Arkitektur för Bo bra på äldre dar

Transkript

1 Arkitektur för Bo bra på äldre dar tre tävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping Jonas E Andersson och Magnus Rönn Kungliga tekniska högskolan

2 Köpa boken? arkitektur för bo bra på äldre dar tre tävlingar i burlöv, gävle och linköping architecture for growing older living well; three competitions in burlöv, gävle and linköping Författare: Jonas E Andersson och Magnus Rönn TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2013:4 ISSN ISRN KTH/ARK/FP 13:04 SE ISBN Förlag: Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med SBi, Aalborg Universitet och Rio Kulturlandskapet Hemsida: Författare: Jonas E Andersson och Magnus Rönn Omslag: Skuggspel i trapphus till Mies van der Rohes bostadshus i Bauhaus, Dessau, Tyskland. Foto: Magnus Rönn 2013 Ekonomiskt bidrag: Boken har tryckts med stöd av Hjälpmedelsinstitutet och SBi, Aalborg Universitet. Projektet som presenteras har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Regeringsuppdrag pågick från 2010 fram till och med Syftet var att stimulera till nytänkande, kreativitet och utveckling vad gäller bostäder och boendemiljöer för äldre isbn (Kulturlandskapet) Grafisk form: Optimal Press Tryck: Nordbloms tryck, Hamburgsund, Sverige 2013

3 Innehållsförteckning Förord 7 Abstract 8 Inledning 9 1. Rapportens struktur 9 2. Bakgrund Målsättning Metodik Målgrupp Genomförande Sammanfattning Delstudie Delstudie Delstudie Delstudie 4 17 Delstudie 1 Att planera tävlingar, om kommunernas intresse av att anordna arkitekttävlingar 19 Abstract 20 Inledning 21 Kommunala förvaltningar och bolag 22 Resultat 23 Marknadsföring och annonsering 23 Satsningen på tävlingar 24 Begränsningar 25 Kommunernas intresse 25 Grupp 1 25 Grupp 2 26 Grupp 3 27 Grupp 4 28 Slutsatser och diskussion 29

4 Delstudie 2 Förstudier och program till arkitekttävlingar om äldres boende, processen i Burlöv, Gävle och Linköping 33 Abstract 34 Inledning 35 Arkitekttävlingar definierar gränser 35 Boende för äldre en framtidsfråga 37 Tävlingsprocessen 38 Syfte och utgångspunkt 40 Tre utfall från regeringssatsningen Bo bra på äldre dar 40 Hjälpmedelsinstitutets förberedelse för arkitekttävlingar och förstudier 42 Fall A: Boinflytande för äldre i Gävle 45 En förstudie för att delta i regeringssatsningen 46 Förberedelser inför en arkitekttävling 48 Fall B: majelden 50 En förstudie för att delta i regeringssatsningen 50 Förberedelser inför en arkitekttävling 52 Fall C: Bebyggelse av bostäder för äldre vid Kronetorps Gård i Burlövs kommun 54 En förstudie för att delta i regeringssatsningen 54 Förberedelser inför en arkitekttävling 56 Resultat och slutsatser 58 Diskussion 59 Nytänkande genom återbruk 60 Nytänkande genom förstudier 61 Kunskapsunderlag och utveckling av tävlingars regelverk 61 Delstudie 3 Erfarenheter av prekvalificering, val av arkitekter till tävlingarna om nya boendeformer för äldre 63 Abstract 64 Inledning 65 Forskningsfältet 66 Syfte och utgångspunkt 68 Beskrivningar av de tre fallen 68 Fall 1: Boinflytande för äldre i Gävle 68 Fall 2: majelden 70 Fall 3: Bebyggelse och bostäder för äldre vid Kronetorps Gård, Burlövs kommun 72 Resultat och slutsatser 73

5 Tävlingsformen 73 Inbjudan 74 Informationsbehovet 76 Bedömningsprocessen 77 Medverkan i tävlingsprocesserna 78 Erfarenheter från prekvalificeringen 79 Diskussion och sammanfattande slutsatser 79 Delstudie 4 Boende för äldre i tävlingsförslag och juryutlåtanden, arkitekternas och juryns erfarenhet från tre arkitekttävlingar 83 Abstract 84 Inledning 85 Kreativ arkitektur för äldres boende 86 Arkitekttävlingar som innovationsinstrument 87 Syfte och utgångspunkt 88 Arkitektonisk analys och närläsning 89 Gemensamma likheter mellan tävlingarna och tävlingsförslag 90 Programhandlingar i tävlingarna 90 Juryledamöterna i tävlingarna 91 Tidplanen för arkitekttävlingen 92 Likheter och skillnader i tävlingsförslagen 94 Stadsplanenivå 94 Byggnadsnivå 94 Utmärkande detaljer för de enskilda tävlingarna 95 Fall A: Boinflytande för äldre i Gävle 95 Arkitekternas tolkning av tävlingsprogrammet 97 Tävlingsförslagen 98 Tävlingsjuryns tolkning av inkomna förslag ställt mot tävlingsprogrammet 98 Informanternas inställning till innovation av äldres boende 102 Fall B: majelden 102 Arkitekternas tolkning av tävlingsprogrammet 106 Tävlingsförslagen 106 Tävlingsjuryns tolkning av inkomna förslag ställt mot tävlingsprogrammet 107 Informanternas inställning till innovation av äldres boende 109 Fall C: Bebyggelse av bostäder för äldre vid Kronetorps Gård i Burlövs kommun 109 Arkitekternas tolkning av tävlingsprogrammet 111 Tävlingsförslagen 111

6 Tävlingsjuryns tolkning av inkomna förslag ställt mot tävlingsprogrammet 112 Informanternas inställning till innovation av äldres boende 114 Resultat och slutsatser 114 Diskussion 117 Grundläggande bostadskvaliteter för ett gott åldrande 118 Att vara inom räckhåll till förströelser, hem och trygghet 118 Iscensätta en plats för att skapa ett framtidsorienterat boende 119 Sammanfattande slutsats 119 Bilagor 123 Bilaga 1. Länkar till tävlingsfakta för respektive arkitekttävling 125 Arkitekttävling i Gävle kommun 125 Arkitekttävling i Linköpings kommun 125 Arkitekttävling i Burlöv kommun 125 Bilaga 2. Frågeformulär till deltagare i kommunala urvalsgrupper 126 Bilaga 3: Intervjuguide tävlingsarrangörer 128 Bilaga 4: Enkätundersökning 132 Bilaga 5: Intervjuguide 145 Referenser 146 Personlig kommunikation (mail) 151

7 Förord Att tävla i arkitektur och stadsbyggnad har en lång tradition. Den moderna tävlingen är en institution som varit i praktiskt bruk i över hundra år. I Sverige har arkitekttävlingar använts som socialpolitiskt instrument under 1900-talet för att förnya äldreboenden. Tävlingen har varit ett sätt att gestalta sociala reformer och ge politiken ett arkitektoniskt formspråk. Regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar ingår i denna tradition. Denna rapport redovisar en utvärdering av tävlingar som haft bostäder för vård- och omsorg samt ordinära boendeformer med trygghet för äldre som tävlingsuppgift. Tävlingarna ingår i programmet Bo bra på äldre dar. Det har varit ett roligt och lärorikt uppdrag. Vi hoppas att utvärderingen ger nyttig kunskap tillbaka till praktiken. Samtidigt vill vi passa på och tacka alla informanter som så vänligt och utförligt svarat på frågor och låtit oss få ta del av deras erfarenheter från de undersökta tävlingsprocesserna. Nu är det vår tur att redovisa resultatet av undersökningen. Oktober Stockholm 2013 Jonas E Andersson och Magnus Rönn 7

8 Abstract The Swedish governmental two-year programme Growing Older, Living Well was launched in 2010 with the specific intent to create innovation regarding housing for both able and frail older people. The programme has been administered by the Swedish Institute for Assistive Technology (siat), which has diffused the allocation of sek 50 million into various projects and studies about housing for an ageing generation. Sweden is becoming an ageing society in which the group of people aged 65 years and above reaches approximately 19% of the population. Apart from studies on different phenomena that occur in relation to older people and housing, the Swedish government designated the architectural competition as an instrument for renewing contemporary thinking about ordinary and special housing for older people. National architecture competitions have been used to define space for dependent persons. These competitions have preceded reforms of the Swedish Social Services Act. According to siat, a total of 18 municipalities requested information about the conditions and possibilities for acquiring financial support for the organisation of architecture competitions or studies about housing for senior citizen. Of these, seven applied for funding to organise competitions, but five local organisers were granted funding. Later, two municipalities suspended their competitions due to unforeseen obstacles. The programme has resulted in three architectural competitions. The objective for these competitions was to infuse creative thinking and future-oriented solutions concerning housing for older people. The present study sheds light on how a municipal actor works with these matters and supplies a time estimate for such a planning process. The study focuses on the three municipal architectural competitions and the two pilot studies that were used as supplementary sources of information regarding housing preferences. The methodology includes an inventory of competitions, case studies, document review and interviews of key persons. The decisive reason why the governmental programme Growing Older Living Well did not get a better response from the municipalities lies in the timetable of the national initiative. The governmental programme was not coordinated with municipal planning processes for housing. The competitions were organised as invited competitions with a prequalification procedure. Based on the study, a set comprising 30 detailed conclusions can be drawn about the municipal competitions that were arranged with support from the governmental programme. However, they all converge into an overarching conclusion that states the direct link between the wording of the competition brief and the participating architects inclination to rethink the design task in a fundamental or moderate approach. The study concludes that the better the organiser prepare the competition brief, the more accurately the participating architects will convert this text into future-oriented architecture for older people that are active on a comprehensive level as well as on a detailed one. Keywords: Governmental programme, architecture competitions, ageing, programming instrument, ageing in place, housing for dependent and frail persons 8

9 Inledning Det var i januari 2012 som Arkitekturskolan vid kth fick i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet, HI, att följa satsningen på arkitekttävlingar inom ramen för regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar. För genomförandet av uppdraget har vi varit bundna av tävlingarnas tidsplan. Prekvalificeringen av kandidater till tävlingarna kunde till exempel undersökas först efter det att arrangörerna valt företag till respektive tävlingsuppgift. För att inte störa arkitekternas arbete med tävlingsförslag och juryns bedömningsprocess, har vi på motsvarande sätt valt att invänta juryns beslut om vinnare, innan vi påbörjat informationsinsamlandet om dessa skeden i processen. På så vis fanns ett samlat forskningsunderlag avseende förloppet i arkitekttävlingarna först i början av juli Rapportens struktur Uppdraget till Arkitekturskolan bestod i att följa upp satsningen på tävlingar i regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar, som letts av HI. Vi inleder med en kortfattad genomgång av rapportens uppläggning. Därefter presenteras utvärderings syfte, målgrupper och genomförande. Inledningen avslutats med en sammanfattning av resultatet. Rapporten innehåller fyra delstudier: delstudie 1: Den första delstudien undersöker kommunernas intresse av att arrangera tävlingar som syftar till vård, omsorg och trygghet i boendet för äldre. Det är en uppföljning av 18 kommuner och bostadsbolag som varit i kontakt med HI och önskat information om regeringens satsning på tävlingar. delstudie 2: Den andra delstudien beskriver det förberedande arbete som inleddes i de tre kommunerna Burlöv, Gävle och Linköping i samband med HI:s presentation av regeringsuppdraget. I fokus för studien finns kommunernas arbete med att sammanställa en ansökan om kommunala förstudier (utlysning 1), samt en vidareutveckling av förstudier till en ansökan om att anordna en arkitekttävling. delstudie 3: Den tredje delstudien analyserar prekvalificering av kandidater i arkitekttävlingarna, som organiserades i de tre kommunerna Burlöv, Gävle och Linköping. Det är tävlingsprocessens första skeden med inbjudan, intresseanmälning och urval av arkitektkontor/team som står i centrum för intresset. 9

