Tillsyn av frisörer i Borlänge kommun

Transkript

1 September 2006 Miljökontoret Tillsyn av frisörer i Borlänge kommun Projekt år Projektet utfört och resultatet sammanställt av: Anette Stångmyr Miljöinspektör Telefon Fax E-post anette.stangmyr@borlange.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 2 Lagstiftning 3 Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling 3 Kosmetiska och hygieniska produkter 3 Hygieniska aspekter 4 Hur lagstiftningen tillämpades vid tillsynen av frisörer 4 Resultat 6 Frisersalongernas inriktning 6 Lokalernas belägenhet 6 Anmärkningar 6 Brister i lokalen 6 Brister i hygienrutiner 7 Brister i kemikaliehantering 7 Egenkontroll 8 Diskussion av resultatet 8 Lokalerna och företagen 8 Hygienen 9 Kemiska produkter 9 Egenkontrollen 10 Övrigt 10 Avslutande kommentarer 10 Mer information (myndigheter, organisationer, ekofrisörer) 11 Förteckning över bilagor 12

3 Sammanfattning Under cirka ett år har ett tillsynsprojekt inriktat mot frisörer genomförts av miljökontoret. Samtliga frisersalonger som miljönämnden känner till har besökts. Totalt besöktes 67 frisörer. Tonvikten vid tillsynen låg vid att kontrollera hygienrutiner, salongernas inriktning samt lokalens lämplighet. Dessutom studerades egenkontrollen och kemikaliehanteringen. Riskerna för smittspridning i samband med hårvårdsbehandlingar är som regel små. Om salongen även utför andra behandlingar som exempelvis öronhåltagning kan riskerna öka. Projektet visar att de flesta frisersalongerna sköter hygienen runt hårvården på ett tillfredsställande sätt. Även om nästan två tredjedelar av salongerna fick anmärkningar på hygienrutiner så var de oftast mindre allvarliga. Vanligt är att vissa hårvårdsredskap såsom hårklippningsskär, pincetter eller saxar sällan eller aldrig rengörs. Dessutom saknade många frisörer kunskap om eventuell risk för att överföra smitta. Särskilt noggrann rengöring och desinfektion krävs till exempel om kunden har sår eller vätskande eksem eller vid klipp- och skärskador. Många salonger saknade dock ett fungerande desinfektionsmedel. Okunskapen om olika produkters användningsområden och eventuell verkningstid var utbredd. Var femte salong utförde håltagning i öron. Några få salonger erbjöd även nagelvård, solarium eller andra behandlingar. Vid salonger som utförde andra behandlingar än hårvård kan bristande hygien medföra en större smittrisk för kunden. Dessutom utfördes, vid flera salonger, håltagning i öron av outbildad personal vilket naturligtvis ökar riskerna för kunden. Endast var femte lokal uppfyller de krav på utformning och utrustning som ställs på den pågående verksamheten. Arbetsmiljöproblem är vanliga och många frisörer har problem allergier, eksem eller luftvägar. För varje verksamhet gjorde miljökontorets en sammanvägd bedömning av lokalens lämplighet, hygienrutiner och kunskapen om de behandlingar som utförs. Om totalintrycket av verksamheten medförde att det finns stor risk att kunderna kan utsättas för smitta förbjöds vissa delar av verksamheten. Exempelvis så fick flera salonger upphöra med håltagning i öron (och/eller näsa) och nagelvård. Ingen salong fick stänga helt men många fick åtgärdsförslag. En stor mängd kemiska produkter används vid olika hårvårdsbehandlingar. Det är också mycket vanligt med försäljning av hårvårdsprodukter till kunderna. Vid tillsynsbesöken fanns möjlighet att endast studera ett fåtal kemiska produkter. Många produkter uppvisade brister i märkningen. Det är mycket svårt för en enskild frisör att göra hälso- och miljömässiga bedömningar av produkterna eftersom leverantörerna lämnar otillräcklig information. Rutiner finns hos samtliga verksamheter i någon form och omfattning. Men ingen salong hade ett fungerande egenkontrollprogram. Endast ett fåtal har hört talas om de lagar och regler som berör frisörerna. De flesta frisörer är ensamföretagare och det är en djungel av lagar och regler att sätta sig in i. Samtliga brister som framkom hos frisersalongerna beror på en kombination av okunskap och tidsbrist. Ingen skillnad kunde ses hos större eller mindre salonger. En av de viktigaste erfarenheterna från tillsynsprojektet är att bristen på kunskap om såväl hygien, kemikaliehantering som regelverk är stor hos många frisörer. Miljökontoret hoppas att den information som delgetts frisörerna under projektet kommer att öka medvetenheten om både gällande lagstiftning och om vikten av att ha bra rutiner samt göra medvetna produktval. 1

