka årliga rapporter till Länsstyrelsen om utvecklingen av de operativa arbetsgrupperna. 8.7 Utveckla det kunskapsbaserade arbetet Kommunstyrelsen instämmer i förslagen att utveckla det kunskapsbaserade arbetet. Detta var ett av motiven för Malmö stad att tillsammans med Länsstyrelsen och ett antal kommuner i Skåne starta ett kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Det får därför ses som positivt att Socialstyrelsen uppdras ta fram en långsiktig utvecklingsstrategi för fortsatt metodutveckling samt att Brottsförebyggande rådet gör en kunskapssammanställning om effektiva polisiära metoder för att förebygga upprepat våld mot barn och vuxna i nära relationer. 8.8 Vidareutveckla arbetet med dödsfallsutredningar Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget. I betänkandet föreslås att lokala utredningar vid allvarligt våld, så kallade dödsfallsutredningar, ska ledas av länsstyrelsen med landshövdingen som ordförande. Tanken med att Länsstyrelserna ska få en funktion i att tillsammans med Socialstyrelsen utveckla lokala eller regionala dödsfallsutredningar menar kommunstyrelsen är intressant. De nuvarande som sammanställs av Socialstyrelsen har inte haft den effekt som man hoppats på. Socialstyrelsen har bara fått samla in material om den som blivit mördad, inte om förövaren. Redovisningen har därefter skett på generell nivå så man inte kan identifiera den enskilda personen. Socialstyrelsens slutsatser har därmed varit väldigt generella och inte möjliga att dra några konkreta lärdomar från, vilket var det huvudsakliga syftet. Kommunstyrelsen hoppas att en mer lokal, eller regional, uppföljning där hela situationen kan belysas och där berörda myndighetspersoner blir mer direkt involverade skulle ge ett mer heltäckande underlag och därmed större möjlighet till kunskap Ta fram konkreta räkneexempel i försöksverksamheter Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. Kommunstyrelsen stödjer förslaget från utredningen att ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att analysera den ekonomiska effektiviteten för arbetet mot våld i nära relationer i regionalt avgränsade försöksverksamheter i samarbete med berörda länsstyrelser. Kommunstyrelsen menar att det är en intressant fråga som det är viktigt att skaffa fördjupad kunskap i. 16 (17)

19 10.1 Ekonomiska konsekvenser En stor andel av förslagen berör kommunerna verksamhet. Flera av dem är intressanta och innebär en välbehövlig ambitionshöjning av arbetet, men de kostar att genomföra. Införandet av operativa arbetsgrupper skulle till exempel innebära behov av förstärkning av socialtjänsten, med tanke på den arbetsinsats och det samordningsansvar som insatsen innebär. Även stödet till de våldsutsatta, barnen och våldsutövarna medför kostnadsökningar. Skydd för personer med olika former av funktionsnedsättningar kräver särskilda insatser. Förhoppningsvis ökar också antalet utsatta barn som uppmärksammas och bättre insatser kommer leda till att fler söker hjälp. Samhällets vilja att ge de våldsutsatta en bättre hjälp och arbeta mer aktivt med barn samt våldsutövare passar väl in socialtjänstlagen (2001:453). Den är en ramlag vilket betyder att det finns ett stort utrymme för att tillföra nya ansvarsområden. På sikt kan förhoppningsvis en större effektivitet i arbetet och ett förbättrat förebyggande arbete minska kostnaderna. Men förändringar tar tid och det är ett omfattande och komplicerat samhällsproblem det handlar om. Ska förslagen kunna genomföras krävs betydande resursförstärkningar. Staten borde ta ett ekonomiskt ansvar som motsvarar de ökade lagkraven, något som inte löses genom tillfälliga projektmedel. De är bra för att utveckla och testa nya metoder, men sedan ska dessa omsättas i reguljär verksamhet. Kommunstyrelsen menar att våld i nära relation är en mycket viktig fråga som lokalt redan har en hög prioritet och som ytterligare bör prioriteras lokalt, regionalt och nationellt. Men för att nå dit betänkandet vill måste nya medel tillföras på olika nivåer, inte minst till kommunerna. Slutligen kan konstateras att om våld i nära relationer ska ges förutsättningar att hanteras som en folkhälsofråga så krävs från staten inte enbart styrning, samordning och metodutveckling, utan också långsiktigt och kraftfullt ekonomiskt stöd enligt finansieringsprincipen. 17 (17) Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring

20 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (22) Datum Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jan.lanzownilsson@malmo.se Remiss från Justitiedepartementet av betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49) (svarsdatum 5 november) STK Sammanfattning Justitiedepartementet vill genom rubricerade betänkande åstadkomma en kraftsamling i arbetet med att motverka våld i nära relationer. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i att förbättra situationen för de våldsutsatta samt i att öka effektiviteten i samverkan och det våldsförebyggande arbetet. Stadskontoret instämmer i vikten av att utgå från de våldsutsattas situation i utvecklingsarbetet, i utredningens starka barnperspektiv samt i att större fokus riktas mot våldsutövarna. Utredningens förslag innebär en ambitionshöjning i samhällets insatser mot våld i nära relation. Stadskontoret ser i huvudsak positivt på föreliggande förslag. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avge yttrande till Justitiedepartementet i enlighet med av stadskontoret upprättat förslag. Beslutsunderlag Betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49) G-Tjänsteskrivelse-VoO Beredn 14/10-Våld i nära relationer Yttrande över betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49) Remissvar från sociala resursnämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Väster (SD) Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet