Lärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp med missbruk i familjen

Transkript

1 Examensarbete Lärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp med missbruk i familjen Författare: Rebecca Nelsson Felice Nybeck Handledare: Marita Pekkanen Termin: Kurskod: Myhrberg VT15 2MB332-II [

2

3 ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15 hp Titel Engelsk titel Författare Handledare Datum Mars 2015 Antal sidor 33 Nyckelord Lärares reflektioner i och om elever som växer upp med missbruk i familjen. Teachers' reflections about students who grow up with alcohol- or/and drug abuse in the family. Rebecca Nelsson & Felice Nybeck Marita Pekkanen Myhrberg Missbruk, familj, lärare, elever Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet. Lärarna betonar betydelsen av att ha en relation till eleven, då det kan leda till att de lättare kan upptäcka om något står fel till i elevens liv. I resultatet framgår det att lärarna påverkas känslomässigt när en elev far illa och att de har svårt att veta hur de ska hantera situationen. Lärare kan vara en vuxen förebild för dessa barn, därför är det viktigt att de har en kunskap om området.

4

5 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Barnets perspektiv... 1 Lärarens perspektiv... 2 TIDIGARE FORSKNING... 2 Barnets perspektiv... 3 Den professionelles ansvar... 3 Bemötande... 4 Att möta barnet i skolan... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 6 Den reflekterande praktikern... 7 Känsla av sammanhang... 7 METOD... 8 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER... 8 Kvalitativ ansats... 8 Kvalitativ intervju som metod för datainsamling... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 9 Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet GENOMFÖRANDE Urval Insamling av material Bearbetning och analys av material KVALITETSKRITERIER RESULTAT SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA Döljer problemet Strategier för att skydda familjen Samhällsklasser BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA Tecken hos barnet Relationens betydelse Konsekvenser hos barnet LÄRARNAS ERFARENHET LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT Emotionellt Gör det "lilla extra" LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL Bemötandet Lärarens betydelse för barnet Skolan som frizon... 21

6 Stöd från skolan LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN Ett annorlunda agerande Erfarenhet stärker Mer kunskap om barn i missbruksfamiljer SLUTSATS TEORETISK PROBLEMATISERING SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA LÄRARES ERFARENHET LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Svårt att upptäcka Tecken på barnet Betydelsefull relation Det goda bemötandet Svårhanterligt för lärarna Kunskap och erfarenhet är viktigt BEHANDLINGSPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER Vidare forskning REFERENSER INTERVJUGUIDE... I MISSIV... III

7 INTRODUKTION Tio år gammal har jag förlorat tilltron till människor. Varför berätta sanningen för någon egentligen? Eftersom många visste, men ingen gjorde något, så var det väl som det skulle. - Maria Tafvelin (1995, s.21) Det här är Maria Tafvelin som berättar om sin uppväxt, som präglades av alkoholiserande föräldrar och en våldsbenägen pappa. Hon berättar om den ständiga rädslan och lögnerna som följer av att leva med två berusade föräldrar, att man aldrig visste vad som väntade. Skam var en stark känsla som förekom under hela hennes uppväxt, att ständigt behöva skämmas över sina föräldrar när dem vistades bland folk. Maria blev väldigt ansvarsfull eftersom hon och hennes bröder fick sköta det mesta på egen hand under uppväxten. Det var allt från de vanligaste vardagssysslorna, men det kunde också vara att hjälpa sina föräldrar när de var berusade, med att gå på toaletten eller att ställa fram en hink till dem. Det var heller inte ovanligt att de fick blanda sprit åt föräldrarna (Tafvelin, 1995). Enligt henne själv så är det inte lätt att berätta om det som försiggår hemma när man är barn till föräldrar som har ett alkohol- och eller drogmissbruk. Detta på grund av att det är skamfullt eller så har man också försökt berätta men det är inte någon som gjort något åt det. Maria anser att det är viktigt att man får hjälp av någon som har kunskap kring problematiken, då det inte är alla som har mod och styrka att ta emot det som barnet berättar (Tafvelin, 1995). Lärare spenderar mycket tid med deras elever och är de personer som kan se om en elev mår dåligt på grund av ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna. Deras erfarenhet och kunskap kan vara avgörande faktorer för elevens hälsa. Vi vill därför belysa detta genom att få ta del av lärares reflektioner kring området. Detta har ett pedagogiskt intresse då det handlar om lärares lärande utifrån deras erfarenheter och kunskaper, vilket kan ge mer kännedom om problematiken för andra professioner som arbetar med barn i liknande situationer. Bakgrund Detta kapitel har som avsikt att ge läsaren en större förståelse för studiens problemområde. Bakgrunden kommer belysa två perspektiv, vilka är barnets och lärarens. Barnets perspektiv Många barn växer upp i en familj som har någon typ av missbruksproblematik. Ungefär barn och ungdomar i Sverige kommer från en miljö där alkohol eller andra droger varit ett problem hos ena eller båda föräldrarna (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Missbruk hos föräldrarna är en problematik som kan förekomma i alla miljöer och samhällsklasser (Socialstyrelsen, 2009). Oftast vet man inte om att det förekommer ett missbruk, barnen kan vara oerhört lojala mot sina föräldrar men även rädda för vad som händer dem om förälderns missbruksproblem "avslöjas" (Johansson & Wirbing, 2005). När det gäller upptäckten av problemen som finns i familjen så reagerar oftast omgivningen för sent. (Christensen, 1993). 1

8 Alla barn i Sverige ska gå i skolan, vilket gör skolan till en plats där barnen tillbringar mycket tid under sitt liv. Personal i skolan möter dessa barn varje dag och är viktiga förebilder för dem. Det skapas alltid en relation mellan lärare och elev, vilken både kan vara bra eller dålig. Den relation som skapas kan i bästa fall göra att barnet öppnar upp sig och att problematiken kan upptäckas (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Skolan kan vara en skyddsfaktor för ett barn som har svårigheter i hemmet, i detta fall missbruk hos föräldrarna. Oroligheterna som pågår i barnets hem kan göra att barnet känner sig osäker och får svårt med att koncentrera sig i skolan. Det kan även göra det svårt för barnet att knyta relationer till andra barn (Skolverket, 2013). Att ha en bra relation till lärarna, att få stöd och att ha kompisar menar Skolverket (2013) kan vara en stor hjälp för barn när situationen i hemmet inte fungerar så bra. De riskfaktorer som finns i hemmet motverkas av de skyddsfaktorer som skolan utgör. Därför är det angeläget att skolan kan se om det finns en problematik och är medvetna om situationen för att på bästa sätt hjälpa eleven (Skolverket, 2013). Lärarens perspektiv Det kan vara påfrestande att behöva möta och se de barn som har det svårt och där det finns en brist i föräldraskapet på grund av ett missbruk (Killén, 1996). Särskilt svårt kan det vara för de personer som möter dessa barn dagligen, exempelvis lärare. Enligt Killén (1996) kan det bildas motsägelsefulla känslor inom lärarna, vilket kan leda till att de blundar för det de ser eftersom det är för smärtsamt att handskas med. När de blundar för problematiken känns det bättre för lärarna men sanningen är att det inte hjälper de barn och familjer som behöver deras hjälp, istället sviker man dessa personer. Idag ställs det stora krav på de personer som är professionella yrkesutövare eftersom de även är ansvariga vuxna till barnen. Även om man ser klart och tydligt att ett barn far illa kan det vara svårt att både känslomässigt och yrkesmässigt handskas med problematiken. Detta kan bero på att man inte vet hur omgivningen, föräldrar och kollegor ska reagera på oron (Killén, 1996). I en klass är det oftast de barn som syns och uttrycker sina önskemål och behov tydligast som får hjälp. En del barn som har stora behov av uppmärksamhet och stöd visar inte alltid det, utan har lärt sig att inte ställa till med besvär och sitter därför tyst i klassrummet. Det är viktigt att man som professionell kan se dessa barn, även om det kan vara svårt. Det kan vara de barn som behöver mest hjälp (Christensen, 1993). Christensen (1993) avser med sin bok att kunna hjälpa de som arbetar inom skola, barnomsorg och fritidsverksamhet att upptäcka och stödja de barn där det förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk hos ena eller båda föräldrarna. Det är viktigt när man möter dessa barn att man lyssnar på dem och att man ger dem möjligheten att berätta om det som besvärar dem. Man kan som professionell vara osäker på vad man ska säga till barnet eller ha en rädsla för att skada barnet mer genom att lägga sig i. Christensen (1993) menar att det är viktigt att stödja dessa barn och visa att man ser dem, även om det bara är genom att sitta och lyssna på vad barnet har att berätta. Tidigare forskning Detta kapitel belyser tidigare forskning som är relevant för studiens problemområde. Dessa studier täcker aspekter om barnet som lever i denna problematik, den professionelle och bemötandet av dessa barn. De sökdatabaser vi har använt oss av för 2