4 Bakgrund och syfte Miljönämnden har enligt miljöbalken tillsyn över hygieniska lokaler och verksamheter som bedriver yrkesmässig hygienisk behandling. Brister i hygien eller i lokalens utformning kan innebära risker för människors hälsa eller andra olägenheter. Miljönämnden har bedömt att det idag föreligger ett stort tillsynsbehov vid verksamheter som bedriver någon form av hygienisk behandling. De senaste åren har antalet behandlingslokaler ökat. Idag finns ungefär 150 stycken i Borlänge kommun. Under år 2004 besöktes samtliga så kallade stickande verksamheter i kommunen. Där ingår bland annat tatuering, akupunktur och fotvård. Ingen organiserad tillsyn av frisörerna har tidigare utförts varför det därefter var angeläget att besöka dessa verksamheter. Syftet med tillsynen är att få en överblick hur det ser ut i kommunens behandlingslokaler. Dels med avseende på hygieniska rutiner vid verksamheten och dels hur lokalerna är utformade. Smittrisken är vanligtvis relativt låg hos frisörer som endast utför hårvårdsbehandlingar. Vid vissa frisersalonger förekommer dock håltagning, manikyr, solarieverksamhet och andra behandlingar. De hygieniska riskerna kan då bli betydligt större än vid enbart hårvård. Tillsynsbesökens syfte är att få reda på vilka behandlingar som utförs och om lokalen är lämpad för dessa behandlingar. Dessutom är syftet att undersöka om verksamhetsutövarna har tillräckliga kunskaper om eventuella hygieniska risker i samband med behandlingar eller vid brister i lokalen. Tillsynen ska även undersöka om hälso- och miljömässiga risker finns i hanteringen av kemiska produkter. Huvudsyftet med tillsynen är att förbättra de områden där brister finns. Resultatet av projektet kan även användas som underlag för bedömning av framtida tillsynsbehov. Genomförande I projektet är tanken att samtliga frisersalonger ska besökas. För att få kännedom om vilka frisörer som finns i kommunen användes företagsregister, miljökontorets databas, telefonkatalog och annonser. Totalt hittades 87 stycken frisörföretagare varav cirka hälften var anmälda till miljönämnden. Inför tillsynsbesöken skickades brev med information och tid för inspektion. Besöken föranmäldes två till fem veckor före. Flera företagare upptäcktes arbeta i samma lokal ( hyr stol ), några företag är vilande medan några upphört. Antalet aktuella frisörer som besöktes i projektet blev 67 stycken. Några salonger har bytt ägare eller nya lokaler har tagits i bruk under projektets gång. Vissa verksamheter har därför besökts flera gånger. Projektet har pågått från våren 2005 till försommaren I samband med besöken inspekterades verksamheten och lokalen besiktades. För att få en effektiv tillsyn och en likvärdig bedömning användes en särskilt framtagen checklista (se bilaga). De brister som påtalades delgavs både muntligt vid besöket och skriftligt i form av inspektionsrapport och besiktningsutlåtande. Anmärkningar som påtalats följdes upp genom att handlingar begärdes in eller genom återbesök. Mindre allvarliga brister kommer att kontrolleras vid nästa ordinarie tillsynsbesök. Stor vikt lades vid information och råd till företagen. Den inriktades på de egna bristerna i rutiner eller lokal samt gällande lagstiftning och vikten av en fungerande egenkontroll. Informationen gavs också såväl muntligt som skriftligt. De lokaler som ej tidigare var anmälda till miljönämnden fick lämna in anmälan. Projektrapporten skickas till samtliga frisörer. 2

5 Lagstiftning Här följer en kort sammanfattning över den lagstiftning som ligger till grund för tillsynen och hur den tillämpades vid tillsynen av frisörerna. Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling Frisersalonger ingår i begreppet lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling. Lagstiftningen som reglerar dessa verksamheter i dessa lokaler är miljöbalken. Miljönämnden är skyldig att utöva tillsyn över verksamheter som omfattas av miljöbalken. Innan en lokal tas i bruk för hygienisk behandling ska verksamhetsutövaren göra en anmälan till miljökontoret. Tillsynsmyndigheten har rätt att ta ut en avgift för handläggningen av anmälan. Om en verksamhet startar utan att göra anmälan ska en miljösanktionsavgift tas ut. Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare ha den kunskap som behövs för att skydda miljön och människors hälsa mot skada och olägenheter. Det innebär bland annat att man som frisör måste känna till de hygieniska regler som gäller för de behandlingar man utför. För anmälningspliktiga verksamheter gäller även krav på systematisk och dokumenterad egenkontroll. För alla slags verksamheter gäller även att man måste iaktta miljöbalkens produktvalsregel. Det innebär att man ska välja så oskadliga och säkra kemiska produkter som möjligt och ersätta hälso- och miljöfarliga kemikalier med mindre riskabla. Kosmetiska och hygieniska produkter Frisörprodukterna innefattas i begreppet kosmetiska och hygieniska produkter (KoHprodukter) vilket innebär att de kontrolleras av Läkemedelsverket och kommunerna. KoHprodukter får inte vara förknippade med hälsorisker vid avsedd användning. Det yttersta ansvaret för att produkterna inte skadar användaren ligger på tillverkaren eller importören. Regler för KoH-produkter finns i miljöbalken samt i Läkemedelsverkets föreskrifter. Till grund för flera av de svenska reglerna finns direktiv utarbetade av EU. Reglerna säger bland annat att: Produktens förpackning skall vara försedd med: Namn och adress på tillverkare och importör Kvantitet angiven som vikt, volym eller antal Tillverkningspartiets nummer Innehållsdeklaration I vissa fall krävs även: Bäst-före-datum Varningstext Produktens användningsområde Vissa ämnen som kan innebära hälsorisker omges av särskilda restriktioner. Några av dem är totalförbjudna och får inte alls ingå i KoH-produkter. Andra får bara ingå i begränsad koncentration eller i förening med andra begränsningar eller villkor i användandet. För att kunna upprätthålla kontrollen har Läkemedelsverket ett register över alla KoHprodukter som saluförs eller används yrkesmässigt i Sverige. Registret används som hjälpmedel vid tillsynen av tillverkare och importörer. Alla produkter ska registreras hos 3

6 Läkemedelsverket senast en månad efter att de saluförs eller erbjuds för yrkesmässigt bruk. Detta ska göras av alla importörer och tillverkare. För frisörerna gäller bland annat: Varuinformationsblad krävs ej i frisörledet Hårfärger och permanentvätskor ska ha varningstexter De frisörer som själva importerar produkter ska anmäla detta till Läkemedelsverket Hygieniska aspekter Riskerna för smittspridning i samband med hårvårdsbehandlingar är som regel små. Om salongen även utför andra behandlingar som exempelvis öronhåltagning kan riskerna öka. Som underlag för bedömningen av hygienen vid frisersalongerna används råd och anvisningar från Socialstyrelsen. Allmän hygien Bland annat ska lokalen vara utformad så att en god hygien underlättas samt att ventilationen säkerställer en tillräcklig luftomsättning. Förutom lokalen upprätthålls en god hygien genom att det finns bra rutiner för städning, rengöring och desinfektion av redskap samt skötsel av handdukar och kappor. Dessutom ska frisören själv ha en klädsel som är lätt att tvätta och ej används privat. Vid handtvätt ska flytande tvål användas eftersom fast tvål kan överföra smitta. Smittspridning Risk för smittspridning i en frisersalong utgörs av spridning av kontaktsmitta, spridning av olika typer av hudinfektioner samt sjukdomar som kan överföras via blodsmitta. Hudinfektioner kan uppstå då bakterier kommer ner i djupare hudlager. Bakterierna kommer antingen från huden eller från otillräckligt rena instrument. Om man har sår på huden eller i hårbotten har man betydligt mer bakterier på huden än normalt. Det gäller även då man har eksem eller psoriasis. Blodsmitta kan ske om smittförande blod tränger in i mottagarens kropp. Det kan ske om man medvetet gör hål i huden såsom vid öronhåltagning eller om man av misstag exempelvis med en sax råkar göra stick- eller skärskador. Viss risk föreligger även vid användning av klippmaskin direkt mot huden samt vid noppning av ögonbryn då små blödningar kan uppstå. Allt blod bör betraktas som potentiellt smittsamt eftersom det finns smittbärare som inte uppvisar några symtom. Ett stort antal människor bär på smittsamma sjukdomar utan att själva veta om det. För att minska riskerna för smittspridning ska salongen ha säkra rutiner för rengöring och desinfektion av redskap som används flera gånger. Hur lagstiftningen tillämpades vid tillsynen av frisörer Miljökontoret bedömde det inte som rimligt att en frisör som är ensamföretagare i en liten lokal ska ha dokumenterad egenkontroll över exempelvis rutiner för städning och rengöring av redskap. Det ska naturligtvis finnas lämpliga rutiner men dessa behöver ej vara nedtecknade. Hos större salonger ställdes dock krav på dokumentation över samtliga rutiner för att säkerställa att alla i salongen arbetar på samma sätt. Däremot bedömer miljökontoret att det hos alla salonger ska finnas dokument över de kemiska produkterna som hanteras för att kunna bedöma deras hälso- och miljöfarlighet. Det faktum att varuinformationsblad ej krävs i frisörledet innebär i praktiken att miljöbalkens avsnitt om egenkontroll blir svårare att tillämpa. Frisörerna har mycket lite att gå efter om de ska göra en bedömning av produkternas hälso- och miljöfarlighet. Visserligen är tillverkare 4

7 och leverantörer skyldiga att lämna ut sådan information vid begäran. De frisörer som uppger sig ha försökt få fram detta har dock endast fått ut reklamblad om produkten (och i vissa fall inget alls). Vid besöken överlämnade miljökontoret en vägledning om frisörprodukter som är framtagen av frisörleverantörerna inom KTF (kemisk-tekniska leverantörförbundet). Den beskriver allmänt frisörprodukternas hälso- och miljöfarlighet. Men för att verksamhetsutövaren aktivt ska kunna välja de minst farliga produkterna krävs bättre information från leverantörerna om den enskilda produkten. Vid besöken informerade miljökontoret även om att det finns så kallade ekofrisörer. Dessa frisörer använder hårprodukter som baseras på naturliga örter, vin och olja. Miljökontoret informerade även om rengöringskemikaliernas lämplighet och att även dessa ska väljas utifrån produktvalsregeln. Miljökontorets bedömning av hygienrutinerna baseras på Socialstyrelsens rekommendationer. Dels tas hänsyn till den allmänna hygienen och dels risken för smittspridning. Till varje kund ska alltid en ren uppsättning redskap användas. Varje kund ska ha en ren handduk som ska vara tvättad i minst 60 C. Om kunden har sår, eksem eller annat som ökar smittrisken ska särskilda rutiner finnas så att alla redskap desinfekteras efter behandlingen. Annars bedömer miljökontoret att det för kammar och borstar är tillräckligt med rengöring i schampo eller diskmedel. Skär till klippmaskiner och pincetter som används till noppning av ögonbryn ska även desinfekteras mellan varje kund. Saxar ska desinfekteras om blodvite uppstår. För att upprätthålla bra rutiner rekommenderar miljökontoret dock att desinfektion sker regelmässigt exempelvis vid dagens slut. För desinfektion av redskap kan kemiska desinfektionsmedel användas eller annan metod, exempelvis kokning i vatten. Många frisersalonger har desinfektionsmedel som är särskilt anpassade för frisörredskap. Det är viktigt att anvisningar om verkningstid och andra instruktioner följs. Desinfektionsmedel för händer och ytor bör också finnas tillgängligt i salongen. Miljökontoret poängterade att desinfektion i onödan kan medföra att bakterier utvecklar resistens. Frisörerna ska därför ha tillräckliga kunskaper om smitta för att kunna bedöma när risk finns och desinfektion erfordras. Vid öronhåltagning används idag sterilförpackad engångsutrustning. Risken för blodsmitta i samband med öronhåltagning är därför minimal. Däremot finns det risk för infektioner om öronhåltagningen eller annan piercing utförs i anslutning till hårklippning. Likartade risker finns om nagelvård utförs parallellt med klippning. Miljökontoret har därför bedömt att nagelvård och piercing ska ske skilt från klippning. I större salonger ska en separat plats finnas för dessa och andra stickande behandlingsformer. I mindre salonger kan det i sällsynta fall fungera om håltagning i öron sker skilt i tid från klippningen. För nagelvård ska dock en avskild plats alltid finnas även i små salonger. Hos de salonger som har solarium ska rutiner finnas för rengöring och desinfektion av solariebädd och glasögon. Det är personalen som ska ansvara för skötseln och att exempelvis solarierören är godkända. Om kunden ska rengöra ska tydliga anvisningar finnas. Dessutom ska kunden informeras om risker med solning. Regler för solarier kommer från SSI (Statens Strålskyddsinstitut). Vid besöken lämnade miljökontoret skriftlig information om gällande lagstiftning och råd för solarieverksamhet. För varje verksamhet gjorde miljökontoret en sammanvägd bedömning av lokalens lämplighet, hygienrutiner och kunskapen om de behandlingar som utförs. Om totalintrycket av verksamheten medförde att det finns stor risk att kunderna kan utsättas för smitta förbjöds vissa delar av verksamheten. Exempelvis så fick flera salonger upphöra med håltagning i öron (och/eller näsa) och nagelvård. Ingen salong fick stänga helt men många fick åtgärdsförslag. 5

8 Resultat Endast resultaten från det första tillsynsbesöket redovisas. Vid besöken undersöktes bland annat salongens inriktning, lokalens lämplighet, allmän hygienisk standard, särskilda rutiner vid risk för smitta, kemiska produkter, avfallshantering, information till kund och om fungerande egenkontroll finns. Checklistan som användes vid det första tillsynsbesöken finns i bilaga 1. För öronhåltagning och solarium användes särskilda checklistor se bilaga 2 och 3. Frisersalongernas inriktning Endast hårvård Håltagning Nagelvård Solarium Andra behandlingar (%) (%) (%) (%) (%) Anm. Totalt 104 % på grund av att några salonger utför flera andra behandlingar än hårvård. Lokalens belägenhet I direkt anslutning till privatbostad I separat lokal vid privatbostad Särskild lokal (%) (%) (%) Övrigt. 84% av företagen är enmansföretag. Anmärkningar Efter en sammanvägd bedömning av resultatet från checklistan indelades anmärkningarna i fyra huvudgrupper; lokal, hygienrutiner, kemikalier och egenkontroll. Brister i lokalen Av samtliga frisersalonger bedömdes 20% av lokalerna uppfylla kraven för den pågående verksamheten. Hos 80% fanns brister i lokalen. Exempel på vanliga brister: Otillräcklig ventilation Bristande utrymmen eller bristande utrustning Underhållet eftersatt (t ex trasig golvmatta, trasiga ytskikt på bänkar, stolar) Vatten saknas i salongen (privat badrum används för vissa hårvårdsbehandlingar) Totalt 80% 20% Har brister Utan brister Ventilation Utrustning 44% 48% Underhåll Övrigt 4% 12%

9 Brister i hygienrutiner Av samtliga frisersalonger bedömdes 36% av salongerna ha bra eller mycket bra hygienrutiner. Hos 64% fanns brister i hygienen. Anmärkningarna bestod ofta av otillräcklig rengöring av vissa hårvårdsredskap eller hygieniska risker vid öronhåltagning. Exempel på vanliga brister: Brister i rengöring av klipp / nackmaskiner eller andra redskap (t ex vissa redskap rengörs aldrig, redskapen rengörs i hemmets kök) Felaktigt rengöringsmedel eller felaktig metod Hygieniska brister i samband med behandlingar (t ex osteril utrustning vid öronhåltagning, desinfektionsmedel saknas då det erfordras) Brister i rengöring av lokal (t ex rutiner för storstädning saknas) Totalt 64% 36% Har brister Utan brister Rengöring av redskap 40% Felaktig metod 30% Risker vid behandling 12% Rengöring av lokal 0% Brister i kemikaliehantering Kemikalier som används vid frisersalonger består av rengöringskemikalier eller produkter som används vid behandlingar. Vissa kemikalier kan vara farliga för miljö eller hälsa. Leverantören ska för vissa produkter lämna information om eventuella risker eller ha tydlig märkning på varje enskild på produkt. Vid försäljning till kunder är produktinformationen särskilt viktig. Vid besöken undersöktes ett litet urval av produkterna. Vid varje verksamhet studerades ett hårfärgningspreparat och en permanentvätska samt genom stickprov märkningen av produkter som säljs till kunden. Dessutom studerades rengöringskemikaliernas innehåll, märkning och användningsområde. Totalt 34% 66% Har brister Utan brister Varningstext saknas 32% Förbjudna ämnen ingår Innehållsdeklaration saknas Produktinformation finns ej på svenska 2% 12% 23%

10 Egenkontroll Endast tre frisersalonger hade en dokumenterad egenkontroll. Den var utformad enligt riktlinjer från branschförbundet. I detta egenkontrollprogram ingår inte andra behandlingar än hårvård. Vid de tre verksamheterna som hade ett kontrollprogram utfördes även andra behandlingar. Riskerna med dessa fanns ej med i kontrollprogrammet. Av övriga salonger hade endast ett fåtal kännedom om att det ska finnas ett egenkontrollprogram. Flertalet frisersalonger är enmansföretag och har ofta sina rutiner i huvudet. Miljökontorets bedömning är att detta kan vara tillräckligt om alla eventuella hygieniska risker finns med och verksamheten fungerar tillfredsställande. Vid de större salongerna där flera personer arbetar eller om andra behandlingar än hårvård utförs krävs dock en dokumenterad egenkontroll. Det är exempelvis viktigt att alla i samma salong arbetar på samma sätt och att riskerna är kända för alla. Ingen frisersalong hade dokumenterad egenkontroll av de frisörprodukter som används. I bedömningen av brister i egenkontrollen tas ej denna aspekt med. Detta på grund av att varuinformationsblad ej krävs i frisörledet vilket leder till svårigheter att tillämpa miljöbalkens krav på egenkontroll av kemiska produkter. (Se information under kapitlet om lagstiftning). Totalt 100% Har brister Utan brister Egenkontroll saknas helt 13% Saknas för vissa delar av verksamheten Finns och fungerar men är ej dokumenterad 22% 65% Diskussion av resultatet Lokalerna och företagen Utvecklingen verkar ha gått mot mindre och mindre salonger. Drygt en fjärdedel finns intill den privata bostaden. Idag bedrivs 84% av salongerna av enmansföretagare. Uthyrda stolar är relativt vanligt hos de större salongerna, endast ett fåtal salonger har anställda. Ägarbyten sker ofta och konkurrensen är hård. Många av salongerna ligger i lokaler som använts för detta ändamål sedan lång tid tillbaka, vissa ända från 1950-talet. Nästan en tredjedel finns vid privatbostaden. Endast en femtedel av lokalerna uppfyller dagens krav på en frisersalong. Vid herrsalongerna utförs i princip endast hårvård utan kemiska behandlingar. Om andra behandlingar än hårvård utförs ställs ytterligare krav på lokalerna vilket endast ett fåtal salonger uppfyller. Vid kommunernas äldreboenden bedrivs hårvård i mycket liten omfattning. Lokalerna är av skiftande karaktär men fungerar oftast tillfredsställande för den tillfälliga hårvården. Dock är det inte hygieniskt godtagbart att hårvårdslokalen delas med fotvård. De hygieniska riskerna bedöms vara alltför stora för fotvårdskunderna. 8

