INFORMATION

Transkript

1 INFORMATION EGENKONTROLLPROGRAM enligt miljöbalken, för yrkesmässig hygienisk verksamhet En del verksamheter är anmälningspliktiga enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Det är verksamheter där allmänheten yrkesmässigt erbjuds behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg. Särskild anmälningsblankett finns som på samhällsbyggnads-kontorets hemsida Alla som yrkesmässigt driver en hygienisk verksamhet måste ha egenkontroll för att förhindra att människor utsätts för smitta, får allergiska reaktioner eller att hälsan drabbas på andra sätt. Meningen är också att förhindra att miljön tar skada tex av de produkter som används. Omfattningen av egenkontrollen beror på typen av verksamhet, storleken och vilka risker det finns med den. För de anmälningspliktiga verksamheterna gäller en särskild förordning om egenkontroll och egenkontrollen måste vara dokumenterad. För att kunna bedöma vilka risker som finns med verksamheten behövs kunskap, bland annat om hur smitta sprids och vad olika produkter innehåller. Man skall känna till vilka regler och lagar som gäller för verksamheten. I egenkontrollen ska det finnas uppgifter om ansvar, risker, rutiner och kemiska produkter mm. I de fall uppgifterna behöver dokumenteras, kan detta bland annat göras genom olika checklistor för städning och rengöring samt listor som signeras efter tex daglig utförd städning. Resultatet av rengöringen kan vid behov kontrolleras med hjälp av tryckplattor. Här följer ett exempel på hur ett egenkontrollprogram för en stor verksamhet med stora risker kan se ut. Under rubrikerna finns information om vilka krav som ställs. Mindre verksamheter med få risker behöver inte en så omfattande egenkontroll. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR OLIKA LOKALER OCH KLASSNING Följande bedömningsgrunder och klassning för olika lokaler har vi utarbetat. För varje typ av lokal finns en riskbedömning som leder till en klassning som talar om vilken hygienisk nivå som gäller för verksamheten. Syftet med god hygien i offentliga lokaler är att förhindra infektioner och smittspridning hos allmänheten. Den vanligaste smittvägen är vid indirekt kontakt genom händer och ytor. Det är viktigt att man förorenar ytorna så lite som möjligt och vet vilka åtgärder som man skall vidta för att hindra smittspridning. Typ av lokal Bedömning av risk Hygienisk nivå Penetrering av Blödning kan Krav på Krav på Krav

2 huden sker uppstå vid behandling sterilt höggradigt rent Hygienlokal-högrisk Tatuering X X X X X Piercing X X X X X Akupunktur X X X X X Öronhåltagning X X X X X Rynkutslätning X X X X X Medicinsk X X X X X fotvård Hygienlokal-lågrisk Fotvård X X X Rakning X X X Frisörer X X X Hudvård X X X Nagelvård X X X Sminkning X X Massörer Solarier EGENKONTROLLPROGRAM Verksamhetens namn Antal personer som arbetar Ansvarig för verksamheten och egenkontrollen Senast uppdaterad Verksamheten Vilken verksamhet bedrivs? på rent X X Ansvarsfördelning Fördelningen görs om man är fler än en person som jobbar. Namn Ansvarsområde Kunskaper och utbildning Personalen ska ha tillräcklig och dokumenterad kunskap inom sitt ansvarsområde. Namn Kurser Underhåll av lokal, inredning och utrustning Lokalen och inredningen ska underhållas och utrustningen och instrumenten får inte vara så slitna så att de är svåra att rengöra. Golvet får inte vara så slitet eller ha synliga sprickor att det är svårt att rengöra. 2

3 Rutin Städning Städutrymme med tappkran och utslagsvask ska finnas. Inredningen ska vara lättstädad och inte alstra damm. Svåråtkomliga eller svårtorkade ytor ska undvikas. Toalett-, dusch och handtvättutrymmen samt arbetsbänkar är exempel på utrymmen som bör städas dagligen. Andra utrymmen städas regelbundet tex varje vecka. Använd städmetod som inte virvlar upp damm. Svåråtkomlig inredning och utrustning rengörs minst en gång/år. Textilier, t ex gardiner och sofföverdrag bör tvättas minst en gång/år. Städutrustning och städutrymme skall rengöras regelbundet. Städning bör ske tidigast två timmar efter att lokalen använts, så att tex damm har hunnit falla till golvet. Toalettstädning Städa från rent till smutsigt. Använd olika kärl och rengöringsdukar/svampar för rena och smutsiga delar av toaletten. Om samma rengöringsduk/svamp har använts för både ovansidan av sittringen, undersidan av sittringen samt den undre delen av porslinet, måste den trasan tvättas i minst 60ºc innan den kan användas till samma procedur igen. För varje ny toalett behövs en ny rengöringsduk/svamp för denna procedur samt nya kärl med nytt vatten. Om samma utrustning används för flera toaletter förs bakterier över från tex sittring till sittring. Det bästa är istället att spraya på badrumsrent och använda engångstvättlappar som man blöter under handfatskranen och slänger vart efter man rengör nya ytor och eftertorkar med vatten samt torrtorkar. Sittdelen bör lossas från toalettstolen vid rengöringen så att toalettstolen kan rengöras ordentligt. Det är även en fördel om sittdelen kan spolas av med handdusch efter rengöringen. Rutin Kvittens Toaletter och handfat Rengöring av golv, dammtorkning Tvätt av textilier som tex gardiner och möbeltyger Storstädning Rengöring/byte av städutrustning Rengöring Ett lämpligt utrymme med plats för rengöring, desinficering och sterilisering av redskap ska finnas. I utrymmet ska det finnas diskbänk med ho och tappkran med varmt och kallt vatten. Vid fotvård ska det finnas dubbla hoar, varav den ena bör vara lågt placerad. Verktyg rengörs efter varje kund. Mekanisk rengöring genom borstning med varmt vatten och lämpligt rengöringsmedel. Man kan även använda en spoldesinfektor. Beredskap skall finnas för hantering av blödning. Rutin Kvittens Rengöring av diskbänk och förvaringskåp Rengöring av behandlingsbord, behandlingsstol/bänk Rengöring av redskap och instrument 3

4 Desinficering Ett lämpligt utrymme ska finnas, se ovan. Verktyg, material och ytor som ska vara höggradigt rena ska vara desinficerade eller tvättade i 60º C. Hanteringen och förvaringen måste ske på rätt sätt för att säkerställa detta (spritade händer och förvaring torrt och dammfritt i ett skåp). Desinficering av redskap Olika metoder för desinficering finns. Vid kemisk desinficering rekommenderas Vircon 1 %. Låt instrumenten först ligga i 2 minuter i desinficeringsvätskan, diska sedan försiktigt med en borste så det inte stänker. Låt sedan ligga i 10 minuter och skölj därefter. Torka av med papper och förvara på papper eller tvättren handduk. Att låta redskapen ligga i lösningen innan rengöringen minskar risken för smittspridning vid stänk. Fysikalisk desinfektion kan ske genom kokning eller i en diskdesinfektor. Vid kokning skall instrumenten vara rengjorda innan, annars sker en koagulering av proteinerna. Desinficering av kundens hud Desinficering ska göras innan huden penetreras. Lämpligt medel för desinficering av kundens hud ska finnas. Använd tex klorhexidinsprit 0,5 % (5 mg/l), ej klorhexidinlösning. Vid blödning behövs ett täckande förband. Vid desinfektion av slemhinnor används en 0,1 % lösning på grund av slemhinnans känslighet. Uppdukningen Det är viktigt att uppdukningen görs rätt och görs färdigt innan arbetet börjar. Ytdesinficera ytan där höggradigt rena föremål ska förvaras/hanteras. Lämplig desinficeringsvätska är Dax ytdesinfektion plus som även innehåller ett rengöringsmedel. Rengör och ytdesinficera ytan efter arbetets slut. Rakning, fotvård, nagel- och hårvård Vid rakning, fotvård och nagelvård ska man klara höggradigt rent. Engångshuvud på rakapparaten ska användas eller engångsknivar. Rakmaskinhuvud och -skär rengörs och desinficeras efter varje kund. Vid misstanke om blödning desinficeras redskapen noggrant. Smink och hudvårdsprodukter Vid sminkning i kontakt med slemhinnor som läppar, ögon eller på trasig hud som sår, finnar eller eksem ska redskapen vara höggradigt rena och rengöras samt desinficeras efter användningen. Vid sminkning i kontakt med ren och hel hud ska redskapen vara rena. Orena redskap får inte föras ner i sminkprodukter, tatueringsvaselin eller annan kräm om produkten senare ska användas till en annan person. Redskapet är orent om det inte har rengjorts och vid behov desinficerats innan. Har redskapet använt på slemhinnor eller trasig hud ska det ha desinficerats. Solarier Solariebäddar och skyddsglasögon bör rengöras och desinficeras efter varje kund, helst av personal om inte engångsglasögon används. För solarier finns även regler enligt strålskyddslagen och krav på anmälan till samhällsbyggnadskontoret. Förvaring Instrument och material ska hanteras som höggradigt rent, dvs ligga torrt och dammfritt i ett skåp och vara skyddat från annat. Rutin för redskap och ytor Kvittens Desinficering av redskap Skötsel och rengöring av desinfektor 4

5 Driftrutiner, manualer och teknisk beskrivning av desinfektor Kalibrering av desinfektor Rutin för behandling Förberedelser inför behandling och uppdukning Behandlingen Efter behandlingen Sterilisering Verktyg och material som penetrerar huden eller kommer i kontakt med kroppsvätskor ska vara sterilt genom autoklavering eller av sterilt engångsmaterial. Hanteringen och förvaringen måste säkerställa steriliteten. Det finns olika metoder för sterilisering. Processens effektivitet kan inte kontrolleras i efterhand så därför måste processen kontrolleras och valideras. Ett lämpligt utrymme ska finnas, se ovan. I första hand rekommenderas en årlig prestandakvalificering av autoklaven och integrerande tester vid steriliseringen. Regelbundna sporprover är ett acceptabelt alternativ enligt socialstyrelsen. Sporprover bör tas minst var 3:e månad. Autoklav Tillgång till lämplig autoklav ska finnas vid egen sterilisering. Ångsterilisator ska användas vid sterilisering av rörformiga delar som används vid behandlingar som penetrerar huden eller kommer i kontakt med kroppsvätskor. Autoklaven skall ha pulserande förvakuum och en temperatur på antingen 121º C i 15 minuter eller 134º C i 3 minuter. Rengöring och desinfektion skall ske enligt tillverkarens anvisningar. Sterilt och icke-sterilt material samt sterila och icke-sterila ytor skall hållas avskilda under hela processen och vid förvaring. Skydd av tatueringen För att skydda tatueringen bör sterilt semipermeabel plastfilm användas istället för vanligt gladpack eftersom gladpack inte är steril. Material Vid tatuering ska tuben och nålen vara sterila och detsamma gäller nålarna vid akupunktur och piercning. Skalpell och rakblad bör alltid vara av engångstyp. Även annat engångsmaterial som färger, färgkoppar, spatlar och skyddsplast bör vara sterilt. Överbliven färg ska kastas. Läksmycken ska vara sterila. Rutiner Kvittens/ dokumentation Sterilisering av redskap Hantering och förvaring av material och färger Validering av autoklav (skall göras på plats efter inköp och brukar ingå i priset). Prestandakvalificering av autoklav (bör göras på plats 1 gång/år). Integrerade tester (integrerade tester bör göras vid varje sterilisering). 5

6 Skrivare och utskrifter från autoklav (en utskrift från skrivaren visar bland annat temperaturen under processen) Teknisk beskrivning av autoklav Sporprover var 3:e månad Personlig hygien Handtvättmöjlighet Handtvättställ ska finnas vid toaletten och handtvättmöjlighet skall finnas vid diskbänken och i behandlingsutrymmet. Varmt och kallt vatten ska finnas. Toalettpapper ska finnas vid toaletten. Pappershanddukar, flytande tvål i automat med hävarm och handsprit i automat med hävarm ska finnas vid handfaten och på diskbänk. Handsprit ska finnas vid behandlingsplatsen. Personlig hygien Smycken får inte bäras och naglar ska vara kortklippta. Efter toalettbesök, före och efter arbete samt när händerna är smutsiga tvättas händerna och spritas (ta sprit i händerna, gnid in underarmarna, händerna, tummarna, arbeta in i knogarnas hudveck och var särskilt noga med naglarna). Torka händerna innan desinficeringen annars sker en utspädning och effekten försämras. Vid handhygien under arbetet används endast handsprit eftersom händerna annars torkar ut. Handkräm eller lotion som återfuktar huden i behållare med hävarm används endast lämpligen vid dagens slut och innan rast pga att hudkräm ofta innehåller mycket bakterier. Skadad hud kan innehålla mycket stora mängder bakterier och medför ökad risk för smittöverföring Arbetskläder och skyddsutrustning Särskilda och lämpliga arbetskläder och skyddshandskar ska finnas. Arbetskläderna ska vara kortärmade och tvättbara i 60º C. Engångsförkläde av plast ska användas om man lutar sig över personen som behandlas. Ogenomsläppliga handskar av latex ska användas när det ska vara sterilt eller höggradigt rent. Rutiner Kvittens Handhygien och personlig skyddsutrustning Utbyte av information med kunden. Rutiner Frågor till kunden innan behandlingen (kunderna ska intervjuas om bla sjukdomar, överkänslighet och ålder) Muntlig information till kunden innan och efter behandlingen(viktigt att informera om hälsoriskerna) Skriftlig information till kunden om eftervård för att minimera riskerna för biverkningar. Ventilation Tillräcklig ventilation i förhållande till antalet personer ska finnas i lokalen. Riktvärdet är en tilluft på 7 liter/sekund och person. Enbart självdrag är inte tillräckligt. Obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) skall ha gjorts. Vid hantering av färger och permanentvätskor i en frisersalong behövs ett punktutsug i form av tex en köksfläkt över arbetsbänken. 6

7 Rutiner för kontroll av funktion Har fastighetsägaren gjort obligatorisk ventilationskontroll? Finns protokoll? Är ventilationsflödet tillräckligt? Test med papper mot donen Filterbyten Vatten Om vattnet kommer från en enskild dricksvattenbrunn ska vattenkvalitén analyseras. Temperaturen på varmvattnet i tappstället ska vara minst 50ºC i tappställen och duschar och max 65ºC. Avsikten är att hindra bakterietillväxt, särskilt legionella. Rutin Resultat Vattenprovtagning Kontroll av temperatur Avfall Hur mycket avfall blir det och hur kan mängderna minskas? Skärande/stickande avfall från medicinsk verksamhet som tex fotvård och akupunktur räknas som smittförande avfall och smittförande avfall räknas som farligt avfall enligt miljöbalken. Farligt avfall måste lämnas till en godkänd entreprenör. Egen transport av farligt avfall ska anmälas till Länsstyrelsen. Avfall från verksamhet som inte är medicinsk räknas som hushållsavfall men allt skärande/stickande avfall ska hanteras som riskavfall ur arbetsmiljösynpunkt (punktionssäkra behållare). Rutiner för hantering Beskrivning av vilken typ av avfall som uppstår och hur det kan minskas Hur källsorteringen går till och var avfallet lämnas Hur man gör med farligt avfall och skärande/stickande avfall som förvaring och transport. Förvaring av kläder och tvätt. Byte av bänkskydd och handdukar Förvaring av smutstvätt, ren tvätt, arbetskläder, eller ytterkläder ska inte medföra hygienrisker. Att förvara smutstvätt fel kan vara en smittorisk. Smutstvätt ska t ex inte förvaras tillsammans med ren tvätt. Arbetskläder ska förvaras i separata klädskåp. Bänkskydd och handdukar ska bytas mellan varje kund. Som underlag till höggradigt rena föremål ska tvättren textil eller engångsmaterial användas. Tvätta i 60º och förvara skilt från smutsig tvätt. Förvaras så högt som möjligt och hellre i skåp än på öppna hyllor. Tvättren textil hanteras och förvars som höggradigt rent från och med att den tas ut ur tvättmaskinen. Rutin Kemiska produkter, läksmycken Läksmycken får inte innehålla mer än 0,05 % nickel. Om de innehåller nickel måste de vara homogena, dvs. bestå av ett och samma material. De får alltså inte ha en ytbeläggning av annat material. Enligt dessa regler får föremål som är avsedda att komma i direkt och långvarig kontakt med huden, t.ex. piercing-smycken och andra smycken, inte avge mer än 0,5µg/cm 2 /vecka. Kemikalier ska vara märkt. 7