10 delstudie 4: Den fjärde delstudien analyserar och behandlar tävlings- och bedömningsskedet i de tre arkitekttävlingar som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i de tre kommunerna Burlöv, Gävle och Linköping. I fokus för studien står de inkomna förslagen till lösning på tävlingsuppgiften, liksom juryns bedömningsarbete. 2. Bakgrund Denna rapport har finansierats av HI inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Delar av studierna som behandlar prekvalificeringen har genomförts med ekonomiskt stöd från arq och Forum för vårdbyggnad. Programmet Bo bra på äldre dar var ett regeringsuppdrag som pågick från juli 2010 till december Syftet var att stimulera till nytänkande, kreativitet och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre. Bakgrunden till regeringens utlysning är en uppvaktning av Socialdepartement som genomfördes av Christer Neleryd, Socialstyrelsen, Susanne Iwarsson, Lunds Universitet samt Magnus Rönn och Jonas E Andersson, Kungliga Tekniska Högskolan. Motivet till uppvaktningen var ett behov av stödjande miljöer för seniora medborgare i vårt åldrande samhälle. Metoden som rekommenderades var att Socialdepartementet skulle kombinera arkitekttävlingens kreativa potential med best practice och en forskningsbaserad rådgivning till arrangörer och tävlande team (Rönn, 2010). Tanken var att möta framtidens utmaningar genom en samordning av akademi, profession och näringsliv. Forskarstödet försvann under regeringskansliets handläggning. Kvar blev idén om att använda arkitekttävlingen som experimentell arena för nytänkande vid utveckling av boendemiljöer för äldre. 3. Målsättning Det övergripande målet för uppdraget till Arkitekturskolan var att dokumentera och beskriva processen kring arkitekttävlingar som ett instrument för att främja kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre. Här ingick att göra en bedömning av för- och nackdelar med arkitekttävlingar som instrument för att generera goda boendemiljöer för äldre. Såväl kostnader som möjligheten att påverka processen skulle belysas i uppdraget. En bedömning av tävlingsprocessernas ekonomiska utfall som upphandlade projekt kan dock göras först senare som en utvärdering av projektering, byggande, fastighetsförvaltning och lägenhetshyra. Miljöernas stödjande funktion och förmåga att bidra till värdighet och kvalitet är ett gemensamt intresse för flera grupper, organisationer och professioner i samhället. Ett delmål var att uppdraget till Arkitekturskolan skulle ge kommuner, men också bostadsföretag, brukargrupper och Sveriges Arkitekter (SA) bättre underlag för att bedöma om arkitekttävlingar är ett lämpligt instrument för att främja utveckling av fler och bättre bostäder och boendemiljöer för äldre. Uppdraget innebar att Arkitekturskolan skulle beskriva och analysera: 10

11 processen kring de tävlingar som fått stöd genom programmet Bo bra på äldre dar och särskilt fokusera på den kommunala planeringen, prekvalificering av kandidaterna, framtagning av tävlingsprogram, utvecklingen av förslag och dess kvaliteter inklusive tillhörande bedömningsprocess; intresset hos de kommuner som varit i kontakt med HI och sökt information om arkitekttävlingar för bostäder och boendemiljö för äldre. Här ingår att ta reda på deras vilja att arrangera tävlingar och undersöka varför flera kommuner inte gick vidare och ansökte om medel. En i sammanhanget intressant fråga för HI är om kommunerna trots uteblivna ansökningar har för avsikt att genomföra tävlingar om bostäder och boendemiljö för äldre; nyckelaktörerna i tävlingsprocesserna, deras olika roller och inflytande. Nyckelaktörer i utvärderingen är arrangörerna (kommunen och kommunala bostadsbolag), juryn (ledamöter utsedda av arrangörerna, SA och HI), tävlande företag/ team samt grupper av brukare (äldre som ska bo i bostäderna, anhöriga samt vård- och omsorgspersonal). 4. Metodik Rapporten är upplagd som en sammanläggning av separata delstudier, som fokuserat på fyra tydliga aspekter av kommunala arkitekttävlingar: (1) det kommunala intresset att anordna arkitekttävlingar inom ramen för äldres boende, (2) kommunernas programarbete för att genomföra förstudier och arkitekttävlingar, (3) prekvalificeringsmoment inom tävlingarna, (4) tävlings- och bedömningsskedet i tävlingarna. Gemensamt för delstudierna är att tävlingsdokument och intervjuer med inblandade parter (HI:s tjänstemän, kommunala tjänstemän, arkitekter, med flera) bildar ett gemensamt forskningsunderlag. Ritningar och illustrationer har varit grundläggande källor till vår kunskap om arkitekturen i förslagen i de tre arkitekttävlingarna. Som komplement till ritningar och dokument har vi använt enkäter och intervjuer. Det är många informanter i olika roller som deltagit i kommunala förstudier och tävlingsprocesser som arrangör, tävlande arkitekt, juryledamot, tävlingsfunktionär och extern rådgivare. Vi har fått svar från sammanlagt 52 enkäter i denna undersökning av arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping. Den första delstudien kartlägger det lokala intresset för tävlingar. Data har samlats in via enkäter och kompletterande telefonsamtal till kommunala förvaltningar och bostadsbolag som varit i kontakt med HI och önskat information om regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar. Från HI fick vi en lista med personer som sedan låg sedan till grund för en systematisk uppföljning hos kommuner och bostadsbolag. Uppföljningen omfattar tiden från 11

12 när de lokala aktörerna fick kännedom om regeringsprogrammet till beslut att ansöka om medel eller avstå från stöd till arkitekttävlingar. Den andra delstudien undersöker kommunala förstudier och arbetet med tävlingsprogrammen i Burlöv, Gävle och Linköping. Data till delstudien samlades in genom informationssökning i databaser och hemsidor, närläsning av dokument, enkäter (Gävle) och intervjuer (Burlöv och Linköping). Från en gemensam intervjuguide med frågor om tävlingsprocessen gjordes ett urval av teman som användes i telefonintervjuer. Intervjuerna varade mellan minuter och informanterna utlovades anonymitet. Fem teman behandlades i intervjuerna; 1) bakgrunden till tävlingen, 2) tävlingsprogrammet och dess stöd för arkitektarbete och jurybedömning, 3) tävlingsförslagen, 4) tävlingen före och efter genomförandet samt 5) kompletterande frågor anpassade till intervjuarens roll i tävlingarna. Vi identifierade 78 personer som på olika sätt medverkat i kommunala förstudier och tävlingsprocesser. Av dessa svarade 52 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 67 %. En majoritet av svaranden är kvinnor (71 %). Här ingår ett 30-tal arkitekter som varit representanter för arrangörer i tävlingar, juryledamot eller medlem av tävlande team. Arkitekterna är den enskilt största gruppen informanter i undersökningen. Den tredje delstudien fokuserar på urvalet av arkitektkontor till de tre kommunala tävlingarna. Redovisningen bygger på arkivstudier, granskning av arrangörernas inbjudan, genomgång av interna mötesanteckningar och analys av svar på en intervjuguide till personer som prekvalificerat arkitektkontor/team till tävlingarna. Svarsfrekvens är god. 10 av de 12 personer som deltagit i urvalsgrupperna har svaret på frågorna i intervjuguiden. Könsfördelning är jämn. En majoritet av informanterna har fyllt 50 år. Det är således en erfaren grupp personer i kommunerna som tagit fram inbjudan till tävlingarna, granskat arkitektkontorens meriter i intresseanmälningar och valt ut deltagare till tävlingarna. Den fjärde delstudien behandlar gestaltningen av tävlingsuppgifter, juryns bedömningar av projekten och innehåller en genomgång av arkitekturen i tävlingsförslagen. Data till studien har samlats in genom enkäter, intervjuer, närläsning av tävlingsdokument (program, tävlingsförslag, juryutlåtande) och analys av arkitektkontorens förslag till lösningar av tävlingsuppgifterna i Burlöv, Gävle och Linköping. Delstudien återanvänder enkät- och intervjudata från tävlande arkitekter och juryledamöter. Arkitekturen i förslagen analyseras utifrån en rumsteoretisk modell som utgår från fyra rumstyper; cellen, korridoren, storrummet och nischen. Hur arkitekterna kombinerat dessa rumstyper i förslagen ger en bild av planlösningarna på byggnadsnivån. Den övergripande gestaltningen grupperingen av byggnader i området visar gestaltningsidéerna bakom förslagen på en stadsbyggnadsnivå. I båda analyserna är ritningar, perspektiv och illustrationer källor till kunskap om arkitekturen i tävlingsförslagen. 12

13 5. Målgrupp Rapporten vänder sig till personer och organisationer som har ett i direkt intresse i planering, projektering, byggande och förvaltning av bostäder för äldre. Viktiga läsare är givetvis äldre, anhöriga, pensionärsorganisationer och vård- och personal. Bostädernas arkitektur i ett åldrande samhälle är en angelägenhet för politik, näringsliv och utbildning. Målgruppen för rapporten kan sammanfattas så här: Politiker som utformar äldrepolitiken nationellt, regionalt och lokalt i kommuner; Institutioner, pensionärsorganisationer och föreningar med uppgift att tillvarata äldres intressen i samhället; Kommunala förvaltningar (socialförvaltningar, stadsbyggnadskontor, fastighetskontor och exploateringskontor) med ansvar för omsorg och bostadsförsörjning; Bostadsbolag och fastighetsföretag som beställer och förvaltar bostäder för äldre; Arkitektkontor, praktiserande arkitekter och arkitektorganisationer som planerar och utformar miljöer för äldre; Byggherreföreningar och entreprenörer som bygger bostäder för en åldrande befolkning; Forskare, lärare och elever inom arkitektur, stadsbyggnad, vård- och omsorg, gerontologi och socialt arbete som har i uppdrag att producera, förvalta och förmedla kunskap. 6. Genomförande Det tidsmässiga beroendet av tävlingsprocessens olika faser är anledningen till att vi har valt att redovisa uppdraget som delstudier i stället för en sammanhängande rapport. För att kunna följa granskningsuppdraget har vi delat in genomförandet av arkitekttävlingarna i fyra faser med var sin delstudie: Den första fasen undersöker intresset för tävlingar hos lokala aktörer som varit i kontakt med HI med anledningen av regeringens utlysning av medel inom projektet Bo bra för äldre. Denna delstudie bygger på intervjuer, telefonsamtal och e-post från personer. Den andra fasen behandlar prekvalificeringsmomentet som går ut på att välja intressanta arkitektföretag/ team för deltagande i tävlingarna. Resultatet redovisas i två delstudier som utgår från analyser av dokument och svar från informanter på frågor i en intervjuguide. 13

14 En av dessa delstudier redovisas i en separat rapport på grund av upphandlingssekretess (Andersson & Rönn, 2012). Delstudien som avser prekvalificeringen av arkitektkontor till arkitekttävlingarna ingår i denna rapport. Informationsinsamlandet för utvärderingen av prekvalificeringen i tävlingarna har genomförts under perioden november 2011 till mars Den tredje fasen fokuserar på programarbetet i tävlingarna och juryns arbete. Resultatet baseras på dokumentanalyser, närläsning av tävlingsprogram och uppgifter som informanter lämnat i en enkätundersökning eller uppföljande intervju. Den fjärde och sista fasen i uppdraget är en analys av arkitekturen i tävlingsförslagen. Resultatet i denna delstudie har tagits fram via ritningsgranskning och en begreppslig modell över äldreboendet som arkitektur. Informationsinsamlandet har genomförts under perioden april till juli Sammanfattning Här sammanfattas resultatet från delstudierna. För en fördjupad redovisning av resultat och diskussion hänvisas till respektive delstudie. 7.1 Delstudie 1 Den första delstudien undersöker det lokala intresset hos 18 kommuner och bostadsbolag som varit i kontakt med HI och önskat information om satsningen på tävlingar om bostäder för äldre. Sju lokala aktörer ville veta mer om regeringens satsning. Elva kommuner och bostadsbolag avstod från att gå vidare och ansöka om ekonomiskt stöd. Vi har varit i kontakt med samtliga dessa lokala aktörer för att få en bild av deras intresse av att arrangera tävlingar. Resultatet av delstudien kan sammanfattas så här: HI har marknadsfört programmet Bo bra på äldre dar på den egna hemsidan. Kommunerna informerades om regeringens satsning på arkitekttävlingar genom utskick till kommunstyrelsernas ordförande och en annonsering i Dagens Samhälle. Tidningen Arkitekten har även informerat om tävlingarna. Programmet Bo bra på äldre dar omfattar en satsning på 50 miljoner kr. Av denna summa har cirka 6.5 miljoner kr använts till planering, genomförande och uppföljning av tävlingar. Det motsvarar 13 % av satsningen. Tävlingarna har således utgjort en mindre del av regeringssatsningen. HI och SA begränsade satsningen till maximalt 5 tävlingar. Det gjordes i början av processen på initiativ från SA. Ett skäl till begränsningen var regeringens mycket korta tidsplan. Redan skulle programmet från slutredovisas. 14

15 Regeringens satsning på tävlingar kan kritiseras för att den inte samordnats med kommunernas planeringsprocesser. En följd blev att enbart kommuner med konkreta planer på nya äldreboenden hade möjlighet att arrangera tävlingar. Den korta tidplanen kan delvis förklara kommunernas svaga intresse för regeringens satsning på tävlingar. HI fick sju ansökningar om medel till tävlingar. Med en bättre samordning av regeringens satsning till lokala planeringsprocesser hade sannolikt ett 10-tal kommunala tävlingar kunnat arrangeras. Ett kritiskt moment var också den begränsade kapaciteten hos Sveriges Arkitekter, SA, att kunna medverka i fler tävlingar genom den låga bemanningen på tävlingssekretariatet. Regeringens utlysning av ekonomiska medel till tävlingar framträder som utlösande faktor hos de kommuner och bostadsbolag som ansökte om stöd. HI avslog två ansökningar. Två sökande som beviljats medel avbröt senare planeringen. Tre sökande har genomfört planerade tävlingar och pekat ut ett vinnande förslag på tävlingsuppgiften. 7.2 Delstudie 2 Den andra delstudien undersöker arbetet med att planera och genomföra förstudier och arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping. Det finns likheter och skillnader mellan de tre kommunerna. I Gävle och Linköping beträddes vägen mot en arkitekttävling genom att den kommunala omsorgsförvaltningen snappade upp informationen om regeringssatsningen på äldres boenden. I Burlöv initierades frågan från kommunledningskontoret. I Burlöv och Gävle genomfördes förstudier tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen respektive kommunalt bostadsbolag, medan Äldreomsorgsförvaltningen i Linköpings kommun utgick från befintligt underlag och tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen direkt ansökte om medel för en tävling. Resultatet kan sammanfattas så här: Regeringssatsningens tidplan har en avgörande inverkan på HI:s sätt att arbeta med regeringsuppdraget och göra ett urval av kommuner som kan komma ifråga för bidrag. HI:s kartläggning av kommunernas intresse pekar på att den övergripande tidplanen begränsar möjligheten att söka ekonomiska medel via en utlysning särskilt riktad till tävlingar, eftersom den kommunala planeringen arbetar med en längre planeringshorisont. HI hade inte förberett en genomtänkt strategi för att integrera nytänkande och kreativa lösningar för att svara upp mot regeringens satsning på arkitekttävlingar. 15

16 De kommuner som kommer ifråga för arkitekttävlingar är lokala aktörer med gynnsamma omständigheter, en påbörjad planering av bostäder för äldre. Den ordinarie ärendehanteringen i Linköping producerade mer genomarbetade ansökningshandlingar och underlag jämfört med ansökningar som gjordes på grund av tillgång till externa medel för förstudier och arkitekttävlingar. Den korta tidplanen med medel utlysta till kommunala förstudier kring boendefrågor gör att underlaget från dessa undersökningar får svårt att stödja arkitekttävlingarna. Tidplanen gör att tiden för förstudier sammanfaller med arkitekttävlingen. Parallella spår uppstår istället för ett kunskapsunderlag till arkitektarbetet. Tävlingsuppgiften i de tre arkitekttävlingarna beaktar i varierande grad regeringssatsningens centrala uppgift, äldreboenden och miljöer som en fråga om äldres boende. Bara en tävling fokuserar på boendemiljöer för sköra äldre där inflyttning är förenat med biståndsbedömning. 7.3 Delstudie 3 Den tredje delstudien i rapporten behandlar prekvalificering av kandidater till arkitekttävlingarna i Burlöv, Gävle och Linköping. Dessa är alla inbjudna tävlingar med begränsat deltagande. Till tävlingarna har totalt 120 arkitektkontor skickat in intresseanmälningar. Elva arkitektkontor eller team av arkitektföretag blev utvalda. Delstudien redovisar processen från inbjudan till valet av kandidater. Resultatet kan sammanfattas så här: Arrangörerna har alla valt en tävlingsform inbjuden tävling som ger dem inflytande redan i början av processen genom bestämning av inlämningskrav, utvärderingskriterier och val av arkitektkontor/team till tävlingsuppgiften. 120 arkitektkontor ville vara med i tävlingarna. Konkurrensen om uppdraget blev mycket hård till de 11 platserna i tävlingen. Enbart 9 % gick vidare till tävlingen. Arrangörerna kunde välja mellan ett stort antal kompetenta kontor. Unga arkitekter, nystartade företag och utländska kontor utan svenska samarbetsparter blev utslagna. Inbjudan togs fram i samråd med SA och HI. Kravet på svenska som tävlingsspråk reducerade antalet intresseanmälningar från utländska kontor samtidigt som tävlingskulturen i Sverige får en nationell prägel med nordiska inslag. 16

17 Kravet i inbjudan på att sökanden ska presentera relevanta referensprojekt, varav några ska vara genomförda, begränsar förnyelsen i tävlingssystemet. Nystartade företag och unga arkitektkontor är chanslösa. Tävlingens potential som experimentell arena för nytänkande har inte fullt ut utnyttjats i tävlingarna. Arrangörernas granskare har varit nöjda med arkitektkontorens intresseanmälningar. De har fått sitt informationsbehov tillgodosett inför valet av kontor/team till tävlingarna och har inte behövt efterfråga kompletterande upplysningar. Arrangörens val av kandidater har skett i en bedömningsprocess som innehåller två skeden. Först kontrolleras intresseanmälningarna utifrån ska-kraven i inbjudan. Därefter utvärderas kandidaternas professionella meriter för uppgiften. Det är här som valet avgörs. Arrangörerna har använt tre olika urvalsmetoder i prekvalificeringen; a) identifiering av kvalitativa skillnader mellan kandidater som grund för valet, b) helhetsbedömning som bejakar valets subjektiva karaktär och c) sökande efter rationella skäl via poängsättning av professionella meriter. Prekvalificeringen av kandidater har baserats i alla tre fallen på en expertmodell. Det är experter på arkitektur, äldreomsorg och upphandling som utvärderat, rangordnat och valt ut kandidater utan direkt medverkan från politiker, äldre och anhöriga. Arrangörerna redovisar goda erfarenheter från prekvalificeringen. Denna positiva bild står i skarp kontrast till den låga tävlingsfrekvensen hos kommuner och deras svaga respons på regeringens satsning på tävlingar. Arkitekttävlingar framträder som en metod som bara används i undantagsfall för utveckling av arkitektur och upphandling av arkitekttjänster. 7.4 Delstudie 4 Denna fjärde studie är koncentrerad till tävlings- och bedömningsskedet inom de tre kommunala arkitekttävlingarna. Tävlingsdokumentationen (tävlingsprogram och juryutlåtande) liksom de elva inlämnade tävlingsförslagen, framställda av lika många utvalda team bildar underlag för studien. Syftet var att undersöka i vilken mån tävlingsprogrammets intentioner och koppling till regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar har uppfyllts under tävlingsskedet i de tre kommunala arkitekttävlingarna som Burlövs kommun, AB Gavlegårdarna, och Linköpings kommun organiserade. 17