11 Hygienen Herrsalongerna hade i allmänhet bättre hygienrutiner än övriga salonger. Kunskaperna om eventuell smittrisk var även goda. De flesta frisersalongerna sköter hygienen runt hårvården på ett tillfredsställande sätt. Tidspress mellan kunderna och brist på kunskaper kan dock göra att rengöringen av vissa redskap blir eftersatta. Metoderna för rengöring och desinfektion är inte alls enhetliga som för många andra branscher. Tillsynsbesöken visar att det finns nästan lika många olika metoder som det finns salonger! Detta tyder på att grundläggande hygienkunskaper saknas. Det verkar dock ha skett en förbättring idag vid frisörutbildningarna. Trots detta behöver många salonger förbättra rutinerna för rengöring av saxar, pincetter och klippmaskinskär. Det är dessutom viktigt att ha säkra rutiner om kunden har vätskande sår eller eksem i hårbotten. Många salonger saknade helt desinfektionsmedel. Vid de salonger som har desinfektionsmedel utgörs den vanligtvis av en vätska som används för kammar och borstar. Många salonger använder ammoniak som desinfektionsmedel. Det är få som vet hur produkterna ska användas och hur lång den eventuella verkningstiden för desinfektion är. För städningen av lokalen finns oftast bra dagliga rutiner. Fasta rutiner för storstädning är dock ovanligare. Alla frisörer använder inte särskilda arbetskläder utan bär privata kläder. Vid många salonger används tyghanddukar och fast tvål vid handtvätt. Löss är alla väldigt rädda för att få in i salongen. Endast ett fåtal har dock sett det. Några har då direkt skickat kunden till Apoteket och sedan sanerat lokalen, ibland även stängt ett par dagar. Löss är mycket svåra att upptäcka innan de har blivit riktigt många i huvudet så det är troligen vanligare än frisörerna tror. Risken för smitta är trots det ganska liten och ingen särskild rengöring eller desinfektion krävs om man för övrigt har bra rutiner. Bristande hygien bedöms vara mest riskfylld vid de salonger där även andra behandlingar utförs. Okunskapen om eventuell risk för smitta eller andra risker är ännu mer utbredd för andra områden än hårvård. Exempel är hur solariet ska skötas. Att vissa frisörer som utför håltagning i öron (och även näsa) helt saknar utbildning inom området kan medföra stora risker för kunden. Annat exempel är okunskap om risker med att hyra ut delar av lokalen till andra utövare än frisörer som till exempel fotterapeut eller nagelterapeut. Kemiska produkter En stor mängd kemiska produkter används vid olika hårvårdsbehandlingar. Det är också mycket vanligt med försäljning av hårvårdsprodukter till kunderna. Vid tillsynsbesöken fanns möjlighet att endast studera ett fåtal kemiska produkter. Många produkter uppvisade brister i märkningen. Ingen av frisörerna har själva importerat produkter som används i verksamheten. Produktvalsregeln kan vara svår att tillämpa för frisörerna eftersom leverantörerna lämnar otillräcklig information om produkternas miljö- och hälsoskadlighet. KTFs Vägledning om frisörprodukter är det som finns att tillgå idag. Många frisörer har börjat fundera över hårvårdsprodukterna som de använder. Framför allt om de själva fått allergier eller andra besvär. Men få har aktivt försökt ställa krav på leverantörerna. Det verkar som om frisörerna har en viss övertro på att så länge de använder kända märken från en känd leverantör så är produkten bra. Detta gäller både miljö- och hälsofarlighet och märkning. Det är viktigt att förändra detta synsätt så att frisörerna aktivt börjar ifrågasätta produkterna och därmed kan ställa krav på innehållet. 9

12 Egenkontrollen I princip ingen frisör förstår vad egenkontrollen innebär. Även om några få hade påbörjat ett kontrollprogram över vissa områden så är okunskapen stor. Frisörernas branschförbund har utarbetat ett förslag till egenkontroll för hårvården. Detta kan användas som underlag men för att frisörerna ska få ökade kunskaper om sin egen verksamhet tror miljökontoret att det är bättre att utforma ett eget kontrollprogram. Det blir då anpassat efter den egna salongen och inriktat mot alla behandlingar som utförs där. Men för att frisören ska kunna utforma ett eget kontrollprogram så måste kunskaperna inom fler områden höjas. Bland annat inom hygien och kemikaliehantering. Övrigt Vid besöken framkom att nästan hälften av alla frisörer har problem med eksem, luftvägar eller allergier. Många hänför problemen till sitt arbete. Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljön och många risker är kartlagda med frisörarbetet. Brister i lokalen, framför allt otillräcklig ventilation, är vanligt vilket även miljökontoret erfar. Många kemiska produkter som används är mer eller mindre miljö-och/eller hälsobelastande, till exempel aerosolsprayer. Våta arbeten innebär en risk då de gör huden fuktig och uppluckrad och därmed mer känslig för irriterande ämnen. Ett exempel på detta är frisörernas ökade risk att utveckla nickelallergi och andra former av kontakteksem. En annan effekt är att den ammoniak som finns i många av produkterna kan försämra effekten på luftvägarnas reningssystem. Ammoniaken hämmar ciliernas (flimmerhårens) rörelser. Man blir då mer mottaglig för exempelvis aerosoler och damm. Avslutande kommentarer Eftersom alla besök föranmäldes gav projektet framförallt en god uppfattning om frisörernas kunskaper om vad som gäller inom deras arbetsområden. Många brister som framkom hade sannolikt åtgärdats före besöket om kunskap funnits. Att vara egen företagare innebär att det finns en mängd lagar och regler att sätta sig in i. Att det finns en miljöbalk eller regler för kemiska produkter kände endast ett fåtal frisörer till. Ingen skillnad i kunskaper inom hygien, kemikaliehantering och lagstiftning kunde ses vid större eller mindre salonger. Miljökontoret hoppas att den information som delgetts frisörerna under projektet kommer att öka medvetenheten om både gällande lagstiftning och om vikten av att ha säkra rutiner samt göra medvetna produktval. Frisörerna har länge varit lågprioriterade i det uppsökande tillsynsarbetet så projektet gav goda kunskaper om branschen och ett bra underlag för den framtida tillsynen. I detta projekt studerades många områden överskådligt. Stor tid fick bland annat ägnas åt själva lokalen. Nästa tillsynsaktivitet bör inriktas mot ett eller ett par områden. Exempelvis mot KoHprodukter eller hygienrutiner vid risk för blodsmitta. Det kan också vara angeläget att nå ut med allmän information riktad mot frisörerna för att förbättra kunskapsbristerna. Möjligheten att påverka tillverkare och importörer att förbättra produktinformationen som ges i frisörledet bör även undersökas. Resultaten som framkom i projektet överensstämmer i stort med ett likartat tillsynsprojekt som utförts vid 45 frisersalonger i Göteborg under år