9 att hitta tidigare forskning är: OneSearch, LIBRIS, ERIC, Academic Search Elite. Exempel på söktermer som användes var: children of alcoholics, teacher student relationship, teacher, school och teacher attitudes. Handledare och en bibliotekarie, som arbetar på Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö, har bidragit till hjälp med litteratursökningen till studien. Barnets perspektiv En familj där ett missbruk förekommer är en osäker miljö att leva i som kan vara våldsam och aggressiv. Det kan leda till en stor rädsla för vad som kommer att hända härnäst (Lambie & Sias, 2005). Barn som växt upp under ett sådant förhållande kan ha en ökad risk för att själv utveckla aggressionsproblem och koncentrationssvårigheter (Obot & Anthony, 2004). Osäkerheten och rädslan som barnet får uppleva i hemmet kan påverka deras sociala förmåga till att knyta kontakter med andra personer (Lambie & Sias, 2005). Parker, Asher och Rockhill skriver genom Hussong, Zucker, m.fl. (2005) att barn som har vänner har en större chans att få en lyckad skolgång och mindre risk för att utveckla aggressionsproblem samt att känna sig ensamma eller att bli deprimerade om man jämför med barn som inte har det. Enligt Hussong, Zucker, m.fl. (2005) menar Ladd att om ett barn visar tecken på ett avvikande socialt beteende är det viktigt att till exempel skolan uppmärksammar det snarast möjligt och försöker åtgärda det eftersom det kan leda till återstående problem med bland annat den sociala förmågan. Det är vanligt att barn som växt upp med missbruk i familjen påverkas av det även senare i sitt liv. Utifrån en kvantitativ studie som baseras på barn som levt under förhållanden där båda eller någon av föräldrarna haft ett missbruk kunde man dra slutsatsen att det påverkar hälsan, sociala levnadsvillkor och utbildning i vuxen ålder (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Samma studie påvisar att det är en ökad förekomst av psykisk ohälsa och missbruk hos dessa barn. Utifrån resultatet av studien kunde man dra slutsatsen att det var vanligare med ett missbruk specifikt hos de barn som haft föräldrar med ett missbruk jämfört med övrig befolkning i Sverige (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) menar att barn till föräldrar med missbruk är en högriskgrupp för att drabbas av egna konsekvenser som psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Det kan förekomma både i vuxen ålder och även i en relativt ung ålder. Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) påpekar själva utifrån deras studie att det är viktigt med ett förstärkt inlärningsstöd i skolan till dessa barn som möjligtvis har svårt att få stöd från deras hem. Det är viktigt eftersom det är bevisat att barn till missbrukande föräldrar kan få svårigheter i skolan och för att det sedan kan ge konsekvenser exempelvis för yrkeslivet i vuxen ålder (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Den professionelles ansvar Under efterkrigstiden växte välfärdssamhället och de olika yrkesgrupperna fram. Gill Croona (2003) skriver i sin avhandling att ju mer etablerade dessa yrkesgrupper kom att bli, desto större ansvar föll på de enskilda yrkesutövarna. Eftersom dessa ges möjlighet att bestämma tillvägagångssättet i sitt arbete så menar författaren att ansvaret mest gäller den etiska aspekten. De professionella bestämmer över vad som är normalt, vad 3