18 Tävlingsprogrammet spelar en avgörande roll för utfallet av arkitekttävlingen. De tre fallbeskrivningarna pekar på vikten av att avgränsa och beskriva den uppgift, som arrangören vill att de deltagande arkitekterna ska besvara. Erfarenheter från förstudierna kunde inte bearbetas och föras in i tävlingsprogrammet på ett genomtänkt sätt. Arkitekttävlingarna i Burlöv och Gävle visar att det preliminära resultatet från förstudierna kring äldres boendepreferenser skapade oklarheter i tävlingen som överlämnades till arkitekterna att lösa. Förstudier, som var tänkta att belysa lokala förhållanden och särskilda aspekter inom ramen för regeringsuppdraget, har haft en begränsad inverkan på tävlingarna. Författandet av tävlingsprogrammet i Linköpings kommun hanterades som ett kommunalt ärende med samrådsförfarande. Det innebar att materialet genomgick en uppdatering för att passa som underlag till arkitektarbetet. Projektgrupper hos arrangörer som författar programmen och formulerar tävlingsuppgiften behöver en kritisk granskning av underlagen för att undanröja oklarheter. De tre fallen visar på att både HI, SA, och deras representanter i juryn borde genomfört en noggrannare granskning av programmen. De tävlande arkitekternas möjlighet att ställa frågor på tävlingsprogrammet måste vara tillgänglig under den period då arkitekterna arbetar med sina förslag. Det är i gestaltningsarbetet som oklarheter i tävlingsprogrammet behöver klargöras. HI:s syfte med de tillkommande informationsmötena var att informera om deras verksamhet i bred bemärkelse. Erfarenheten från HI:s informationsmöten under pågående tävlingsperiod kan betraktas på två sätt: 1) Inför framtida liknande satsningar bör all väsentlig information inkluderas i tävlingsprogrammet, 2) Seminarier för de tävlande arkitekterna kring teman som finns angivna i tävlingsprogrammet kan användas för att tydliggöra tävlingsuppgiften, under förutsättning att tävlingen tillåter dialog under gestaltningsarbetet. Arkitekttävlingens förmåga till innovation och nytänkande delas mellan arrangörer och tävlande arkitekter. Arrangören svarar för förnyelsen vid prekvalificeringen och utvecklingen av tävlingsprogram. De tävlande arkitekterna har till uppgift att med utgångspunkt i programmen gestalta innovativa lösningar på tävlingsuppgiften. Utfallet diskuteras i rapporten. 18

19 Delstudie 1 Att planera tävlingar, om kommunernas intresse av att anordna arkitekttävlingar

20 Abstract The Governmental programme Growing Older Living Well was managed by the Swedish Institute of Assistive Technology (siat). The programme received SEK 50 million to support local architectural competitions, mapping needs and the physical and regional planning of an aging society. The programme resulted in four competitions, three architectural competitions and one contract/commission competition. The general goal of the competitions was to contribute to new thinking and creative solutions for future-oriented homes for the elderly. In this paper, we examine the local response to the governmental programme. How interested have municipalities been in managing competitions designed to develop architecture for senior citizens? According to siat, a total of 18 municipalities requested information about organising a competition. Of these, seven made a formal application for organising a competition. Five public organisers were granted funds. One of them suspended their planning process for a competition. Two applications from municipalities were rejected by siat. We have followed up on all the municipalities that were in contact with siat in an attempt to find out why there were so few applications for funds. The decisive reason why the governmental programme Growing Older Living Well did not get a better response from the municipalities lies in the timetable. The governmental programme was not coordinated with municipal planning processes for housing. Only municipalities that had already started their planning might consider organising competitions. This is a circumstance that it was possible to predict already in the early stage of the governmental programme. Keywords: Governmental programme, competitions, housing for older people, municipal planning processes 20

21 Inledning Regeringens program Bo bra på äldre dar leddes av Hjälpmedelsinstitutet, HI, (Regeringskansliet, 2010). Programmet presenterades av Regeringskansliet den 1 juli 2010, och i en senare pressrelease från HI den 15 juli. Programmet innebär en satsning på 50 miljoner kronor, som ska användas till stöd för kommunernas förberedelser och planering inför ett åldrande samhälle. Av beslutet framgår att programmet ska avrapporteras senast Regeringsprogrammets övergripande syfte är att bidra till nytänkande och utveckling av boende för äldre med eller utan omsorgsbehov. Programmet har tre huvudinriktningar: Förstudier Projekt kring den fysiska och regionala planeringen Kommunala arkitekttävlingar Satsning på arkitekttävlingar har som målsättning att främja ett nytänkande, kreativitet, boendekvalitet, trygghet, tillgänglighet, ekonomi, teknik, hjälpmedel och arbetsmiljö. Målformuleringen lyder som följer: Stödet ska vara riktat till sådana lokala tävlingsprogram som syftar till att projektet också ska genomföras. Det är särskilt angeläget att stödja kreativ arkitektur i fråga om t.ex. hög boendekvalitet, trygghet och tillgänglighet vid försämrad funktionsförmåga, god boendeekonomi, användning av teknik och hjälpmedel samt god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal. (Regeringskansliet, 2010, sid 1) HI har publicerat tre utlysningar av medel inom ramen för programmet Bo bra på äldre dar. Den första utlysningen gällde kommunala förstudier och publicerades 1 december 2010 med beslut om medel senast den 6 maj Den andra utlysningen kom den 17 december 2010 och avsåg stöd till allmänna förstudier med fokus på fysisk och regional planering. Senast den 16 juni 2011 meddelade HI om ansökanden beviljats medel. Den tredje utlysningen hade en bred målbild och publicerades den 19 maj Inom denna utlysning gavs stöd till studier som behandlade bostäder och boendemiljöer för äldre, dels inom kommunal och regional fysisk planering, dels genom kommunala och regionala initiativ. Senast 4 november 2011 utlovades besked om anslag. 21

22 Kommunala arkitekttävlingar med fokus på boendeformer för äldre, som var den tredje huvudinriktningen i programmet Bo bra på äldre dar, kom aldrig att få en egen utlysning av medel på samma sätt som övriga utlysningar. För att genomföra denna satsning tillämpade HI en uppsökande verksamhet, som syftade till att ringa in de kommuner som skulle ha möjlighet att kunna genomföra arkitekttävlingar inom den tidsram som gällde för regeringsuppdraget. Denna verksamhet påbörjades under hösten 2010, och presumtiva kommuner uppmanades att komma in med en ansökan till HI för att genomföra en kommunal arkitekttävling till senast den 1 mars Det är sammanlagt 18 kommuner som i kontakter med HI efterfrågat information om satsningen på arkitekttävlingar. Dels är det kommuner och kommunala bolag som HI sökt upp på eget initiativ. Dels är det offentliga aktörer som ansökt om medel inom ramen för publicerade utlysningar om medel till förstudier, fysisk och regional planering. Sju av dessa 18 kommuner har sedan gått vidare och ansökt om ekonomiskt stöd för att arrangera tävlingar. Fem kommunala arrangörer har beviljats medel till tävlingar. Två av dessa har senare avbrutit planeringen. Ytterligare två kommuner önskade ekonomiskt stöd från HI, men fick avslag på sina ansökningar. Det är bara tre kommunala arrangörer som genomfört planerade arkitekttävlingar med ekonomiskt stöd från HI. Elva av de 18 kommuner som efterfrågade information om satsningen på tävlingar har avstått från att gå vidare och ansöka om ekonomiskt stöd till planering och genomförande av kommunala tävlingar. Varför resulterade inte regeringens satsning i fler tävlingar? Det är inte bara ansökningar till HI som är resultat av handling och beslut. Också uteblivna ansökningar från kommunala förvaltningar och bostadsbolag är uttryck ett val aktivt eller passivt som kan bero på ointresse från lokala aktörer, oklar marknadsföring och ledning av programmet Bo bra på äldre dar, bristande personella resurser hos potentiella arrangörer eller på att regeringens satsning inte anpassats till kommunernas planeringsprocesser. I denna inledande granskning undersöker vi kommunernas respons på regeringsprogrammet med fokus på tävlingar. Hur intresserade har kommunerna varit av att planera och genomföra tävlingar som syftar till kreativ arkitektur för vård, omsorg och trygghet i boendet för äldre? Hur ser regeringens satsning på tävlingar ut från ett lokalt perspektiv? Kommunala förvaltningar och bolag Här följer en sammanfattande redovisning i tabellform över utfallet av HI:s kontakter med kommuner och bostadsbolag, se tabell 1. Tabellen ger en översikt över kommuner/ bostadsbolag som visat någon form av intresse för satsningen på tävlingar. Enligt tabellen är det en blandning av stora kommuner (Göteborgs kommun) och små kommuner (Bjurlöv kommun, Munkfors kommun och Vellinge kommun) från norr till söker som haft kontakt med HI. Såväl landsort som småstad och storstad finns representerade. Inom kommunerna är 22

23 det stadsbyggnadskontor, socialförvaltningar och kommunala bostadsbolag som diskuterat en eventuell satsning på tävlingar. Förutom de fem kommuner som sökt och beviljats medel till tävlingar är det bara två kommuner Vellinge och Örebro som genom sina kontaktpersoner visat ett djupare intresse av att arrangera tävlingar om äldreboenden. Orsaken till det svaga intresset tas upp i en avslutande diskussion. Tabell 1: Intresserade kommuner/bostadsbolag Kommun Enhet kommentar Burlöv Stadsbyggnadsförv./socialförv. Anslag, genomför arkitekttävl. Falköping Ej svar Ingen säker info Halmstad Fastighetförv./ Socialförv. Anslag, men avbröt planeringen Huddinge Näringslivsutveckling Gick inte vidare Karlskrona Bostadsbolag Anslag, avbröt entreprenadtävl. Gotland Ej svar Ingen säker info Gävle Bostadsbolag Anslag, genomför arkitekttävl. Göteborg Fastighetskontoret Gick inte vidare Linköping Stadsbyggnad/socialförv. Anslag, genomför arkitekttävl. Lund Planering/Socialförv. Gick inte vidare Munkfors Ej svar Ingen säker info Piteå Ej svar Ingen säker info Sigtuna Bostadsbolag Gick inte vidare Stenungsund Bostadsbolag Gick inte vidare Varberg Socialförv. Gick inte vidare Vellinge Stadsbyggnadsförv../bostadsbolag. Ansökte om medel (avslag) Västerås Socialförv. Gick inte vidare Örebro Socialförv. Ansökte om medel (avslag) Resultat Uppföljningen innehåller en redovisning av marknadsföringen, fördelningen av medel till tävlingar, avgränsningen av tävlingssatsningen och en analys av det lokala intresset. Marknadsföring och annonsering En första inledande fråga handlar om hur kommunerna blev informerade om satsningen. Enligt HI ingick marknadsföringen av kommunala arkitekttävlingar i den generella annonseringen av programmet Bo bra på äldre dar. Samtliga kommuner informeras om programmet genom brev till kommunstyrelsens ordförande. Tävlingarna marknadsfördes av HI via annonsering i tidningen Dagens Samhälle (Lagerwall, 2012). SA har haft information om satsningen på tävlingar på hemsidan för tävlingsservice. Tidningen Arkitekten informerande även 23

24 Figur 1. Hjälpmedelsinstitutets annons i Dagens Samhälle 2011:1, som informerade om regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar, och vilka möjligheter som fanns att söka medel. Annonsen förekom endast i ett nummer av tidningen så långt det har varit möjligt att kontrollera i Kungl. Bibliotekets arkiv (numren saknas i arkivet). initialt om satsningen (Jensfelt, 2010). SA anser dock att ansvaret för marknadsföringen legat på HI som administrerat regeringsprogrammet. Satsningen på tävlingar En andra fråga avser satsningens omfattning. Programmet Bo bra på äldre dar omfattar sammanlagt en satsning på 50 miljoner kr (Regeringskansliet, 2010). Cirka 6,35 miljoner kr har utnyttjats till satsningen på tävlingar. 1 HI har förbrukat 1,8 miljoner kr. till planering och administration av tävlingarna. De fyra tävlingsarrangörerna har erhållit sammanlagt 4,3 miljoner i ekonomiskt stöd kr avsattes till uppföljning och utvärdering av satsningen. Det ekonomiska utfallet visar att 13 % av den totala satsningen i programmet Bo bra på äldre dar förbrukats till tävlingar, som var en tre huvudinriktningar i regeringssatsningen. 1 Tävlingen i Halmstad ingår inte sammanställningen eftersom den avbröts. Däremot ingår entreprenadtävlingen i Karlskrona som avbröts sedan det visade sig att inget av inlämnade förslag till seniorbostäder klarade ska-krav i tävlingsprogrammet. Projektet drevs vidare av AB Karlskronahem via en ny upphandling. 24

25 Begränsningar En tredje fråga gäller avgränsningar och begränsningar. Regeringsprogrammets tre huvudinriktningar har behandlats på olika sätt av HI. För två av huvudinriktningar förstudier respektive fysisk och regional planering har HI publicerat särskilda utlysningar om medel på hemsidan. Tävlingarna har inte fått motsvarande utlysning av medel. Satsningen på tävlingar har i antal begränsats av SA och HI. Enligt gällande tävlingsregler ska arkitekttävlingar godkännas av SA och juryledamöterna. SA:s tävlingssekretariat informerade HI i början av satsningen om att man kunde medverka i maximalt 5 tävlingar med hänsyn till den korta planeringshorisonten. Ett skäl till denna begränsning var att tävlingar som genomförs i samarbete med SA ska erbjuda trovärdiga förutsättningar för fortsatt uppdrag. Bara en handfull kommuner och kommunala bolag hade kommit så långt i planeringen 2011 att de kunde redovisa budget och politiska beslut om tävlingstomt. En annan typ av begränsning ligger i tävlingsformen. Samtliga kommuner och bostadsbolag har arrangerat inbjudna tävlingar med begränsat deltagande i stället för allmänna tävlingar. En anledning till valet av tävlingsform är tidspressen. Senast skulle programmet slutredovisas (Regeringskansliet, 2010). Allmänna tävlingar tar normalt något längre tid att genomföra då juryn måste bedöma ett mycket större antal tävlingsförslag. Av informanternas svar framgår att det enbart var kommuner som redan hade planer för byggprojekt som kunnat arrangera tävlingar för vård, omsorg och trygghet i boendet för äldre med så snäva tidsramar. Kommunernas intresse De 18 kommunala aktörer som visat intresse för regeringens satsning på tävlingar kan delas in i fyra huvudgrupper. Grupp 1: Kommuner/bostadsbolag som inte haft några konkreta planer på att bygga bostäder för äldre, utan bara sökt information om satsningen eller blivit kontaktade av HI. Grupp 2: Kommuner/bostadsbolag med behov av nya äldreboenden och som sökt information om satsningen hos HI. Grupp 3: Kommuner/bostadsbolag som sökt medel hos HI till planering och genomförande av arkitekttävlingar, men inte fått medel. Grupp 4: Kommuner/bostadsbolag som sökt och beviljats medel av HI till planeringen och genomförande av tävlingar (arkitekt- och entreprenadtävlingar). Grupp 1 Flera av svaren från de kommunala aktörerna visar att kontakterna med HI haft en tillfällig karaktär. Kontaktpersonerna har en svag minnesbild av samtalen. Från den första gruppen 25

26 av kommuner/bostadsbolag är svaren kortfattade från kontaktpersonerna. Det finns inga planer på nya äldreboenden lämpliga för tävlingar och kontakterna med HI har inte heller utmynnat i en intern diskussion hos stadsbyggnadskontor, socialförvaltningen eller bostadsbolag. Två belysande svar från Göteborgs kommun och Sigtuna kommun är: Och: Som jag minns det togs kontakten med stadskansliet via projektet Senior Göteborg som ställde frågan till Fastighetskontoret, FK ( ). Från FK sa vi att det inte passade i tid med vår planering. I Göteborg avvecklar vi flera äldreboenden nu under en period. (Informant) Vi hade inte kontakt med Hjälpmedelsinstitutet. Det var en konsult som jobbade för Hjälpmedelsinstitutet som kontaktade mig ( ). Jag fick en relativt tydlig bild om att det både är ganska stora kostnader och en stor arbetsinsats att hantera en arkitekttävling ( ). Vi sökte inte stöd och har inte heller haft någon tävling. (Informant) Grupp 2 Den andra gruppen av kommuner/bostadsbolag är potentiella arrangörer av tävlingar. Svaren från dessa aktörer är lärorika och belyser planeringens lokala villkor. I denna grupp ingår Huddinge kommun och Varberg kommun. I Huddinge kommun fick personalen kännedom om satsningen på tävlingar genom en sökning på internet om trygghetsbostäder. Sökningen resulterade i en fortsatt diskussion om kommunens behov av bostäder för äldre med kommunstyrelsen förvaltningsenhet, social- och äldreomsorgsförvaltningen och det kommunala fastighetsbolaget Huge. Så här beskrivs diskussionen: Vi såg inget direkt behov av en arkitekttävling, däremot (behov av) bidrag till själva byggandet. Det som upplevdes som bekymmer var dels hur hyreskostnaderna kunde hållas nere, dels att planlagd mark för ändamålet saknades och att det skulle ta minst två år att få fram det. (Informant) Enligt informanten är inte gestaltningen en huvudfråga utan det viktiga är att få till stånd projekt som ger rimliga hyror. I stället för att bygga nya äldreboenden har kommunen för avsikt att skapa trygghetsbostäder genom ombyggnad av befintliga servicelägenheter. Den kritiska punkten i satsningen på tävlingar i programmet Bo bra på äldre dar beskrivs på följande sätt: Att man inte verkar ha tidsfaktorn för planering/detaljplaneläggning helt klart för sig när det gäller nybyggnation. (Informant) 26

27 Informanten i Varbergs kommun ger följande bakgrundsbeskrivning till kontakterna med HI och det lokala tävlingsintresset: Socialförvaltningen hade fått ett uppdrag att se över investeringsbehoven vid de särskilda boendena och kom fram till att ett boende var i sådant undermåligt skick att en total ombyggnad var enda alternativet till en total nedläggning. Om vi skulle bygga om ville vi göra det med ett nytänkande. Detta stämde överens med tanken med arkitekttävlan, som vi då fått information om. Fick kontakt med HI vid en konferens anordnad av SABO februari (Informant) Enligt informanten var det några ledande chefstjänstemän i Varberg som förde diskussioner med politikerna i socialnämnden. Förklaringen till den uteblivna ansökan om stöd till tävlingarna låter så här: Vår kommun ansökte aldrig om medel. Detta beslut grundade sig på att fastighetsägaren, Varbergs Bostads AB ville gå direkt på projektering med egen arkitekt. Detta för att spara tid och pengar. Deras inställning till arkitekttävlingar var inte så positiv. Ansökningstiden för att inkomma med ansökan var dessutom väldigt knapp ( ) Att få fram ett beslut tar tid om det ska förankras på ett riktigt sätt. Därför bör tiden från informationsspridning och sista ansökningsdagen vara längre. (Informant) Grupp 3 Den tredje gruppen är kommuner/bostadsbolag som sökt medel hos HI för att arrangera arkitekttävlingar, men fått avslag på ansökan. Så är fallet för två kommuner, Vellinge kommun och Örebro kommun. Informanten från Örebro ger följande redovisning av deras behov av äldreboenden och arbete med ansökan om ekonomiskt stöd: Här i Örebro har vi en plan för ungefär ett nytt vård- och omsorgsboende vart tredje år de närmaste tio åren för att klara ökningen av antalet och andelen äldre. Jag hörde (HI) berätta om att man kunde använda sig av arkitekttävling för att utveckla byggandet på en konferens och tog efter det kontakt (...) (Informant) Kommunens handläggare träffade HI inför arbetet med ansökan om stöd till en arkitekttävling. Ansökan diskuterades och godkändes av politikerna i Social välfärd. Ambitionen var att arkitekttävlingen skulle medverka till nytänkande vid utvecklingen av vård- och omsorgsboenden, gärna i kombination med senior- och trygghetsboenden. Eftersom kommunen inte arrangerat arkitekttävlingar tidigare var man i behov av att få stöd till planeringen av tävlingsprocessen. Så blev dock inte fallet. Ansökan föll på att det inte fanns någon anvisad 27