13 Mer information: hemsida telefonnummer Arbetsmiljöverket Astma och Allergiförbundet Kemikalieinspektionen Kemisk Tekniska Leverantörsförbundet Läkemedelsverket Naturvårdsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Strålskyddsinstitut (SSI) Svanen (Miljömärkningen) Sveriges FrisörFöretagare (SFF) Svenska Naturskyddsföreningen Kontakt med ekofrisörer: (informationen är från Internet) Naturfrisören Jens Hallberg Mellbystrand Ekofrisör Lena nsson och Hanna Johansson Bastugatan 57, Stockholm Naturfrisör Sara Edlund Macadamia, Malmbergsvägen 2, Gällivare Naturklippan Hår och Helhet Majorsgatan 10, Göteborg

14 Förteckning över bilagor Följande checklistor användes vid tillsyn av frisörer 1. Inspektionsunderlag för frisersalonger (6 sidor) 2. Inspektionsprotokoll för öronhåltagning (1 sida) 3. Inspektionsprotokoll för solarium (2 sidor) 12

15 Miljökontoret INSPEKTIONSUNDERLAG FÖR FRISERSALONGER BILAGA 1 Lokalen anmäld Inspektionsdatum Lokalen besiktad Objekt nr VERKSAMHET Verksamhetens / Lokalens namn & adress Innehavare Telefonnummer Har varit i denna lokal sedan år Föregående verksamhet i lokalen Inriktning Klippning Tvättning Läggning Permanentning Blekning Färgning Rakning Make-up Manikyr Öronhåltagning Näshåltagning Solarium Soldusch Massage Övrigt Antal friserplatser Antal schamponeringsplatser Övrig behandlingsplats Antal anställda Antal uthyrda stolar Ambulerande verksamhet Medlem i branschförbund LOKAL OCH INREDNING Lokalen används även till annan verksamhet i så fall vad Lätt rengörbara material: golv, väggar, tak övrig inredning: bänkar, stolar, armaturer, m m anm: anm: Golvyta/behandlingsplats (>5m 2 ) Takhöjd (>2,40 m) Belysning Ok Anm: Ok Anm: Punktbelysning Allmänbelysning Personalrum finns Klädförvaring u a anm: Kundtoalett finns gemensam med personaltoalett saknas Separat utrymme / diskbänk för rengöring/smittrening av utrustning anm: Separat handtvättställ i behandlingsrum Separat städutrymme Utslagsvask Förvaringsutrymmen u a Ventilation Senaste OVK Från- och tilluft Frånluft Självdrag Övrigt: år: anm:

16 ALLMÄN HYGIEN Arbetskläder används Vid handtvätt används Flytande tvål Fast tvål Pappershandduk/papper Tyghandduk Medel för handdesinfektion finns Medel för ytdesinfektion finns Finns städschema för lokalen? Rengöringen av lokalen u a anm: Vilka städmetoder används Sopning Dammsugning Våtmoppning Torrmoppning Gummiskrapa Är hårtvätt obligatorisk före klippning? RENGÖRING OCH DESINFEKTION Sker i lämpligt utrymme anm: Engångshandskar används vid rengöring av smittförande ytor, redskap och utrustning anm: Kammar Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Kammar rengörs ej! Borstar Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Borstar rengörs ej! Gäller detta även borstar till fönapparater? anm: Fönborstar rengörs ej!

17 Saxar Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Saxar rengörs ej! Skär för hårklippning (klippmaskin) eller rakning (nackmaskin) Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Engångsmaterial används Skär rengörs ej! Rakblad Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Engångsmaterial används Rakblad rengörs ej! Redskap för make-up Engångsmaterial används: mascaraborste rougepenslar etc spatlar för creme etc övrigt: Kunden har med eget smink Flergångsredskap används Hur sker rengöring och desinfektion? Redskapen rengörs ej!