8 Rutiner för hantering Lista över vilka kemiska produkter som används och årliga mängder Vad produkten används till. Tex tatueringsfärg, desifektionsmedel, rengöringsmedel. Kan farliga kemikalier ersättas med mindre farliga? Aktuella säkerhetsdatablad eller motsvarande för alla kemikalier. Kan fås från leverantören. Vad gör man om en kund får en allergisk reaktion av ett medel som används? Kosmetika och hygienprodukter (KoH-produkter) För kosmetika och hygienprodukter finns regler enligt Förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter, 1993:1283. Det handlar till exempel om olika hårvårdsprodukter och hårfärger. Produkterna ska vara ofarliga att använda och det finns krav på innehåll i ämnen, märkning av produkten och dokumentation av produktinformationen. Det finns förbud för vissa ämnen och begränsningar på olika sätt för andra ämnen. Tillverkare och importörer av produkter måste göra en anmälan till Läkemedelsverket. Riskhantering Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska för vissa verksamheter dokumenteras och det ska finas rutiner om detta. Omfattningen på egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. I verksamheten kan det finnas andra risker än de som tagits upp här? Tänk noga igenom verksamheten och uppge de risker som kan finnas Risker vid driftstörningar och olyckor ska omgående underrättas till samhällsbyggnadskontoret. Identifiering av risker Risk för spridning av smitta via redskap Kan risken minskas? Ja Åtgärd Datum Signatur Risk för allergiska reaktioner hos kunderna. Ja Risk för smittspridning på grund av undermålig ventilation Risk för smittspridning genom smutsiga städredskap Beredskap för driftstörningar och olyckshändelse. LAGSTIFTNING Miljöbalken Allmänna hänsynsreglerna 2 kapitlet Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: och 45. 8

9 Förordning 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordning om kosmetiska och hygieniska produkter, 1993:1283 SOSFS 2005:26, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården Föreskriften gäller endast för medicinsk verksamhet som tex medicinsk fotvård och medicinsk akupunktur (detta på grund av att Socialstyrelsen inte hade något annat bemyndigande när man tog fram föreskriften). Socialstyrelsens allmänna råd 2006:4 Yrkesmässig hygienisk verksamhet, Piercing, tatuering, fotvård, massage mm, Socialstyrelsen Handbok Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Piercning, tatuering, fotvård massage mm, socialstyrelsen Strålskyddslagen Strålskyddslagen, 1988:220 Strålskyddsförordningen, Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier, SSI FS 1989:2 Arbetsmiljölagstiftning Riskavfall AFS 1989:2 LITTERATUR Steriliseringsprocesser, validering och rutinkontroll av steriliseringsprocessen, utg 2, SIS HB 600 Piercning och tatuering-hälsorisker samt gällande lagar och regler, Socialstyrelsen, 2003, ISBN , broschyren Landstingets hemsida Sök på hygien. Handbok för hälso- och sjukvård. Finns på Hygien, smittskydd och miljöbalken, handbok om objektburen smitta, Socialstyrelsen remissversion