KS/2016:311, KS/2015:480

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Kommunstyrelsen Sammanträde 24 maj 2016 klockan 13 i Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Ulrika Landergren (L) 2. Information om samråd och viktigare pågående ärenden från arbetsutskottets sammanträden 3. Information om aktuella händelser från nämnder, bolag, intresseorganisationer (SKL, GR med flera) 4. Information om förvaltningen och pågående viktigare/större uppdrag, projekt och händelser 5. Kommunbudget 2017, plan , 6. Uppföljning och prognos per 31 april 2016 Mariann Gustavsson KS/2016:311, KS/2015:480 Handling kommer senare Förslag till KS/KF, KSAU 141 Uppföljning och prognos per 31 april 2016 för Kungsbacka kommun godkänns. Nämnden för Funktionsstöd beviljas ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Uppdrag enligt KS , 8, är därmed avslutat. Kristin Löfgren Kommunstyrelsens förvaltning Direkt: kristin.lofgren@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (13) Ärende Beteckning Förslag 7. Utredning av uthyrning och försäljning av lokaler till enskilda KS/2015:289 Förslag till KS, KSAU Kommunstyrelsen beslutar att i de fall en friskola vill hyra eller förvärva lokaler så är principen att kommunen inte hyr ut eller säljer strategiska lokaler då dessa är en väsentlig resurs för kommunen för att kunna genomföra sitt uppdrag. Kommunstyrelsen noterar utredningen Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt överlåtelse av kommunal verksamhet, , till protokollet och uttalar att utredningen ska användas som vägledning vid bedömning av hur uthyrning och försäljning ska gå till. Kommunstyrelsen reviderar tillämpningsanvisningarna till policyn för konkurrensprövning, enligt skrivelse ; Förslag till revidering av Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (13) Ärende Beteckning Förslag 8. Planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 KS/2013:73 Förslag till KS, KSAU Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för stadsdelen Björkris etapp 2 som avgränsas av fastigheten Skårby 6:19, se karta Avgränsning av stadsdelen Björkris etapp 2, Kommunstyrelsen beslutar att som särskilda direktiv till planläggningen uttala att bostadsetappen ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel utgörs av hyresbostäder, samt att stadsdelen ska inrymma de lokaler som kommunens nämnder efterfrågar, Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Trollängen Bostads AB. Principavtal ska tecknas mellan kommunstyrelsen och byggherren innan planläggningen kan starta. Avtalet reglerar förutom sedvanliga åtaganden för byggherren även markåtkomst för kommunala lokaler i enlighet med nämndernas efterfrågan, samt ett trygghetsboende och att man prövar möjligheter till äganderätter.

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (13) Ärende Beteckning Förslag 9. Planering för utveckling av fastigheten Sankt Gertrud Förvärv av fastigheten Kungsbacka Fjärås Må 3:100 KS/2013:117 Förslag till KS, KSAU 115 Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för fastigheterna Sankt Gertrud 8 med flera i enlighet med godkänd planstudie, daterad oktober 2014, samt den utvärdering av parallella uppdrag som byggnadsnämnden godkänt i beslut, , Kommunstyrelsen beslutar att som särskilt direktiv uttala att en stor del av den nya bebyggelsen ska utgöras av bostäder, Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Aranäs AB. Badhusparken ingår inte i planläggningen. KS/2016:265 Förslag till KS, KSAU 116 Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal avseende förvärv av fastigheten Må 3:100 i Fjärås, underskrivet av säljaren Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande.

5 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (13) Ärende Beteckning Förslag 11. Medlemskap i Eurocities - associerad partner 12. Förvärv av fastigheten Kungsbacka Frillesås-Rya 2:128 KS/2016:305 Förslag till KS, KSAU 128 Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. Kommunledningskontoret är betalande associerad partner i nätverket och representerar Kungsbacka kommun formellt. Medlemskapet utvärderas efter ett år och därefter vartannat år. Kostnaden för medlemskap 2016, kronor, finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel Medlemskostnaden inarbetas i budgetarbetet från KS/2016:301 Förslag till KS, KSAU 129 Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal, undertecknat av säljaren , avseende förvärv av fastigheten Frillesås- Rya 2:128. Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (13) Ärende Beteckning Förslag 13. Detaljplan för bostäder inom fastigheterna Onsala-Lunden 1:35 med flera 14. Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö 15. Förslag till principavtal med Eksta Bostads AB avseende utbyggnad av bostäder, Åsa 4:144 med flera KS/2014:12 Förslag till KS, KSAU 131 Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att fullfölja pågående planläggning för fastigheterna Onsala- Lunden 1:35 med flera i enlighet med byggnadsnämndens beslut , 26. Kommunstyrelsen uttalar att avståndet till pågående hästverksamhet ska prövas i den fortsatta planläggningen samt vikten av att säkerställa så att det upphävda planområdet inte kan bebyggas KS/2016:279 Förslag till KS, KSAU 132 Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att utarbeta förslag till detaljplan för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö i enlighet med förfrågan från Eksta Bostads AB, daterad Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att inför planläggningen utarbeta förslag till principavtal mellan kommunen och Eksta Bostads AB. KS/2016:282 Förslag till KS, KSAU 133 Principavtal mellan Eksta Bostads AB och kommunen, undertecknat av Eksta Bostads AB , avseende planläggning av Åsa 4:144 m.fl. godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar.

7 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (13) Ärende Beteckning Förslag 16. Löneöversyn 2016 steg 2, strukturella och strategiska satsningar 17. Svar på kommunrevisionens granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet 18. Lokalisering av bostäder för akuta behov 19. Utökat stöd till Ung Företagsamhet Halland KS/2015:459 Förslag till KS, se KSAU 136 KS/2015:506 Förslag till KS, KSAU 137 Kommunstyrelsen godkänner tjänsteskrivelse, som svar på Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv. KS/2016:304 Förslag till KS, KSAU 149 Kommunstyrelsen utser följande fastigheter för bostadsproduktion: Kläppa vid Åsa Järnvägsstation (Kläppa 2:2) Gräsområde vid Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) Detaljplanelagd mark i norra delen av Tölö Ängar etapp 2 (Hede 3:20) Detaljplanelagd mark i Frillesås (Rya 3:77) Detaljplanelagd mark i Fjärås (Rossared 5:18) Kommunledningskontoret och Service får i uppdrag att i samråd med Eksta utarbeta förslag till åtgärder för att genomföra ett snabbt bostadsbyggande inom de fem aktuella områdena. KS/2016:315 Förslag till KS, KSAU 150 Kommunstyrelsen beviljar ny finansieringsperiod för Ung företagsamhet med kronor per år för läsåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.

8 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (13) Ärende Beteckning Förslag 20. Remissvar - Kollektivtrafikplan Halland 2017 KS/2016:230 Förslag till KS, KSAU 151 Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat , och översänder det till Hallandstrafiken. 21. Anmälan av delegeringsbeslut KS/2016:231, KS/2016:267, KS/2016: Redovisning av inkomna skrivelser 23. Förslag till likvidation av HallWan AB - kommunfullmäktiges yttrande KS/2016:229 Förslag till KS/KF, KSAU 117 Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun tillstyrker att HallWan AB likvideras enligt HallWan AB:s styrelses förslag. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kungsbacka kommuns företrädare vid stämma i HallWan AB att rösta för att HallWan AB likvideras.

9 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (13) Ärende Beteckning Förslag 24. Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom nämnden för Funktionsstöd 25. Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom nämnden för Vård & Omsorg KS/2016:234 Förslag till KS/KF, KSAU 119 Under förutsättning att socialdepartementets förslag Ds 2015:23 antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa, till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, Ds 2015:23, gälla från den 1 juli KS/2016:143 Förslag till KS/KF, KSAU 120 Under förutsättning att socialdepartementets förslag Ds 2015:23 antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, högkostnad (maxtaxa), till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag Ds 2015:23, gälla från den 1 juli 2016.

10 KUNGSBACKA KOMMUN 10 (13) Ärende Beteckning Förslag 26. Taxa för nyttigheter inom nämnden för Vård & Omsorg 27. Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Vård & Omsorg KS/2016:140 Förslag till KS/KF, KSAU 121 Kommunfullmäktige fastställer taxorna från och med 1 januari 2017 för följande nyttigheter. Mat, korttidsplats, 112 kronor per dygn, (beräknas som 1/30 del av ett helabonnemang på äldreboende) Mat, helabonnemang, särskilt boende, kronor per månad Sondmat, helabonnemang, kronor per månad Matportion, ordinärt boende, 60 kronor per portion Lunch och fika, dagomsorg 60 kronor per dag KS/2016:144 Förslag till KS/KF, KSAU 142 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Vård & Omsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige.

11 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (13) Ärende Beteckning Förslag 28. Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Individ & Familjeomsorg 29. Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service 30. Taxa för bredbandstjänster - ändring av del av taxan KS/2016:42 Förslag till KS/KF, KSAU 143 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Individ & Familjeomsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. KS/2015:479 Förslag till KS/KF, KSAU 144 Kommunfullmäktige beslutar att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Individ & Familjeomsorgs verksamhet. Bidraget träder ikraft 1 september 2016 och administreras av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Bidraget ska därefter organiseras under nämnden för Individ & Familjeomsorg. KS/2016:323 Förslag till KS/KF, KSAU 145 Den del av taxan för bredbandstjänster som avser svartfiberförbindelse ändras så att priset inte påverkas av längden på förbindelsen under förutsättning att båda anslutningspunkterna finns inom området som är markerat på Översiktskarta, Taxan för förbindelsen fastställs enligt tabell i tjänsteskrivelse, Taxan gäller från 1 januari 2017.

12 KUNGSBACKA KOMMUN 12 (13) Ärende Beteckning Förslag 31. Taxa för VA-verksamhet 2017 KS/2016:324 Förslag till KS/KF, KSAU 146 Brukningsavgifterna inom VA-taxan höjs med 3 procent enligt Taxa VA brukningsavgifter 2017, och anläggningsavgifterna med 1 procent enligt Taxa VA anläggningsavgifter 2017, Taxan för VA-verksamhet gäller från 1 januari Taxa för renhållning 2017 KS/2016:327 Förslag till KS/KF, KSAU 147 Taxan för Renhållning höjs med 5 procent enligt Renhållningstaxa, Renhållningstaxan gäller från 1 januari Reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola 34. Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun 35. Bidrag från nämnden för Service resultatfond till stiftelsen Tjolöholm för renovering av Magasinet KS/2015:2 Förslag till KS/KF, KSAU 134 Kommunfullmäktige antar reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola, daterat KS/2012:250 Förslag till KS/KF, KSAU 148 Kommunfullmäktige godkänner revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, KS/2015:110 Förslag till KS/KF, KSAU 154 Kommunfullmäktige beviljar bidrag på 10,7 miljoner kronor till stiftelsen Tjolöholm för renovering av Magasinet. Finansiering sker ur nämnden för Service Fastigheters resultatfond.

13 KUNGSBACKA KOMMUN 13 (13) Ärende Beteckning Förslag 36. Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Funktionsstöd 37. Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Vård & Omsorg 38. Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Individ & Familjeomsorg KS/2016:303 Förslag till KS/KF, KSAU 138 Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. KS/2016:313 Förslag till KS/KF, KSAU 152 Rapport från nämnden för Vård & Omsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. KS/2016:306 Förslag till KS/KF, KSAU 153 Rapport från nämnden för Individ & Familjeomsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen noteras i protokollet. Hans Forsberg (M) Ordförande

14 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunbudget 2017, Plan KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2017, Plan samt kommunens Vision 2030, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Vision 2030 fastställs. Kommunfullmäktige prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs. Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat på 51,3 miljoner kronor. Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 446,4 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,5 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 492 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 30 miljoner kronor och fördelas med 20 miljoner till kommunfullmäktige, 7 miljoner till kommunstyrelsen och 3 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktiges beslut från om en-procentsregeln för konstnärlig utsmyckning upphävs från och med 2017 då dessa ingår i de ekonomiska styrprinciperna. Skattesatsen fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller samt nyupplåna 160 miljoner, dock får den totala låneskulden inte överstiga 710 miljoner kronor. Beslut i kommunstyrelsen, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut Expedierat/bestyrkt

15 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Sammanfattning Kommunbudget 2017, Plan innehåller förslag till fullmäktiges prioriterade mål, direktiv, skattesats, resultat och balansräkning, ekonomiska styrprinciper och Vision Budgeten visar för 2017 ett överskott på 51,3 miljoner, för 2018 ett överskott på 5,8 miljoner och för ,5 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i Cirkulär 2016:17 från en 28 april Resultatet för 2018 ligger inte på en tillfredställande nivå och därför ges ett uppdrag till Kommundirektören att se över våra kostnader och komma med förslag till förändringar som får effekt 2018 som motsvarar cirka 1 procent av kommunens nettokostnader. Varje år i Kommunbudgeten beslutas om övergripande ekonomiska styrprinciper. I år finns ett nytt stycke om hur vi ska hantera investeringar i konst när vi anskaffar lokaler. Vi har kallat den En-procentsregeln därför att den bygger på en mycket gammal rekommendation som föreslogs 1937 av dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg och vi har i ett beslut från 1986 beslutat att följa rekommendationen. Hans förslag var att avsätta en (1) procent av investeringssumman till konstnärlig utsmyckning och gestaltning vid nyproduktion eller renovering av offentliga byggnader och platser. Nu vill vi införa En-procentsregeln i våra Ekonomiska styrprinciper så att den blir synlig samt att fullmäktige tar ställning till den principen liksom övriga styrprinciper i samband med Budgetbeslutet varje år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Anteckning Eva Borg (S) deltar ej i beslutet. Expedierat/bestyrkt

16 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Uppföljning och prognos per 31 april 2016 KS/2015:480, KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Uppföljning och prognos per 31 april 2016 för Kungsbacka kommun godkänns. Nämnden för Funktionsstöd beviljas ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Uppdrag enligt KS , 8, är därmed avslutat. Sammanfattning I år har inlämningen till apriluppföljningen tidigarelagts med anledning av att ny organisation införts från 1 april. Rapporten är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april. Uppföljningen är en sammanfattning av de prognosen nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen. Prognosen visar ett positivt resultat på 127 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelsestörande poster som ingår i prognosen är intäkter från tomtförsäljning exploatering 28 miljoner kronor. Centralt budgeterade medel för oförutsedda utgifter samt nya lokaler och ny verksamhet beräknas ge ett överskott om 57 miljoner medan nämnderna beräknas ge ett underskott om 13 miljoner, varav drygt hälften avser planerade uttag från resultatfonder. Tillsammans beräknas skatteintäkter och finansnetto inte ge någon budgetavvikelse. Kostnader som kan uppstå med anledning av nyanlända har i några fall tagits med i prognosen, men kostnader inom skola och gymnasiet har bara uppskattats. Kostnaderna för skola och gymnasiet är extremt osäkra och eftersom resultatet är betydligt bättre än budget har de inte räknats in i prognosen. I rapporten finns en skrivning under rubriken Kostnader för integration. Funktionsstöd beräknar ett underskott på nästan 8 miljoner framförallt beroende på ökade kostnader för köpta platser. Underskott aviserades av nämnden redan hösten Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelning för 2017 påbörjats innan beslut om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas. I pågående budgetarbete har hänsyn tagits till behovet av en utökad Expedierat/bestyrkt

17 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum ram Eftersom behovet gäller även 2016 föreslås att nämnden får ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor. Nettoinvesteringarna bedöms hamna på 494 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budget på 44 miljoner. Överskottet förklaras främst av förseningar inom infrastrukturprojekt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Uppföljning och prognos våren 2016 Beslutet skickas till KLK;Ekonomi MG Expedierat/bestyrkt

18 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Utredning av uthyrning och försäljning av lokaler till enskilda KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att i de fall en friskola vill hyra eller förvärva lokaler så är principen att kommunen inte hyr ut eller säljer strategiska lokaler då dessa är en väsentlig resurs för kommunen för att kunna genomföra sitt uppdrag. Kommunstyrelsen noterar utredningen Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt överlåtelse av kommunal verksamhet, , till protokollet och uttalar att utredningen ska användas som vägledning vid bedömning av hur uthyrning och försäljning ska gå till. Kommunstyrelsen reviderar tillämpningsanvisningarna till policyn för konkurrensprövning, enligt skrivelse ; Förslag till revidering av Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har fått i uppdrag, KS , att utreda frågor om uthyrning av lokaler för friskoleverksamheter. De främsta frågeställningarna är; 1. Möjlighet att hyra ut endast lokaler. 2. Möjlighet att hyra ut lokaler tillsammans med eller överlåtelse av inventarier, personal och övrig verksamhet. Uppdraget har kompletterats med frågeställning om vad intraprenad innebär. I uppdraget ligger fokus på laglighet, kommunalt ändamål, likabehandling och konkurrenspåverkan. För uppdraget har Ernst & Young AB anlitats som haft stöd av Advokatfirman Lindahl KB. Utredningens svar på uppdragets frågeställning är uppdelad i uthyrning av lokaler, försäljning av fastigheter och överlåtelse av verksamhet. Beslutsunderlag Skrivelse, Förslag till revidering av Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar, Tjänsteskrivelse, Ernst & Young AB s utredning Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt Expedierat/bestyrkt

19 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum överlåtelse av verksamhet, Kommunstyrelsen, , 96 Beslutet skickas till FG, GV Expedierat/bestyrkt

20 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 KS/2013: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för stadsdelen Björkris etapp 2 som avgränsas av fastigheten Skårby 6:19, se karta Avgränsning av stadsdelen Björkris etapp 2, Kommunstyrelsen beslutar att som särskilda direktiv till planläggningen uttala att bostadsetappen ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel utgörs av hyresbostäder, samt att stadsdelen ska inrymma de lokaler som kommunens nämnder efterfrågar, Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Trollängen Bostads AB. Principavtal ska tecknas mellan kommunstyrelsen och byggherren innan planläggningen kan starta. Avtalet reglerar förutom sedvanliga åtaganden för byggherren även markåtkomst för kommunala lokaler i enlighet med nämndernas efterfrågan, samt ett trygghetsboende och att man prövar möjligheter till äganderätter. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, , att ställa sig positiv till att utveckla stadsdelen Björkris med ytterligare en utbyggnadsetapp. Förvaltningarna fick i uppdrag att utarbeta ett planprogram för utbyggnad av stadsdelen Björkris i enlighet med förfrågan från Trollängen Bostads AB, daterad Förvaltningen för Plan & Bygg och kommunledningskontoret har sedan beslutet planerat stadsdelens utveckling i samråd med byggherren. Vår bedömning är att genomförda utredningar inte har visat på oväntade komplikationer. Det är snarare så att det finns förutsättningar för en relativt snabb planläggning. Däremot är det en betydande gestaltningsutmaning att bygga vidare på stadsdelen samt att forma en stadsport från norr. Förvaltningarnas bedömning är att Björkris etapp 2 kan ha en potential på bostäder. Osäkerhet gäller dock över möjligheten att planlägga den Expedierat/bestyrkt

21 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum delen av fastigheten som ligger öster om Göteborgsvägen. För denna del måste frågeställningar som geoteknik, strandskydd, landskapsbild och översvämningsrisk ytterligare utredas under planläggningen. Mot bakgrund av de politiska beslut som nu fattas om att snabbt öka bostadsbyggandet i kommunen så föreslår beredande förvaltningar att byggnadsnämnden startar planläggning utan ett förberedande planprogram. Vår bedömning i detta fallet är att förfarandet påtagligt snabbar upp projektet med en realistisk byggstart i början av Principavtal ska tecknas mellan kommunstyrelsen och byggherren innan planläggningen kan starta. Avtalet reglerar förutom sedvanliga åtaganden för byggherren även markåtkomst för kommunala lokaler i enlighet med nämndernas efterfrågan, samt ett trygghetsboende och att man prövar möjligheter till äganderätter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan om planläggning Trollängen, Karta avgränsning av planområdet. Kommunstyrelsen , Uppdrag om att utveckla stadsdelen Björkris Yrkande Eva Borg (S) yrkar att det ska byggas 50 procent hyresrätter i området. Ordförande yrkar enligt kommunledningskontorets förslag med tillägget, i slutet av sammanfattningens sista stycke;.nämndernas efterfrågan, samt ett trygghetsboende och att man prövar möjligheter till äganderätter. Proposition Ordförande ställer proposition på Eva Borgs yrkande och finner det avslaget. Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner det bifallet. Beslutet skickas till BN, KLK, Trollängen Bostads AB Expedierat/bestyrkt

22 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Planering för utveckling av fastigheten Sankta Gertrud 8 KS/2013: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för fastigheterna Sankt Gertrud 8 med flera i enlighet med godkänd planstudie, daterad oktober 2014, samt den utvärdering av parallella uppdrag som byggnadsnämnden godkänt i beslut, , Kommunstyrelsen beslutar att som särskilt direktiv uttala att en stor del av den nya bebyggelsen ska utgöras av bostäder, Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Aranäs AB. Badhusparken ingår inte i planläggningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen godkände i november 2014 en planstudie för utveckling av fastigheterna Sankt Gertrud 8 med flera i centrala Kungsbacka. Fastigheten ägs av Aranäs AB som har för avsikt att genomföra en genomgripande förnyelse av kvarteret. Enligt förfrågan vill företaget riva flera byggnader och genomföra en kraftfull stadsförnyelse genom att bland annat uppföra ett högre hus. Med planstudien som underlag har byggnadsnämnden och Aranäs AB gemensamt genomfört parallella uppdrag. I beslut, , har byggnadsnämnden godkänt en utvärdering av de parallella uppdragen. I uppdragen ingick även att studera en förändring av Badhusparken. Denna del är nu överlämnad till nämnden för Teknik. För att bereda frågan om hur planeringsprocessen för Sankt Gertrud ska drivas vidare har förvaltningen samrått med förvaltningen för Plan & Bygg och Aranäs AB. Vår gemensamma bedömning är att befintligt underlag från tidigare planstudie och nu genomförda parallella uppdrag är tillräckligt för att direkt starta med detaljplanen. Eftersom ett planprogram inte genomförs är det viktigt att det under planprocessen sker en politisk avstämning mellan byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. En sådan viktig fråga är fördelningen mellan bostäder och verksamhetslokaler. Bilparkering är också en central fråga Expedierat/bestyrkt

23 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum som delvis måste lösas genom samordning med befintliga parkeringsanläggningar i centrala Kungsbacka. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Planstudie över Sankt Gertrud 8 med flera, daterad oktober 2014 Byggnadsnämnden , utvärdering av parallella uppdrag inom Sankta Gertrud och badhusparken Yrkande Ordförande yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag med tillägget att badhusparken inte ska ingå i planläggningen. Proposition Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner det bifallet. Beslutet skickas till BN, KLK, Aranäs AB Expedierat/bestyrkt

24 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förvärv av fastigheten Kungsbacka Fjärås Må 3:100 KS/2016: Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal avseende förvärv av fastigheten Må 3:100 i Fjärås, underskrivet av säljaren Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande. Sammanfattning Avtal har träffats om förvärv av fastigheten Må 3:100, del av den s.k. Äppelträdgården, i Fjärås. Fastigheten är belägen väster om Gåsevadholmsvägen, i anslutning till Fjärås Centrum. Förvärvet avser av en avstyckad del av den s.k. Äppelträdgården om m2. Detaljplan saknas för området. Syftet med förvärvet är att använda marken för kommunens behov. Fastigheten är obebyggd. Ersättning för fastigheten uppgår till kronor. Tillträde sker Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Köpeavtal och karta Beslutet skickas till Fastighets AB Mönster, Box 53228, Göteborg SE: ekonomi, KLK Expedierat/bestyrkt

25 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Medlemskap i Eurocities - associerad partner KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. Kommunledningskontoret är betalande associerad partner i nätverket och representerar Kungsbacka kommun formellt. Medlemskapet utvärderas efter ett år och därefter vartannat år. Kostnaden för medlemskap 2016, kronor, finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel Medlemskostnaden inarbetas i budgetarbetet från Sammanfattning Digitalisering i vår kommun är sedan 2012 en tydligt utpekad utmaning genom projektet Kungsbacka I nätverket Eurocities och dess forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, fokuseras på frågeställningar som ligger väl i linje med det fortsatta arbetet inom Kungsbacka Kungsbacka kommun ansöker om medlemskap som associerad partner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medlemskap i det europeiska nätverket Eurocities, Forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, samt ägarskap Beslutet skickas till KLK;IBB Expedierat/bestyrkt

26 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förvärv av fastigheten Kungsbacka Frillesås-Rya 2:128 KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal, undertecknat av säljaren , avseende förvärv av fastigheten Frillesås-Rya 2:128. Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande. Sammanfattning Avtal har träffats om förvärv av fastigheten Frillesås-Rya 2:128, även kallat Frillebo. Fastigheten är belägen söder om Frillesåsvägen, i anslutning till Frillesås Centrum. Fastighetens markyta är m 2. Fastigheten är bebyggd med en gruppbostad där kommunen sedan tidigare är hyresgäst. Detaljplan saknas för området. Syftet med förvärvet är att fortsätta använda byggnaden som gruppbostad. Ersättning för fastigheten uppgår till kronor. Tillträde sker eller den senare dag då beslutet vinner laga kraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Köpeavtal, daterat och undertecknat Karta Beslutet skickas till Säljaren Expedierat/bestyrkt

27 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Detaljplan för bostäder inom fastigheterna Onsala-Lunden 1:35 med flera KS/2014: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att fullfölja pågående planläggning för fastigheterna Onsala-Lunden 1:35 med flera i enlighet med byggnadsnämndens beslut , 26. Kommunstyrelsen uttalar att avståndet till pågående hästverksamhet ska prövas i den fortsatta planläggningen samt vikten av att säkerställa så att det upphävda planområdet inte kan bebyggas. Sammanfattning Byggnadsnämndens arbetsutskott gav år 2004 sin förvaltning i uppdrag att starta en planläggning för fastigheten Onsala-Lunden 1:35 som syftar till att inom fastigheten omlokalisera åtta byggrätter för enskilda småhus. Motivet till beslutet är värna det kulturhistoriska värdet inom Lundens gård. Planarbetet har beroende på olika orsaker tagit mycket lång tid. I genomfört samråd under 2013 har sådana synpunkter inkommit som medför att planläggningen fortsatt ska bedrivas enligt normalt förfarandet. Byggnadsnämnden har därför i beslut, , 26, bett om kommunstyrelsens uppdrag att övergå till ett normalt förfarande. På anmodan av kommunstyrelsens förvaltning har fastighetsägaren i skrivelse utvecklat motiven till att en planläggning initierades år 2004, se bilagd skrivelse Kommunstyrelsens förvaltning menar att det är viktigt att fortsatt planläggning säkerställer så att området som i nu gällande detaljplan utgörs av obebyggd kvartersmark för bostadsändamål inte kan bebyggas inom överskådlig framtid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Byggnadsnämnden, , 26 Expedierat/bestyrkt

28 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Samrådshandling 2013, planbeskrivning samt plankarta Skrivelse från fastighetsägaren till Onsala-Lunden 1:35, daterad Beslutet skickas till BN, Sökanden Expedierat/bestyrkt

29 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att utarbeta förslag till detaljplan för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö i enlighet med förfrågan från Eksta Bostads AB, daterad Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att inför planläggningen utarbeta förslag till principavtal mellan kommunen och Eksta Bostads AB. Sammanfattning Eksta Bostads AB har i skrivelse begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Algusered 1:290 för bostadsändamål. Idag är fastigheten planlagd för allmänt ändamål och är bebyggd med en större förskola. Eftersom användningen som förskola inte längre är aktuell vill företaget istället utveckla ett bostadsområde inom fastigheten. Som framgår av företagets skrivelse har projektet en inriktning som omfattar hyresbostäder med låg bebyggelse i huvudsak som markbostäder. Kommunstyrelsens förvaltning har i beredningen av föreliggande förfrågan samrått med förvaltningen för Plan & Bygg. Vi konstaterar att fastigheten har goda förutsättningar utvecklas till ett attraktivt bostadsområde i Särö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Skrivelse från Eksta Bostads AB, daterad Karta för lägesbestämning av fastigheten Algusered 1:290 Beslutet skickas till BN, Eksta Expedierat/bestyrkt

30 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förslag till principavtal med Eksta Bostads AB avseende utbyggnad av bostäder, Åsa 4:144 med flera KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Principavtal mellan Eksta Bostads AB och kommunen, undertecknat av Eksta Bostads AB , avseende planläggning av Åsa 4:144 m.fl. godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Sammanfattning Ett planprogram har upprättats för Åsa centrum, KS/2014:351. Planläggningen som ska ske till följd av planprogrammet kommer att ske etappvis, med Åsa 4:144 m.fl. som första etappen. Syftet med kommande detaljplan är att bygga bostäder, ny väg samt översvämningsbar park i enlighet med planprogrammet. Fastigheten Åsa 4:144 och del av Åsa 4:161 ägs av Eksta Bostads AB, Åsa 4:118 och 5:248 ägs av Kungsbacka kommun. Övriga fastigheter i planområdet ägs av privatpersoner. Ett principavtal har upprättats med Eksta Bostads AB om genomförandeprinciperna av planläggning för bostäder inom Åsa 4:144 m.fl. Avtalet reglerar villkoren för att upprätta detaljplan, fördelning av kostnader och ansvar för genomförande av detaljplanen. Villkor framgår av principavtalet. Innan detaljplanen godkänns, ska ett exploateringsavtal upprättas, där fördelning av kostnader och ansvar förtydligas. Principavtalet förutsätter att detaljplanen, samt exploateringsavtal, vunnit laga kraft senast Eksta Bostads AB förbinder sig att ta del av finansiering för utbyggnad inom allmän plats som till exempel ny väg och översvämningsbar park etc. Eksta Bostads AB bekostar och utför samtliga åtgärder inom kvartersmark inklusive parkeringsplatser, cykelparkering och cykelskydd för bostädernas behov. Parkering kan eventuellt komma att inrättas som gemensamhetsanläggning. Detta avgörs i samband med upprättandet av detaljplanen. Expedierat/bestyrkt

31 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Detaljplanearbetet kan påbörjas omgående efter att beslut om principavtalet tagits i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Principavtal, Beslutet skickas till Eksta Bostads AB Expedierat/bestyrkt

32 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Löneöversyn 2016 steg 2, strukturella och strategiska satsningar KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 fördelas på följande sätt; 1. Lärarnas samverkansråds avtalsområde tilldelas totalt 3,1 %. I detta ingår redan fördelade 1,7 %, hela anslaget på 10 miljoner samt delar av 1,1 % av löneökningsutrymmet. 2. Socionomer inom socialsekreterargruppen inom IF och VO tilldelas ett tillskott på totalt kronor/månad utöver redan fördelade 1,7 % i löneöversyn. 3. Utöver redan fördelade 1,7 % tilldelas respektive förvaltning 0,6 % av löneökningsutrymmet. Löneökningsutrymmet för Kommunals avtalsområde, Lärarnas samverkansråds avtalsområde samt socionomer inom IF och VO (punkt 1-3) ska inte räknas med i dessa 0,6 %. 4. Bibliotekarier tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 5. Kommunsjuksköterskor tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 6. Fysioterapeuter/sjukgymnaster tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 7. Arbetsterapeuter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 8. Kommunals avtalsområde tillsätts totalt 3,01 %. 2,8 % är sedan tidigare finansierade, de extra medel som tillskjuts är kronor inklusive personalomkostnader. De kronorna finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel Finansieringen inarbetas i budgetarbetet från Sammanfattning Expedierat/bestyrkt

33 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas 2016 i flera steg. I steg 1 har 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelats utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. Kvar att fördela är; 1,1 % av löneökningsutrymmet som fördelas genom strukturella och strategiska satsningar. Anslaget på 10 miljoner som fördelas genom strategisk satsning på Lärarnas samverkansråds avtalsområde. Anslaget är på helårsbasis och är inklusive personalomkostnader och bidrag till fristående verksamhet enligt likställighetsprincipen. De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 ska fördelas med utgångspunkt i att: åstadkomma en ändamålsenlig lönespridning inom utvalda grupper behålla kompetenta medarbetare bidra till andra satsningar utifrån rådande lönebild Utifrån det beslut som tidigare fattats, KS 313/15, där 2,8 % avsatts för Kommunal behövs nu extra medel på kronor, inklusive personalomkostnader, för att nå upp till de 3,1 % som avtalats. Dessa ska tas ur kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel 2016 och inarbetas i budgetarbetet från Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsen, , 313 Expedierat/bestyrkt

34 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på kommunrevisionens granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner tjänsteskrivelse, som svar på Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv. Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat gymnasiesärskolan i Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv, november 2015, och önskar svar från kommunstyrelsen på följande fråga; Av granskningen framkommer att elever på de nationella programmen vid gymnasiesärskolan inte alltid kan erbjudas arbetsplatsförlagt lärande (APL) i 22 veckor, vilket är ett krav enligt gymnasieförordningen. Av granskningen framkommer också att det är svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Enligt revisionen berör frågan om praktikplatser för gymnasiesärskolans elever kommunen som helhet. Rapporten översänds därför även till kommunstyrelsen med önskemål om svar på: Vilka kommungemensamma åtgärder ser kommunstyrelsen att det är möjligt att vidta utifrån ovan? Kommunstyrelsen svarar; Kommunstyrelsen ser allvarligt på att kommunen inte når kravet om APL-platser. Svårigheten att finna APL-platser kan underlättas genom att Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar med de förvaltningar som tillhandahåller APL-platser. Förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning, har en arbetsgrupp som arbetar förvaltningsövergripande med dessa frågor och där ingår representanter från alla förvaltningar. Kommunstyrelsen kommer genom kommunledningskontoret att stödja och följa upp gruppens samverkan och hålla sig informerade om hur arbetet fortskrider. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

35 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Kommunrevisionen, Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet, november 2015 Sammanställning av åtgärder utifrån rapporten Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Beslutet skickas till GV, Kommunrevisionen Expedierat/bestyrkt

36 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Lokalisering av bostäder för akuta behov KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utser följande fastigheter för bostadsproduktion: Kläppa vid Åsa Järnvägsstation (Kläppa 2:2) Gräsområde vid Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) Detaljplanelagd mark i norra delen av Tölö Ängar etapp 2 (Hede 3:20) Detaljplanelagd mark i Frillesås (Rya 3:77) Detaljplanelagd mark i Fjärås (Rossared 5:18) Kommunledningskontoret och Service får i uppdrag att i samråd med Eksta utarbeta förslag till åtgärder för att genomföra ett snabbt bostadsbyggande inom de fem aktuella områdena. Sammanfattning Kungsbacka kommun har ett stort behov av bostäder för olika grupper i samhället. Kommunstyrelsen har därför fattat beslut om ett utökat bostadsbyggande (behandlat av Ks 90/16, kommande beslut av Kommunfullmäktige). För att komplettera denna ordinarie bostadsproduktion har vi nu lokaliserat fem olika platser i kommunen där vi med snabb produktionsmetod ska bygga bostäder som ska stå färdiga redan under Dessa platser är: Gräsområde vid Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) Kläppa vid Åsa Järnvägsstation (Kläppa 2:2) Detaljplanelagd mark i norra delen av Tölö Ängar etapp 2 (Hede 3:20) Detaljplanelagd mark i Frillesås (Rya 3:77) Detaljplanelagd mark i Fjärås (Rossared 5:18) På områdena ska byggas så många lägenheter att byggrätterna utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Lägenheterna ska utformas så att de passar olika målgrupper. Delar av beståndet kommer nyttjas för mottagning av nyanlända i enlighet med beslut om vägledande principer (Ks 59/16). För de områden där Expedierat/bestyrkt

37 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum detaljplan finns kommer bebyggelsen utformas efter detaljplanens intentioner och permanenta bygglov kommer att sökas. På övriga platser kommer ansökan avse tillfälliga bygglov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 130 Yrkande Hans Forsberg (M) yrkar enligt tjänsteskrivelse, , med ändringen att område Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) inte ska utses för bostadsproduktion. Fredrik Hansson (C) och Ulrika Landergren (L) yrkar bifall till förslag enligt tjänsteskrivelse, Proposition Ordförande ställer proposition på Fredrik Hansson (C) med fleras yrkande och eget ändringsyrkande och finner Fredrik Hansson (C) med fleras yrkande bifallet. Beslutet skickas till KLK;PE, SE Expedierat/bestyrkt

38 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Utökat stöd till Ung Företagsamhet Halland KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beviljar ny finansieringsperiod för Ung företagsamhet med kronor per år för läsåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019. Sammanfattning Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung företagsamhet bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Praktisk övning i entreprenörskap har många goda effekter. Det leder till att fler senare i livet startar företag, ökar kvalitén på de startade företagen och bidrar till att fler kvinnor startar företag tidigare än genomsnittet. De som drivit UF-företag får en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst och oftare chefspositioner. I Kungsbacka har antalet UF gått ner något under de senaste åren och 15/16 var det 213 ungdomar som drev UF- Företag och gav ett genomslag på 22 procent. Snittet i Halland ligger på 30 procent av de möjliga elever som skulle ha kunnat driva UF-företag. Under året har insatser både från UF och från Kungsbacka kommun gjorts för att öka antalet elever som ska erbjudas att driva UF-företag. Framöver kommer också fortsatta insatser att göras på grundskolan. För den kommande finansieringsperioden söker UF Halland ett utökat stöd med 1 krona per invånare. Det totala stödet för den nya perioden blir 2.50 kr per invånare och år beräknat på invånarantal oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ansökan, Utökat stöd Ung Företagsamhet Halland, Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt

39 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ung Företagsamhet Halland, Region Halland, Näringsliv Expedierat/bestyrkt

40 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Remissvar - Kollektivtrafikplan Halland 2017 KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat , och översänder det till Hallandstrafiken. Sammanfattning Hallandstrafiken tar varje år fram en kollektivtrafikplan. Planen beskriver förändringar i kollektivtrafiken i Halland 2017 med utblick mot Hallandstrafiken har översänt planen till kommunerna för yttrande. Antalet resor i kollektivtrafiken i Halland ökade 2015 med 3 procent jämfört med föregående år. Resandet från Åsa station har bidragit till resandeutvecklingen på Öresundståget. Dagligen reser cirka 430 personer från Åsa station, vilket är en ökning med cirka 50 personer från Från Kungsbacka station reser cirka personer dagligen med Öresundståget varav 52 % reser söderut och 48 % norrut. Resandet på Kungsbackapendeln utgör 12 procent av det totala resandet i Halland och årligen görs 1,9 miljoner resor på pendeltåget av Kungsbackas invånare. Resandestatistiken på pendeltåget kommer från och med i år att mätas med ett automatiskt system med sensorer i dörrarna för att få tillförlitlig statistik på antal resande. I juni 2015 infördes ett nytt stadslinjenät i Kungsbacka. Resandet i den nya trafiken har utvecklats mycket positivt. Under 2015 ökade resandet med cirka 20 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt gjordes 5,3 miljoner resor med kollektivtrafiken i Kungsbacka under Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 123; Ärendet återremitteras för komplettering av yttrandet med förslag på ny busslinje mellan Onsala-Vallda-Göteborg, samt komplettering av skrivningen om Klaraplan. Expedierat/bestyrkt

41 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Yttrande, Beslutet skickas till Hallandstrafiken Expedierat/bestyrkt

42 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förslag till likvidation av HallWan AB - kommunfullmäktiges yttrande KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun tillstyrker att HallWan AB likvideras enligt HallWan AB:s styrelses förslag. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kungsbacka kommuns företrädare vid stämma i HallWan AB att rösta för att HallWan AB likvideras. Sammanfattning HallWan AB:s årsstämma 2016 har beslutat att överlämna förslag om likvidation av bolaget till ägarkommunerna för att ge kommunfullmäktige i Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka möjlighet att ta ställning samt yttra sig över förslaget. Yttrande ska lämnas senast Enligt bolagsordningen ska bolaget bereda fullmäktige i ägarkommunerna möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolaget har även underställningsplikt enligt ägardirektivet som innebär att kommunfullmäktiges i respektive ägarkommun yttrande ska inhämtas i frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Förslaget om likvidation av bolaget avgörs på bolagsstämma där Kungsbacka kommun deltar och röstar för sina aktier i egenskap av ägare. Kommunfullmäktige har 2013 yttrat att Kungsbacka bör ta över tillstånden för FWA-licenserna inom kommunen samt att avveckla aktieinnehavet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, HallWan AB, remiss med förslag till likvidation Frekvensöverlåtelse från HallWan till ägarkommunerna Utredning och åtgärder Årsstämma Kommunfullmäktige , 37 Expedierat/bestyrkt

43 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förutsättningar och alternativ för framtida innehav av frekvenstillstånd remiss Beslutet skickas till HallWan, Laholms kommun, Hylte kommun, Halmstad kommun, KLK;GJ Expedierat/bestyrkt

44 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom nämnden för Funktionsstöd KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Under förutsättning att socialdepartementets förslag Ds 2015:23 antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa, till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, Ds 2015:23, gälla från den 1 juli Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak på 1772 kronor. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Socialdepartementet föreslår samtidigt att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, minskas från 1 juli 2016 med motsvarande höjningen av maxtaxan. Kommunernas intäkter på grund av ökningen av högkostnadsskyddet beräknas öka med upp till 148 miljoner kronor per år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kronor per år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Funktionsstöd, , 24 Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt

45 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum FS, Kommunledningskontoret; ekonomi, KKFFS Expedierat/bestyrkt

46 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom nämnden för Vård & Omsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Under förutsättning att socialdepartementets förslag Ds 2015:23 antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, högkostnad (maxtaxa), till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag Ds 2015:23, gälla från den 1 juli Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Samtidigt som man föreslår denna höjning av högkostnadsskyddet föreslår man dessutom att man i budgetpropositionen för 2016 i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, från och med 1 juli 2016 minskar med motsvarade den höjning av maxtaxan som föreslås. Kommunernas intäkter på grund av ökning av högkostnadsskyddet, beräknas öka med upp till 148 miljoner kr/år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kr/år. För Kungsbacka kommun innebär detta att intäkterna från staten minskar med ca 1 miljon kronor på årsbasis. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Vård & Omsorg, , 12 Expedierat/bestyrkt

47 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till VO, Kommunledningskontoret; ekonomi, KKFFS Expedierat/bestyrkt

48 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxa för nyttigheter inom nämnden för Vård & Omsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer taxorna från och med 1 januari 2017 för följande nyttigheter. Mat, korttidsplats, 112 kronor per dygn, (beräknas som 1/30 del av ett helabonnemang på äldreboende) Mat, helabonnemang, särskilt boende, kronor per månad Sondmat, helabonnemang, kronor per månad Matportion, ordinärt boende, 60 kronor per portion Lunch och fika, dagomsorg 60 kronor per dag Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade beslut om att taxorna inom Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg ska vila på huvudsakligen samma beräkningsmodell. De beslut som återstår att fatta gäller de nyttigheter som inte följer direkt av lagstiftning och biståndsbeslut, men som tillhandahålls av verksamheterna som ett led i kommunens omsorg om invånarna, till exempel mat- och hygienabonnemang på boende, mat och fika på dagomsorg och motsvarande nyttigheter. Dessa nyttigheter bör även de koppas till det index som Service Måltid har från och med De avgifter som brukarna betalar för nyttigheter inom Vård & Omsorg är i de flesta fall inte kopplade till en årlig justering av index. Däremot har matabonnemang på äldreboendet varit koppat till prisbasbeloppet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Vård & Omsorg, , 11 Yrkande Eva Borg (S) yrkar avslag på förslag enligt tjänsteskrivelse, Hans Forsberg (M) yrkar bifall till förslag enligt tjänsteskrivelse, Expedierat/bestyrkt

49 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Proposition Ordföranden ställer proposition på eget yrkande och Eva Borgs (S) yrkande och finner eget yrkande bifallet. Beslutet skickas till VO, Kommunledningskontoret; ekonomi, KKFFS Expedierat/bestyrkt

50 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Vård & Omsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Vård & Omsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:143. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 122; Ärendet återremitteras för vidare beredning. Tjänsteskrivelse, Nämnden för Vård & Omsorg, , 13 Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt

51 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum VO, KLK; ekonomi, KKFFS Expedierat/bestyrkt

52 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Individ & Familjeomsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Individ & Familjeomsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:234. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Funktionsstöd Expedierat/bestyrkt

53 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till KLK;ekonomi, FS, KKFFS Expedierat/bestyrkt

54 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service KS/2015: Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Individ & Familjeomsorgs verksamhet. Bidraget träder ikraft 1 september 2016 och administreras av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Bidraget ska därefter organiseras under nämnden för Individ & Familjeomsorg. Sammanfattning I Kungsbacka kommun har hyresnivåerna för bostäder med särskild service blivit så höga att brukare som erbjuds de nyuppförda lägenheterna i gruppbostäder och servicebostäder i vissa fall inte kan klara av att betala hyran med de relativt låga inkomster de har. Därför föreslås införa ett bostadstillägg som kan sökas av den person som bor i bostad med särskild service och vars inkomst inte räcker för att betala hyran när förbehållsbeloppet är avdraget. I samband med att nämnderna för Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd omorganiserat sig under 2016 föreslås bidraget administreras och organiseras av nämnden för Individ & Familjeomsorg istället för av nämnden för Funktionsstöd som angivits i inkommen tjänsteskrivelse från Funktionsstöd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Funktionsstöd, , 85 Beslutet skickas till IF, FS Expedierat/bestyrkt

55 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxa för bredbandstjänster - ändring av del av taxan KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Den del av taxan för bredbandstjänster som avser svartfiberförbindelse ändras så att priset inte påverkas av längden på förbindelsen under förutsättning att båda anslutningspunkterna finns inom området som är markerat på Översiktskarta, Taxan för förbindelsen fastställs enligt tabell i tjänsteskrivelse, Taxan gäller från 1 januari Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad, under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad (se översiktskarta). Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Taxa Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: Moms tillkommer på samtliga priser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Teknik, , 54 Översiktskarta Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt

56 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum TE, KKFFS Expedierat/bestyrkt

57 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxa för VA-verksamhet 2017 KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Brukningsavgifterna inom VA-taxan höjs med 3 procent enligt Taxa VA brukningsavgifter 2017, och anläggningsavgifterna med 1 procent enligt Taxa VA anläggningsavgifter 2017, Taxan för VA-verksamhet gäller från 1 januari Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med 4 procent. Hänsyn är tagen till samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter samt effektiviseringar i verksamheten. I beräkningen är medtaget att tidigare resultatfond på 1,4 miljoner kommer att förbrukas. Brukningsavgifter föreslås höjas med 3 procent. Anläggningsavgiften har varit oförändrad de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om cirka 1 procent för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 procent. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Teknik, , & 55 Taxa för Brukningsavgifter, Taxa för Anläggningsavgifter, Beslutet skickas till TE, KKFFS Expedierat/bestyrkt

58 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxa för renhållning 2017 KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Taxan för Renhållning höjs med 5 procent enligt Renhållningstaxa, Renhållningstaxan gäller från 1 januari Sammanfattning Renhållningsverksamheten går med underskott med nuvarande taxa beroende på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna beror på att ytorna som använts för detta på Barnamossen inte får belastas med så stora vikter som flisningen orsakar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Renhållningstaxa, Nämnden för Teknik, , 53 Beslutet skickas till TE, KKFFS Expedierat/bestyrkt

59 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola, daterat Sammanfattning Det finns behov av att förändra reglementet för nämnden för Förskola & Grundskola. Nämndens verksamhetsområde kvarstår oförändrat, men reglementet behöver förtydligas bland vad avser beslut och handläggningsfrågor avseende enskild huvudman, vårdgivaransvar, begrepp och lagrum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag till reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola, daterat Beslutet skickas till FG, KKFFS Expedierat/bestyrkt

60 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun KS/2012: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden för Teknik beslutade om revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, och efter nämndens förslag till ändringar gjordes en revidering av dokumentet Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: - Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. - Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. - Marknaden tar Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg i anspråk. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. - Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). Nämnden för Teknik kommer att ta fram en lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget klockan 7-16 på marknadsdagar. Föreskriften gäller inte försäljare på marknaden som lastar i eller ur fordon. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

61 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, reviderad Kartbilaga, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Nämnden för Teknik 4, Kommunstyrelsen 136, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Beslutet skickas till TE, KBA Författningssamling Expedierat/bestyrkt

62 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Bidrag från nämnden för Service resultatfond till stiftelsen Tjolöholm för renovering av Magasinet KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar bidrag på 10,7 miljoner kronor till stiftelsen Tjolöholm för renovering av Magasinet. Finansiering sker ur nämnden för Service Fastigheters resultatfond. Sammanfattning Stiftelsen Tjolöholm begärde extra medelstilldelning för för att renovera magasinet och byta tak på ladugården under Äskandet som avsåg 2015 innebar en yttre renovering av tak och fasader på Magasinet samt byte av ett tak på en ladugård mm. Begäran beviljades, KF , 64. Medel för renovering av magasinet på 10,7 miljoner överfördes till SE-Fastighet för verkställighet på samma sätt som övriga underhållsmedel. Finansiering skedde ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda medel. I samband med bokslutet 2015 tillfördes Service Fastigheters resultatfond resterande medel om 10,7 miljoner. Tjolöholm avser nu att driva renoveringen med hjälp av en egen konsult med delad entreprenad. Därför föreslås att medlen 10,7 miljoner utbetalas som ett bidrag till Stiftelsen Tjolöholm. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Stiftelsen Tjolöholm, SE-Fastighet Expedierat/bestyrkt

63 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Funktionsstöd KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. Sammanfattning Kommunen har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Rapporteringsperioden avser första kvartalet Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som ej verkställts inom tre månader: Bostad med särskild service 13, kontaktperson 3, daglig verksamhet 1, korttidsvistelse 1, avlösarservice 2 och ledsagarservice 1. Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, SoL, som ej verkställts inom tre månader: Särskilt boende 2, korttidsvistelse 1 och boendestöd 1. Rapportering avseende kvartal 1 till IVO 6 april Beslutsunderlag Nämnden för Funktionsstöd, , 35 Beslutet skickas till FS Expedierat/bestyrkt

64 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Vård & Omsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Rapport från nämnden för Vård & Omsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. Sammanfattning Kommunen har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Rapporteringsperioden avser första kvartalet Förvaltningen för Vård & Omsorg hade den 31 mars 2016, 17 beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som inte verkställts inom tre månader. Samtliga ärenden gäller beslut om särskilt boende. Fyra brukare är kvar sedan tidigare kvartalsrapportering. Tre av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. En brukare har ännu inte fått något erbjudande. 13 brukare har tillkommit under kvartal Sex av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. Två brukare har tackat ja till erbjuden plats men har ännu inte flyttat in. Beslutsunderlag Nämnden för Vård & Omsorg, , 51 Beslutet skickas till VO Expedierat/bestyrkt

65 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport om ej verkställda beslut - nämnden för Individ & Familjeomsorg KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Rapport från nämnden för Individ & Familjeomsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen noteras i protokollet. Sammanfattning Kommunen har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Rapporteringsperioden avser första kvartalet Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader: kontaktperson 3. Ett ärende verkställdes den 31 mars I övriga två ärenden har tre kontaktpersonsförslag eller fler prövats och fortsatta försök att finna lämplig kontaktperson pågår. Beslutsunderlag Nämnden för Individ & Familjeomsorg, , 41 Beslutet skickas till IF Expedierat/bestyrkt

66 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:283 Kommunbudget 2017, Plan samt Kommunens Vision 2030 Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2017, Plan samt kommunens Vision 2030 nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Vision 2030 fastställs. Kommunfullmäktige prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs. Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat på 51,3 miljoner kronor. Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 446,4 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,5 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 492 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 30 miljoner kronor och fördelas med 20 miljoner till kommunfullmäktige, 7 miljoner till kommunstyrelsen och 3 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktiges beslut från om en-procentsregeln för konstnärlig utsmyckning upphävs från och med 2017 då dessa ingår i de ekonomiska styrprinciperna. Skattesatsen fastställs oförändrat till 21,33 procent. Uppdrag Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller samt nyupplåna 160 miljoner, dock får den totala låneskulden inte överstiga 710 miljoner kronor. Sammanfattning Kommunledningskontoret Ing Britt Blomberg Specialist Budget ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

67 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunbudget 2017, Plan innehåller förslag till fullmäktiges prioriterade mål, direktiv, skattesats, resultat och balansräkning, ekonomiska styrprinciper och Vision Budgeten visar för 2017 ett överskott på 51,3 miljoner, för 2018 ett överskott på 5,8 miljoner och för ,5 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i Cirkulär 2016:17 från en 28 april Resultatet för 2018 ligger inte på en tillfredställande nivå och därför ges ett uppdrag till Kommundirektören att se över våra kostnader och komma med förslag till förändringar som får effekt 2018 som motsvarar cirka 1 procent av kommunens nettokostnader. Varje år i Kommunbudgeten beslutas om övergripande ekonomiska styrprinciper. I år finns ett nytt stycke om hur vi ska hantera investeringar i konst när vi anskaffar lokaler. Vi har kallat den Enprocentsregeln därför att den bygger på en mycket gammal rekommendation som föreslogs 1937 av dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg och vi har i ett beslut från 1986 beslutat att följa rekommendationen. Hans förslag var att avsätta en (1) procent av investeringssumman till konstnärlig utsmyckning och gestaltning vid nyproduktion eller renovering av offentliga byggnader och platser. Nu vill vi införa En-procentsregeln i våra Ekonomiska styrprinciper så att den blir synlig samt att fullmäktige tar ställning till den principen liksom övriga styrprinciper i samband med Budgetbeslutet varje år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030 Beslutet skickas till Ing Britt Blomberg /Specialist Budget/

68 Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030 version , KS

69 Kungsbacka kommun 2016 Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

70 Kommunbudget 2017 Plan samt Vision 2030 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka 4 Inledning och sammanfattning 6 Visionen visar vart vi vill 12 Omvärldsanalys 13 Så styrs Kungsbacka 16 Kommun fullmäktiges prioriterade mål Inriktningar och direktiv 23 Finansiella rapporter 24 Byggnadsnämnden 26 Fritid & Folkhälsa 28 Funktionsstöd 30 Förskola & Grundskola 32 Gymnasie & Vuxenutbildning 34 Individ & Familjeomsorg 36 Kommunfullmäktige 38 Kommunrevision 39 Kommunstyrelsen 40 Kommunstyrelsen övrigt 41 Kultur & Turism 42 Miljö & Hälsoskydd 44 Teknik skattefinansierad verksamhet 46 Vård & Omsorg 48 Service 50 Valnämnden 51 Överförmyndarnämnden 52 Finans verksamhetskostnader 53 Avgiftsfinansierad verksamhet 54 Lokaler och boenden 56 Lokalplan 57 Exploateringar 64 Ekonomistyrprinciper 65 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 3

71 Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad åren Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare 2016 och BNP förväntas öka med 3 procent per år, vilket ändå är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer fås en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka 2 procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. BNP växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även skäl att se över den statliga bidragsgivningen till kommunsektorn. SKL har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till varav barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen, en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvård och andra välfärdstjänster. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler mm. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare, lärare och tandvårdspersonal. Socialstyrelsen rapporterar också om ökad belastning inom primärvård, barnhälsovård, psykiatri, tandvård och akutvård. Brist på tolkar kan på sikt leda till patientsäkerhetsproblem. 3

72 Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet kommer att bli. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, med cirka 9 procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag, dyra boenden för ensamkommande barn etc. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden, inte minst i skolan. Vi har gjort en särskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma att påverka kostnaderna för hälso- och sjukvård. Beräkningen bygger på utjämningssystemets analyser av kostnader för olika socioekonomiska grupper. Beräkningen visar en viss merkostnad för flyktingar födda utanför Europa i de flesta åldersgrupper. Detta indikerar att våra beräkningar innebär en underskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för de nya invånarna är dock lägre just nu eftersom de i genomsnitt är yngre. Utdrag ur SKLs ekonomirapport april 2016 Kungsbackas förutsättningar Mycket av det som framkommer i SKLs ekonomirapport för april är frågor som måste hanteras även hos oss. Men våra förutsättningar är i många fall bättre än hos andra kommuner. Vi har en stabil ekonomi, låg arbetslöshet och befinner oss i en tillväxtregion både avseende invånare och företagande. Det finns förutsättningar för att minska våra kostnader genom ett förändrat utbud eller genom effektiviseringar i verksamheterna men det finns inte så stora möjligheter att öka våra intäkter. Den största intäktskällan är skatteintäkterna. Jämfört med Halland och Göteborgs-Regionen så ligger vi inte bland dem med lägst skatt. Mölndal Halmstad Härryda Öckerö Göteborg Kungsba Kungälv Stenungs Lilla Edet Kommunal skattesats i GR och Halland ,96 20,26 20,33 20,43 20,58 20,62 20,65 20,76 21,10 21,12 21,21 21,33 21,36 21,44 21,45 21,64 21,87 22,37 18, , , , ,5 23 4

73 Arbetslöshet Kungsbacka har en låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet nedan är sorterat efter arbetslösheten i åldern år och där har vi den tredje lägsta på 5 procent, rikets siffra är 12,2 procent. Ser vi på arbetslösheten bland hela den arbetsföra befolkningen i åldern år ligger vi på en femteplats där Öckerö, Kungälv, Tjörn och Lerum har lägre siffror, rikets siffra är 7,8 procent. Siffrorna är redovisade per mars Öckerö Kungälv Kungsbacka Tjörn Lerum Mölndal Partille Stenungsund Härryda Varberg Falkenberg Ale Alingsås Göteborg Laholm Lilla Edet Halmstad Hylte 2,3 2,7 3,0 2,9 2,9 3,7 4,0 3,6 3,6 5,1 6,6 4,4 5,1 8,0 6,9 6,0 8,8 11,9 Arbetslösheten i GR och Halland 4,1 4,2 5,0 5,4 5,7 5,8 6,6 6,9 7,3 7,4 8,1 8,3 8,9 9,4 11,6 11,8 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20, år år 12,9 17,8 Årets resultat Miljoner Årets resultat Resultatets andel av skatter och statsbidrag Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan ,6 % 2,6 % 1,3 % 1,1 % 0,1 % 0,3 % 5

74 När indexberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 51 miljoner kronor. Det uppnår knappt vårt mål om att 1,5 procent skall vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2018 och 2019 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. Vi har inte beräknat hur stor del av alla nyanlända som blir folkbokförda i kommunen och som kan komma att ingå i skatteunderlaget. Oväntade intäkter Varje år vid bokslutet har det redovisats en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. AFA-medel har återbetalats, reavinster har uppstått och diskonteringsräntan har sänkts vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras och sänks den kostar det oss pengar och höjs den ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar och effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är inte dessa oväntade i sig men det är lite svårt att exakt veta vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Ramarna har räknats upp med index och volymtilldelning har tilldelats nämnderna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildningen, Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg. Vi har i våra beräkningar lagt en central pott för oförutsedda kostnader och anslagit 30 miljoner till detta. Centralt anslag för löneökningar finns. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade med det som SKL rekommenderat i sitt cirkulär nr 17, KPI beräknas öka med 1,8 procent och köpta tjänster är uppräknade med 2,4 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Hyror och andra interna priser har beräknats enligt tabell nedan. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av HR i samband med lönerevisionen. Det är HR som tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen och beslutas av Kommunstyrelsen. Utöver 2,8 procent finns ett belopp på 10 miljoner som avser särskilda lönesatsningar. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som står framför oss har vi prioriterat skola och individoch familjeomsorg när volymtilldelningarna för 2017 ska fördelas ut - utöver övriga uppräkningar. Nedanstående nämnder har tilldelats volymuppräkningar med 50 procent av full tilldelning. 6

75 Nämnder som tilldelats volymuppräkningar 2017: FG 10,8 miljoner GV 2,4 miljoner FS 7,7 miljoner IF 1,5 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats. Dessa är följande: Särskild lönesatsning 10 miljoner samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av 2016 års lönesatsningar. Förskola & Grundskola får 5 Miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn Gymnasie & Vuxenutbildningen får 10 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får 0,5 miljoner vardera till att stödja föreningslivet Funktionsstöd har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans Individ & Familjeomsorg för Mottagning av ensamkommande barn har fått ett anslag på 8 miljoner till omställningskostnader Kommunstyrelsen har fått ett anslag på 4 miljoner för integrations- och näringslivsarbete Miljö- & Hälsa får 1,5 miljoner för budget i balans Vård och omsorg får 5 miljoner för nattbemanning på särskilt boende Valnämnden 0,2 miljoner för förberedelse inför valåret För hyreskostnader i nya eller ombyggda lokaler finns avsatt 48 miljoner, en utökning med 22 miljoner Utökade verksamhetskostnader för funktionsstöd vid inflyttning i nya boenden 26 miljoner, en utökning med 18 miljoner Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, 50 tusen kronor Interna priser Tjänst Prismodell Prisjusteringar Lokaler Hyra per lokal. 1,8 procent Enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Måltider Portionspris och serveringsavgift 2,4 procent Lokalvård Pris per timma 2,4 procent Lönehantering Pris per lönespecifikation 2,4 procent Inköp Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per 2,4 procent objektsupphandling, Provision från leverantörer Pris per E-handelsfaktura IT Pris per användare, grundpris infrastruktur, pris per verksamhetssystem, pris per telefon Ny upphandling är inledd, beroende på hur och vad som upphandlas ska en ny prislista genomföras när detta är klart. 7

76 Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt och hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa på att våra jobb är viktiga och mångfasetterade. Här kan man utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö- både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, och aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. Nämndernas ekonomiska ramar (kompletteras senare) Nämnderna Tusen kronor Budget 2016 Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Kultur & Turism Individ & Familjeomsorg Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden 184 Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden Service Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Service Fastighet Kommungemensamt Summa ekonomisk ram Procentuell förändring 5,0 4,9 4,

77 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 132 miljoner Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg). Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld och för 2017 ökar den med 12 miljoner. Att kostnaderna totalt ökar så mycket beror framförallt på att förändringen av den gamla skulden inte minskar lika mycket som tidigare. Pensionskostnader Miljoner Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Utbetalningar Förändring av gammal skuld Utbetalning av avgiftsbestämd del för nuvarande anställda Ökning av ny skuld Minskning av garanti- och visstidspensioner Nya omställningspensioner Finansiell kostnad SUMMA Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Alla taxor finns på kommunens hemsida. 9

78 Skatter och statsbidrag Skattesatsen skall vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på Cirkulär nr 17, Miljoner Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Tillfälligt statsbidrag 0,3 7, till välfärden SUMMA Procentuell förändring 4,5 6,1 6,0 4,7 3,6 3,6 Befolkningsförändringar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsen förvaltning i april Vi har inte gjort en bedömning över hur många av nyanlända som får uppehållstillstånd och som blir mantalsskrivna i Kungsbacka. Ålder Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos w Summa

79 Investeringar Investeringsnivån för 2016 är 359 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt. Lokaler och övriga investeringar har ett eget avsnitt och det har även exploateringsverksamheten. Miljoner Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Lokalinvesteringar Löpande årliga Övriga investeringar Exploateringsinvesteringar Avgiftsfinansierad verksamhet SUMMA Bostadsbyggande Kungsbacka kommun har en mycket stor bostadsefterfrågan. Under 2016 planeras byggnation av 900 bostäder. Kommunen har som målsättning att färdigställa bostäder per år under perioden Flera nämnder har aviserat ett bostadsbehov för de som står utanför bostadsmarknaden. Dessa behov ska tillgodoses genom målsättningen om ökad bostadsbyggnation. Mål för bostadsbyggande reviderades av fullmäktige Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till miljoner till utgången av Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för de kommande åren. Miljoner Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Låneskuld

80 Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som idag har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det ca kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som görs. För att beräkna skuldens utveckling används prognoser som Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) gör åt oss. Miljoner Skuld uppkommen före 1998 Ny skuld efter 1998 Garanti- och visstidspensioner Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan SUMMA Soliditet Procent Bokslut Budget Budget Plan Plan Kungsbacka Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna medel till största delen om inte soliditeten ska försämras. För 2016 ökar soliditeten men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats 2017 och framöver så sjunker soliditeten Målet är att soliditeten skall vara minst oförändrad. 12

81 God ekonomisk hushållning I kommunallagens 8 kapitel finns angivet att vi för verksamheten skall ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 16 stycken. Fjorton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte bara handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av om god ekonomisk hushållning uppnåtts Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitet. Kungsbacka har tidigare fått utmärkelsen Årets Kvalitetskommun och hela vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga kvalitetsnivå som finns idag genom att nyttja resurserna på ett klokt sätt utifrån ekonomisk, ekologiskt och social hållbarhet. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. 13

82 Vision 2030 I Kungsbacka växer framtiden Visionen visar vart vi vill Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 14 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

83 Omvärldsanalys En omvärld med många utmaningar för kommunen som alla andra kommuner blir Kungsbacka kommun allt mer beroende av omvärlden, av internationella och nationella beslut. Det kommunala självstyret är inte lika tydligt som tidigare. Gamla strukturer och arbetssätt utmanas. Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i januari 2016 informationsskriften EU i lokalpolitiken, om hur svenska kommuners verksamhet påverkas av EU. SKL konstaterar att EU påverkar ungefär 60 procent av verksamheten och nästan alla verksamhetsområden direkt eller indirekt. Som arbetsgivare, serviceproducent, tillsynsmyndighet eller samhällsbyggare är det därför nödvändigt att vi har kunskap om vad som sker inom EU. En påtaglig erfarenhet från det senaste året är flyktingoch integrationsfrågan. Kommunerna har fått anpassa sig till en omvärld påverkad av krig, konflikter och internationell politik. Under 2015 kom människor till Sverige varav cirka var ensamkommande barn. Omvärlden hade direkt påverkan på den kommunala verksamheten där det kommunala självstyret mer eller mindre hade blivit satt ur spel på grund av statlig styrning. fullt ut för ökad effektivitet. Det kräver helt nya arbetssätt och nya sätt att tänka. Hållbarheten är i fokus. Frågor om hållbarhet i de olika perspektiven miljö och klimat, socialt och ekonomiskt står högt på såväl den politiska agendan som inom näringsliv och organisationer. Individen står i centrum. Den enskilde individens krav och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå, bland annat till följd av digitaliseringen, bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Övergripande drivkrafter i omvärlden I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 (Kairos future) identifierades ett antal övergripande drivkrafter. Dessa håller i sig och blir ännu mer tydliga: Befolkningen växer, framför allt nära storstäderna. Hela världen går mot en ökad urbanisering och flera undersökningar visar att Sverige är ett av de områden i Europa där urbaniseringen är som kraftigast. Det ställer höga krav på bostäder, en effektiv samhällsplanering och offentlig service. Demografin är sådan att andelen äldre succesivt ökar, vilket leder till att färre unga i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Det innebär också att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt inom alla områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan i dag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen medför helt nya möjligheter att arbeta, skapa nätverk och göra affärer på distans. Nya smarta och effektiva lösningar ger möjlighet till verksamhetsutveckling inom alla områden. Utmaningen för den offentliga sektorn är att använda tekniken Bildtext. Ulparum quas et atur, ommolup turiatq uaspell. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 15

84 Omvärldsanalys Femton trender som påverkar det kommunala uppdraget Utifrån de övergripande drivkrafterna i omvärlden utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 identifierades 14 trender. SKL talar om 15 trender i sin rapport från mars 2014, Vägval för framtiden Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år Dessa trender är signifikanta för det kommunala uppdraget i stort, därmed också för Kungsbacka. Nedan följer en sammanfattning av trenderna. För mer utförlig beskrivning och källor, se SKL:s hemsida Förändrade krav på välfärden Demografin påverkar förväntningarna på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet (fyrtiotalister och babyboomgenerationer), medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. I takt med att stora generationer blir allt äldre kommer efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg att öka dramatiskt. År 2025 har vi många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammantaget kommer denna utveckling att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Till utmaningar till följd av demografin ska läggas medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Generationsskifte Rekordgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. De har genom sina värderingar och sina maktpositioner inom framför allt politik, offentlig sektor och media påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt. Just nu sker ett Ett utsnitt vi kan dra upp för att skapa nyfikenhet. Ungefär som ett citat. Bildtext. Ulparum quas et atur, ommolup. stort generationsskifte i Sverige. Yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de söker efter det unika. De vill sällan arbeta i hierarkier. Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället, inte minst på arbetsgivarna. En utmaning är att matcha arbetskraft mot behov. Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Inom de närmaste tio åren kommer cirka av dagens cirka chefer att nå pensionsålder. I en del lands- och glesbygdskommuner kan bristen på chefer bli akut. Få unga akademiker anger kommun eller landsting som sin drömarbetsgivare. Den främsta anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 16 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

85 Omvärldsanalys Bildtext. Ulparum quas et atur, ommolup turiatq uaspell aborita core core, sim. Ökad urbanisering Om femtio år beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Enligt Eurostats siffror hör Malmö, Umeå och Stockholm till EU:s mest snabbväxande städer. Alla tre har vuxit med mer än en procent per år sedan Det är framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck, både på de kommuner som växer kraftigt och på de som i hög utsträckning tappar invånare. De förstnämnda har visserligen en trevligare situation, men icke desto mindre kan den vara svår att hantera. Intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder kan uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bilismen minskar Trenden med ökad rörlighet i Sverige håller i sig. Ungdomar utbildar sig och flyttar till högskole-, universitetseller storstäder. Fler bor och arbetar utomlands under kortare perioder. I och med kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt har det också blivit vanligare med såväl korta som långa resor i jobbet. Vi reser också allt mer och allt längre under vår fritid. De regionala arbetsmarknaderna växer fram och genom satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik ökar möjligheten för människor att pendla. Kommunen kan därmed bli en del av en större och mer dynamisk arbetsmarknad. I dag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns en ökning med drygt fem procentenheter sedan år Bilen har sedan T-Fordens tid gett människor frihet att röra sig över stora ytor. Den har knutit samman människor och har kanske mer än något annat varit en statussymbol. Frågan är om detta kommer att gälla även i fortsättningen. Vi ser en rad förändringar i samhället som pekar på att bilismen kan komma att minska i framtiden. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsmiljön förväntas att bli förtätad i allt högre utsträckning. Stadsplanering i stråk, cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. Bilen har tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Ny teknik möjliggör hemarbete, minskar behovet av arbetsresor och gör att resan med kollektivtrafiken kan användas till såväl arbete som nöjen. Människor konsumerar mer på internet. Bilpooler och samåkning blir populärare i takt med att mobila och digitala system utvecklas. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat, vilket också är en global trend. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Inkomsterna har visserligen ökat för dem som har jobb och antalet sysselsatta i Sverige har ökat, men de ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 17

86 Omvärldsanalys de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Även om inkomsterna ökat för en stor majoritet av befolkningen innebär de ökande inkomstskillnaderna och boendesegregeringen en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. En viktig fråga gällande polarisering är om en ökad tillgång till information verkligen leder till ökad kunskap, förståelse och tolerans. Konsultföretaget Kairos Future menar att vi tenderar att sålla information och främst söka efter det som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Dagspressens kris innebär också att allt färre kommuner har någon lokaltidning. Gemenskapsinformationen minskar successivt. Allt fler tv-kanaler, sociala medier, veckotidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten. I en sådan polariserad värld kan människor hamna utanför samhället och utanför sociala nätverk. Det finns risk för att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och kanske även religiösa extremistiska rörelser. Ökat teknikstöd inom hälsooch sjukvård samt omsorg Många sjukdomar som tidigare betraktades som obotliga kan i dag botas. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar. Demens betraktas som en av de viktigare utmaningarna när antalet äldre ökar som mest mellan åren 2025 och Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar och en mer aktiv del i behandlingen, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Detsamma gäller för tekniska hjälpmedel. I ett nära samarbete med brukare och patienter förbättrar ny teknik vardagen för människor samtidigt som resurser kan frigöras. Två exempel på detta är självdialys inom hälso- och sjukvården och robotteknik inom hemtjänsten, där ny teknik underlättar för personal och brukare att kommunicera. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar vi oss att få den bästa hjälpen just när vi vill ha den. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked, utan ser sig om efter ett second opinion eller alternativ. Men vem definierar behoven? Är det du som enskild person, är det läkarvetenskapen eller är det våra förtroendevalda? Hur mycket kan fastställas i lagstiftningen? Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan vi kommunicera med allt och alla om allt. Detta ökar förväntningarna på kommuner och landsting, och att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Den geografiska bundenheten, var vi befinner oss, spelar mindre roll. Bildtext. Ulparum quas et atur, ommolup turiatq uaspell. Sociala medier erbjuder snabb information och att fler kan göra sina röster hörda. Att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Men människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. Människors fysiska närvaro är inte heller längre nöd- 18 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

87 Omvärldsanalys vändig för att kunna styra viktiga funktioner. Hushållsapparater, maskiner och farkoster kan fjärrstyras genom internet när det gäller till exempel energiförbrukning, övervakning och informationsinhämtning. Diagnoser på distans och e-hemtjänst är exempel på patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer allt mer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Big data finner mönster i datamängderna och i världen, som på gott och ont låter oss agera utan omvägen via förståelse av or-sak och verkan. Översättningstjänsten Google translate är ett bra exempel. Det finns stora risker kopplade till big data, framför allt att den i framtiden kan hamna i orätta händer. Många känner sig redan i dag obekväma med att till exempel underrättelsetjänster lyssnar på vår kommunikation i syfte att skydda oss från terrorism och kriminalitet samt att företag kartlägger våra köp- eller webbeteenden för att öka kunskapen om oss som konsumenter. Alltför komplicerade matematiska modeller kan också innebära att människor som har till uppgift att förstå eller granska systemen inte klarar av sin uppgift. Men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringsliv och för offentlig sektor. Det handlar om att hitta mönster, något som ökar möjligheten till riktade insatser inom en rad områden till exempel sjukvård, brottsförebyggande åtgärder och trafiksäkerhet. Speciellt inom sjukvården förutspås omvälvande effekter. Genom att systematiskt sammanställa och analysera information som dagligen genereras på sjukhus runt om i världen skulle vi kunna förbättra diagnostiken, kartlägga sjukdomsförlopp i detalj och lära oss mycket om medicinering. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Vem tror till exempel i dag att en meteorolog utifrån egna erfarenheter och kunskaper kan göra en bättre prognos för väderleken än de kraftfulla datorer och modeller som används? Tjänster dyrare och varor billigare Under en lång tid har varor blivit billigare och tjänster dyrare i relation till varandra. Det beror på att produktionen av varor har kunnat öka mer än produktionen av tjänster. Trenden har förstärkts i takt med globaliseringen. Produktionen av standardiserade varor har flyttats till framför allt länder i Ostasien med Kina i spetsen. Resultatet är att elektronik blivit billigare, medan elektrikern blivit dyrare. Genom produktivitetsutvecklingen blir resurskakan större, det vill säga vi kan få mer av allt. Utvecklingen innebär också att offentligt finansierade tjänster relativt sett blir dyrare och följderna mer komplicerade. Problemet är att tillväxt som är en följd av en produktivitetsökning i den privata sektorn bara till en viss del ger mer reala resurser i den offentliga sektorn. Om lönerna ökar lika mycket i den offentliga som i den privata sektorn leder tillväxten bara delvis till mer reala resurser i den offentliga sektorn. Genom att den reala kakan blir större har vi råd med mer, men den andel som går till offentliga välfärdstjänster måste hela tiden öka vi blir äldre och välfärdstjänsterna måste följa standardutvecklingen i samhället. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras bäst genom ökad tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn. En ökad produktivitet i den offentliga sektorn är också ett alternativ för att få resurserna att räcka till mer. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som religion, släkt och hemort har försvagats. Men behovet av principer för gemensamt och eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt för varje människa. Konsumtionen har därför blivit ett sätt att utforska och visa vilka vi är och med vilka vi vill höra samman. Starka krafter, i form av biologiska instinkter och kommersiella intressen, styr denna trend. Men det finns också tecken på motreaktioner, sprungna ur en upplevd tidsbrist och brist på energi, en önskan om ett enklare liv samt oro för den globala uppvärmningen. Att kunna frigöra tid för att kunna umgås mer med familj och vänner eller ägna sig åt hobbyverksamhet är också en form av statussymbol. Identiteten är minst lika viktig för kommunerna. Ett starkt varumärke kan locka till sig såväl företag som invånare. Den kommun som inte finns i storstadsområden eller som kan konkurrera genom att ha ett attraktivt läge eller en vacker stadsmiljö kan skaffa sig konkurrensfördelar genom exempelvis gott företagsklimat, starkt civilsamhälle, bra skolor eller någon form av platsbunden verksamhet, till exempel turism eller biltestverksamheten i Arjeplog. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 19

88 Omvärldsanalys Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Detta innebär helt nya roller för offentliga organisationer. Vårdvalsmodeller, tjänstegarantier och tillståndsgivning blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Allt från EU-regleringar till lokala beslut säkrar befolkningens rättigheter och särskilda enheter eller myndigheter skapas för granskning och tillsyn. En debatt om domstolarnas ökande betydelse syns på tidningarnas debattsidor. Missnöjda invånare kan ta över politikens ansvar för att som huvudmän prioritera resurser. Inte sällan innebär till exempel nedläggningen av en skola att föräldrar startar friskola eller kooperativ, vilket innebär att kommunen ändå får ta kostnaden och istället får hitta en annan besparing i budgeten. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sina röster hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamheter är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Kommunen och det lokala näringslivet sitter i samma båt. Det är klokt om vi ror åt samma håll och med samordnade årtag. Under 1980-talet talade näringslivet ofta i termer av en närande och en tärande sektor. Den tiden är förbi. I dag visar olika studier att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker i dag framför allt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. De är därmed beroende av en god kompetensförsörjning. Det handlar dels om direkta åtgärder i form av exempelvis skräddarsydda utbildningar, dels om att med en god offentlig och privat service få fler människor att vilja bo på orten. Det behövs bra skolor och förskolor, attraktiva boendemöjligheter, kultur- och fritidsaktiviteter, god infrastruktur samt även en god privat service med bankkontor, bensinmackar, affärer, caféer och restauranger. Sociala medier sätter större press på att företag ska bidra till en positiv samhällsutveckling. De företag som inte sköter sig riskerar att bli utpekade och tappa kunder. Det innebär, parallellt med en större insikt om betydelsen av platsens attraktivitet för att attrahera arbetskraft till kommunen, att näringslivet i framtiden kommer att öka sitt lokala samhällsengagemang. En annan närliggande trend är att kommunerna i allt större utsträckning samverkar med civilsamhället genom köp eller avtal. Antalet avtal mellan kommuner och civilsamhällets organisationer har fördubblats under en tvåårsperiod. Det gäller framför allt drift av verksamhet på egen hand eller i samverkan med kommunen. Distansutbildning hotar svenska högskolestäder Det svenska examensmonopolet hotas och de svenska lärosätena kommer att utsättas för konkurrens i framtiden. En del menar att vi står inför en omfattande revolution som kommer att förändra den högre utbildningen i grunden. Tre amerikanska företag ger i dag högskolekurser via internet till cirka tio miljoner studenter och de expanderar snabbt. Internationellt sett är utbildningarna mycket billiga. Så kallade MOOC-utbildningar, Massive Open Online Course, är alltid tillgängliga. Det är lätt att nå andra studenter som går kursen och föreläsningarna är av högsta kvalitet. Det finns bland annat Nobelpristagare i lärarkåren. Om svenska studenter i framtiden väljer MOOC-utbildningar på distans hos utländska företag kan den regionala utvecklingen påverkas negativt för kommuner med lärosäten. De större städerna klarar sig eftersom människor flyttar dit ändå, men många residensstäder i landet kan påverkas negativt. Det är städer där en del av dragningskraften ligger i möjligheten till högre utbildning. Ökad global sårbarhet Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. Fem områden som Tomas Ries, tidigare direktör för Utrikespolitiska institutet, anser skapar hot mot säkerheten i världen är: ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro bland välfärdsländer på dekis (extremism och politikerförakt) samt militärpolitiska hot (främst mellan den rika västvärlden och fattigare diktaturer). 20 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

89 Omvärldsanalys Ett utsnitt vi kan dra upp för att skapa nyfikenhet. Ungefär som ett citat. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med risk för bränder. Allt färre kommuner kan räkna med stabilt snörika vintrar. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Trots minskad brottslighet i Sverige och stora delar av västvärlden upplever människor en ökande känsla av otrygghet. Denna otrygghet kan bero på många saker; exempelvis den globala sårbarheten tillsammans med en känsla av att inte kunna påverka situationen, höga trösklar in på arbetsmarknaden, ökade möjligheter men också ett ökat ansvar för sitt eget liv samt att delar av media gärna speglar ytterligheter vad gäller våld, olyckor, sjukdomar och människors moraliska tillkortakommanden. Den mediala dramaturgin erbjuder sällan analyser som sätter händelser i sitt sammanhang utan erbjuder information i svart eller vitt. Kungsbacka kommun i förhållande till vår omvärld Kungsbacka är en kommun i stark tillväxt med en befolkning som har höga förväntningar på kommunens leverans av välfärdstjänster. Kommunen ligger i ett av Sveriges hetaste urbana områden och är i symbios med Göteborgs arbetsmarknadsregion. Vi berörs av i stort sett alla omvärldens trender. Kungsbacka är en kvalitetskommun med goda resultat. Det vill vi fortsätta att vara. En förutsättning är att vi förhåller oss till omvärlden och anpassar våra verksamheter till dess förutsättningar. De utmaningar som definierats kommer kräva nya svar när det gäller både strategisk förmåga, prioriteringar, organisation, värderingskultur samt styrning och ledning. Det handlar om att nyttja de resurser vi har på bästa möjliga sätt, samarbeta mer och att utgå från invånarens fokus. Vi kan tala om det som en andra ordningens förändring. Med det menas att hitta nya lösningar på dagens sammansatta problem. Om man står inför förändring av första ordningen så kan man hitta lösningar genom att göra mer av samma sorts åtgärder som man redan tidigare använt, till exempel ständiga förbättringar. Men i det samhälle och därmed även inom den kommunala verksamheten som vi nu befinner oss i, behöver vi hitta nya sätt att lösa frågorna på. Vi behöver tänka nytt, ta tillvara innovationer och tekniska lösningar. Även om förändring och utveckling måste ses som ett konstant tillstånd och inte ett projekt, så kommer den närmaste treårsperioden präglas av en hög omställningstakt i syfte att sätta grundvalarna på plats för att kunna säkerställa och utveckla en hållbar välfärd. Kritiska områden för oss Det finns ett antal områden som nämnderna, i sina omvärldsanalyser, ser som mycket kritiska. Integrationen med allt från flyktingmottagning, boende, omsorg, utbildning och överförmyndarskap till integration i det svenska samhället. Demografins påverkan på framför allt gymnasieskolan och äldreomsorgen. Det behövs fler utbildningsplatser när kullarna av ungdomar ökar (både med och utan nyanlända). I takt med att vi får fler äldre ökar behovet av platser inom både särskilt boende och hemtjänst. Arbetsmarknadens kompetensglapp gör att det är svårt att matcha arbetsmarknaden med arbetskraften. Det ställer krav på eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar av olika slag. Kompetensförsörjning till kommunens verksamheter handlar dels om att vara attraktiva jämfört med både andra kommuner och den privata marknaden, dels att jobba med matchningen genom att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Klimatfrågan är påtaglig även för vår kommun. Ett exempel är EU:s vattendirektiv som ställer krav på avsevärda förbättringar av vattenkvaliteten i våra vattendrag och kustområden. Den digitala utvecklingen behöver fortsätta hos oss så att vi kan möta invånarnas krav på öppenhet, enkelhet och att effektivisera våra verksamheter. Stora förändringar och teknikskiften kommer att ske inom vårdsektorn där vi kommer att se förändrade krav från både brukare och medarbetare. Inom området digitalisering är informationssäkerhet en kritisk fråga. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 21

90 Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 17 prioriterade mål inför budgetperioden Se från sidan XX. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om inriktningar som ska gälla för budgetperioden Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns från sidan XX. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande , bostadsmålet reviderat 2016 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Sveriges nationella miljömål kommunens sätt att ta hand om miljö och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet KF s prioriterade mål Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. Budgeten gäller 22 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

91 för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2016 och planen för Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 23

92 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2017 Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som tydligt riktmärke för de övergripande strategierna för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till attmålen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 24 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

93 Demokratiska mål Folkhälsomål Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Utfall Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med skala 1 10: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Utfall % 91% 91% 92% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall % 80% 81% 83% Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfall *89% 91% 91% 91% *Senaste utfall år Mätning: SCB:s medborgarundersökning, utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10, skala Utfall ,8% 8,0% 8,1% 8,2% Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 25

94 Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2015* % 90% 90% 91% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2015* % 92% 93% 94% Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2015* % 93% 95% 95% Samhällsutvecklings- och miljömål Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall ,4 3,7 3,8 3,9 * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, senaste genomförd 2013 är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorsom genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi från och med 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Mätningarna kommer att kompletteras med Kvalitativ data som samlas in och redovisas i samband med måluppföljning och sker i samverkan med Polis, Individ & Familjeomsorg, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), med flera. Det innebär att vi får en god beskrivning av utvecklingen i kommunen avseende, attityder, förändring i konsumtion, behandlingsplatser, alkohol- och drogrelaterade brott men mer som grund för vidare insatser. Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall ,3% 2% 2% 2% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall % 22% 20% 20% 26 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

95 Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor per trafikslag. Trafikslag Utfall Pendeltåg Blå Express Lokal busstrafik Stadstrafik Öresundståg Summa Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Utfall Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service, Förskola & Grundskola, Fritid & Folkhälsa, Funktionsstöd, Vård & Omsorg, Individ & Familjeomsorg och Teknik Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel och hygieniska produkter. Utfall % 15% 10% 5% Mätning: Andel varor i det upphandlade sortimentet som uppfyller miljökrav. Utfall % 30% 40% Mätning: Antal förskolor med plastgolv innehållande ftalater. Utfall Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall ,6% -2,5% -2,5% -2,5% Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Vård & Omsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall % 35% Målet beräknas uppnås 2017 och tas bort år Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 27

96 utbildningsmål Utbildning i världsklass Våra utbildningar ska vara i världsklass Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Utfall Mätning: Andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Utfall ,5% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall ,2% 100% 100% 100% Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall ,6% 90% 91% 91% Kompetensförsörjningsmål Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Medarbetarenkäten. Ledarskap, ett index över medarbetarnas uppfattning av ledarskapet skala Utfall 2015* *Utfall från senaste Medarbetarenkäten Från 2016 genomförs den årligen. Finansiella mål Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall ,5% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall % 27% 28% 28% Mätning: Medarbetarenkäten. Framgångsfaktorer utifrån medeltal från fyra indikatorer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare, skala Utfall 2015* ,3 7,6 7,7 7,8 Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart medarbetarengagemang (HME), ett index för medarbetarnas samlade uppfattning av områdena motivation, ledarskap och styrning, skala Utfall 2015* Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart arbetsliv ett index över medarbetarnas uppfattning av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, skala Utfall 2015* Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

97 Strategisk inriktning och direktiv Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning. Värdegrunden Bitt visar vårt förhållningssätt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Alla anställda förväntas känna till och arbeta utifrån Bitt. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Direktiv Direktiv är ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Handlingar ska vara lätt tillgängliga Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. Vi ska erbjuda praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. God psykisk hälsa Invånarna i Kungsbacka kommun ska ha en god psykisk hälsa. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera arbetet med att främja psykisk hälsa för invånare i åldern 0-29 år. Nämnderna ska redovisa pågående arbete samt de initiativ som tagits för att öka det psykiska välbefinnandet hos målgruppen. Samverkan mellan både nämnder och Region Halland är en viktig del i detta arbete. Direktivet är riktat till samtliga nämnder. Invånardialog Nämnderna har i flera fall infört invånardialog som ett naturligt arbetssätt i sin verksamhet men det återstår en del för att alla nämnder verkligen arbetar med invånardialog och på så sätt bidrar till inflytande och förbättringsarbete. Nämnderna ska dokumentera hur de arbetar med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2017 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen ska vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta f ram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision: Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Ur kommundirektörens ledarvision Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 29

98 Finansiella rapporter Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Avskrivningar -229,2-250,0-270,4-292,1-325,1-344,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter 3 723, , , , , ,1 Generella statsbidrag 168,7 143,9 168,0 148,8 122,1 96,4 Finansiella intäkter 17,7 8,1 8,5 10,6 10,6 10,6 Finansiella kostnader -32,6-29,2-31,5-32,8-41,0-56,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 4,6% 2,6% 1,3% 1,1% 0,1% 0,3% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Nettokostnadsutveckling 4,5% 6,6% 7,6% 4,9% 4,5% 3,0% Ökning av skatt+statsbidrag 2,2% 4,5% 6,2% 4,7% 3,6% 3,6% Nettokostnadernas andel av skatt+statsbidrag Kassaflödesanalys 95% 97% 98% 98% 99% 99% Finansnettots andel av skatt+statsbidrag 0% 1% 0,5% 0% 1% 1% Summa använda skattemedel 95% 97% 99% 99% 100% 100% Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Ombudget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Medel från verksamheten Årets Resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Avskrivningar 229,2 251,0 270,4 292,1 325,1 344,8 Ej likvidpåverkande poster med mera 6,4 23,4-52,6 0,0 0,0 0,0 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -40,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Verksamhetsnetto 415,0 338,4 272,3 343,4 330,9 360,4 Medel från investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -416,4-139,3-351,4-686,5-1006,0 Löpande investeringar -50, ,9-76,8-79,5-79,0 Övriga investeringar -124,2-69,7-104,0-111,7-58,3 Exploateringar 55,9 40,6 104,2 6,0-16,5 Avgiftsfinansierad verksamhet -78,9-69,3-63,8-84,8-51,9 Investeringsbidrag 15,0 68 Övriga förändringar anl.tillgångar -75,0-30 Investeringsnetto -674, ,6-491,8-956, ,7 Medel från finansiella transaktioner Amortering Nyupplåning 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring långfristiga fordringar 1 Kassaflöde från finansieringsverks. -50,0 148,7 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring av likvida medel -309,4-115,1 58,7 11,6 4,5-1,3 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 552,0 243,5 128,4 187,1 198,7 203,2 Likvida medel vid årets slut 243,5 128,4 187,1 198,7 203,2 201,9 30 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

99 Balansräkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 1,7 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 573, , , , , ,2 Maskiner och inventarier 389,2 400,7 400,7 400,7 400,7 400,7 Summa materiella anläggningstillgångar 3 962, , , , , ,9 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 61,3 91,4 91,4 91,4 91,4 91,4 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 15,8 12,3 12,3 12,3 12,3 12,3 Långfristiga fordringar 13,5 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 90,6 118,7 118,7 118,7 118,7 118,7 Omsättningstillgångar Förråd 4,3 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 Exploateringsområden 39,9 73,3 73,3 73,3 73,3 73,3 Kortfristiga fordringar 331,0 367,0 367,0 367,0 367,0 367,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 243,5 128,3 187,0 198,6 203,1 201,8 Summa omsättningstillgångar 618,7 573,4 632,1 643,6 648,1 646,8 SUMMA TILLGÅNGAR 4 673, , , , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 057, , , , , ,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Förändring EK (räddningstjförb) Summa eget kapital 1 236, , , , , ,0 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 796, , , , , ,7 Övriga avsättningar 12,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder, banklån 600,0 450,0 550,0 710, , ,0 Investeringsinkomster som periodiseras 260,0 327,8 327,8 327,8 327,8 327,8 Kortfristiga skulder 767,4 797,2 797,2 797,2 797,2 798,2 Summa skulder 3 436, , , , , ,7 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 673, , , , , ,6 Soliditet 26% 28% 29% 29% 26% 22% Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 31

100 Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på Kommunstyrelsen. Lokaler och exploateringar redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på sidan XX Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv på sidorna XX. Avgiftskollektiven är Renhållning, Bredband samt Vatten & Avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär till exempelvis investeringar i infrastruktur. Dessa investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för Teknik skatts investeringar i infrastruktur för dessa investeringsprojekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Nedan följer en specifikation över de övriga investeringarna. Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 KS Fastighetsreglering KS Fastighetsbildning KS Fastighetsförsäljningar, inkomst KS Bostadsexploatering övrigt KS Markförvärv KS Markförvaltning KS Hede stn KS Inköp av särskilda bostäder KS IT-utvecklingsprojekt 2000 KT Bokbuss KT Konst Kolla Parkstad förskola SE Samlingslokaler TE-skatt Gator, vägar och parkeringar TE-skatt Väster om ån- teknik projekt TE-skatt Parker, grönytor och lekplatser TE-skatt GC-vägar TE-skatt Kungsbackaån-Söderån TE-skatt Upprustning Stadsentréer enl FÖP VO Tekniska lösningar GV Övrig investering - Yrkeshögskolan 850 S.A INVESTERINGAR

101 Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxtoch arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov för de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in lokalplan för perioden Nämndernas beslutade lokalplan bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskoleavdelningar. Lokalplanen har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service Fastigheter avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. I förekommande fall kan lokalbehoven behöva prioriteras och omfördelas mellan åren. Prioriteringsordningen baseras på nedanstående kriterier (de tre förstnämnda kriterierna har samma prioritet): Behov på grund av utökning i volym (utgår från kommungemensamma befolkningsprognoser) Behov på grund av myndighetskrav Behov på grund av arbetsmiljöskäl Behov på grund av verksamhetsanpassningar Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen (det kan innebära att vissa kommunala serviceanordningar inte ligger i omedelbar närhet till de boende). Lokalbehoven omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden får ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör kommunstyrelsen och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren 2017 och 2018 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Beslut fattas av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd, normalt sett Service Fastigheter, att starta upp arbetet. Om ett projekt finns med i lokalplanen får projektet inte startas upp utan beslut i kommunstyrelsen. 62 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

102 Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen omfattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler som planeras under 2017 innebär investeringar på 296 miljoner kronor. Under 2018 planerar vi att investera 638 miljoner kronor på nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan Fritidsanläggningar Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag. Lokaltyp och beskrivning Inlag arenahall X 102 Inlag gymnastikhall/bordtennis X 103 Inlag idrottshall X 104 Inlag simhall X 105 Inlag kansli/logi X 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall X 110 Onsala idrottshall fullmått X 111 Rydet omklädning mm X 112 Inlag infrastruktur X 113 Malevik omklädningsrum X 114 Utveckling Fjärås fritidscenter X 117 No Fall i ishallen tillgänglighetsanpassning X 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner X X X 120 Tingbergsvallen X 122 Motionsspår ny anläggning X X 123 Utveckling badplatser X X X X X 110 Onsala idrottshall fullmått En ny idrottshall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets lokalbehov. 111 Rydet omklädning med mera Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående förstudie. 113 Malevik omklädningsrum Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till konstgräsplanen. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen. 117 No fall i ishall Installation av takmonterad hoppsele för att tillgänglighetsanpassa ishallen för personer med funktionsnedsättning. 119 Utbyte av växtbäddar naturgräsplaner 120 Tingbergsvallen Anpassningar av Tingbergsvallen och Tingbergshallen för att klara befintliga krav. Noter Inlags idrottsområde Projektet avser ett område som omfattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Utreds i pågående förstudie. 108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 122 Motionsspår Ny anläggning Förlängning av befintliga motionsspår. 123 Utveckling badplatser Utveckling av servicen kring kommunens badplatser. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 63

103 Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokaltyp och beskrivning Tölö ängar II förskola Basunen Åsa gårds förskola Varlaberg förskola Kolla Parkstad förskola II Kolla förskola Fjärås Måå förskola Fjärås förskola ej lokaliserad Frillesås förskola Förskola Kungsbacka centrum Förskola i Voxlöv/Björkris/Tölö Anpassning Holken till förskola 3 Summa antal förskoleavdelningar Noter 201 Tölö Ängar förskola Nytt bostadsområde planeras. Detta medför nyinflyttning och behov av utökat antal förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser. 202 Basunen förskola I samband med att Basunens förskola ska få ny ventilationsanläggning är det av praktiska skäl lämpligt att samordna en utökning av förskolan med en avdelning. På så sätt kan kommunen möta behovet av förskoleplatser på ett bättre sätt. 203 Åsa gårds förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 204 Varlaberg åtta avdelningar Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 205 Kolla parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. 206 Kolla förskola Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma att utökas med två avdelningar. 207 Fjärås Måå förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 213 Frillesås förskola Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framför allt för skolbarn. Förskolan har i dag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. En etablering av en ny förskola med fyra avdelningar innebär att de förskolelokaler som i dag finns på skoltomten istället kan användas till skoländamål. Ny lokalisering krävs. 214 Förskola Kungsbacka centrum Ny förskola som ska ersätta befintliga förskolor som är i dåligt skick och/eller ej ändamålsenliga. Ny lokalisering krävs. 215 Förskola Voxlöv/Björkris/Tölö Etablering av förskola i samband med nytt bostadsområde. 216 Förskola anpassning Holken 64 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

104 Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning Furulidskolan Ny skola Vallda Furulidskolan på Ekenäs a Fjärås skola b Smedingeskolan (ombyggnad befintlig) Frillesåsskolan, om/tillbyggnad Åsa skolor Iseråsskolan Fullriggaren Malevik omklädningsrum X 316 Gullregnskolan grupprum Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris Anpassningar gamla Kollaskolan klassrum med mera Noter Summa antal elever X 302 Furulidsskola Befintlig skola har rivits och ersätts med en nybyggd skola för cirk 300 elever. Pågående projekt. 303 Toråsskolan utbyggnad Skolans elevantal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler behöver byggas i syfte att möta framtida behov. 305 Fjärås nya skolor Både Smedingeskolan och Fjärås Bräckaskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. Förstudie pågår. 310 Frillesåsskolan I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler. 311 Åsa skola Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa skola. 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad. 317 Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris Nybyggnation med anledning av nyexploaterat bostadsområde. 318 Anpassning gamla Kollaskolan Tillbyggnad och ombyggnad för att skapa ytterligare ett klassrum med kapprum och toalett i respektive ben (fyra stycken). 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad. 313 Iseråsskolan Iseråsskolan är i behov av såväl underhåll som verksamhetsanpassning till ett modernt lärande. Ombyggd eller nybyggd skola krävs för detta samt för att möta det ökande antalet elever i upptagningsområdet. Förstudie pågår. 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 65

105 Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst sex lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning Sandlyckan gruppbostad LSS Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad LSS Smidesvägen Gruppbostad LSS Smidesvägen Ny gruppbostad LSS Aranäs Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad socialpsykiatri prel Frillesås Boende och Daglig verksamhet Gruppbostad 6 Summa boendeplatser Noter 404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera sex platser. Pågående projekt. 408 Gruppbostad LSS Aranäs 3 Gruppbostad med sex boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 410 Gruppbostad socialpsykiatri Frillesås Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 411 Boende och Daglig verksamhet Gruppbostad och daglig verksamhet med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 412 Gruppbostad Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. Servicebostäder Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel skapas inom flerfamiljshus. De behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras nio till tio servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaltyp och beskrivning Centrala Kungsbacka Servicebostad 10 Summa lägenheter Not Servicebostäder Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 66 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

106 Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Ny daglig verksamhet Ny daglig verksamhet Ny daglig verksamhet 14 Summa platser Noter Daglig verksamhet Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Sandlyckan äldreboende Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad Bukärrsgården, om- eller nybyggnad 90 Summa boendeplatser Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av ca 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB. 803 Äldreboende i Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Bukärrsgåden äldreboende Om- eller nybyggnad av äldreboende Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 67

107 Boenden för ensamkommande barn Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning HVB Vallda HVB Åsa HVB Anneberg HVB vakanta lokaler HBV större villor PUT tillfälliga bostäder Summa platser Noter HBV Vallda och Åsa Nybyggnation av boenden med vardera tolv platser. Lokalisering finns och projekten pågår. 907 HVB Anneberg I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med nio platser. På samma tomt pågår ett projekt där kommunen bygger en bostad med tolv platser i egen regi. När den permanenta bostaden blir klar kommer paviljongen att avvecklas HVB Etablera HVB inom befintliga lokaler eller genom inhyrning och inköp av större villor eller bostäder. 916 PUT Tillfälliga bostäder Övriga bostäder Lokaltyp och beskrivning Stödboende Motivationsboende Akutboende/tillfälliga boende Referensboenden Träningslägenheter Summa boendeplatser Noter: Stödboende och Motivationsboende Personalbemannad bostad för den som saknar bostad på grund av missbruk Akutboende och referensboende Boende för att inhämta referenser för att kunna fortsätta i boendekedjan Träningslägenheter Tillgängliga bostäder som steg på väg mot eget boende. För vuxna och vuxna ungdomar. 68 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

108 Kulturlokaler Kommunens förändrade behov av kulturlokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning Utveckling kulturlokaler X X 1102 Frillesås bibliotek (ersättningslokal) X Noter 1101 Tillbyggnad Fyren Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet Frillesås bibliotek ersättning paviljong Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310). Gymnasielokaler Kommunens förändrade behov av gymnasielokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning Lokaler för gymnasier Noter 1501 Lokaler för gymnasier Befolkningsprognoser visar ett ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras lokalyta under kommande planeringsperiod. Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning a Administrativa lokaler Avgående verksamhetslokaler X Noter Administrativa lokaler När det gäller administrativa lokaler är flera förvaltningar trångbodda på grund av expansion. Som en konsekvens av detta uppstår diverse förändringar i lokalbeståndet. Övrigt Övriga lokalbehov beskrivs nedan. Lokaltyp och beskrivning Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar Teknikens hus X X Noter 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar Utifrån förändrade behov behöver förvaltningar genomföra större verksamhetsanpassningar inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 69

109 Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. I vissa projekt kan investeringar i kommunala anläggningar utanför exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Belopp i miljoner Netto utfall t.o.m Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget Netto utfall t.o.m Verksamhetsområden Björkris bostadsområde Kolla parkstad Väster om ån Valand och Ejdern Övriga exploaterings områden Summa exploatering Verksamhetsområden Verksamhetsområden avser områden som kommunen säljer och exploaterar för näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden. Bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås Äskatorp. Bostadsområdet Björkris I Björkris pågår exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren Byggstart för de sista tomterna planeras under 2015 och Projektet har delredovisats och kvar återstår redovisning av fyra kvarter. Kolla Parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljhus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. Första etappen beräknas vara färdig under Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Avtal om genomförande och marköverlåtelse av kvarteret Valand har tecknats och byggstart kommer troligen bli under slutet av Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland annat i Särö centrum, Tölö Ängar samt i stadsdelen Aranäs. 70 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

110 Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av KS och KF. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 30 augusti. Rapporten per 30 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport. Budgetansvar Budgeten ska indelas i Nämndbudget och Förvaltningsbudget. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bl. a innehålla: Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar Resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden Nämndens egna resultatmål Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden Eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budgetuppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Riskanalys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de

111 avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt, projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. 5. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden skall då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För Lokalinvesteringar är det Nämnden för Service som rapporterar till Kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än 5 % behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny- till och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Kapitalkostnaderna betalar Service-Fastigheter som tar ut detta i en hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av

112 avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. En-procentsregeln I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts 1 procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Turism får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken per den 31 december året innan. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar mm) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Internränta Internränta Nivån på den interna räntan följer SKLs rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avloppsverksamheten, Renhållning och Kungsbacka Bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik skall utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång

113 Kungsbacka kommun Kungsbacka

114 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:311 Uppföljning och prognos våren 2016 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Funktionsstöd beviljas ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Sammanfattning I år har inlämningen till apriluppföljningen tidigarelagts med anledning av att ny organisation införts från 1 april. Rapporten är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april. Uppföljningen är en sammanfattning av de prognosen nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen. Prognosen visar ett positivt resultat på 127 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelsestörande poster som ingår i prognosen är intäkter från tomtförsäljning exploatering 28 miljoner kronor. Centralt budgeterade medel för oförutsedda utgifter samt nya lokaler och ny verksamhet beräknas ge ett överskott om 57 miljoner medan nämnderna beräknas ge ett underskott om 13 miljoner, varav drygt hälften avser planerade uttag från resultatfonder. Tillsammans beräknas skatteintäkter och finansnetto inte ge någon budgetavvikelse. Kostnader som kan uppstå med anledning av nyanlända har i några fall tagits med i prognosen, men kostnader inom skola och gymnasiet har bara uppskattats. Kostnaderna för skola och gymnasiet är extremt osäkra och eftersom resultatet är betydligt bättre än budget har de inte räknats in i prognosen. I rapporten finns en skrivning under rubriken Kostnader för integration. Funktionsstöd beräknar ett underskott på nästan 8 miljoner framförallt beroende på ökade kostnader för köpta platser. Underskott aviserades av nämnden redan hösten Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelning för 2017 påbörjats innan beslut om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas. I pågående budgetarbete har hänsyn tagits till behovet av en utökad ram Eftersom behovet gäller även 2016 föreslås att nämnden får ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor. Nettoinvesteringarna bedöms hamna på 494 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budget på 44 miljoner. Överskottet förklaras främst av förseningar inom infrastrukturprojekt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

115 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, Rapport Uppföljning och prognos våren 2016 Beslutet skickas till KLK-Ekonomi MG Gunilla Josefsson Ekonomichef

116 VÅREN 2016 Uppföljning och prognos

117 VÅRUPPFÖLJNING Bakgrund Under året görs två centrala uppföljningar. En uppföljning och prognos görs i april som går till kommunstyrelsen och en delårsrapport görs i augusti som går till fullmäktige. Utöver det ska varje nämnd göra så täta uppföljningar som krävs, för att ha en god kontroll på ekonomi och verksamhet. I våra ekonomiska styrprinciper står det följande: Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själv upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Arbetssätt I år har vi tidigarelagt inlämningen till denna rapport som en effekt av att vi har infört en ny organisation från den 1 april. Underlaget är inlämnat före organisationsförändringen eftersom förändringen innebar en omflyttning av controllers och ekonomer som har flyttat ut till respektive nämnd och vi visste inte då vem som kom att arbeta med vilken nämnd. Denna rapport är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april. Uppföljningen är en sammanfattning av de prognoser som nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen. Måluppföljning I apriluppföljningen görs ingen uppföljning av målen utan endast en genomgång av att de är omhändertagna och att nämnderna brutit ner målen. Detta går att läsa om sist i denna rapport. Där finns även en redovisning av Kommentaren, vår synpunktshantering. 1

118 Uppföljning och prognos våren 2016 RESULTATRÄKNING Miljoner Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamheternas nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto Årets resultat PROGNOSEN FÖR HELÅRET Prognosen för året visar ett överskott på 127 miljoner vilket är 72 miljoner bättre resultat än budgeterat. Dock finns en osäkerhet på kostnaderna inom skolan för nyanlända. Verksamhetens nettokostnader +72 miljoner Nettokostnaderna avviker positivt från budget med 72 miljoner kronor. Av detta är 28 miljoner reavinster från exploatering och 57 miljoner avser medel som är avsatta för oförutsedda utgifter och för nya lokaler. Reavinsterna avser bland annat Särö Centrum och Tölö Ängar. Detta innebär att nämnderna i sin prognos visar underskott med 13 miljoner. Skatter och generella statsbidrag -6 miljoner Prognosen bygger på uppgifter från SKL i cirkulär 17, och avviker från budget med -6 miljoner. Det engångsbidrag på 8 miljoner som vi fick för mottagande av flyktingar är inräknat. Finansnetto +6 miljoner Det låga ränteläget ger lägre intäkter och kostnader än budget. I prognosen beräknas att inga nya lån kommer att tas upp under året. Efter att vi förra året betalat in en extra insats till Kommuninvest får vi nu tillgodoräknas oss återbäringen i resultatet. Detta motsvarar 3 miljoner. Diagram: Resultat i miljoner med linje som indikerar målet om ett resultat på 1,5 procent Diagram: Målet är att soliditeten ska vara bättre än vad den var tre år tidigare Resultat Soliditet Budget prognos 2

119 UPPFÖLJNING PER NÄMND Miljoner Resultatfond Prognos Avvikelse KF, KS, Revision, Valnämnd 0,0 Kommunstyrelsen, kollektivtrafik mm 6,8 Överförmyndarnämnd -0,4 Byggnadsnämnden 3,7 0,0 Fritid & Folkhälsa 7,7-1,0 Funktionsstöd 5,2-7,7 Förskola & Grundskola 48,4 0,0 Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6-7,0 Individ & Familjeomsorg 0,0-9,0 Kultur & Turism 5,9-1,5 Miljö & Hälsoskydd 2,6-0,8 Service 23,6 4,0 Service Fastighet 22,7 10,0 Teknik 8,4 0,0 Vård & Omsorg 49,3-6,0 Reavinst exploatering 28,0 Övriga gemensamma poster 14,6 57,0 Summa AVVIKELSER Kostnader för integration påverkar flera nämnders prognoser Vi har hittills i år per den sista april tagit emot 23 individer, av dessa är två stycken ensamkommande barn. Under 2015 tog vi emot totalt 267 individer varav 214 var ensamkommande barn. Enligt senaste prognos för året är att vi ska ta emot 318 nyanlända vuxna och familjer samt mellan ensamkommande barn. Att göra en prognos på hur detta påverkar vår ekonomi är svårt då vi inte vet när de kommer, om de kommer eller i vilken ålder de är. Vi vet inte heller vilken utbildningsnivå de har. Totalt har vi 254 ensamkommande barn som vi tar hand om. Av dessa är cirka 90 stycken placerade utanför kommunen. Fritid & Folkhälsa samt Kultur & Turism -2,5 miljoner som tas ur resultatfonderna Kultur & Turism prognostiserar en avvikelse om tkr. Det avser ett utvecklingsprojekt tkr samt extra bidrag för inkluderade verksamhet 500 tkr Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott som avser extra bidrag för inkluderade verksamhet tkr. Dessa avvikelser finansieras ur nämndernas resultatfonder. Förskola & Grundskola samt Gymnasie- & Vuxenutbildning I dagsläget är kostnaderna inom rimliga nivåer för de elever som kommit till oss. Gymnasie- & Vuxenutbildningen ser dock att etableringsenheten har problem med att hålla sig inom budget. För både Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning kommer kostnaderna att öka med tillsammans ca 9 miljoner. Vi har då räknat på att det kommer nyanlända i den omfattning som våra 1

120 Uppföljning och prognos våren 2016 avtal säger. Vi har räknat på att vi totalt kommer att ha drygt 260 elever inom Förskola & Grundskola och drygt 250 elever inom Gymnasie- & Vuxenutbildning och för de som kommer under året beräknar vi att det blir delårseffekt från augusti. Detta belopp är inte inlagt i vår prognos då vi ser att det är extremt svårt att bedöma om och när vi får individerna till vår kommun. Individ & Familjeomsorg, enheten för ensamkommande barn -10 miljoner Trots en tilldelning i budget med 6 miljoner kronor klarar sig inte enheten utan gör en avvikelse med 10 miljoner. Utredning för ensamkommande barn fortsätter att växa, och täcks inte av bidragen från Migrationsverket. Boende i egen regi har öppnat upp flertal nya boendeenheter som täcks av dygnsersättningen från Migrationsverket, men två gamla boendeenheter kvarstår som har en mycket högre dygnskostnad är dygnsersättningen. Underskottet för boende i form av köpta platser beror på placeringar utanför kommunen som är dyrare än dygnsersättningen. Förvaltningen har jobbat för att få ner denna kostnad genom att teckna entreprenadavtal med externa aktörer, men trots detta kvarstår en avvikelse. Det finns risk för att denna budgetavvikelse ökar för 2017, då regeringen har aviserat differentieringar inom dygnsersättningarna. Kostnader för särskild förordnad vårdnadshavare kommer stiga kraftigt under de kommande åren. Kommunen får ingen ersättning för denna insats från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden -0,4 miljoner För Överförmyndarnämnden kommer vi att få en avvikelse för 2016 på 400 tkr. Det beror på ökade kostnader för verksamheten inom Överförmyndare i samverkan, ÖFS med främst utökning av personal men även vissa OH-kostnader. Utökningen beror på fler som är i behov av god man eller förvaltare. Övriga avvikelser Kommunstyrelsen +7 miljoner Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer. Funktionsstöd -8 miljoner Prognosen pekar på ett underskott på nästan 8 miljoner kronor. Största delen av det beror på ökade kostnader för köpta platser. Nämnden aviserade redan hösten 2015 om underskottet för köpta tjänster. Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelningen för 2017 påbörjas och därefter besluta om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas. Gymnasie- & Vuxenutbildning -7 miljoner Förvaltningens prognostiserar ett underskott för verksamhetsåret på ca 7 miljoner kronor. Underskotten finns både i gymnasieverksamheten och i vuxenutbildningen. Vissa av gymnasieverksamhetens program har för få sökande vilket gör att det är svårt att få en ekonomi i balans. Ett arbete pågår med hur vi ska arbeta med dessa program framåt. För vuxenutbildningen beror underskottet främst på att Yrkeshögskolan under inte tilldelades mer än en (1) utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut tilldelades man 7 utbildningar, dessa ger inte effekt under 2016, då de startar först höstterminen. Den positiva effekten ses först En treårsplan arbetas fram för verksamheten. 2

121 Uppföljning och prognos våren 2015 Individ & Familjeomsorg (exklusive ensamkommande barn) +1 miljon Överskottet beror på främst på att ny mottagningsenhet inte startar upp i full drift förrän från och med hösten Till avvikelsen bidrar också vakanser inom förvaltningen och att fler vuxna missbrukare behandlas genom öppenvårdsinsatser istället för institutionsvård. Miljö & Hälsoskydd -1 miljon Underskottet beror huvudsakligen på att Hälsoskydd Inne är underfinansierad med ca en tjänst som går åt för service till allmänheten, överklagade ärenden, information mm som inte kan debiteras. Det prognostiserade resultatet är förväntat och ligger helt i linje med det resonemang som förts inför budget Det finns dock flera osäkerheter. Prognosen bygger på att tillsynsskulden inte ökar. I dagsläget så har tillsynen god fart och håller tidplanen, men arbetet är händelsestyrt och mycket kan hända. Service +4 miljoner Hälften av överskottet beror på att ersättning har erhållits för en rättstvist som kommunen haft med Göteborgs Buss. I bokslut 2014 kompenserades Service för de kostnader man haft för rättstvisten. Vård och omsorg -6 miljoner Underskottet avser beräknat uttag ur resultatfond för att täcka stora projekt som är igång. De största avser nytt verksamhetssystem och ny ekonomimodell. Exploateringsverksamheten +28 miljoner Exploateringsverksamheten prognostiserar nettointäkter om 28 mkr för försäljning av tomter i Särö Centrum, Tölö Ängar 2, Kolla och Björkris. Övriga gemensamma kostnader +57 miljoner En del av överskottet är 10 miljoner kronor som avser hyror nya lokaler och verksamhetskostnader. För medel avsatta för oförutsedda händelser redovisas ett överskott på 47 miljoner kronor. Lönerörelsen inte avslutad och därför rapporteras ingen avvikelse vid denna prognos. Komponentavskrivning införs under året Rådet för kommunal redovisning RKR har förtydligat kravet på komponentavskrivning. Vi kommer att införa förändringen etappvis. Från och med 2016 införs komponentavskrivning för lokaler och fritidsanläggningar och från och med 2017 för infrastruktur. Detta innebär komponentavskrivning Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar behöver bytas ut med olika tidsintervall i takt med att de förbrukas. Tillgångarna behöver därför delas upp på dessa komponenter som skrivs av separat. Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång, vilket innebär en förflyttning i redovisningen mellan underhåll och investering. På kort sikt blir det en resultatförbättring eftersom man skriver av på flera år, det som tidigare bokförts på ett år. Service Fastighet + 10 miljoner Service Fastighet har i sin uppföljning bedömt att åtgärder som tidigare redovisats som planerat underhåll kommer att tolkas som utbyte av komponent och överföras från drift till investering. Detta påverkar resultatet i år positivt med ca 10 miljoner. 3

122 Uppföljning och prognos våren 2016 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Kommunen driver tre verksamhetsområden som är finansierade via avgifter. Det är vatten och avlopp, renhållning och bredband. Normalt ska avgifterna täcka kostnaderna och det ska vara balans över tid. Miljoner Tidigare Prognos 2016 Ackumulerat resultat över/underskott skuld eller fordran på abonnenterna Vatten och avlopp 2,9-1,5 1,4 Renhållning 2-6,5-4,5 Bredband 0,3 0 0,3 Taxejusteringar Nämnden för Teknik har lämnat in ett förslag till ökade avgifter inom Renhållning. Ärendet ska beslutas i Kommunfullmäktige under året. 4

123 Miljoner kronor Uppföljning och prognos våren 2015 INVESTERINGAR OCH EXPLOATERINGAR Utfall/Prognos Budget Kungsbacka har de senaste åren haft en expansiv utbyggnad av lokaler och infrastruktur. Under 2015 var dock investeringsnivån relativt låg främst på grund av ovanligt få pågående investeringsprojekt i egen regi. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur. För 2016 har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Prognosen för helåret 2016 är att vi investerar för 494 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 44 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på förseningar inom infrastrukturprojekt. Under året startar projektering och utbyggnad av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad. I Gällinge pågår utbyggnad av en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet (BoDa). Utbyggnaden planeras vara klar för inflyttning i augusti Inom Tekniks verksamhetsområden pågår under året bland annat utbyggnad av en överföringsledning i Gällinge samt en reservvattenförbindelse mellan Anneberg och Mölndal. Utbyggnad av kommunalt vatten och avloppsnät pågår i bland annat Lerkil, Älvsåker och Onsala. Det pågår även omläggningar av ledningar och arbeten med gator och vägar i området kring Kungsgatan och Varlavägen i centrala Kungsbacka. Stora exploateringsprojekt som pågår under året är Björkris, Kolla Parkstad, Valand och Tölö Ängar II. Under året prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla, Särö Centrum och Tölö Ängar II. 5

124 Uppföljning och prognos våren 2016 MÅLUPPFÖLJNING I uppföljning per april är det för tidigt på året att göra en prognos om hur målen kommer att nås under Vid delårsbokslutet per augusti görs däremot en fullständig prognos. Vi kan nu efter april månads utgång konstatera att kommunens prioriterade mål är omhändertagna av respektive adresserad nämnd. De kommunövergripande prioriterade målen bryts ner på olika sätt hos nämnderna. Vissa nämnder bryter ner målen genom att upprepa den kommungemensamma formuleringen medan en del formulerar mål som i det närmaste är aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla de prioriterade målen. Ett fåtal har inte på ett tydligt sätt brutit ner eller beskrivit hur de arbetar med det prioriterade målet som är adresserat till dem. En del nämnder konkretiserar de prioriterade målen genom att ha resultatmål som visar på de effekter, ofta utifrån ett kundperspektiv, som nämnden vill uppnå för att bidra till det övergripande målet och som är vidare nedbrutet till aktiviteter. Det har visat sig att det främst är det senare sättet som skapar förutsättningar för att styra, planera och följa upp verksamheter på ett effektivt sätt. Det pågår ett utvecklingsarbete så att fler nämnder bryter ner mål på det sättet, i syfte att förbättra styreffekten och måluppfyllelse i kommunen. SYNPUNKTSHANTERINGEN Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Analys Antalet inkomna synpunkter har ökat med 67 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Ökningen hänförs främst till Fritid och Folkhälsa som arbetar mer aktivt och som bland annat lägger in synpunkter som framförs till personal inom organisationen i Kommentaren. Deras synpunkter handlar främst om behov av nya idrottshallar, multisportanläggning, belysta, längre och fler motionsspår med utegym och om simhall. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt för kommunen i samma storleksordning som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter ca 40 procent. Flera av de övriga nämnderna pekar på att verksamhetens natur gör att synpunkter kommer in via andra kanaler än Kommentaren: exempelvis i mötet med invånare på bibliotek, elever i skolor eller genom direktkontakt med klienter i socialtjänsten. Dessa synpunkter registreras för närvarande inte inom ramen för kommunens gemensamma arbete med synpunktshanteringen, utan behandlas olika beroende på respektive förvaltnings arbetsrutiner. Andelen obesvarade synpunkter ligger fortfarande på en hög nivå, 22 procent vilket ändå är en förbättring mot föregående år som präglades av problem efter byte av system då andelen var 36 procent. De flesta nämnder ligger på en hög andel förutom Teknik som förbättrar genomsnittet genom ligga på 10 procent vilket för deras del är en markant förbättring i jämförelse med föregående år. Orsaken till den höga andelen obesvarade synpunkter och till att vi inte har fler synpunkter som borde vara rimligt i en kommun av den här storleksordningen, är troligen att synpunktshanteringen upplevs 6

125 Uppföljning och prognos våren 2015 som okänd och att det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunktshanteringen upplevs av många i organisationen som okänd och det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunkterna behandlas delvis i olika verksamhetssystem. Resultatet är en bitvis fragmenterad helhetsbild där alla processer inte är på plats än och synpunkter faller oftare mellan stolarna än tidigare. Utifrån detta har en översyn av synpunktshanteringen påbörjats. Det är viktigt att arbetet med synpunktshantering bibehålls som en del av vårt förbättringsarbete och att vi svarar på de synpunkter vi får in är en förutsättning för att ha en bra dialog med de invånare som hör av sig. Utvecklingspotential finns även i kommunens arbete med sociala medier och hur inkomna synpunkter tas om hand där. Nämnd Klagomål Beröm Förslag till förbättring Varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Totalt Fritid & Folkhälsa Förskola Grundskola Gymnasie Vuxenutbildning Individ Familjeomsorg & & & Kommunstyrelsen Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Plan & Bygg Service Teknik Äldreomsorgen Totalt Antalet felanmälningar och ställda frågor som inkommit via vår webb kungsbacka.se för perioden januari till och med april för de tre senaste åren framgår av följande tabell. Utifrån den kan vi konstatera ett relativt jämnt flöde. Kommungemensamma felanmälningar och frågor till och med april Inkommit via kungsbacka.se Ställ en fråga Felanmälan

126 Kungsbacka kommun Kungsbacka

127 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Befarat underskott på nämnden för Funktionsstöd KS/2015: Beslut Kommunstyrelsen avvaktar med behandling av förfrågan från nämnden för Funktionsstöd avseende 2015 till behandlingen av kommunens årsredovisning för Kommundirektören får i uppdrag att i samråd med nämnden för Funktionsstöd särskilt analysera köpt verksamhet. Övrig verksamhet ska anpassas till ram. Kommunstyrelsen avvaktar med behandling av förfrågan från nämnden för Funktionsstöd avseende 2016 till dess analys av köpt verksamhet skett och särskild diskussion om nämnden för Funktionsstöds ramtilldelning gjorts i samband med arbetet med kommunbudget Sammanfattning Nämnden för Funktionsstöd har inkommit med en begäran om förstärkt budgetram för 2015 och De begär förstärkning med kronor för 2015 och med ytterligare kronor för Ekonomichefen och budgetcontrollern har tillsammans med ansvarig controller för nämnden för Funktionsstöd gått igenom redovisningen för förvaltningen. Det är främst inom köpt verksamhet som underskottet finns. Kostnaderna för köpt verksamhet påverkas i hög grad av enskilda/enstaka placeringar och kan variera kraftigt. Modellen för ramtilldelning för köpt verksamhet kan vara något trubbig och bör ses över. En analys av orsakerna för 2015 ska presenteras i samband med bokslutet och därefter tar kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ställning till hur detta ska hanteras. För 2016 är det främst köpt verksamhet som bidrar till underskottet. För att förstå hur verksamheten utvecklas och hur ramtilldelningen har skett bör tätare uppföljning ske till kommunstyrelsens förvaltning innan beslut om eventuell ramförstärkning görs. Expedierat/bestyrkt

128 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Vi föreslår att tätare rapporter över den ekonomiska utvecklingen förmedlas till ekonomichefen och att en särskild diskussion om nämnden för Funktionsstöds ramtilldelning görs i samband med arbetet med Kommunbudget Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse, Yrkande Emma Vildstrand (MP) yrkar bifall till nämnden för Funktionsstöds begäran. Fredrik Hansson (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag James Kujansuu (SD) yrkar avslag på nämnden för Funktionsstöds begäran. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner arbetsutskottets förslag bifallet. Omröstning begärs. Ordförande meddelar att arbetsutskottets förslag är huvudförslag. Omröstningsproposition Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. a) Proposition ställs på Emma Vildstrands (MP) yrkande och James Kujansuus (SD) yrkande för att utse motförslag till huvudförslaget. b) Proposition ställs på arbetsutskottets förslag och på det yrkande som kommunstyrelsen utser till motförslag. Ja bifall till arbetsutskottets förslag Nej bifall till det yrkande som kommunstyrelsen utser till motförslag Ordföranden ställer proposition enligt a) på Emma Vildstrands (MP) yrkande och James Kujansuus (SD) yrkande och finner att Emma Vildstrands (MP) yrkande utsetts till motförslag. Omröstning begärs. Omröstningsproposition om motförslag Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Expedierat/bestyrkt

129 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ja - bifall till Emma Vildstrands (MP) yrkande Nej - bifall till James Kujansuus (SD) yrkande Omröstningsresultat om motförslag Med 2 ja-röster mot 1 nej-röst utser kommunstyrelsen Emma Vildstrands (MP) yrkande som motförslag till arbetsutskottets förslag. Tolv ledamöter avstår från att rösta. Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Hans Forsberg (M) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Anders Ekström (M) Kalle Sundvall (M) Franklin Eck (M) Peter Söderberg (M) Fredrik Hansson (C) Heinrich Kaufmann (C) Ulrika Landergren (L) Eva Borg (S) Johan Tolinsson (S) James Kujansuu (SD) Emma Vildstrand (MP) Agneta Ernegård (KB) Summa x x x x x x x x x x x x x x x Omröstningsproposition fortsättning Ordföranden ställer proposition enligt omröstningsproposition b). Omröstningsresultat i huvudomröstningen Med 13 ja-röster mot 1 nej-röst så har kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. 1 ledamot avstår från att rösta. Expedierat/bestyrkt

130 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Hans Forsberg (M) x Lisa Andersson (M) x Thure Sandén (M) x Anders Ekström (M) x Kalle Sundvall (M) x Franklin Eck (M) x Peter Söderberg (M) x Fredrik Hansson (C) x Heinrich Kaufmann (C) x Ulrika Landergren (L) x Eva Borg (S) x Johan Tolinsson (S) x James Kujansuu (SD) x Emma Vildstrand (MP) X Agneta Ernegård (KB) x Summa Beslutet skickas till Nämnden för Funktionsstöd Expedierat/bestyrkt

131 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:289 Utredning av uthyrning och försäljning av lokaler till enskilda Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att i de fall en friskola vill hyra eller förvärva lokaler så är principen att kommunen inte hyr ut eller säljer strategiska lokaler då dessa är en väsentlig resurs för att kunna genomföra sitt uppdrag. Kommunstyrelsen noterar utredningen Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt överlåtelse av kommunal verksamhet, , till protokollet och uttalar att utredningen ska användas som vägledning vid bedömning av hur uthyrning och försäljning ska gå till. Kommunstyrelsen reviderar tillämpningsanvisningarna till policyn för konkurrensprövning, enligt skrivelse ; Förslag till revidering av Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har fått i uppdrag, KS , att utreda frågor om uthyrning av lokaler för friskoleverksamheter. Det främsta frågeställningarna är; 1. Möjlighet att hyra ut endast lokaler. 2. Möjlighet att hyra ut lokaler tillsammans med eller överlåtelse av inventarier, personal och övrig verksamhet. Uppdraget har kompletterats med frågeställning om vad intraprenad innebär. I uppdraget ligger fokus på laglighet, kommunalt ändamål, likabehandling och konkurrenspåverkan. För uppdraget har Ernst & Young AB anlitats som haft stöd av Advokatfirman Lindahl KB. Utredningens svar på uppdragets frågeställning är uppdelad i uthyrning av lokaler, försäljning av fastigheter och överlåtelse av verksamhet. Uthyrning av lokaler Om kommunen har lokaler som inte behövs för egen verksamhet finns i princip inget som hindrar att kommunen hyr ut dem till extern part. En förutsättning är dock att uthyrningen sker på marknadsmässiga grunder. Riktlinjer för att uthyrning av lokaler till extern part sker enligt marknadsmässiga grunder finns i befintliga Riktlinjer för internhyra av lokaler daterade utifrån Lokalpolicyn som beslutats av kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Neck Controller /Telefon / marcus.neck@kungsbacka.se 1 (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

132 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Försäljning av fastighet Försäljning av kommunens fastigheter ska ske till marknadsmässiga villkor. Kommunens överlåtelse av fastigheter bör därför ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande där företag på marknaden får lika förutsättningar att lämna anbud. Alternativt kan kommunen anlita en oberoende part för att värdera fastigheten i fråga. För att säkerställa att kommunens fastigheter försäljs utifrån marknadsmässiga grunder bör detta beslut tillsammans med Ernst & Young AB s utredning läggas till kommunens styrdokument som vägledning till förvaltningarnas agerande vid sådana tillfällen. Överlåtelse av verksamhet Om personal, inventarier och andra värden ska överlåtas eller säljas (exempelvis som en enskild affär eller i samband med uthyrning av lokal) är det enligt gällande svensk rätt att betrakta som överlåtelse av verksamhet. Vid överlåtelse av verksamhet finns en rad juridiska aspekter att ta hänsyn till enligt Ernst & Young AB s utredning. En viktig aspekt är att priset för en sådan överlåtelse ska ske utifrån marknadsmässiga grunder. Kommunen ska vid en prissättning ta hänsyn till samtliga värden i den verksamhet som överlåts exempelvis kundstock och varumärke etc. En överlåtelse av en kommunal verksamhet kan ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande eller genom försäljning till viss aktör efter det att kommunen gjort en oberoende värdering av verksamhetens värde. Ett offentligt anbudsförfarande innebär att flera aktörer har möjlighet att lämna anbud på verksamheten. Att enbart rikta ett erbjudande till en enskild aktör utifrån en oberoende parts värdering kan innebära en större risk för att en annan aktör ifrågasätter värdet av verksamheten. Detta bör beaktas vid val av tillvägagångssätt. Marknadsmässiga avtalsvillkor är en förutsättning för att en överlåtelse av en kommunal verksamhet inte ska utgöra ett otillåtet stöd till enskild i strid mot kommunallagen eller EU:s statsstödsregler. Innan kommunen överlåter en kommunal verksamhet till en extern part bör det utredas om det rör sig om en för kommunen obligatorisk eller frivillig verksamhet. Det avgör vilket ansvar kommunen har för den överlåtna verksamheten. Vid överlåtelse av grundskoleverksamhet till en friskola i egen regi, så kallad bidragsfinansierad enskild verksamhet, övergår även kommunens huvudmannaskap till friskolan. Det är inte möjligt för en kommun att ha kvar huvudmannaskapet och anlita en extern utförare i entreprenadform. Det finns även arbetsrättsliga aspekter att ta hänsyn till vid en verksamhetsöverlåtelse. Utifrån utredningen bör konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar uppdateras med aspekten för hur skolverksamhet kan utmanas enligt utmanarrätten i konkurrenspolicyn. Vidare bör det framgå i Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar att extern utförare av kommunal service får ombesörja sina egna lokalbehov. Intraprenad Maleviksskolans ledning har utryckt att de vill återgå till någon form av intern friskola, kommunal självstyrande skola (KSS) som de varit tidigare, tillsammans med Frillesås och Åsa Gård. Sådan intern

133 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) friskola i kommunal regi kallas allmänt för intraprenad. Kungsbackas skolor frångick denna form av självstyrande kommunal skola 1 maj 2014 efter bedömning om att det inte var förenligt med kommunens reglemente då respektive KSS-skola löd direkt under Nämnden för förskola och grundskola och inte leddes av en förvaltningschef. En intraprenad har en högre grad av självbestämmande jämfört med traditionell kommunal skolverksamhet eftersom intraprenaden utgör en separat ekonomisk enhet som vanligtvis kan överföra överskott eller underskott från ett år till ett annat. Graden av självbestämmande, ansvar och befogenheter regleras via verksamhetskontrakt mellan den offentliga organisationen som huvudman för verksamheten och de aktörer som utför intraprenadverksamheten. Intraprenad eller Kommunalt självstyrande skola, kan ses i förhållande till att alla skolor i kommunen tillhör en gemensam organisation med gemensamma värderingar, ledning och utveckling för att ge en kommunal skola utifrån elevernas och kommuninvånarnas behov enligt den politiska intentionen. Kommunfullmäktige har tagit ställning i frågan om Kommunalt självstyrande skolor, främst genom beslut KF i svar på en motion. Motionen anses besvarad med hänvisning till nämnden för Förskola & Grundskolas beslut , 80, om ny organisation, som berör motionens yrkande om KSS. Motionen remitterades till nämnden för Förskola & Grundskola för yttrande. Efter återremiss , 89, i syfte att koordinera nämndens yttrande med resultatet av en då pågående utredning lämnade nämnden för Förskola & Grundskola sitt remissvar till kommunstyrelsen , 5. Nämnden hänvisade till de direktiv som utfärdats i samband med nämndens beslut om avveckling av KSS-skolorna , 80. Förvaltningschefen ska enligt detta beslut vidta åtgärder för att säkerställa ett ökat handlingsutrymme för förskolechefer och rektorer, och försöket med kommunalt självstyrande skolor utgör ett exempel på ett sådant initiativ. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ernst & Young AB s utredning Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt överlåtelse av verksamhet daterad Skrivelse Kommunstyrelsen , 96 Skrivelse, med uppdragsbeskrivning Beslutet skickas till FG, GV

134 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

135 Skrivelse Förslag till revidering av Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar Utdrag från Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar: Förslag till ny text är markerad med grönt. Inledning sidan 1 All verksamhet får utmanas, med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner, verksamhet som drivs enligt kundvalsmodellen, det som enligt lag eller förordning inte kan läggas ut på entreprenad och det som kommunen beslutat inte får konkurrensutsättas. Om den ansvariga nämnden fattar beslut om att anta utmaningen inleds upphandling enligt LOU. Exempel på verksamhet som inte får läggas ut på entreprenad är grundskole och gymnasieverksamhet enligt entreprenadbestämmelserna i 23 kap. 1 skollagen. En utförsäljning av grundskola eller gymnasieskola för övergång till friskola ska beslutas av kommunfullmäktige och ske efter öppet anbudsförfarande. Kommunen välkomnar i övrigt etablering av friskolor med eget huvudmannaskap och där lokalbehovet ombesörjs av den externa aktören. Sidan 7 tillämpningsanvisningarna 3 Utmaningsrätt i Kungsbacka Stycke 2: All verksamhet får utmanas, med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner, verksamhet som drivs enligt kundvalsmodellen, det som enligt lag eller förordning inte kan läggas ut på entreprenad och det som kommunen beslutat inte får konkurrensutsättas. Verksamhet som inte får läggas ut på entreprenad är bland annat grundskole och gymnasieverksamhet. En utförsäljning av grundskola eller gymnasieskola för övergång till friskola ska beslutas av kommunfullmäktige och ske efter öppet anbudsförfarande. Kommunen välkomnar i övrigt etablering av friskolor med eget huvudmannaskap och där lokalbehovet ombesörjs av den externa aktören.

136 Kungsbacka kommun Uthyrning av lokal, överlåtelse av fastighet samt överlåtelse av kommunal verksamhet

137 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte med uppdraget Genomförande Avgränsning Uthyrning av lokaler Frågeställningar Sammanfattande svar Utveckling av svaret Försäljning av fastighet Frågeställningar Sammanfattande svar Utveckling av svaret Överlåtelse av kommunal verksamhet i egen regi till extern part Frågeställningar Sammanfattande svar Utveckling av svaret Kommunens konkurrenspolicy Frågeställningar Sammanfattande svar och rekommendationer Om kommunens konkurrenspolicy

138 1. Sammanfattning EY har fått i uppdrag från Kungsbacka kommun att utreda hur uthyrning, försäljning av fastigheter och överlåtelse av verksamhet kan genomföras. Utredningen har inriktats på vilka aspekter kommunen behöver beakta vid extern uthyrning och hyressättning, försäljning av fastigheter samt överlåtelse av verksamhet. Utredningen belyser också om kommunens konkurrenspolicy behöver kompletteras med aspekten om uthyrning av lokaler och överlåtelse av verksamhet. Nedan sammanfattas utredningen. Uthyrning av kommunens lokaler till näringslivet ska ske till marknadsvärde och på marknadsmässiga villkor. Både hyran och övriga hyresvillkor ska således vara marknadsmässiga. För att säkerställa att uthyrningen sker till marknadsmässiga villkor kan kommunen anlita en oberoende part som kan redovisa vad som utgör marknadsmässig hyra för lokaler av den typ som lokalen avser. Om och när det är aktuellt att rikta erbjudandet till flera aktörer kan marknadsmässig hyra också säkerställas genom att kommunen utannonserar sitt intresse att hyra ut lokalen och ger marknadens aktörer lika möjligheter att lämna anbud på hyresavtalet. Försäljning av kommunens fastigheter ska ske till marknadsmässiga villkor. Kommunens överlåtelse av fastigheter bör därför ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande där företag på marknaden får lika förutsättningar att lämna anbud. Alternativt kan kommunen anlita en oberoende part för att värdera fastigheten i fråga. Innan kommunen överlåter en kommunal verksamhet till en extern part bör kommunen utreda om det rör sig om en för kommunen obligatorisk eller frivillig verksamhet. Detta avgör vilket ansvar kommunen har för den överlåtna verksamheten. Även arbetsrättslig lagstiftning behöver beaktas vid överlåtelse. Kommunen ska vid en prissättning ta hänsyn till samtliga värden i den verksamhet som överlåts. En överlåtelse av en kommunal verksamhet kan ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande eller genom försäljning till viss aktör efter det att kommunen gjort en oberoende värdering av verksamhetens värde. Det finns rekommendationer från t.ex. Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att både använda sig av ett offentligt anbudsförfarande och göra en oberoende värdering av verksamheten för att säkerställa att verksamheten överlåts till marknadsvärde. I Kungsbacka kommuns konkurrenspolicy och dess tillämpningsanvisningar finns inga regler för generell uthyrning av lokaler eller försäljning av fastigheter till externa aktörer. Tillämpningsanvisningarna till konkurrenspolicyn berör frågan om överlåtelse av verksamheten genom att det framgår hur en konkurrensutsättning ska genomföras. Utifrån utredningen lämnas följande rekommendationer till kommunen: Upprätta riktlinjer och rutiner för uthyrning av lokaler till näringslivet. Upprätta riktlinjer och rutiner för försäljning av kommunens fastigheter. Tydliggöra tillämpningsanvisningarna till kommunens konkurrenspolicy med aspekten om överlåtelsen av verksamheten är obligatorisk eller frivillig. 2

139 2. Inledning 2.1 Bakgrund Kungsbacka kommun har i samband med att en extern aktör ansökt om att få bedriva fristående skolverksamhet fått en fråga från den externa aktören om att ta över den kommunala skolverksamheten och om att hyra lokal eller förvärva den fastighet där det idag bedrivs kommunal skolverksamhet. Kommunen saknar i dagsläget riktlinjer för uthyrning och överlåtelse av lokaler och fastigheter samt för överlåtelse av kommunal verksamhet. 2.2 Syfte med uppdraget Uppdraget syftar till att svara på nedanstående tre huvudfrågor och underliggande frågeställningar. Hur kan uthyrning, försäljning av lokaler och överlåtelse av verksamhet genomföras? Uthyrning av lokaler Vad gäller för kommunen vid uthyrning av lokaler? Vad finns det för vägledning och slutsatser från rättsfall och utredningar som berör uthyrning av lokaler? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas vid uthyrning? Vad ska beaktats vid hyressättning? Försäljning av fastighet Vad gäller för kommunen vid försäljning av fastighet? Vad finns det för vägledning och slutsatser från rättsfall och utredningar som berör försäljning av fastigheter? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas? Hur ska värdering vid en försäljning ske? Överlåtelse av kommunal verksamhet i egen regi till extern part Vad gäller för kommunen vid överlåtelse av kommunal verksamhet? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas? Hur ska en prissättning ske när kommunen överlåter en verksamhet, beaktat överlåtelse av till exempel varumärke, personal/kompetens, elev/kundunderlag? 3

140 Finns det andra aspekter att beakta vid överlåtelse såsom, garantier och möjlighet att återta verksamhet och finansiella krav på den förvärvade parten? Behöver Kungsbackas konkurrenspolicy kompletteras med aspekten om uthyrning av lokaler för skolverksamhet eller annan specifik verksamhet? Behöver Kungsbackas konkurrenspolicy kompletteras med aspekten om överlåtelse av verksamhet för skola eller annan specifik verksamhet? 2.3 Genomförande Uppdraget har genomförts genom att frågeställningarna analyserats utifrån kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter, tidigare rättsfall och bedömning av kommunens konkurrenspolicy. 2.4 Avgränsning Frågeställningarna om huruvida Kungsbacka kommuns konkurrenspolicy behöver uppdateras har avgränsats enligt frågorna. En fullständig genomgång av denna har således inte genomförts. 4

141 3. Uthyrning av lokaler 3.1 Frågeställningar Vad gäller för kommunen vid uthyrning av lokaler? Vad finns det för vägledning och slutsatser från rättsfall och utredningar som berör uthyrning av lokaler? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas vid uthyrning? Vad ska beaktats vid hyressättning? 3.2 Sammanfattande svar Kommunen får vid uthyrning av lokaler inte tillämpa hyresvillkor som strider mot kommunallagen (1991:400), lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter eller EU:s statsstödsregler. Sammanfattningsvis innebär det att uthyrningen ska ske till marknadsvärde och på marknadsmässiga villkor, dvs. att såväl hyran som övriga hyresvillkor ska vara marknadsmässiga. Förutsättningar för detta regleras närmare i lagen om vissa kommunala befogenheter. Normalt finns det en marknad för lokaler som kan användas som grund för att bestämma hyran och övriga hyresvillkor. För att säkerställa att uthyrningen sker till marknadsmässiga villkor kan kommunen anlita en oberoende part som kan redovisa vad som utgör marknadsmässig hyra för lokaler av den typ som lokalen avser. Om och när det är aktuellt att rikta erbjudandet till flera aktörer kan marknadsmässig hyra också säkerställas genom att kommunen utannonserar sitt intresse att hyra ut lokalen och ger marknadens aktörer lika möjligheter att lämna anbud på hyresavtalet. 3.3 Utveckling av svaret Lagen om vissa kommunala befogenheter Kommunen får (har kompetens att) under vissa förutsättningar tillhandahålla lokaler till näringslivet. Detta regleras i lagen om vissa kommunala befogenheter. Lagen utgör en specialreglering i förhållande till kommunallagen och ska därför tillämpas framför kommunallagens regler när det gäller uthyrning av lokaler till företag. Kommunen kan hyra ut lokaler till företag om det sker till en marknadsmässig hyra enligt lagen om kommunala befogenheter. 5

142 Uthyrning av lokaler till företagskollektivet i allmänhet Av 3 kap. 6 första stycket lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att kommunen får hyra ut lokaler i kommunen under förutsättning att uthyrning vänder sig till företagaskollektivet i allmänhet. 1 Sådan uthyrning får ske för att tillgodose små företags behov av lokaler i kommunen. Vad som avses med små företag ska enligt förarbetena till lagen avgöras i varje enskilt fall. I förarbetena anges samtidigt att EU-kommissionens rekommendation (2003/361/EG) den 6 maj 2003 och bilaga 1 till kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 om definitionen av mikroföretag och små och medelstora företag kan tjäna som vägledning. Enligt denna rekommendation avses med sådana fristående företag och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag har färre än 50 anställda och har en omsättning eller en balansomslutning som motsvarar högst tio miljoner euro per år. Under förutsättning att uthyrning sker till ett företag som kan definieras som ett sådant mindre företag får lokaluthyrning ske enligt den här aktuella bestämmelsen Uthyrning av lokaler i syfte att tillgodose enskilda företags behov Av 3 kap. 6 andra stycket lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att kommunen får hyra ut lokaler i kommunen för att tillgodose enskilda företags behov. 2 Uthyrning för enskilda företags behov ger kommunen en möjlighet att hyra ut lokaler till såväl mindre som större företag. Uthyrningen får inte medföra att kommunen specialanpassar lokalen för det enskilda företaget. Uthyrning för enskilda företags behov får endast ske om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl innebär enligt förarbetena till lagen om vissa kommunala befogenheter att det enskilda företaget inte självt har möjlighet att göra investeringen samt att inte någon annan privat investerare är beredd att göra det. Det ska dessutom finnas särskilda omständigheter i det specifika fallet. Exempel på sådana särskilda omständigheter är att kommunen är stödområde enligt förordningen om stödområden för vissa regionala företagsstöd eller kommunala investeringar i teknikparker. 3 Det framgår inte av förarbetena till lagen om kommunala befogenheter vad som ska anses utgöra särskilda omständigheter i det specifika fallet. Regeringen har dock uttalat att tillhandahållandet av lokaler till enskilda större eller mindre företag är sådant 1 Se prop. 2008/09:21 s och s Se prop. 2008/09:21 s. 57 och s Se prop. 2008/09: 21 s

143 stöd som enligt 2 kap. 8 kommunallagen bara får lämnas om synnerliga skäl föreligger. 4 Det är således endast i undantagsfall som sådana kommunala stödinsatser är godkända enligt kommunallagen. Som regel är det inte en kommuns uppgift att tillgodose näringslivets behov av lokaler. Det finns dock vissa möjligheter för en kommun att skapa förutsättningar för företagsamhet. Att tillhandahålla lokaler till företag kan under vissa omständigheter stimulera det lokala näringslivet. Sådana åtgärder bör dock endast vidtas om särskilda skäl föreligger. 5 Se även Kammarrätten i Sundsvalls mål Marknadsmässig hyra 6 Av 1 kap. 3 lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att kommunen ska agera på affärsmässig grund i samtliga fall när den hyr ut lokaler till näringslivet. Kravet på affärsmässighet innebär att kommunen ska ta ut en hyra som motsvarar vad en privat aktör skulle ha tagit ut, dvs. marknadsmässig hyra. 7 De villkor som gäller för det privata näringslivets affärsdrivande verksamhet, ska enligt förarbetena till lagen, vara vägledande. Det gäller såväl vid uthyrning till små företag som till större företag. En kommun som avser att tillhandahålla en lokal för uthyrning måste därför göra en grundlig ekonomisk analys och kalkyl. Av den ekonomiska analysen ska det framgå att det är möjligt att täcka både de fasta och de rörliga kostnaderna för fastighetsförvaltning. Hyresgästen ska inte vara beroende av stöd eller någon form av subventionering för att kunna betala en marknadsmässig hyra. Se nedan om möjligheten att säkerställa att hyran är marknadsmässig i avsnitt Kravet på affärsmässighet behöver inte innebära en strävan efter kortsiktig vinstmaximering men utgångspunkten bör vara en strävan efter i vart fall långsiktig vinst Statsstöd Av artikel 107 i EUF-fördraget följer att stat, kommun och landsting inte får ge stöd som gynnar vissa företag om stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Reglerna om statsstöd ingår i de EU-rättsliga konkurrensreglerna. 4 Se prop. 2008/09:21 s Lindquist 2011, Kommunala befogenheter, s Se prop. 2008/09:21 s och Bestämmelsen har införts i syfte att undvika att kommunens lokaluthyrning konkurrerar ut privata aktörer på lokalhyresmarknaden. Om kommunen skulle följa den grundläggande principen i kommunallagen om självkostnad skulle det få till följd att kommunen skulle ta ut hyror som väsentligt understiger de som privata aktörer måste ta ut. Det skulle kunna förhindra privata aktörer att konkurrera prismässigt med de lokaler som kommunen tillhandahåller. En sådan negativ utveckling avser bestämmelsen om affärsmässighet att motverka. 7

144 Med statsstöd avses inte enbart rena penningöverföringar utan även t.ex. uthyrning av lokaler i en fastighet till ett pris som understiger marknadsvärdet Övervakning Det är EU-kommissionen i samarbete med medlemsländerna som övervakar att reglerna om statsstöd efterlevs. Kommissionen har möjlighet att inleda granskningsförfaranden mot misstänkta otillåtna statsstöd av eget initiativ eller efter att ha fått in en anmälan om detta. Efter att berörda parter har hörts kan kommissionen besluta om att det aktuella stödet ska upphävas eller ändras inom en av kommissionen fastställd tidsfrist. Om EU-kommissionen finner att ett av kommunen ingått lokalhyresavtal utgör ett otillåtet statsstöd ska det företag som har hyrt lokalen till underpris av kommunen betala mellanskillnaden mellan den betalda hyra och vad som utgör marknadsmässig hyra till kommunen samt ränta på det återbetalda beloppet. Kommunen är skyldig att återkräva denna betalning av företaget. 8 Kommunen kan under vissa förutsättningar bli skyldig att betala skadestånd till en aktör på marknaden som har lidit skada av att stöd har utbetalats till en konkurrent Lokaluthyrning kan utgöra otillåtet statsstöd En lokaluthyrning kan vara en åtgärd som utgör ett otillåtet statsstöd i EU-rättslig mening. Ett otillåtet statsstöd föreligger om följande kriterier är uppfyllda: Om stödet ges med hjälp av statliga medel. Om åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. Om åtgärden är selektiv så att det gynnar vissa eller ett visst företag. Om åtgärden påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Med statliga medel avses inte enbart direkta överföringar av offentliga medel utan även exempelvis avståenden från krav. Exempel på åtgärder som ansetts som stöd är direkta bidrag, räntesubventioner, försäljning, uthyrning eller köp till särskilt förmånliga villkor och skattelättnader. 9 För att stödet ska gynna vissa eller ett visst företag krävs att åtgärden innebär en ekonomisk fördel för mottagaren och att åtgärden är selektiv. När det gäller frågan om en åtgärd innebär en ekonomisk fördel har EU-domstolen slagit fast att en bedömning ska göras av om det mottagande företaget genom åt- 8 Se artikel 14.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EGfördraget förordning (artikel 93 i EG-fördraget är numera artikel 108 i EUF-fördraget). 9 SOU 2011:69 s. 77f. 8

145 gärden fått ekonomiska fördelar som företaget inte skulle ha erhållit under normala marknadsvillkor. 10 För att åtgärden ska vara selektiv ska den gynna vissa företag eller ett visst företag. En statlig åtgärd som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet kan därmed inte utgöra statligt stöd eftersom åtgärden inte är selektiv. 11 Bedömningen av om en åtgärd snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen ska göras tillsammans med bedömningen av om en åtgärd har påverkan på handeln mellan medlemsstaterna. De båda kriterierna ska alltså i praktiken bedömas som ett kriterium. 12 Uppfylls dessa kriterier kan en åtgärd utgöra sådant stöd som har en så kallad samhandelspåverkan, dvs. en åtgärd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på EU:s marknad. Uthyrningen ska då förhandsanmälas till den svenska regeringen genom Näringsdepartementets enhet för konkurrens, statsstöd och samvillkor Undantag Om ett stöd understiger tröskelvärdet om euro, cirka kronor, under en period om tre beskattningsår anses stödet inte ha någon samhandelspåverkan. Ett sådant begränsat ekonomiskt stöd är därför undantaget enligt ett s.k. gruppundantag som EU-kommissionen har beslutat om vad gäller stöd av mindre betydelse och behöver inte förhandsanmälas till kommissionen. 13 Det är inte heller ett stöd om kommunen vid uthyrningen av lokaler tillämpar något av de förfaranden som är angivna i EU-kommissionens meddelande (97/C209/03) om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av fastigheter (se beskrivning i avsnitt 4.3.2). Kommunen behöver i de fallen inte heller göra någon föranmälan till kommissionen. Hyran ska då anses vara marknadsmässig och det är inte fråga om något stöd. 10 Se mål C-39/94, SFEI m.fl., och mål C-399/08 P, kommissionen mot Deutsche Post, p Se mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke, p Se mål 730/79, Philip Morris Holland mot Kommissionen. 13 Se Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse. 9

146 4. Försäljning av fastighet 4.1 Frågeställningar Vad gäller för kommunen vid försäljning av fastighet? Vad finns det för vägledning och slutsatser från rättsfall och utredningar som berör försäljning av fastigheter? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas? Hur ska värdering vid en försäljning ske? Lokal/byggnad, inventarier, annan utrustning? 4.2 Sammanfattande svar Kommunen bör säkerställa att kommunens överlåtelse av fastigheter sker till marknadsmässiga villkor enligt EU:s statsstödsregler samt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning och förbudet mot stöd till enskild. Kommunens överlåtelse av fastigheter bör därför ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande där företag på marknaden får lika förutsättningar att lämna anbud. Alternativt kan kommunen anlita en oberoende part för att värdera fastigheten i fråga. 4.3 Utveckling av svaret Kommunallagen Vid kommunens överlåtelse av en fastighet gäller ett principiellt krav på marknadsmässig prissättning utifrån kravet på god ekonomisk hushållning i 8 kap. 1 kommunallagen. 14 Även de immaterialrättsliga värdena hos den aktuella fastigheten ska ske enligt marknadsmässig prissättning. 15 Kravet på god ekonomisk hushållning samt förbudet mot gynnande av enskild i 2 kap. 8 andra stycket kommunallagen medför att kommunen måste tillämpa en marknadsmässig prissättning och marknadsenliga villkor samt anta det ekonomiskt mest förmånliga anbudet. Det innebär att kommunen vid försäljning av fastigheter inte kan beakta t.ex. personalpolitisk hänsyn genom att gynna tidigare medarbetare i kommunen. Kommunen säkerställer en marknadsmässig överlåtelse genom att konkurrensutsätta det överlåtna på marknaden genom ett offentligt anbudsförfa- 14 Se prop. 1993/94:188, sid Se Kommunallagen, Kommentarer och praxis, sid , Sveriges Kommuner och Landsting,

147 rande eller genom att värdera det överlåtna genom en oberoende part. Det kan göras enligt EU-kommissionens meddelande som redovisas nedan i avsnitt Statsstöd Redogörelsen av EU:s statsstödsregler i avsnitt ovan gäller även vid kommunens försäljning av fastigheter. I EU-kommissionens ovan redovisade meddelande (97/C209/03) av den 10 juli 1997 framgår att kommunen genom att konkurrensutsätta överlåtelsen eller värdera den överlåtna egendomen kan säkerställa att överlåtelsen sker till marknadsmässigt värde och inte utgör ett stöd till enskild. 16 Om kommunen med tillämpning av nämnda meddelande överlåter ett lokalhyresavtal eller en fastighet efter att ha genomfört ett öppet och villkorslöst anbudsförfarande, t.ex. av auktionstyp, och efter att ha antagit det bästa anbudet, så sker det per definition till marknadspris och innefattar följaktligen inte statsstöd. Om kommunen inte har möjlighet att använda sig av ett sådant anbudsförfarande bör kommunen anlita en värderingsman för att göra en oberoende värdering innan kommunen fastställer marknadsvärdet på det överlåtna. Genom värderingen fastställs marknadsvärdet på grundval av som EU-kommissionen beskriver det allmänt accepterade marknadsindikatorer och värderingsstandarder. Om kommunen överlåter en fastighet för samma eller ett högre belopp än vad den har värderats till är det inte fråga om ett stöd och därmed inte heller ett otillåtet statsstöd. 16 Se SKL-cirkulär 2007:8 om tillämpningen av EG-rättens statsstödsregler vid kommuners och landstings försäljning och köp av fastigheter. 11

148 5. Överlåtelse av kommunal verksamhet i egen regi till extern part 5.1 Frågeställningar Vad gäller för kommunen vid överlåtelse av kommunal verksamhet? Vilka kommunalrättsliga och andra juridiska aspekter behöver beaktas? Hur ska en prissättning ske när kommunen överlåter en verksamhet, beaktat överlåtelse av varumärke, personal/kompetens, elev/kundunderlag? Finns det andra aspekter att beakta vid överlåtelse såsom, garantier och möjlighet att återta verksamhet och finansiella krav på den förvärvade parten? 5.2 Sammanfattande svar Innan kommunen överlåter en kommunal verksamhet till en extern part bör kommunen utreda om det rör sig om en för kommunen obligatorisk eller frivillig verksamhet. Detta avgör vilket ansvar kommunen har för den överlåtna verksamheten. För obligatorisk verksamhet har kommunen kvar sitt huvudmannaansvar även om verksamheten överlåts till en extern part. Vad som följer av huvudmannaansvaret för obligatorisk verksamhet är reglerat i respektive speciallag. För skolverksamhet innebär huvudmannaansvaret bland annat att det är kommunen som är ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och att nationella kvalitetsmål uppnås. Undantag gäller för bidragsfinansierad enskild verksamhet, exempelvis fristående skolor där den externe parten i stället är huvudman. Vidare är kommunen huvudman för frivillig verksamhet, t.ex. daglig förskoleverksamhet, som kommunen bedriver genom kommunal entreprenad eller intraprenad. Kommunen är huvudman även om kommunen uppdrar åt extern part att utföra verksamheten på kommunens uppdrag. 17 Om en kommun helt skulle upphöra att bedriva en verksamhet och inte sluter avtal med en privat utförare om att mot ersättning i någon form utföra uppgiften föreligger däremot inte något kommunalt huvudmannaskap. I en sådan situation är det i stället fråga om en renodlad privatisering och verksamheten är inte längre en kommunal angelägenhet. Kommunen har då avsagt sig huvudmannaskapet genom att verksamheten privatiserats Se prop. 2013/14:118 s Se prop. 2013/14:118 s

149 En överlåtelse av en kommunal verksamhet kan ske efter genomförande av ett offentligt anbudsförfarande eller genom försäljning till viss aktör efter det att kommunen gjort en oberoende värdering av verksamhetens värde. Ett offentlig anbudsförfarande innebär att flera aktörer har möjlighet att lämna anbud på verksamheten. Att enbart rikta ett erbjudande till en enskild aktör utifrån en oberoende parts värdering kan innebära en större risk för att en annan aktör ifrågasätter värdet av verksamheten. Detta bör beaktas vid val av tillvägagångssätt. Det finns också rekommendationer från t.ex. Statskontoret och SKL om att både använda sig av ett offentligt anbudsförfarande och göra en oberoende värdering av verksamheten för att säkerställa att verksamheten överlåts till marknadsvärde. Kommunen ska vid en prissättning ta hänsyn till samtliga värden i den verksamhet som överlåts. En extern värdering vid verksamhetsöverlåtelse sker normalt utifrån någon form av kassaflödesanalys där materiella och immateriella tillgångar, personal, kundunderlag m.m. ingår i värderingsmodellen. Marknadsmässiga avtalsvillkor är en förutsättning för att en överlåtelse av en kommunal verksamhet inte ska utgöra ett otillåtet stöd till enskild i strid mot kommunallagen eller EU:s statsstödsregler. Då en överlåtelse av en kommunal verksamhet kan utgöra en verksamhetsövergång enligt arbetsrättslig lagstiftning är det också viktigt att beakta att överlåtelsen kan få arbetsrättsliga effekter för såväl kommunen som för förvärvaren. En sådan fråga är om de anställda har rätt att följa med verksamheten till förvärvaren, med bibehållna anställningsvillkor, eller inte. 5.3 Utveckling av svaret Kommunallagen Obligatoriska och frivilliga verksamheter Kommunen får inte överlåta en kommunal verksamhet till ett privaträttsligt subjekt om det i lag är föreskrivet att ett visst kommunalt organ ska handha den aktuella verksamheten. Vidare får kommunen enbart överlåta förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning om det finns lagstöd för det. 19 Kommunens verksamhet kan delas upp i obligatoriska och frivilliga verksamheter: 20 Exempel på obligatoriska verksamheter Förskoleverksamhet och fritidshem Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Exempel på frivilliga verksamheter Öppen förskola Fritidsverksamhet 19 Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s. 57 f ( kl. 09:16). 13

150 Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare och samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Byggande av bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med region/landsting) Bostadsförsörjning Under förutsättning att kommunen inte är skyldig bedriva en verksamhet enligt första stycket i detta avsnitt kan kommunen överlåta såväl obligatoriska som frivilliga verksamheter till en privat huvudman, 3 kap. 16 kommunallagen. 21 Vid en överlåtelse av en obligatorisk verksamhet kvarstår det kommunala huvudmannaskapet och ansvaret även om den privata aktören rent praktiskt utför verksamheten Ansvar och kontroll vid överlåtelse Av 3 kap. 19 kommunallagen följer att när vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare 23 ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Det framgår även av 6 kap. 7 kommunallagen att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten även vad gäller överlåtna verksamheter enligt 3 kap. 16 kommunallagen. 24 Den sistnämnda regeln har karaktären av en generalklausul som ger utrymme att bedöma behovet av insyn och kontroll efter verksamhetens art, avvägningar mellan allmänintresse 21 Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s Se Bohlin, Kommunalrättens grunder, 2007 s Definition av privat utförare återfinns i 3 kap. 18 c kommunallagen. 24 Se exempelvis Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90), sidorna 292 och

151 och enskilt intresse och omständigheterna i övrigt. 25 Bestämmelsen är tillämplig för såväl frivilliga som för obligatoriska verksamheter. 26 Huvudmannaskap och verksamhetsansvar för överlåtna obligatoriska verksamheter regleras i respektive speciallag tillsammans med huvudmannens ansvar. Huvudmannens ansvar regleras inte i kommunallagen. 27 Huvudmannaskap och verksamhetsansvar för överlåtna frivilliga verksamheter är därför till skillnad från obligatoriska verksamheter inte reglerat i lag Andra aspekter att beakta vid överlåtelse såsom garantier, krav och sanktioner Kommunens möjligheter att använda sig av påtryckningsmedel mot den privata utföraren är inte reglerade i lag, oavsett om verksamheten är obligatorisk eller frivillig. Möjligheter att besluta om vite, häva avtal eller andra sanktioner behöver därför regleras i avtalet mellan parterna. 28 För både obligatorisk och frivillig verksamhet står det kommunen fritt att välja att exempelvis återta verksamhet då krav inte uppfylls av den privata utföraren. Kommunen kan genom särskilda villkor i överlåtelseavtalet skapa garantier för att de allmänna reglerna för offentlig förvaltning i 1 kap. 9 regeringsformen beaktas av den privata utföraren. Avtalet kan även innehålla kvalitativa och kvantitativa mål och riktlinjer för verksamheten, rätt att häva avtal samt rätt till kontroll och tillsyn Närmare om skolverksamhet Skolverksamhet är en obligatorisk kommunal verksamhet och kommunens ansvar för denna preciseras i skollagen (1985:1100). 30 Skollagen innehåller bestämmelser för skolväsendet. 31 Består överlåtelsen av verksamhet i att den privata utföraren driver en fristående skola i egen regi, s.k. bidragsfinansierad enskild verksamhet, är kommunen inte att anse som huvudman. 32 Det finns emellertid bestämmelser i skollagen som ger kommunen som hemkommun ett ansvar även för fristående skolor Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s Prop. 2013/14:118, s Exempelvis 2 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 7 plan- och bygglagen (2010:900). Trots avsaknad av omnämnande av begreppet huvudman framgår det av andra speciallagar att kommun eller landsting bär ansvaret för vissa typer av verksamhet såsom 3 första stycket och 8 första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt 5 tandvårdslagen (1985:125). 28 Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s Se exempelvis prop. 1993/94:188, sidorna 40 och Den nya skollagen (2010:800) träder i kraft den 1 januari Skolväsendet definieras i 1 kap. 1 skollagen. 32 För fristående skolor är den enskilde ägaren huvudman. För fristående grundskola godkänns en enskild huvudman av Skolinspektionen enligt 2 kap. 5 skollagen och för fristående förskolor eller fritidshem godkänns en enskild huvudman av kommunen 15

152 Består överlåtelsen av verksamhet i att den privata utföraren driver en kommunal skola i egen regi i enlighet med 3 kap. 16 kommunallagen har kommunen huvudmannaansvar. Det framgår av entreprenadbestämmelserna i 23 kap. 1 skollagen. Entreprenad är tillåtet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen. 34 Kommunen ansvarar i detta fall för verksamhetens innehåll och beslutar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. 35 Även om den privata utföraren är den som sköter verksamheten är kommunen ansvarig inför exempelvis skolinspektionen även för den verksamhet som är utlagd på entreprenad. 36 Detta innebär även att kommunen är huvudman i förhållande till barn, elever och vårdnadshavare Närmare om intraprenad Som framgår av avsnitt ovan är entreprenad inte tillåtet för grundskoleverksamhet. 38 Alternativen för bedrivande av grundskoleverksamhet är kommunala skolor eller fristående skolor, där den privata utföraren är ansvarig huvudman. En form av kommunal skolverksamhet som får bedrivas är s.k. intraprenad. I en intraprenadverksamhet är den offentliga organisationen huvudman och ägare. Exempelvis kan ekonomiska driftöverskott inte överföras till privata intressen som i en entreprenadverksamhet. En intraprenad har en högre grad av självbestämmande jämfört med traditionell kommunal skolverksamhet eftersom intraprenaden utgör en separat ekonomisk enhet som vanligtvis kan överföra överskott eller underskott från ett år till ett annat. 39 Eventuellt överskott måste dock stanna i den aktuella verksamheten. Graden av självbestämmande, ansvar och befogenheter regleras via verksamhetskontrakt mellan den offentliga organisationen som huvudman för verksamheten och de aktörer som utför intraprenadverksamheten. enligt 2 kap. 7 andra stycket skollagen, se även exempelvis SOU 2013:56 Friskolorna i samhället som berör regleringen för fristående skolor. 33 Se exempelvis 7 kap. 21, 8 kap. 12, 8 kap. 14, 9 kap. 12, 10 kap. 24 och 11 kap. 24 i skollagen kap. 2 skollagen. 35 Prop. 2009/10:165, s Prop. 2009/10:165, s. 508 och Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s Privata utförare i kommunal verksamhet (SOU 2013:53), s kap. 2 skollagen. 39 Ofta genom en s.k. resultatutjämningsfond (RUF) vilken leder till en långsiktigare ekonomistyrning och löser problemet med den s.k. tolfte budgetmånaden där eventuellt överskott förbrukas för att undvika minskade anslag nästkommande år eller liknande. 16

153 Intraprenad är således en tillåten verksamhetsform där verksamheten i högre grad än annan kommunal verksamhet utgör en separat enhet med högre självbestämmande. Kommunen är dock fortfarande huvudman och ägare till verksamheten. Graden av självbestämmande befogenheter regleras genom ett verksamhetskontrakt som vanligtvis är flerårigt Förbudet mot stöd till enskild När en kommun genom olika åtgärder främjar uppkomsten av ett privat huvudmannaskap för tidigare kommunal verksamhet aktualiseras främst förbudet i kommunallagen mot stöd till enskild. Överlåtelsen ska ske på marknadsmässiga villkor för att inte riskera att strida mot det förbudet. Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten) fann i domen RÅ 2010 ref. 100 att det fanns ett övervärde i en överlåten hemtjänstverksamhet. Kommunen hade enbart prissatt inventarierna. Övervärdet bestod av cirka 300 brukare som följde med till förvärvaren om de inte aktivt valde en annan leverantör samt ett 40-tal anställda. En överlåtelse av en kommunal verksamhet strider således mot förbudet mot stöd till enskild om kommunen enbart tar betalt för inventarier och annan utrustning och inte beaktar de upparbetade mervärdena i verksamheten. 41 Av Kammarrätten i Stockholm (mål och ) följer att en extern värdering ska resultera i en marknadsmässig köpeskilling där hänsyn även tas till goodwill. Därtill ska betalningsvillkoren, till exempel avbetalningsplan och bankgaranti, inte avvika från vad som anses vara kommersiella avtalsvillkor. I målen fann domstolen att köpeskillingen var marknadsmässig och därför inte utgjorde otillåtet stöd men att avtalsvillkoren var alltför generösa, exempelvis skulle köpeskillingen betalas av på femton år. Sådana avtalsvillkor är inte kommersiella och kommunen ansågs därför ha lämnat ett individuellt riktat stöd till köparen. SKL har i rapporten Avknoppning av skolor juridiska aspekter från 2008 behandlat kommuners möjligheter att överlåta kommunal verksamhet i form av kommunal skolverksamhet. I rapporten anges bl.a. vikten av att kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för de kommunala nämnderna på ett sådant sätt att marknads- och konkurrenshänsyn iakttas. Detta i syfte att säkerställa att kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och förbudet mot stöd till enskild efterlevs Statsstöd Som redovisat ovan kan en överlåtelse av egendom som inte sker på marknadsmässiga villkor strida mot EU:s statsstödsregler. Det gäller även för överlåtelse av en verksamhet. Överlåtelsen av en verksamhet ska därför ske på marknadsmässiga 40 Se exempelvis Luleå tekniska universitets utredning i samarbete med VINNOVA, Intraprenad som driftsform En utvärdering av Luleå kommuns intraprenadverksamheter, 2015, s Se även Kammarrätten i Stockholm, mål Se SKL: rapport Avknoppning av skolor juridiska aspekter, Bilaga 2, s

154 villkor också för att inte riskera att strida mot EU:s statsstödsregler. Kommunen säkerställer att överlåtelsen sker på marknadsmässiga villkor genom att ge marknadens aktörer en möjlighet att lämna anbud i konkurrens eller genom att låta en oberoende part värdera överlåtelsens faktiska värde Arbetsrättsliga aspekter Innan kommunen genomför en överlåtelse av kommunal verksamhet till en extern part bör kommunen göra en bedömning av om övergången utgör en verksamhetsövergång enligt 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd vilket sannolikt är fallet. Vid en bedömning av om det föreligger en verksamhetsövergång ska följande beaktas: 1. Arten av företag eller verksamhet. 2. Frågan om materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överförts eller inte. 3. Värdet av överförda immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten. 4. Om majoriteten av arbetstagarna har tagits över av förvärvaren eller inte. 5. Om kunderna har tagits över eller inte. 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. 7. I förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere. Om det föreligger en verksamhetsövergång enligt en helhetsbedömning utifrån dessa kriterier innebär det att kommunens rättigheter och skyldigheter som arbetsgivare vid tidpunkten för övergången automatiskt övergår till förvärvaren. Det innebär att förvärvaren är skyldig att ta över samtliga anställda i den verksamhet som omfattas av övergången samt att det ska ske på för de anställda oförändrade villkor. Enligt 28 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet kan förvärvaren under vissa förutsättningar bli bunden av eller tvingas tillämpa villkoren i det kollektivavtal som kommunen är bunden av. Vidare måste kommunen inför överlåtelsen genomföra fackliga förhandlingar. Förhandlingarna ska avse alla relevanta aspekter på den planerade överlåtelsen. Bestämmelserna är tvingande till de anställdas fördel och ger de anställda en rätt men inte en skyldighet att gå över till förvärvaren. De anställda har rätt att stanna kvar i anställning hos kommunen. Vad som har angetts ovan är de övergripande huvuddragen rörande verksamhetsövergång i arbetsrättsligt hänseende. 18

155 6. Kommunens konkurrenspolicy 6.1 Frågeställningar Behöver Kungsbackas konkurrenspolicy kompletteras med aspekten om uthyrning av lokaler för skolverksamhet eller annan specifik verksamhet? Behöver Kungsbackas konkurrenspolicy kompletteras med aspekten om överlåtelse av verksamhet för skola eller annan specifik verksamhet? 6.2 Svar och rekommendationer Konkurrenspolicyns tillämpningsanvisningar berör frågan om uthyrning av lokaler när en verksamhet konkurrensutsatts. Hyreskostnader ska enligt tillämpningsanvisningarna diskuteras vid genomförandet av konkurrensutsättning. I övrigt framgår inga riktlinjer eller rutiner för hur hyra ska fastställas. Hänvisning till sådana riktlinjer eller rutiner kan tydliggöra detta enligt vår mening. I konkurrenspolicyn eller dess tillämpningsanvisningar finns inga regler för generell uthyrning av lokaler eller försäljning av fastigheter till externa aktörer. Mot bakgrund av att det finns en rad olika juridiska aspekter att förhålla sig till vid dessa frågor bör rutiner upprättas för hur uthyrning och hyressättningen ska ske samt rutiner vid försäljning av fastigheter. En uppdatering av övriga styrdokument, till exempel reglementen och delegationsordningar behöver också beaktas vid upprättande av sådana rutiner och riktlinjer. Till exempel avseende vem som har rätt att fatta beslut om försäljning och till vilket belopp samt vem som har rätt att ingå avtal. Tillämpningsanvisningarna berör frågan om överlåtelse av verksamheten genom att det framgår hur en konkurrensutsättning ska genomföras. Konkurrenspolicyns tilllämpningsanvisningar kan enligt vår mening tydliggöras med aspekten om överlåtelse av verksamheten är obligatorisk eller frivillig, eftersom det får effekter för om kommunen är huvudman eller inte. Vi rekommenderar kommunen att: Upprätta riktlinjer och rutiner för uthyrning av lokaler till externa aktörer. Upprätta riktlinjer och rutiner för försäljning av kommunens fastigheter. Tydliggöra tillämpningsanvisningarna till kommunens konkurrenspolicy med aspekten om överlåtelsen av verksamheten är obligatorisk eller frivillig. 19

156 6.3 Om kommunens konkurrenspolicy Kungsbacka kommuns konkurrenspolicy är antagen av fullmäktige Enligt policyn ska kommunens välfärdsverksamheter vara öppna för alternativa utförare och driftsformer. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Tillämpningsanvisningar till policyn utgör riktlinjer vid konkurrensprövning och ska beskriva hur verksamheterna ska gå tillväga inför en konkurrensprövning. Tillämpningsanvisningarna behandlar: 1. Driftsformer, ansvar och upphandling 2. Utmaningsrätt i Kungsbacka kommun 3. Förberedelse för konkurrensprövning 4. Genomförande av konkurrensutsättning 5. Uppföljning 6. Särskilt om egenregianbud I avsnittet om driftsformer, ansvar och upphandling (punkt 1) framgår bland annat en beskrivning av begreppet privatisering och bidragsfinansierad enskild verksamhet samt gränsdragningen mellan kommunal eller enskild verksamhet. I dessa avsnitt beskrivs bland annat att privatisering av verksamheten inte är möjlig så länge kommunen är skyldig att se till att uppgifterna utförs. Under gränsdragning mellan kommunal och enskild verksamhet beskrivs att det är viktigt att tydliggöra vilken verksamhet som ska drivas antingen kommunal verksamhet med annan utförare eller bidragsfinansierad verksamhet med enskild utförare. För skolverksamhet framgår att fristående skolor är bidragsfinansierad enskild verksamhet. Etablering av fristående skolor och fristående förskola regleras i särskild lagstiftning. I avsnittet om förberedelse för konkurrensprövning (punkt 3) framgår bland annat att anställda kan anmäla intresse att ta över och själv driva verksamhet som de utför som anställda. Beslut om att personal får ta över viss verksamhet måste ske på samma villkor som när näringslivet tar över. Avsnittet om förberedelse för konkurrensprövning (punkt 3) behandlar också arbetsrättsliga aspekter och bedömning av om det föreligger en verksamhetsövergång behandlas av konkurrenspolicyn. Kriterierna (samma som beskrivits i avsnitt 4.3.3) för denna bedömning framgår. I avsnittet om genomförande av konkurrensutsättning (punkt 4) framgår en checklista för genomförandet. Enligt denna måste frågor om övergång och uppföljning finnas med i planen. Projektorganisationen måste ha en ändamålsenlig kompetens för att kunna planera övergången till nya utförare och för uppföljningen. Vidare framgår diskussionspunkter för den organsationen som ska sättas samman för att ta fram en kravspecifikation. Här framgår bland annat att diskussion ska ske om hur kommunens insyn i verksamheten efter upphandling kommer att se ut samt hur utvärdering/uppföljning ska gå till. 20

157 Även ekonomi och lokaler är två av diskussionspunkterna. Under dessa punkter framgår att följande som är kopplat till uthyrning: Ekonomi: Hyreskostnader. Lokaler: Moms vid andrahandsuthyrning. Godkännande till andrahandsuthyrning från hyrsvärd. Godkännande ska finnas innan förfrågningsunderlaget skickas ut. Besittningsskydd ska avtalas bort för att inte hindra nästa konkurrensutsättning. Inventarier. Hyra, ägande. Återskaffningsskyldighet. Enligt tillämpningsanvisningarna ska arbetet med förberedelse av verksamhetsövergång påbörjas i god tid. Ansvarig tjänsteman och förvaltningschef ska verka för att berörda fackliga organisationer och tillträdande entreprenör förhandlar om den praktiska hanteringen av de arbetstagare vars anställningsavtal övergår till entreprenören. Göteborg 21 december 2015 Hans Gavin Auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Helena Rosén Andersson Advokat Advokatfirman Lindahl KB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Mikaela Carlberg Biträdande jurist Advokatfirman Lindahl KB 21

158 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Utredning om uthyrning av lokaler för friskoleverksamhet KS/2015:57, KS/2015:71 Beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda frågor om uthyrning av lokaler för friskoleverksamheter, enligt skrivelse Sammanfattning Fullriggaren Malevik skola AB har ansökt om att bli friskola med tillhörande fritidshem och då ställt frågan till kommunen om att hyra eller köpa fastigheten där den kommunala skolan drivs idag. Kommunen har fått remiss från skolinspektionen att yttra sig över ansökan, KS/2015:57. Kungsbacka kommun har haft som princip att inte sälja väsentliga verksamhetslokaler då dessa är en strategisk resurs för kommunen. Kommunen är positiv och uppmuntrar till privata skoletableringar, men huvudprincipen har varit att den privata aktören själv får ombesörja sina lokalbehov. Fullriggaren Malevik skola ABs förfrågan till kommunen om hyra alternativt förvärva skolfastigheten har aktualiserat frågor om utredning om kommunens lokaler och friskoleverksamhet. Beslutsunderlag Skrivelse från Hans Forsberg (M), Yttrande, Yttrande, Yttrande, nämnden för Förskola & Grundskola, Remiss, Skolinspektionen, med ansökan från Fullriggaren Malevik Skola AB Förfrågan till Kungsbacka kommuns kommunstyrelse, februari 2015 KSAU Yrkande Hans Forsberg (M) yrkar att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda frågor om uthyrning av lokaler för friskoleverksamheter, enligt skrivelse Ulrika Landergren (FP) och Fredrik Hansson (C) yrkar enligt skrivelse; Att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att genomföra en utredning som ger svar på de lagliga möjligheterna att hyra ut eller att sälja Maleviksskolan. Expedierat/bestyrkt

159 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Utredningen ska också belysa värdering av fastigheten, immateriella och samverkan med andra kommunala verksamheter. Att utredning ska göras klar under våren.utredningen ska omfatta frågan om att hyra ut lokalerna eller att sälja dagens befintliga skolbyggnad till den fristående skolan Fullriggaren Malevik Skola AB. Utredningen behöver belysa flera perspektiv: Hur ska hyresavtal se ut och hur värderar man skolans värde vid en uthyrning? Är det möjligt att sälja fastigheten och hur värderas då lokalerna, inventarier, elevunderlag och personalen kompetens. Är det möjligt att sälja utan att använda sig av ett anbudsförfarande. Utredningen bör också beskriva hur kommunen bör agera om andra skolor eller förskolor vill hyra eller köpa kommunens lokaler för att starta fristående verksamhet. Utredningen ska också belsya problematiken kring hur man ska kunna samverka och samutnyttja lokaler/ytor i verksamhet som idag bedrivs i skolan eller i nära anslutning till skolan. Eva Borg (S) yrkar att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att genomföra en utredning som redogör för de lagliga möjligheterna att hyra ut alternativt sälja fastigheter för kommunen. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag, Hans Forsbergs (M) yrkande, Ulrika Landergren (FP) med fleras yrkande och Eva Borgs (S) yrkande och finner Hans Forsbergs (M) yrkande bifallet. Reservation Ulrika Landergren (FP), Fredrik Hansson (C), Emma Vildstrand (MP) och James Kujansuu reserverar sig mot beslutet med följande motivering; I Folkpartiet och Centerpartiet har vi som utgångspunkt att friskolor är bra. För oss är det därför naturligt att pröva frågan om uthyrning eller försäljning till Fullriggaren Malevik Skola AB. Vi har höga ambitioner på utbildningsområdet och att Kungsbacka kommuns skolor håller hög kvalitet. Vi ser också ett värde i att det finns friskolor inom vår kommun. Vi tror att med fler friskolor och goda kommunala skolor så får Kungsbackas barn/elever dels möjlighet att välja mellan olika skolor och att det i längden ger en ökad kvalitet på alla skolor i kommunen. Vi har nu fått en ansökan från föräldrar, lärare och rektorer om att bilda en friskola i Malevik och har inget att invända mot detta och ställer oss därför positiva till ansökan till Skolinspektionen. Vi tror att de både har kapacitet och kompetens att driva en friskola. Men vi är helt medvetna om att frågan inte är enkel utan snarare mycket komplex. Kommunen har sedan ett par år tillbaka en policy för konkurrensprövning och handlingsplan. Där står det tydligt att vi gärna ser flera aktörer. Vi vet att det finns flera skolor och förskolor som eventuellt vill Expedierat/bestyrkt

160 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum starta fristående verksamhet. Vi vill därför att frågan utreds noggrant för att det ska vara möjligt för fullriggaren Malevik Skola AB att starta höstterminen Beslutet skickas till KSF; ledningsgrupp Expedierat/bestyrkt

161 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:73 Planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hemställa hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för stadsdelen Björkris etapp 2 som avgränsas av fastigheten Skårby 6:19, se karta Avgränsning av stadsdelen Björkris etapp 2, Kommunstyrelsen beslutar att som särskilda direktiv till planläggningen uttala att bostadsetappen ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel utgörs av hyresbostäder, samt att stadsdelen ska inrymma de lokaler som kommunens nämnder efterfrågar, Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Trollängen Bostads AB. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, , att ställa sig positiv till att utveckla stadsdelen Björkris med ytterligare en utbyggnadsetapp. Förvaltningarna fick i uppdrag att utarbeta ett planprogram för utbyggnad av stadsdelen Björkris i enlighet med förfrågan från Trollängen Bostads AB, daterad Förvaltningarna har sedan beslutet planerat stadsdelens utveckling i samråd med byggherren. Vår bedömning är att genomförda utredningar inte har visat på oväntade komplikationer. Det är snarare så att det finns förutsättningar för en relativt snabb planläggning. Däremot är det en betydande gestaltningsutmaning att bygga vidare på stadsdelen samt att forma en stadsport från norr. Vår bedömning är att Björkris etapp 2 kan ha en potential på bostäder. Osäkerhet gäller dock över möjligheten att planlägga den delen av fastigheten som ligger öster om Göteborgsvägen. För denna del måste frågeställningar som geoteknik, strandskydd, landskapsbild och översvämningsrisk ytterligare utredas under planläggningen. Mot bakgrund av de politiska beslut som nu fattas om att snabbt öka bostadsbyggandet i kommunen så föreslår beredande förvaltningar att byggnadsnämnden startar planläggning utan ett förberedande planprogram. Vår bedömning i detta fallet är att förfarandet påtagligt snabbar upp projektet med en realistisk byggstart i början av Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

162 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Principavtal ska tecknas mellan kommunstyrelsen och byggherren innan planläggningen kan starta. Avtalet reglerar förutom sedvanliga åtaganden för byggherren även markåtkomst för kommunala lokaler i enlighet med nämndernas behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan om planläggning Trollängen, Kommunstyrelsen beslut, KS 281/14 Karta avgränsning av planområdet. Hasse Andersson Strateg fysisk planering

163 Planområde Björkris etapp 2 Björkris etapp 2 Björkris etapp 1 Hede station (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

164 l l l trollängen BOSTI\DER MED OMTANKE OCH KVALITET Kungsbacka kommun Kommunstyrelsen Storgatan Kungsbacka Datum Ansökan om planläggning av stadsdelen Björkris etapp 2 Trollängen Exploatering i Kungsbacka AB äger fastigheterna Kungsbacka Skårby 6:19 samt Skårby 6:9. Marken är belägen omedelbart norr om stadsdelen Björkris i hela stadsdelens norra gräns. Exploateringsfastigheterna har en yta av kvm och kommer kunna bebyggas med lägenheter samt mark för kompletterande verksamheter. Exploateringsfastigheten omfattar all mark som skall planläggas. Bolaget anhåller nu om att planarbete för Björkris etapp 2 påbörjas under 2013, vilket skulle kunna ge möjlighet för en första inflyttning fyra år därefter. Vision Björkris etapp två avses bli en förlängning av befintlig stadsdel med samma varierande stadsbild och karaktär. Bebyggelsen blir blandad med omväxlande höga, tunga byggnader blandat med villor och radhus. Variation i formspråk och färger. En trygg och integrerad stadsdel för alla åldrar. Ett flertal arkitekter skall engageras för att ge kvarteren olika karaktär. Skola och förskola Befintlig skola och förskola bedöms täcka stadsdelens behov av skola och förskola. Nuvarande stora barnkullar i förskolan har om 4 år växt in i skolan. Finns behov av ytterligare förskola bygger exploatörerna och hyr ut lokaler till kommunen om så önskas. Planläggning l samråd med kommunen genomförs planläggning vilken bedöms vara enkel att genomföra. Samtliga förutsättningar har givits i första etappen och all infrastruktur är framdragen mot etapp 2. Trollängen Bostad AB Trollaba Gård HERRUUNGA Tel: BG Org nr InneharF-skattebevis

165 trollängen BOSTJIOER MED OMTANKE OCH I<VA LITET Upplåtelseform bostäder stadsdelen föreslås få en blandad upplåtelseform likt etapp 1 med äganderätte r, bostadsrätter samt hyresrätter för Trollängen Kungsbackas egen förvaltning. Trollängen bygger trygghetsboende samt servicelägenheter om behov finns. Hyresrätter för egen förvaltning Trollängen Kungsbacka AB bygger upp ett stort bestånd av egna hyresrätter i Göteborgsregionen för trygg långsiktig förvaltning med bas i Kungsbacka. Bolaget förvaltar 153 lägenheter i Björkris och ytterligare 24 är under byggnation. Trollängen Kungsbacka AB är ett familjeägt bolag med starka ägare som besitter stor byggkompetens. Marknad, behov bostäder Behovet i Göteborgsregionen är mycket stort med sökande på Boplats Göteborg personer flyttar in till regionen varje år. Underskottet av bostäder kommer att öka ytterligare och stor bostadsbrist råder framgent. stadsdelens läge Med närhet till all service, natur och granne med pendelstation är stadsdelens läge utomordentligt. Det mesta finns inom gångavstånd och närheten till pendelstation blir ett viktigt kriterium för val av bostad. Sammanfattning Det är bra att slutföra stadsdelen Björkris. Viktigt för gestaltning, stadsdelens boende och verksamheter att stadsdelen blir komplett. Tryggt genomförande för kommunen. Trollängen Exploatering har mycket starka ägare genom Finja och Trollängen som kommer att tillse att stadsdelen blir färdigbyggd. Planläggning är enkel då förutsättningarna givits med vägar och infrastruktur från etapp 1. Trollängen erbjuder byggnation med blandade upplåtelseformer och trygg förvaltning av hyresrätter. Bolaget bygger dessutom servicelägenheter och trygghetsboende vid behov. Trollängen Bostad AB Trollaba Gård HERRUUNGA Tel: ad.se BG Org nr Innehar F-skattebevis

166 trollängen BOSTI\OER MED O M TII N KE OCH KVII LITET Om planarbete startas 2013 kan första inflyttning ske om 4 år därefter, vilket säkerställer att de stora barnkullarna som finns idag får plats i befintlig skola/förskola. Om behovet av ytterligare förskola och skola uppstår kan Trollängen erbjuda byggnation och för-valtning av ytterligare enhet. Kommunen har redan tagit stora kostnader för skola och park i etapp 1. Etapp 2 i Björkris kommer att belägga och betala investering från etapp 1 via skatteintäkter. Viktigt för kommunen att redan byggd infrastruktur blir nyttjad. Vår förhoppning är att Kungsbacka kommun tillsammans med Trollängen Exploatering i Kungsbacka AB utvecklar stadens norra port till en attraktiv stadsdel för regionens invånare. Björkris pågående stadsdel har för boende och exploatörer blivit en stor framgång och ett stort tryck finns från marknaden för nya bostäder. Trollängen Exploatering i Kungsbacka AB har som förhoppning att planarbetet kan påbörjas under 2013 för att kunna möjliggöra byggstart Med vänliga hälsningar A~/lf~i--- VD Trollängen k~~gsbacka AB VD Trollängen Exploatering i Kungsbacka AB Trollängen Bostad AB Trollaba Gård HERRUUNGA Tel : BG Org nr InneharF-skattebevis

167 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förfrågan om planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 KS/2013:73 Beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att utveckla stadsdelen Björkris med ytterligare en bostadsetapp. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utarbeta planprogram för utbyggnad av stadsdelen Björkris i enlighet med förfrågan från Trollängen Bostad AB, daterad Kommunstyrelsen beslutar att som direktiv till planprogrammet uttala att det nya bostadsområdet ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel ska utgöras av hyresrätter. Sammanfattning Trollängen Bostads AB har varit en stor aktör i utbyggnaden av stadsdelen Björkris. Företaget har nu förvärvat ett omfattande markområde omedelbart norr om Björkris och vill utveckla en andra etapp av stadsdelen Björkris inom detta markområde. I sin förfrågan uppskattar Trollängen att området har en kapacitet att innehålla bostäder med kompletterande servicefunktioner. Företaget önskar i sin förfrågan att planeringen av Björkris etapp 2 startar så fort som möjligt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 361 Tjänsteskrivelse, Karta över omfattningen av Björkris etapp 2 Förfrågan om planläggning för Björkris etapp 2, daterad Yrkande Harri Lötjönen (MP) yrkar avslag på arbetsutskottets förslag. Eva Borg (S) och Johan Tolinsson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med ändringen att 50 % av bostäderna ska utgöras av hyresrätter. Roger Larsson (KB) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Proposition Expedierat/bestyrkt

168 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag, Eva Borg (S) med fleras yrkande och Harri Lötjönens (MP) avslagsyrkande och finner arbetsutskottets förslag bifallet. Anteckning Kent Stenhammar (S) stöder Eva Borgs (S) yrkande. Beslutet skickas till Sökanden, KSF;PE Expedierat/bestyrkt

169 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:117 Planering för utveckling av fastigheten Sankt Gertrud 8 mfl i centrala Kungsbacka Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hemställa hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för fastigheterna Sankt Gertrud 8 mfl i enlighet med godkänd planstudie, daterad oktober 2014, samt den utvärdering av parallella uppdrag som byggnadsnämnden godkänt i beslut, , Kommunstyrelsen beslutar att som särskilt direktiv uttala att en stor del av den nya bebyggelsen ska utgöras av bostäder, Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till principavtal med byggherren Aranäs AB. Sammanfattning Kommunstyrelsen godkände i november 2014 en planstudie för utveckling av fastigheterna Sankt Gertrud 8 mfl i centrala Kungsbacka. Fastigheten ägs av Aranäs AB som har för avsikt att genomföra en genomgripande förnyelse av kvarteret. Enligt förfrågan vill företaget riva flera byggnader och genomföra en kraftfull stadsförnyelse genom att bla uppföra ett högre hus. Med planstudien som underlag har nu byggnadsnämnden och Aranäs AB gemensamt genomfört sk parallella uppdrag. I beslut, , har byggnadsnämnden godkänt en utvärdering av de parallella uppdragen. I uppdragen ingick även att studera en förändring av Badhusparken. Denna del är nu överlämnad till nämnden för Teknik. För att bereda frågan om hur planeringsprocessen för Sankt Gertrud ska drivas vidare har förvaltningen samrått med förvaltningen för Plan&Bygg och Aranäs AB. Vår gemensamma bedömning är att befintligt underlag från tidigare planstudie och nu genomförda parallella uppdrag är tillräckligt för att direkt starta med detaljplanen. Eftersom ett planprogram då inte genomförs är det viktigt att det under planprocessen sker en politisk avstämning mellan byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. En sådan viktig fråga är fördelningen mellan bostäder och verksamhetslokaler. Bilparkering är också en central fråga som delvis måste lösas genom samordning med befintliga parkeringsanläggningar i centrala Kungsbacka. Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

170 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Planstudie över Sankt Gertrud 8 mfl, daterad oktober 2014 Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och badhusparken, BN beslut Hasse Andersson Strateg fysisk planering

171 Planstudie Kungsmässan Tingbergsvallen KV Valand Kulturhuset Fyren Varlaskolan Stadshuset Resecentrum KV Ejdern Innerstaden Västra Villastaden Planstudie över Sankt Gertrud 8 m fl Upprättad i oktober 2014 av planavdelningen och kommunstyrelsens förvaltning 2014/P046 P1/14.09

172 Innehåll Sammanfattning 4 Förutsättningar 5 Bakgrund 6 Förfrågan 6 Uppdrag 6 Planstudiens syfte och huvuddrag 6 Översiktliga planer och andra kommunala beslut 7 Stadshuset 7 Badhusparken 7 Kungsbackaån 7 Valand 7 Kulturhuset Fyren 7 Helhetsgrepp 8 Förstudie 8 Parkarktär i del av centrum 8 Kompletterande stråk 8 Nya platser 8 Läge, areal och markägoförhållanden 9 Sammanhang 10 Sankt Gertrud - en del av centrum 10 Målpunkter - gångavstånd 10 Svartåplan 11 Bebyggelsekaraktärer + nattbefolkning 11 Grönstruktur 12 Gestaltningsprogram för Kungsbckaån Barriärer 13 Parkeringar 13 Gång- och cykelvägar 14 Direktiv till parallella uppdrag 15 Trafikanalys 16 Övergripande trafikanalys 16 Tillfart 17 Parkering 17 Karaktär 18 Urban grönska i centralt läge 18 Grönt urbant stråk 18 Utveckling av ytor runt Hotell Halland 18 Tydligare plats runt kyrkan 18 Innehåll 20 Blandning av bostäder, kontor och centrumverksamhet 20 Djärv arkitektur 21 Komplettera med hus i park 21 Processen 22 Syfte med det parallella uppgragen 22 Samarbete med Aranäs AB 22 Politisk process 22 Utvärdering 22 Direktiv till parallella uppdrag 23 Avgränsning av studieområde 23 Trafikanalys 23 Karaktär 23 Innehåll 23 Djärv arkitektur 23 Processen 23 Direktiv till angränsande projekt 23 Medverkande 24 3 Planstudie

173 Planstudie för Sankt Gertrud 8 m fl Sammanfattning Sankt Gertrud är ett centralt beläget kvarter i Kungsbacka stad som står inför en genomgripande omvandling. Kungsbacka stad har idag mycket få parker, men i och med det här projektet finns möjlighet att medvetet börja utveckla parkkaraktär i centrala Kungsbacka stad. Ett stråk mellan viktiga målpunkter i centrum kan förbättras väsentligt. Stråket ska till sim karaktär komplettera stråket i kvarteret Valand. Sankt Gertrud är med sitt centrala läge en plats för djärv arkitektur. I planstudien ges direktiv till kommande parallellt uppdrag för kvarteret. Förutsättningar för val av arkitektkontor tas också upp. Förstärkt parkkaraktär Djärv arkitektur Förbättrat stråk 4 Planstudie

174 Förutsättningar För att ta ett helhetsgrepp och sätta in Sankt Gertrud 8 i ett sammanhang beskrivs kommunala beslut som påverkar samt markägoförhållanden och relevanta delar ur centrumutredningen för Kungsbacka stad. I detta avsnitt beskrivs även syftet med planstudien samt motiv till avgränsning av studieområdet. 5 Planstudie

175 Bakgrund Förfrågan Aranäs AB har i skrivelse inkommen framfört önskemål om planändring inom fastigheten Sankt Gertrud i centrala Kungsbacka. Av skrivelsen och bifogad bilaga framgår att önskad förändring innebär en väsentlig utökning av såväl bostäder som kontorslokaler. Vid senare tillfälle har Aranäs framfört att de ser det som en förutsättning att de två lägre byggnaderna inom Sankt Gertrud 8 rivs och ersätts av ny bebyggelse. Hotell Halland kommer att vara kvar. Därefter har Aranäs AB inkommit med ytterligare en förfrågan avseende utbyggnad av Hotell Hallands reception. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att i samråd med Aranäs AB genomföra en planstudie som utreder utvecklingsmöjligheter för fastigheten Sankt Gertrud 8 i centrala Kungsbacka. Som direktiv uttalar kommunstyrelsen att planstudien ska ta ett helhetsgrepp på hela fastighetens utvecklingspotential och utreda möjligheterna till förtätning. Planstudien ska särskilt pröva om högre byggnader om maximalt 8-10 våningar kan vara lämpligt inom fastigheten. Planstudiens syfte och huvuddrag Planstudien ger direktiv till program för parallellt uppdrag som ska genomföras i byggnadsnämndens regi. Efter det parallella uppdraget föreslås att ett planprogram tas fram för området. Detta innebär att kommunen ställer sig positiv till att ändra detaljplanen för Sankt Gertrud 8 med flera fastigheter. I planstudien studeras Sankt Gertrud 8 m fl ur ett helhetsperspektiv. För att området ska nå sin fulla potential behöver följande frågor belysas: Avgränsning av område för parallellt uppdrag utifrån möjligheter till förstärkt parkkaraktär och förbättrat stråk med tydligare platser Trafikföring i området och dess närhet Områdets karaktär Innehåll i området - balans mellan bostäder och kontor och förutsättningar för centrum att växa Förutsättningar för djärv arkitektur Processfrågor Samarbetsformer med Aranäs AB behöver slås fast samt hur förvaltningen för Teknik ska delta i utvärderingsarbetet med de parallella uppdragen. 6 Planstudie

176 Översiktliga planer och andra kommunala beslut Området ligger inom Kungsbacka stads fördjupade översiktsplan (2009) och är markerat som område med centrumfunktioner. Området är inte medtaget som ett utbyggnadsområde. Området som helhet är ianspråktaget för bostäder, kontor och handel. Stadshuset Kommunstyrrelens förvaltning har ett uppdrag att arbeta med idén att kommplettera befintligt stadshus med ett avgränsat tillägg, med tydlig entré mot resecentrum och utveckling av väsentliga stråk, avgränsat så att handlingsfriheten behålls på resterande delar av tomten. Vidare innebär uppdraget att utifrån ett koncerntänkande utreda ett sammanhållet stadshus som även omfattar Fyren och Esteten samt att i detta sammanhang speciellt undersöka möjligheten till en ny sal för kommunfullmäktige Avgränsningen för planstudien har gjorts med tanke på att stadshusprojektet ska kunna leva sitt eget liv. Dock tas möjlighet till stråk över stadshusparkeringen med i kartredovisningen i detta program för att ge en helhetsbild. Badhusparken Nämnden för Teknik har gett ett uppdrag att se över Badhusparken då den är i behov av upprustning och har ett strategiska läge. Projektet finns med i nämndens budget för Kungsbackaån Ett gestaltningsprogram för Kungsbackaån, antaget av nämnden för Teknik , gäller för Kungsbackaåns närområde. Sedan det antogs har behov av översvämningsskydd tillkommit och ett projekt har precis färdigställts. Angränsande projekt Kvarteret Valand - Detaljplan Kvarteret Ejdern - uppdrag av kommunstyrelsen Ombyggnad av Fyren - Service Gestaltningsprogram för Kungsbackaån - antaget av nämnden för Teknik Översvämningsskydd - Teknik Stadshusets tillbyggnad - uppdrag av kommunstyrelsen Badhusparkens utformning - uppdrag av Teknik Valand Just nu pågår planering av kvarteret Valand. Det förväntas vara färdigbyggt strax efter Sankt Gertrud kan förväntas stå klart ungefär samtidigt. Kvarteret Valand är ett mycket viktigt projekt för kommunen. Sankt Gertrud ska ses som ett kompletterande projekt till kvarteret Valand och Väster om ån. Kulturhuset Fyren Ombyggnadsprojekt i förvaltningen för Service regi. 7 Planstudie

177 Förstudieområde Helhetsgrepp Förstudie I ett inledande skede har en förstudie av området genomförts som tog ett helhetsgrepp på Sankt Gertrud med omnejd, se illustration nedan. I den föreslogs förstärkt parkkaraktär i denna del av centrum, förbättrat stråk mellan Kungsmässan och Kungsbacka torg samt utveckling av platserna längs stråket. För att kunna ta ett helhetsgrepp föreslås Badhusparken, området runt kyrkan och området mellan Sankt Gertrud 8 och Innerstaden ingå i studieområdet, se illustration nedan. Kungsmässan Förbättrat stråk Tydligare plats Tydligare plats Kungsbacka torg Fyrens entréplats Badhusparken Studieområde Parkkaraktär i del av centrum Redan idag finns fragment till ett område med sammanhängande parkkaraktär i centrum. Urban grönska skulle kunna beskriva området. I området ingår parken runt kulturhuset Fyren, Stadshusets gröna parkering, den gamla kyrkogården och studieområdet med Badhusparken. Med parkkaraktär menas inte bara traditionell park så som Badhusparken. Det kan innebära ett hårdgjort torg eller parkering med många stora träd, så som på norra stadshusparkeringen. Vid en ombyggnad av Sankt Gertrud samt i angränsande projekt kan området med parkkaraktär förstärkas ytterligare. Kompletterande stråk Målet är att ett tydligt stråk knyter samman Kungsmässan med Innerstaden och löper genom ett område med parkkarktär. Det här förbättrade gröna stråket är tänkt att bli ett komplement till det planerade kommersiella stråket i kvarteret Valand. Det är positivt att det finns flera olika sorters stråk i stadens centrum, med tanke på aspekter som stadsmässighet och mångfald. Nya platser Längs stråket finns möjlighet att skapa två nya platser. Den norra av platserna är en yta som idag är ostrukturerad, men har potential att bli en tydlig grön mötesplats. Den södra skulle kunna bli ett tydligt torg med parkkaraktär som markerar gräns mellan den gamla stadskärnan och området runt Sankt Gertrud. 8 Planstudie

178 Studieområde och markägoförhållanden SAMARITEN 4 6 7: STADS- HUSET 1 Storgatan 20A 20B Stationshus Resecentrum Dokt GERTRUD 1A 8 ll Halland :1 23B A 1E 4 NORRBRO Västergatan Norra Torggatan ALANIA A el E D 25C B 9A 9 25A (6) B Storgatan A 7B /10/ (9C) 12G 8 12F 7C 16 12A 9 TULLEN 12E 12D 12C 12B 3 13C 13D Kyrkogatan C B A B C 12 ARANÄS A 16B :1 Studieområde Kungsbacka 3:1, Samariten 1 och 5 - kommunen äger marken Sankt Gertrud 1 och 8 - Aranäs AB äger marken Sankt Gertrud 7 - Emanuel metodist Episkopalförsamling i Kungsbacka äger marken Sankt Gertrud 1 - BRF Årummet äger marken Läge, areal och markägoförhållanden Studieområdet, se karta ovan, är en knapp hektar stort och ligger i Kungsbacka stads centrum med cirka 150 meter till resecentrum. Det avgränsas i söder av Vallgatan och i norr av Stadshuset. I väster sträcker sig området fram till gång- och cykelvägen längs å-brinken. Inom studieområdet, se karta ovan, ägs marken av Kungsbacka kommun, Aranäs AB, Emanuel metodist Episkopalförsamling i Kungsbacka och BRF årummet. Mellan Kungsbacka kommun och Aranäs AB kan mark komma att omfördelas i syfte att ge möjlighet till friare placering av nya byggnader. En dialog förs med Episkopalförsamlingen om att arrendera deras mark i syfte att skapa en allmänt tillgänglig plats. 9 Planstudie

179 Sammanhang Sankt Gertrud - en del av centrum Följande avsnitt grundar sig på Centrumanalys - Kartor över förutsättningar för Kungsbacka centrum som är en sammanställning av olika kartor med geografisk information om Kungsbacka centrum. Kungsbacka centrum definieras som området mellan gymnasieskolorna och inbegriper de delar av centrala staden som Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, 2009 pekar ut som framtida blandstad. Text i punktform är en vidarebearbetning som specifikt rör detta projekt. Målpunkter - gångavstånd Kungsbacka är en stad där det är nära till det mesta. I stort sett hela centrum nås på 10 minuter från resecentrum vilket visar att det är viktigt att satsa på gång- och cykelstråk men också att centrum är en utmärkt bostads- och arbetsplats för pendlare. Studieområdet är ett av de mest centrala i Kungsbacka stad Elof Lindälvs gymnasium Sjukhus 800 m 10 min Elof Lindälvs gymnasium 600 m 7,5 min Kungsmässan Resecentrum 200 m 2,5 min 400 m 5 min Fyren Resecentrum Kungsbacka torg Aranäs gymnasiet Aranäs gymnasiet studieområde gräns för centrum handel & service utbildning kultur offentlig service sport & fritid vattenaktiviteter cirka 550 m cirka 1050 m cirka 1800 m 10 Planstudie

180 Valand Byggnader Bebyggelse planeras Den gamla stadkärnan Villastad Flerbostadshus Grupphus Aranäs stadsdel Punkthus Yngre kvartersstad Offentliga byggnader i park Företag Svartplan Den gamla stadskärnan har tät bebyggelse, medan områdena för företag har större byggnadsvolymer och mer luft mellan husen. Kvarteret Valand och Aranäs stadsdel är under planering för blandsstad, men är idag till stor del obebyggda. Stora obebyggda ytor finns även runt de större gatorna. Inom kvarteret Valand planeras ett nytt stadsmässigt och kommersiellt stråk som binder samman Innerstaden med Kungsmässan. Projektet innebär möjlighet till ytterligare ett stråk mellan dessa två målpunkter. Detta stråk bör vara grönare med publika inslag närmast den gamla stadkärnan. Bebyggelsekaratärer + nattbefolkning Centrum domineras av den gamla stadskärnan, offentliga byggnader i park och inslag av yngre kvartersstad. De sistnämnda är en del av strategin att förtäta centrala Kungsbacka som lyfts fram i Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad från Siffrorna på kartan anger nattbefolkning inom respektive område. Nattbefolkning innebär de som bor i området. Projektet siktar på ett tillskott av bostäder, vilket är en fördel då kvarteret Samariten med stadshuset är en ödslig plats utanför kontorstid. Projektet ligger inom ett område med offentliga byggnader i parkmiljö och bostäder i punkthus. Det gränsar till den gamla stadskärnan med kvartersstad. 11 Planstudie

181 Teaterparken Badhusparken Grönstruktur Grönstrukturen följer främst ett samlat stråk längs med åarna, men ytorna är i varierande grad av parkkaraktär. Badhusparken och Teaterparken är de enda två uttalade parkmiljöerna i centrum. Ett tydligare sammanhängande område med parkkaraktär kan skapas hela vägen mellan Fyren och Badhusparken. Nu finns möjlighet att integrera Badhusparken mer med centrum. Kring Kungsbackaån ska Gestaltningsprogram för Kungsbackaån förverkligas allteftersom, se nedan. Park Övriga gröna ytor med kvalitet Impediment, mellanrum Naturmark Vattendrag Gestaltningsprogram för Kungsbackaån Gestalningsprogram för Kungsbackaån antogs av nämnden för Teknik Efter det att Gestaltningsprogram för Kungsbackaån togs fram har behovet av översvämningsskydd aktualiserats, vilket innebär att hänsyn till detta måste tas vid förverkligande av de övergripande idéerna i gestaltningsprogrammet. Det övergripande syftet är att synliggöra ån och utveckla åns olika karaktärer Fritt ur gestaltningprogrammet: Kungsbackaån ska bli ett sammanhängande parkstråk med gröna kvaliteter som ska hjälpa till att koppla ihop stadens olika delar, både längs och tvärs ån. På några ställen föreslås nya broar för att kopplingen ska underlättas. På andra ställen föreslås att gröna stråk skapas tvärs ån för att det ska bli lättare att hitta till ån och för att åns gröna kvaliteter ska få större räckvidd. Området mellan Borgmästarbron och Norrbro ligger centralt och ska utformas med en mer stadslik karaktär än det har idag. Förslag på utformning finns framtaget, till exempel föreslås åns stadsmässiga utformning förstärkas med stensatta kajer, bryggor mm. En kajpromenad och en brygga söder om gångbron ska öka tillgängligheten till vattnet. Även nya sittplatser, en trätrappa och en mer ordnad strandskoning ingår i förslaget. 12 Planstudie

182 Barriärer Hindren för fotgängare är främst i nord-sydlig riktning. Störst effekt har järnvägen, Kungsbackaån och staden. De stora infartsgatorna upplevs som barriärer, främst där gatorna är breda och där passagerna är planskilda eller har trafikljus. Vissa större byggnadsvolymer kan upplevas som barriärer. Stadhuset kommer att upplevas som en barriär mellan de nya husen och dess tänkta parkeringsmöjlighet på stadshusparkeringen. Om det finns en möjlighet att minska den barriären får kommande projekt angående ombyggnad av stadshuset utvisa. Stor barriäreffekt Medel barriäreffekt, bebyggelse Parkeringar Cirka m 2 inom centrumområdet består enligt kartanalysen av parkering, varav ungefär hälften är offentlig parkering. Parkeringarna utgör 12,5 procent av ytan inom området. Delar av markparkeringen i Aranäs stadsdel och kvarteret Valand kommer på sikt att försvinna och ersättas med parkeringshus. Projektet innebär ett bättre utnyttjande av central markparkering då de nya bostäderna delvis kommer att samordna sin parkering med stadshusparkeringen. Parkeringsytor 13 Planstudie

183 Valand Kungsmässan Gång- och cykelvägar Kartan visar att det saknas kopplingar över Kungsbackaån i den södra delen av centrum. Även runt Kungsmässans kvarter och i kvarteret Valand saknas kopplingar för cykeltrafik. När kvarteret Valand byggs ut tillkommer ny gångfartsgata genom området. Kungsmässan fungerar under öppettider som en inomhusgågata. Projektet Valand innebär att centrum kan kompletteras med förbättrade gång- och cykelstråk som ger bättre kontakt mellan de viktiga målpunkterna Resecentrum, den gamla stadkärnan och Kungsmässan. Separat gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik kan samsas med biltrafik Gågata/gångfartsgata 14 Planstudie

184 Direktiv till parallella uppdrag Kommunstyrelsen ger i följande avsnitt direktiv till byggnadsnämnden som ska genomföra de parallella uppdragen. En bakgrundsbeskrivning till direktiven finns för varje område. Bakgrunden till avgränsningen av studieområdet återfinns på sidan 6. Direktiven sammanfattas sist i planstudien och berör: Avgränsning av studieområde Trafikanalys Karaktär Innehåll Djärv arkitektur Processen Utöver direktiv till de parallella uppdragen ges ett direktiv som kommer att beröra projekt som tillbyggnaden av stadshuset och ombyggnaden av kulturhuset Fyren. 15 Planstudie

185 Trafikanalys Övergripande trafikanalys Som underlag till stadens utvecklingsplan, fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad antagen 2009, ligger en trafikledsplan. Trafikledsplanens indata och prognoser genomfördes redan år I samband med planeringen inför Kungsmässans utbyggnad genomfördes 2013 nya studier som visade på att tidigare prognoser överskattat verkligt trafikarbete. Inför planeringen av Sankt Gertrud 8 m fl har förvaltningarna därför genomfört nya trafikmätningar under våren 2014, för denna del av Kungsbacka stad, se Trafik PM Vallgatan, Ramböll Dessutom har nya bedömningar gjorts på nuvarande trafiksystem för år 2025, se nedanstående kartor. Mätningarna visar antal fordon per vardagsdygn. Observera att bedömningen endast är en framskrivning av dagens situation om inte åtgärder sker som kan förändra trafiksituationen i önskvärd riktning. Trafikföringen i Kungsbacka centrum är en mycket viktig fråga för framtida samhällsplanering. Det kommer att komma politiska beslut inom de närmaste åren som i hög grad kommer att förändra framtida trafikströmmar. Den politiska inriktningen är klart uttalad att när parkeringshusen är byggda så ska förändringar genomföras som påtagligt minskar biltrafiken i Innerstaden och övriga centrum. För planeringen i Sankt Gertrud är det önskvärt att nuvarande biltrafik på fordon per vardagsmedeldygn på Vallgatan minskar i framtiden. Vid planeringen av Sankt Gertrud är dock dagens trafiksituation en viktig förutsättning. Däremot bör det ingå i de parallella uppdragen att visa på hur en förändrad gatumiljö kan ta hand om såväl dagens fordon som en framtida omfördelning till andra trafikslag. De parallella uppdragen bör alltså visa på vilka möjligheter som en lägre trafikvolym kan skapa avseende dels gaturummet och dels kopplingen till Innerstaden och Badhusparken. Dessa studier kommer att utgöra ett mycket viktigt underlag för kommande politiska beslut om trafikföringen i denna del av staden. P-hus P-hus P-hus Trafik- nuläge Trafik Planstudie

186 Tillfart Hotellet, stadhuset och kyrkan måste få fortsatt tillfart från Storgatan. Denna tillfart kan vara enda tillfart eller kompletteras med ytterligare en tillfart från Vallgatan till bostäderna i punkthusen. Om två tillfarter anläggs får dessa inte hänga ihop eftersom smittrafik ska förhindras. Parkering av bil och cykel Idag finns 132 markparkeringar inom studieområdet, se karta intill. Parkeringen norr om stadshuset rymmer cirka 240 platser och är i princip helt tom på kvällar, helger samt glest belagd hela sommaren. Om några år står parkeringshuset i Valand färdigt och om ytterligare några år byggs ett parkeringshus i Ejdern och ett vid Aranäs stadsdel. Dessa tre p-hus byggs delvis för att besökare till centrum ska kunna ställa bilen där och ta sig fram till fots. Detta för att avlasta centrum från biltrafik. I detta mycket centrala kvarter kan ett lågt parkeringstal användas. Samordningsvinster med både kommande p-hus och parkeringen norr om stadshuset ska utnyttjas. En målsättning är att belasta området med så lite markparkering som möjligt. Parkering under mark ska prövas och i nuläget bedöms ett garage under mark om platser vara rimligt. På parkeringen norr om stadshuset finns potential för samutnyttjande med hyresrätter, kvälls- och helgshopping och hotellets nattgäster om uppemot 100 platser. Hotell och boende skulle då få tillstånd att parkera här mellan fem på eftermiddagen och åtta på morgonen. En viktig fråga för samordningen är hur stor andel bostäder som byggs inom studieområdet. Med hög andel bostäder blir parkeringarna färre och samordningsvinsterna fler. Förutom det faktum att stadshusområdet redan innehåller mycket kontor, utmärkta att samordna med nya bostäder, är det också så att bostäder bedöms behöva 10 platser per 1000 kvm BTA medan kontor bedöms kräva omkring 20 platser per 1000 kvm BTA. I avtal kan lägre siffror diskuteras om området ansluts till bilpool och/eller busskort tillhandahålls. Ett extra stort antal cykelparkeringar kan också påverka parkeringsbehovet. I området bör minst 200 cykelparkeringar finnas. De som besöker butikerna som finns i området idag använder i stor utsträckning Varlaparkeringen, parkering på Ejdern samt längs Sjöallén. Besökare till de nya butikerna i området bör följdaktligen använda det nya p-huset i Valand och så småningom p-husen i Ejdern och Aranäs stadsdel. Detsamma gäller för hotellets konferensgäster. Efter fem och på helger finns även stadshusparkeringen som parkeringsresurs för shopping. I anslutning till stadshusets södra entré finns 45 parkeringar som främst är avsedda för besök till stadshuset. Den typen av platser bör omlokaliseras till stadshusets norra parkering då stadshuset i samband med tillbyggnad ska få en tydligare huvudentré i norr. Hur dessa ska utformas hanteras inom ramen för stadshusprojektet. De 14 parkeringar som hyrs av borstdsrättsföreningen behöver vara kvar men kan flyttas ner i det nya garaget. Omkring fem korttidsparkeringar bör finnas i anslutning till hotellets entré. Där lastzoner kommer att markeras anordnas korttidsparkering de tider då lastzonen inte är i bruk. 2 5 Vallgatan B p förhyrda av företag, 14 p förhyrda av BRF 12 p förhyrda av hotell 4 p besök 15 platser till verksamheter Stadshus mm: 45 p 3p kyrka bergs s gata Hotell Halla hotell korttid 3 5 p 3 STADS- HUSET Planstudie

187 Karaktär Urban grönska i centralt läge Studieområdet är en del av ett större område med parkkaraktär. Parkkaraktären ska förstärkas och stråket mellan Innerstaden och Kungsmässan ska bli tydligare och grönt. Också platserna runt Sankt Gertrud 8 ska bli tydligare. För att bli en attraktiv och väl integrerad park behöver trygghetsaspekter, buller och kopplingen till omgivande publika ytor ses över i Badhusparken. En trappa upp till perrongen i parkens sydöstra hörn skulle innebära större flöden genom parken. Grönt urbant stråk I kvarteret Valand planeras ett nytt stråk mellan Kungsbacka torg och Kungsmässan. Ett tydligare stråk mellan den gamla stadskärnan och Kungsmässan genom kvarteret Sankt Gertrud skulle komplettera stråket i Valand och binda samman centrum ännu mer. De två stråken ska ha olika karaktär. Stråket i Valand går igenom kvartersstad med publikt innehåll i bottenvåningarna hela vägen mellan Kungsmässan och den gamla stadskärnan. Stråket genom Sankt Gertrud går igenom en central parkmiljö. Det nya ståket bör vara tryggt och grönt på ett urbant vis. Utveckling av ytor runt Hotell Halland Hotell Halland har med sin storlek och centrala placering en mycket viktig funktion som måste ges fysiska förutsättningar för att utvecklas. Ytorna runt om hotellet har potential att erbjuda staden fina offentliga rum. En tydlig plats som utgör gräns mot den gamla stadskärnan bör skapas i knutpunkten söder om Hotell Halland. Här korsas många stråk och platsen har stor potential att bli en tydlig mötesplats med uteservering till hotellet. Hotellet har besöksentréer både i söder och öster. Det finns behov av en ny reception och till det behövs större yta i bottenplan. I samband med utbyggnaden kan platsen framför hotellet göras tydligare och mer ändamålsenlig. Tydligare plats runt kyrkan Ytorna runt kyrkan skulle kunna knytas samman till en tydligare plats, vilket skulle göra hela området mellan stadshuset, hotellet och de två bostadshusen mer greppbart. Kyrkan skulle få en central och mer självklar placering när yorna runt om blir mer sammanhållna. Marken runt kyrkan ägs av Emanuel metodist Episkopalförsamling i Kungsbacka. 18 Planstudie

188 Karta - förutsättningar och struktur Kungsmässan Kv Valand Kulturhuset Fyren Stadshus Resecentrum Varlaskolan Kyrka Hotell Halland Kv Ejdern Badhusparken Kungsbacka torg Målpunkter Föreslaget stråk genom Sankt Gertrud Nytt stråk över stadhusparkeringen Planerade stråk Stråk Gångtunnel Föreslagen trappa upp till perrong Förstudieområde: Parkkaraktär utvecklas och förstärks Tydligare plats med urban grönska Badhusparken utvecklas och integreras Fondmotiv från Storgatan och Kungsbacka torg Tillfart måste vara kvar. Kan vara enda tillfart eller kompletteras med ytterligare en tillfart till bostäderna i punkthusen. 19 Planstudie

189 Innehåll Blandning av bostäder, kontor och centrumverksamhet Ett tillskott av bostäder skulle ge mer liv över dygnet. Det är alltid en fördel att planera en blandning av bostäder och och andra funtioner i nya områden. Det ger mer liv över dygnet och ger goda möjligheter till samordning av parkering. Idag bor relativt få människor inom området, drygt 100 personer i de två nya punkthusen och i huset på Vallgatan 1. Stadshuset, som gränsar till studieområdet, är en stor kontorsenhet som ger ett visst folkliv under kontorstid, men är folktomt på kvällar och helger. Hotellet är relativt litet med 60 rum och ger inte ett så stort tillskott till folklivet. Denna sammansättning gör att det efter kontorstid är ett ganska öde område. Det kommer att uppföras kvm kontor i kvarteret Valand. Utöver det planerar Aranäs AB att skapa ytterligare kontor i Kungsgärdet. Sankt Gertrud är dock ett bra läge för kontor, med närheten till stationen, Innerstaden och Kungsmässan och det finns en efterfrågan. Mot bakgrund av att denna del av centrum redan domineras av kontor är det viktigt att minst hälften av den nya bebyggelsen utgörs av bostäder. Kommunens önskemål är att bostäderna upplåts med hyresrätt och i huvudsak utgörs av små och medelstora bostäder. För att hitta en rimlig balans mellan bostäder och kontor bör även ett minimum mängd kontor anges i programmet för de parallella uppdragen. Hur stor den andelen blir ska bestämmas i samråd med byggherren. Sankt Gertrud är ett av de mest centrala kvarteren i Kungbacka stad. I ett så här centralt läge är det ett måste att ge möjlighet för centrumverksamheter i alla bottenvåningar mot innerstaden och det nya stråket. Djärv arkitektur Detta ytterst centrala område med offentlig karaktär lämpar sig väl för djärv arkitektur. Här kan man tänka sig att pröva ett något högre hus under vissa förutsättningar. Riksintresset kring Kungsbacka torg och den kulturhistoriskt värdefulla kyrkan måste värnas. Likaså är hotell Halland en viktig byggnad som också i fortsättningen ska vara ett landmärke och ett fondmotiv som syns väl från flera håll, se foton på föregående sida. Ett nytt och djärvt hus får gärna synas från resecentrum, men ska inte påverka vyn från riksintresset kring Kungsbacka torg. Vid placering av ny bebyggelse, särskilt högre sådan ska hänsyn till skuggning av befintliga bostadshus tas. Vilken maximal höjd som ska prövas fastställs i program till parallella uppdrag. Komplettera med hus i park I studieområdet föreslås fristående byggnader väster om hotell Halland för att skapa en tydlig gräns till den gamla stadskärnans kvartersstad. De nya husen i Sankt Gertrud kan få en friare utformning när de inte ska knyta an till kvartersstaden i den gamla stadskärnan. Kommande detaljplan ska ha gestaltningsprogram eller gestaltningsprinciper där byggnadsnämnden definierar vad som menas med djärv arkitektur på denna plats. 20 Planstudie

190 Siktlinjer, fondmotiv och landmärken 1. Hotell Halland Hotell Halland är idag ett tydligt landmärke när man kommer in till staden västerifrån på Kungsgatan både som bilist cyklist eller gångtrafikant. Hotellet är en viktig funktion som ska synas också i fortsättningen Ett nytt djärvt hus får gärna synas från resecentrum 3. Hotell Hallands gavel ligger i fonden sett från Storgatan/Kungsbacka torg. Miljön runt torget är riksintresse för kulturmiljön. 3. Kulturmiljöer att värna Förutom att miljön runt Kungsbacka torg är av riksintresse är också Emanuelkyrkan kulturhistoriskt värdefull. 21 Planstudie

191 Processen Syftet med de parallella uppdragen Visa på en lämplig utveckling av Sankt Gertrud och Badhusparken med dess stråk, parkmiljö samt byggnadernas placering och dimensionering Förslaget ska visa vad djärv arkitektur kan tillföra till området och ge förslag på gestaltningsprinciper för byggnader och platser Samarbete med Aranäs AB Kommunen och Aranäs bjuder in fyra kontor till parallellt uppdrag. Två kontor betalas av kommunen och två av Aranäs. De kontor som bjuds in ska både ha landskapsarkitekter och husarkitekter/stadsplanerare. Politisk process Projektet kommer att beröra både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden i olika skeden. Kommunstyrelsen Planstudie hösten 2014 Byggnadsnämnden Parallella uppdrag Våren 2015 Planprogram Hösten 2015 Detaljplan Utvärdering Utvärderingen sker i samarbete mellan byggherren Aranäs AB och kommunen. Förvaltningen för Teknik har en viktig roll vid utvärdering avseende Badhusparkens utformning och koppling till övriga centrum. Stor hänsyn ska tas till deras synpunkter på detta. 22 Planstudie

192 Direktiv till parallella uppdrag Avgränsning av studieområde Badhusparken, området runt kyrkan och området mellan Sankt Gertrud 8 och innerstaden behöver ingå för att kunna ta ett helhetsgrepp samt skapa ett tydligt stråk med tydligare platser Trafik Området ska fungera både med nuvarande trafikmängder och minskade mängder i framtiden. Tillfart till hotellet/stadshuset måste vara kvar. Kan vara enda tillfart eller kompletteras med ytterligare en tillfart till bostäderna i punkthusen. Om två tillfarter anläggs får de inte hänga ihop. I området ska ett lågt parkeringstal användas förutsätter mycket cykelparkering Målsättningen är att minimera antalet markparkeringar Garage under mark ska anordnas och samordning med norra stadshusparkeringen ska utnyttjas Karaktär Förstärk parkkaraktären i centrum Tydligare grönt stråk Tydligare platser Badhusparken utvecklas och integeras Innehåll Uppskattningsvis rymmer området omkring kvm BTA Kommunen önskar hyresrätter i små och medelstora lägenheter Övervägande andel bostäder Centrumfunktioner i bottenvåningar Förutsättningar för att bygga till entrén på Hotell Halland ingår. Djärv arkitektur Den nya bebyggelsens höjd och placering får inte innebära att riksintresset eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse påverkas negativt Ett nytt och djärvt hus får gärna synas från resecentrum Hotell Halland ska också i fortsättningen vara ett tydligt landmärke som syns från Innerstaden, infarten längs Kungsgatan samt från resecentrum Ny bebyggelse ska placeras så att befintliga bostadshus fortsatt får bra solvärden Direktiv till angränsande projekt Helhetsgrepp i centrum Att projekt inom förstudieområdet utvecklas i enlighet med planstudiens riktlinjer avseende parkkaraktär, kompletterande stråk och nya platser. 23 Planstudie

193 Medverkande i planstudien Representanter från Kommunstyrelsens förvaltning, Planavdelningen och Teknik samt Aranäs AB. Hasse Andersson Andrea Forsström Siri Himmelman

194 Plan & Bygg Kungsbacka kommun Kungsbacka

195 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (82) Datum BN 59 Dnr 2014-P046 Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Beslut Byggnadsnämnden godkänner Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt planering. Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfört parallella arkitektuppdrag för att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står inför en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen för området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska förbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komma till sin rätt. Inom området föreslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden för Teknik är huvudman för Badhusparken. Avsikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planprogram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och parkeringsfrågan för nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen föreslås en kombination av två förslag utgöra stommen rör vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Arbetsutskottets protokoll , 40 Justerare Expedierat/bestyrkt

196 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (82) Datum BN 59, forts Lista över bilagor Bilaga l - Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, februari 2016 Vid dagens sammanträde redogör verksamhetschef planavdelningen Elin Johansson för ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sanden (M) ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Aranäs AB, kommunstyrelsen, nämnden för Teknik, planavdelningen Justerare

197 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (131) Datum BNAU 40 Dnr P046 Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Beslut Arbetsutskottets fårslag till byggnadsnämnden Byggnadsnämnden godkänner Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt planering. Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfort parallella arkitektuppdrag för att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står inför en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen för området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska fårbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komma till sin rätt. Inom området föreslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden för Teknik är huvudman för Badhusparken. Avsikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planprogram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och parkeringsfrågan får nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen föreslås en kombination av två förslag utgöra stommen för vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justerare

198 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (131) Datum BNAU 40, forts Vid dagens sammanträde redogör verksamhetschef planavdelningen Elin Johansson för ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sanden (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner det bifallet. Justerare

199 T JÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen for fortsatt planering. l (2) Datum D nr 2014-P046 Pl/14.09 Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfort parallella arkitektuppdrag for att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står infor en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen for området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska forbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komrna till sin rätt. Inom området fcireslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. uppdrag/ planbesked x program samråd granskning Markera med ett kryss (x) antagande/ godkännande

200 KUNGSBACKA KOMMUN Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden for Teknik är huvudman för Badhusparken. A v sikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planpro gram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse fdr kulturmiljövård och parkeringsfrågan for nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen foreslås en kombination av två forslag utgöra stommen for vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari (2) Elin hansson Verksamhetschef plan Andrea Ericsson Planarkitekt

201 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (82) Datum BN 59 Dnr 2014-P046 Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Beslut Byggnadsnämnden godkänner Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt planering. Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfört parallella arkitektuppdrag för att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står inför en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen för området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska förbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komma till sin rätt. Inom området föreslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden för Teknik är huvudman för Badhusparken. Avsikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planprogram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och parkeringsfrågan för nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen föreslås en kombination av två förslag utgöra stommen rör vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Arbetsutskottets protokoll , 40 Justerare Expedierat/bestyrkt

202 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (82) Datum BN 59, forts Lista över bilagor Bilaga l - Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, februari 2016 Vid dagens sammanträde redogör verksamhetschef planavdelningen Elin Johansson för ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sanden (M) ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Aranäs AB, kommunstyrelsen, nämnden för Teknik, planavdelningen Justerare

203 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (131) Datum BNAU 40 Dnr P046 Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Beslut Arbetsutskottets fårslag till byggnadsnämnden Byggnadsnämnden godkänner Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt planering. Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfort parallella arkitektuppdrag för att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står inför en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen för området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska fårbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komma till sin rätt. Inom området föreslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden för Teknik är huvudman för Badhusparken. Avsikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planprogram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse för kulturmiljövård och parkeringsfrågan får nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen föreslås en kombination av två förslag utgöra stommen för vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justerare

204 KUNGSBACKA KOMMUN Byggnadsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (131) Datum BNAU 40, forts Vid dagens sammanträde redogör verksamhetschef planavdelningen Elin Johansson för ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sanden (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner det bifallet. Justerare

205 T JÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Program för parallella uppdrag inom St Gertrud och Badhusparken Förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari 2016 samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen for fortsatt planering. l (2) Datum D nr 2014-P046 Pl/14.09 Sammanfattning Byggnadsnämnden och Aranäs AB har genomfort parallella arkitektuppdrag for att studera utformningen av Sankt Gertrud och Badhusparken i centrala Kungsbacka stad. Programområdet, som innehåller både park och bebyggelse, är centralt beläget i Kungsbacka stad och står infor en genomgripande omvandling. En ny struktur efterfrågades i programmet och stort fokus låg på grönska, vatten och närbelägna kulturmiljöer. Målsättningen for området var väl fungerande offentliga rum. Stråket mellan Kungsmässan och Innerstaden ska forbättras väsentligt och ska till sin karaktär komplettera handelsstråket genom kvartersstrukturen i kvarteret V aland. I program till parallella uppdrag efterfrågades hög kvalitet på arkitekturen med ett modernt anslag, som samtidigt låter kulturhistoriska värden i närområdet komrna till sin rätt. Inom området fcireslogs ett högt hus, så pass högt att det blir ett nytt landmärke. uppdrag/ planbesked x program samråd granskning Markera med ett kryss (x) antagande/ godkännande

206 KUNGSBACKA KOMMUN Beskrivning av ärendet Som titeln antyder innehöll program till parallella uppdrag två projekt, Sankt Gertrud och Badhusparken. Aranäs AB är byggherre i Sankt Gertrud och nämnden for Teknik är huvudman för Badhusparken. A v sikten är att när byggnadsnämnden godkänt utvärderingen ska kommunstyrelsen upprätta planpro gram. I det sammanhanget ska frågor som ett högt hus påverkan på riksintresse fdr kulturmiljövård och parkeringsfrågan for nya bostäder och kontor lösas. I utvärderingen foreslås en kombination av två forslag utgöra stommen for vidare planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Utvärdering av parallella uppdrag inom Sankt Gertrud och Badhusparken, upprättad i februari (2) Elin hansson Verksamhetschef plan Andrea Ericsson Planarkitekt

207 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:265 Förvärv av fastigheten Kungsbacka Fjärås Må 3:100 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal avseende förvärv av fastigheten Må 3:100 i Fjärås, underskrivet av säljaren Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande. Sammanfattning Avtal har träffats om förvärv av fastigheten Må 3:100, del av den s.k. Äppelträdgården, i Fjärås. Fastigheten är belägen väster om Gåsevadholmsvägen, i anslutning till Fjärås Centrum. Förvärvet avser av en avstyckad del av den s.k. Äppelträdgården om m2. Detaljplan saknas för området. Syftet med förvärvet är att använda marken för kommunens behov. Fastigheten är obebyggd. Ersättning för fastigheten uppgår till kronor. Tillträde sker Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Köpeavtal och karta Beslutet skickas till Fastighets AB Mönster, Box 53228, Göteborg IB, IGB Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

208 K Ö P E A V T A L Kungsbacka Säljare: Köpare: Fastighet: Fastighets AB Mönster ( ), Box 53228, Göteborg, nedan kallad sälj aren Kungsbacka kommun ( ), nedan kallad kommunen Kungsbacka Må 3: l 00, nedan kallad Fastigheten l (2) Datum l. BAKGRUND Kommunen har för avsikt att förvärva fastigheten Må 3: l 00 för särskilda boenden i Kungsbacka kommun. 2. ÖVERLÅTELsEFÖRKLARING OCH KÖPESKILLING Säljarna överlåter och försäljer härmed fastigheten Må 3:100 (del av Äppelträdgården) för en köpeskilling om TVÅMILJONERFEMHUNDRA TU SEN ( ) kronor. Köpeskillingen betalas senast på tillträdesdagen genom insättning på av Säljarna anvisat bankkonto. 3. TILLTRÄDESDAG Tillträde till Fastigheten sker , eller den senare dag då kommunstyrelsens beslut vunnit laga kraft, och när köpeskillingen har betalats.("tillträdesdagen"). Parterna är överens om att äganderätten till Fastigheten övergår först på tillträdesdagen. 4. LAGFARTSKOSTNAD m.m. Med köpet förenade lagfarts- och inteclmingskostnader, såsom stämpelskatt mm, betalas av kommunen. Så snart ersättningen betalats skall Säljaren utfärda köpebrev på vilket Kommunen kan söka lagfatt. På Tillträdesdagen ska Säljarna till Kommunen överlämna de handlingar som Säljarna innehar gällande Fastigheten, som kan vara av betydelse för Kommunen. Fastigheten överlåts obelånad. 5. KOSTNADER OCH INTÄKTER Intäkter och kostnader betalas respektive uppbäres av säljaren fi am till tillträdesdagen. Kommunen svarar för sådana kostnader och inkomster från och med Tillträdesdagen. 6. KOMMUNENS ELLER SÄLJARENS ÅTAGANDE Fastigheten är obebyggd. Kommunen avser att uppföra gruppbostad på fastigheten. Framtagna entreprenadhandlingar, som finns hos kommunen, får användas som utgångsmaterial.

209 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) 7. SÄLJARNAS GARANTIER Säljarna garanterar per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen, om inte annat särskilt anges, att Säljarna är civilrättsligt och lagfaren ägare till Fastigheten; att Fastigheten inte besväras av inteckningar, inskrivningar, servitut, nyttjanderätter eller andra tredjemansrättigheter som kan göras gällande i Fastigheten utöver de som framgår av dettaavtal eller av bifogat utdrag ur fastighetsregistret, Bilaga l; att på Tillträdesdagen, såvitt Säljarna känner till eller borde känna till, inget föreläggande av myndighet föreligger beträffande Fastigheten, och som inte åtgärdats. Säljarna har inte någon kännedom om, eller misstänker, att den överlåtna marken innehåller miljöfarligt avfall. Skulle, trots detta, sådant avfall upptäckas, och det är uppenbart att avfallet deponerats före kommunens tillträde, svarar Säljarna för kostnaden för den sanering som miljömyndigheter bedömer vara nödvändig. 8. ÖVRIGA VILLKOR Detta Avtal är giltigt under förutsättning av att det undetiecknats av Säljarna innan det behandlas i Kommunstyrelsen och att det godkänns av Kommunstyrelsen genom beslut som vinner laga kraft. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit ett vardera. Kungs backa (J 1- L l Kungsbacka Fastighets AB Mönster för Kungsbacka kommun Bevittnas: Bilagor: Katia, Fastighetsregistrets uppgifter daterad

210 Fjärås Må 3:100?f._ Tät skog 3:25 Il - ~~ 10:1 '- -: : :: Il 3:13 Il ) (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1 :2ooo r- l l l o m

211 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:305 Medlemsskap i Eurocities - associerad partner Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. Kommunledningskontoret är betalande associerad partner i nätverket och representerar Kungsbacka kommun formellt. Medlemskapet utvärderas efter ett år och därefter vartannat år. Kostnaden för medlemskap 2016, kronor, finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel Medlemskostnaden inarbetas i budgetarbetet från Sammanfattning Digitalisering i vår kommun är sedan 2012 en tydligt utpekad utmaning genom projektet Kungsbacka I nätverket Eurocities och dess forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, fokuseras på frågeställningar som ligger väl i linje med det fortsatta arbetet inom Kungsbacka Kungsbacka kommun ansöker om medlemskap som associerad partner. Beskrivning av ärendet Digitalisering i vår kommun är sedan 2012 en tydligt utpekad utmaning genom projektet Kungsbacka I nätverket Eurocities och dess forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, fokuseras på frågeställningar som ligger väl i linje med det fortsatta arbetet inom Kungsbacka Eurocities är ett nätverk och medlemmarna är större europeiska städer. Nätverket grundades 1986 av borgmästarna i Barcelona, Birmingham, Frankfurt, Lyon, Milano och Rotterdam. Idag är över 130 av Europas större städer medlemmar och 40 är partnerstäder (städer med ett invånarantal under ). Nätverket omfattar 130 miljoner medborgare i över 35 länder, vilket innebär att även länder utanför EU ingår, som exempelvis Norge, Island och Turkiet. Medlemmar och partners har tillgång till en plattform för kunskapsutbyte, som består av sex olika tematiska forum, som i sin tur är uppdelade i olika arbetsgrupper. Förutom nätverksmöten anordnas ett antal aktiviteter av olika slag. Nätverket ger också möjlighet till att hitta partners för samarbete i någon form. Forum och arbetsgrupper träffas två till tre gånger om året och mestadels träffas arbetsgrupperna i direkt anslutning till mötet med forumet. Däremellan sker erfarenhetsutbyte digitalt, hur ofta kan variera från arbetsgrupp till arbetsgrupp. När t.ex. Europeiska kommissionen anordnar samråd ökar 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

212 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) frekvensen på Skype-möten (ett exempel är e-förvaltning handlingsplan , som Kungsbacka kommun deltagit digitalt i). Engagemanget över tid kan variera hos medlemmarna och är naturligtvis beroende på vilka prioriteringar som är aktuella dels på Europeiska kommissionen, dels hos medlemmarna. Nätverket kan även ses som ett påverkansorgan inom EU och en viktig samarbetspartner är Regionkommittén, som representerar regionala och lokala intressen i EU och är ett rådgivande organ till ministerrådet, Europaparlamentet samt EU-kommissionen. Eurocities består av sju forum och de matchar i högre eller lägre grad Kungsbackas utmaningar. Det finns t.ex. tydliga kopplingar mellan vårt strategiska tema Integration och forumet Sociala frågor. Här ingår även studie-och yrkesvägledning kopplad till Drop outs och Skola arbetsliv. Tjänster, support och infrastruktur för företagare och speciellt små- och medelstora företag är andra områden som finns representerade, men i ett annat forum. Kungsbacka kommun kan senare söka medlemskap i andra forum som tar upp relevanta frågeställningar. Det finns naturligtvis ett antal europeiska nätverk, men en vinst med att vara med i flera forum i Eurocities är att samma kommuner finns representerade i olika arbetsgrupper. Det ger möjligheten att få samma samarbetspartners för våra olika utvecklingsområden. En kommun med ett invånarantal som ligger under är med i nätverket som associerad partner, vilket innebär möjlighet att delta i en eller flera arbetsgrupper i ett forum. Sedan åtta år tillbaka är medlemsavgiften per forum och år. Kommunledningskontoret genom enheten Utveckling är betalande associerad partner i nätverket och representerar Kungsbacka kommun formellt. Aktiv partner i Forum Kunskapssamhället kommer enheten IT Utveckling på Service att vara. I detta sammanhang är det viktigt att beakta att beteckningen IT inte är gångbar i Europa utan iså fall ICT när det gäller tekniska frågor. Forum Kunskapssamhället utgår från Digital Single Market, Digital Agenda och Digital Society med invånaren i centrum. En rekommendation är ersätta namnet på enheten IT Utveckling med Digital Utveckling, Digital Development. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medlemskap i det europeiska nätverket Eurocities, Forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, samt ägarskap Beslutet skickas till KLK;IBB Camilla Winter

213 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:301 Förvärv av fastigheten Kungsbacka Frillesås-Rya 2:128 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner köpeavtal avseende förvärv av fastigheten Frillesås-Rya 2:128 Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande. Sammanfattning Avtal har träffats om förvärv av fastigheten Frillesås-Rya 2:128, även kallat Frillebo. Fastigheten är belägen söder om Frillesåsvägen, i anslutning till Frillesås Centrum. Fastighetens markyta är m 2. Fastigheten är bebyggd med en gruppbostad där kommunen sedan tidigare är hyresgäst. Detaljplan saknas för området. Syftet med förvärvet är att fortsätta använda byggnaden som gruppbostad. Ersättning för fastigheten uppgår till kronor. Tillträde sker eller den senare dag då beslutet vinner laga kraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Köpeavtal samt kartor Beslutet skickas till Förvaltnings AB Mönster, Gathes väg 80, Onsala IB, IGB Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

214 K Ö P E A V T A L 111 Kungsbacka Säljare: Förvaltnings AB Mönster ( ), Gathes Väg 80, Onsala, nedan kallad säljaren l (3) Köpare: kommunen Fastighet: Kungsbacka kommun ( ), nedan kallad Kungsbacka Friliesås-Rya 2:128, nedan kallad Fastigheten Datum l. BAKGRUND Kommunen har för avsikt att förvärva fastigheten Friilesås-Rya 2:128 för särskilda boenden i Kungsbacka kommun. 2. ÖVERLÅTELsEFÖRKLARING OCH KÖPESKIT.-LING Säljarna överlåter och försäljer härmed fastigheten Friliesås-Rya 2:128 (Frillebo) för en köpeskilling om ÅTTAMIT.,JONERSJUHUNDRATUSEN ( ) kronor. Köpeskillingen betalas senast på tillträdesdagen genom insättning på av Säljarna anvisat bankkonto. 3. TILLTRÄDESDAG Tillträde till Fastigheten sker l, eller den senare dag då kommunstyrelsens beslut vunnit laga kraft, och när köpeskillingen har betalats.("tillträdesdagen"). Patterna är överens om att äganderätten till Fastigheten övergår först på tillträdesdagen. 4. LAGFARTSKOSTNAD m.m. Med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader, såsom stämpelskatt mm, betalas av kommunen. Så snat1 ersättningen betalats skall Säljaren utfårda köpebrev på vilket Kommunen kan söka lagfat1. På Tillträdesdagen ska Säljarna till Kommunen överlämna de handlingar som Säljarna innehar gällande Fastigheten, som kan vara av betydelse för Kommunen. Fastigheten överlåts obelånad. Kommunala borgen upphör på tillträdesdagen. 5. KOSTNADER OCH INTÄKTER Intäkter och kostnader betalas respektive uppbäres av säljaren fram till tillträdesdagen. Kommunen svarar för sådana kostnader och inkomster från och med Tillträdesdagen. Mervärdesskatt Säljaren och kommunen avtalar i samband med fastighetsöverlåtelsen att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra vid tillträdet, d.v.s. den frivilliga skattskyldigheten ska inte per automatik övergå på kommunen.

215 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) 6. KOMMUNENS ELLER SÄLJARENS ÅTAGANDE Kommunen avser att använda byggnaden som gruppbostad. Befintliga byggnader inom fastigheten har besiktigats av kommunen i februari/mars Reducering av köpeskillingen har gj mts med hänsyn till de fel och brister som framkommit vid besiktningen. 7. SÄLJARNAs GARANTIER Säljarna garanterar per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen, om inte annat särskilt anges, att Säljarna är civilrättsligt och lagfaren ägare till Fastigheten; att Fastigheten inte besväras av inteclmingar, inskrivningar, servitut, nyttjanderätter eller andra tredjemansrättigheter som kan göras gällande i Fastigheten utöver de som framgår av detta Avtal eller av bifogat utdrag ur fastighetsregistret, Bilaga l; att på Tillträdesdagen, såvitt Säljarna känner till eller borde känna till, inget föreläggande av myndighet föreligger beträffande Fastigheten, och som inte åtgärdats. Säljarna har inte någon kännedom om, eller misstänker, att den överlåtna marken innehåller miljöfarligt avfall. Skulle, trots detta, sådant avfall upptäckas, och det är uppenbart att avfallet deponerats under säljarens innehavstid, svarar Säljarna för kostnaden för den sanering som miljömyndigheter bedömer vara nödvändig. 8. ÖVRIGA VILLKOR Detta Avtal är giltigt under förutsättning av att det unde11ecknats av Säljarna innan det behandlas i Kommunstyrelsen och att det godkänns av Kommunstyrelsen genom beslut som vim1er laga kraft. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav pmterna tagit ett vardera. Kungsbacka O"-\ - 'L(!) Förvaltnings AB Mönster Kungsbacka för Kungsbacka kommun Bevittnas: "" '\'\.... ~ +tc-.~~v'"' Bilagor: Karta, Fastighetsregistrets uppgifter daterad Jämlmingshandling för moms.

216 ,, // Ku ng tm sback ateriet a kom mun ' Skata 1 2o. oo

217 Metria FastighetSök- Kungsbacka Friliesås-Rya 2:128 Sida l av 2 _ Metria l Fastighetsök 036 Allmän Fastighet Beteckning Kungsbacka Friliesås-Rya 2:128 Senaste ändringen i allmänna delen Senaste ändringen i inskrivningsdelen Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Nyckel: Distrikt Friliesås Socken: Friliesås Distriktskod A dress Adress Frillesåsvägen Friliesås Läge, karta Område N (SWEREF 99 TMI (SWEREF 99 TM) Registerkarta KUNGSBACKA Areal Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt kvm kvm l agfart Ägare Andel Inskrivningsdag Akt / Förvaltnings AB Mönster Galhes Väg Onsala Köp (även Iransportköp j: Köpeskilling: SEK, avser hela fasligheten. Anmärkning: Anmärkning 13/7850 Anmärkning: Beviljad 13/5972 Inteckninga r Totalt antal inteckningar: 3 Totalt belopp: SEK Nr Belopp status Inskrivningsdag Akt SEK skriftligt pantbrev Innehavare: D :1 Kungsbacka Kommun Kommunstyrelsens Förvaltning Kungsbacka Sverige Anmärkning: Anmärkning 03/ SEK skriftligt pantbrev Innehavare: D :2 Kungsbacka Kommun Kommunstyrelsens Förvaltning Kungsbacka Sverige SEK skriftligt pantbrev :1 Innehavare: D :1 Kungsbacka Kommun Kommunstyrelsens Förvaltning/i rene Börjesson Kungsbacka Rättigheter Ändamål Rättsförhållande Rättighetstyp Rättighetsbeteckning Väg Förmån Officialservitut /173.1 Taxeringsuppgifter Taxeringsenhet Specialen het, vårdbyggnad (823) Utgör taxeringsenhet och omfattar hel registerfastighet Uppgiftsår 2015 Taxeringsår 2013 ~ https :/ /fastighetsok.metria.se/fsok/sokpabeteckning. se am?cid=

218 Metria FastighetSök- Kungsbacka Friliesås-Rya 2:128 Sida 2 av 2 Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Förvaltnings AB Mönster Gathes Väg Onsala 1/1 Aktiebolag lagfart eller Tomträtt Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Gemensamhetsanläggningar Kungsbacka Friilesås-Rya GA:1 Åtgärd Fastighetsrättsliga åtgärder Avstyckning Ursprung Kungsbacka Friilesås-Rya 2:1 Ajourförande inskrivningsmyndighet Lantmäteriet Datum Telefon: Akt /173 Copyright 2015 Metria Källa: lantmäteriet https :/ /fastighetsok.metria.se/fsok/sokpabeteckning. se am?cid= ~

219 Barekullastugan... ~ _ ~... - _. l l... l J.. l - ' Kulla ry;l ~ ~ ~ ~9 -- (~ (c) Kungsbacka kommun Lantmäteriet ' Skala 1:10000 l l l m o