18 Pincetter Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Engångsmaterial används Pincetter rengörs ej! Papiljotter Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Papiljotter rengörs ej! Gäller detta även permanentspolar? Spolas endast i varmt vatten Annat: Permanentspolar rengörs ej! Nackviskor Mekanisk rengöring Mekanisk rengöring + desinfektion Desinfektion mellan varje kund mellan varje kund mellan varje kund varje dag varje dag varje dag vid smittorisk vid smittorisk vid smittorisk annat: annat: annat: Desinfektionsmetod: Kemiskt desinfektionsmedel Värme / Kokning i vatten under lock i minst 5 minuter Annan: Vilket / Vilka kemiska desinfektionsmedel används? Användning / Metod på rätt sätt? anm: Engångsmaterial används Nackviskor rengörs ej! Nackkragar och kappor Kragar byts mellan varje kund Kragar byts varje dag Engångskragar används Kappor byts mellan varje kund Kappor byts varje dag Kappor byts varje vecka Hur tvättas kapporna? I maskin För hand

19 Handdukar för hårvård och övriga behandlingar Byts mellan varje kund Byts varje dag Engångshanddukar används Tvättas i lokalen Tvättas i hemmet Lämnas till tvätteri Vid tvätt i lokalen, finns torkanordning? Särskilda rutiner Finns särskilda rutiner vid: i så fall vilka: Eksem (hos kund eller personal) Löss Smittsam sjukdom hos kund (t ex Hepatit B) Tillfrågas kunden / informeras om risker vad gäller: Allergier Medicinering Smittsam sjukdom KEMIKALIEHANTERING Finns kemikalieförtecknig? Finns varuinformationsblad? Finns Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundets skrift Vägledning om frisörprodukter? Var blandas kemikalier, exempelvis blonderingsmedel? Finns det fungerande ventilation där? Hur förvaras de kemiska produkterna? Inlåsta Öppet Oåtkomliga för barn Annat: Permanenter och hårfärger med oxidation ska ha tillräcklig varningstext. Finns felaktigheter? anm: Sker försäljning av hårprodukter till kunderna? Felaktigheter (utan innehållsförteckning)? Minimering av användandet av vissa typer av produkter (aerosolbildande produkter, produkter som innehåller höga halter av konserveringsmedel, parfymer, mineraloljor, UV-skyddsmedel? Tillämpas produktvalsregeln? Kännedom om ekofrisörer? Finns intresse?

20 AVFALLSHANTERING Uppkommer stickande avfall? Hantering Uppkommer farligt avfall? Hantering Sker källsortering? Delvis EGENKONTROLL Hur bedöms egenkontrollen fungera (städrutiner, hygien vid behandlingar, rutiner vid löss, allergi, eksem etc, kemiska produkter, avfall, kunskap, dokumentation, med mera)? ÖVRIGT ÅTGÄRDER Uppföljning erfordras Inspektionen utförd av Anette Stångmyr

21 Miljökontoret Inspektionsprotokoll för öronhåltagning vid frisersalonger BILAGA 2 Frisersalong: Datum: Inspektör: Verksamhet I vilken omfattning utförs öronhåltagning? Utförs även näshåktagning? Har personalen som utför håltagningen utbildning inom området? Om ja, vem utbildade och vilket år? Lokaler och inredning Finns separat plats för håltagningen? vid särskild behandlingsplats i salongen i utrymme avskilt från hårvården Finns handtvättställ i anslutning till håltagningsplatsen? : : Behandling Penetrerande utrustning: Pistol Nål Skalpell Annat: Vilket märke: Sterilt engångsmaterial: Om ja, var läggs förbrukat material? Kontrolleras steriliteten (utgångsdatum) på förpackningarna? Huddesinfektion före penetration: Vilket/ vilka huddesinfektionsmedel används? Information till kunder angående vilka risker det finns med behandlingen: om nickelallergi om infektioner och eftervård : Behandlas minderåriga? från ålder: med förälders medgivande : Åtgärder

22 Miljökontoret Datum: Verksamhet: Inspektör: Inspektionsprotokoll för solarium Verksamhet: BILAGA 3 Antal solarieplatser Övrig verksamhet Strålskydd Solarietyp: Rörtyp: Hur ofta byts rören? UV-typ 3 märkt utrustning? : S märkt utrustning? : Utrustning försedd med timer (inbyggt tidur i solariesängen)? : Utrustning är ansluten till en polettautomat? : Utrustning försedd med tidur som bryter strömmen inom 60 min? : Finns SSI:s skyddsråd anslagna? : Finns bruksanvisning med exponeringsschema? :

23 Miljökontoret Lokaler och inredning Golv- och väggmaterial i behandlingsutrymmet Datum: Verksamhet: Inspektör: BILAGA 3 Omklädningsrum och dusch i anslutning till lokalen? : : Ventilation Typ av ventilation Från- och tilluft Självdrag Värmeväxlare Frånluft, typ av fläkt: Senaste OVK Anmärkningar i OVK eller andra upplevda brister? Desinfektion Hur ofta desinfekteras solsängarna? Vilket desinfektionsmedel används? Vem desinficerar solsängarna? Desinficeras skyddsglasögon efter varje kund? Personalen Kunden : Engångsmaterial Annat Finns tydliga anvisningar till kunden om rengöring? : Är (sprut)flaskan märkt? Åtgärder