10 som behövs och vad som är bäst, därför kan de då få motta en del kritik från omgivningen (Croona, 2003). Croona (2003) menar att ett gemensamt drag för professioner är att de har ett krav på att besitta en viss unik kunskap, som måste vara ett behov för samhället. Därför förblir den professionellas status inte alltid densamma utan den förändras i takt med att samhället förändras och ställer olika förväntningar och krav. Ett kännetecken på professionalitet är att man sätter sin klients intressen före sina egna och arbetar utifrån vad som kan vara bäst ur klientens perspektiv. Croona (2003) refererar till Colnerud och Granström som hävdar att vetenskaplig och praktisk kompetens i form av gemensamt språk och etisk medvetenhet bidrar mycket till den professionella kompetensen. Croona (2003) har i sin avhandling riktat in sig på studenter som läser sjuksköterskeprogrammet och de exempel som tas upp är utifrån deras profession. Dessa exempel kan även riktas till andra yrkesprofessioner, exempelvis lärare, som också handskas med liknande situationer i sitt arbete med elever. Bemötande Croona (2003) menar att bemötande handlar om kommunikation mellan människor och om att möta varandras förväntningar och krav. Hon hänvisar till Säljö och Sätterlund Larsson: "om kommunikation och bemötande upplevs som tillfredsställande och adekvat är till avgörande delar en fråga om hur parterna uppfyller varandras förväntningar med avseende på hur mötet skall gestaltas i den situation man befinner sig i" (Croona, 2003, s. 3). Denna definition förklarar bemötande ur olika aspekter: relationellt, komplext och kontextuellt samt visar på de pedagogiska möjligheternas dynamik och utmaning (Croona, 2003). Ett medvetet balanserat bemötande utifrån den uppfattade maktobalansen, mellan den professionella och klienten, anses enligt Croona (2003) vara det optimala - men svårt att förverkliga. Det som Croona (2003) menar kan vara en anledning till obalans i relationen är att båda parter inte har samma rättigheter och förpliktelser. Det kan även vara på grund av att relationen är professionell och inte kan bli en vänskapsrelation, då man utan professionell erfarenhet kan ha svårigheter att veta hur man ska gå tillväga. Martinsen (1990) menar att den professionelle har en kunskapsbas som innebär att hen förstår mer, men också tror sig förstå det den andre förstår. Detta leder både till förutfattade meningar och att inte vilja förstå den enskilda individen (Martinsen, 1990). Det goda bemötandets övergripande syfte är att hantera de situationer där man anser att en maktobalans förekommer. Detta kan ske genom att skapa goda relationer och ett gott arbetsklimat som gagnar alla (Croona, 2003). Genom att visa respekt för klienterna så värnar och bevarar man deras självkänsla och självbestämmande. Croona (2003) menar att denna respekt visas genom närvaro, lyhördhet och en viss försiktighet. Att vara närvarande handlar inte bara om att vara på plats fysiskt utan det handlar också om en relationell karaktär, att visa ett uppriktigt intresse och engagemang. När man hanterar en individ som befinner sig i en orolig situation, beskriver Croona (2003) värme, förståelse och engagemang som viktiga delar för att kunna utveckla en trygg och tillfredsställande relation. 4

11 Croona (2003) har i sin avhandling intervjuat studenter som genomgår sjuksköterskeprogrammet. Deras erfarenheter av goda möten är att de är svåra att förverkliga och kräver professionell kompetens. Goda möten påverkas av olikheter i sättet att se sina medmänniskor med olika förutsättningar. Oavsett om studenterna ser människorna som lika eller olika så är alla överens om att ingen ska behöva utsättas för kränkande beteende utan alla ska bemötas som fullvärdiga människor. Deras uppfattning om vad goda möten handlar om kan sammanfattas såhär "Vara trevlig och artig Visa respekt genom försiktighet Vara tillmötesgående Ge information Samarbeta och skapa delaktighet Visa omsorg och omhändertagande" (Croona, 2003, s.160) Tidsbrist och stress är genomgående teman i beskrivningar av svårigheter att uppnå goda möten. Croona (2003) menar att goda möten kräver längre tid, men att det ändå är väl förvaltad tid och att det lönar sig ur alla synvinklar. Att möta barnet i skolan Piers Henriques (2011) menar att man som personal i skolan har en viktig roll i barnets liv. Skolmiljön kan vara problematisk för en elev till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk eftersom man där kan uppleva stress som kan ha en grund i de dåliga hemförhållandena. Detta leder till en försämring av deras prestationsförmåga och de kan ha svårt att göra sitt bästa (Henriques, 2011). Henriques (2011) understryker att man som vuxen bör engagera sig och lyssna på vad barnet har att säga. När det handlar om barn som lever eller antas leva i ett hem där det förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk så är man som vuxen extra viktig. Att bli en aktiv lyssnare kan hjälpa dem att uttrycka sina känslor, och på det sättet kan barnet få lättare att hantera sina rädslor och ambitioner. En negativ följd som många barn till föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk upplever är nämligen att de inte har någon att prata med (Henriques, 2011). Utifrån en studie där man intervjuat ungdomar som har vuxit upp med alkohol i hemmet kunde man se att det var många av de unga personerna som ville att någon skulle upptäcka problematiken. De ville att någon skulle fråga om deras hemsituation så de hade en möjlighet till att få berätta. De betonar att det kan vara en utav de viktigaste sakerna en vuxen person kan göra, att fråga om hemsituationen, och speciellt om den vuxna har en tanke på att det är något som inte står rätt till (Tinnfält, 2008). Man kan även från Tinnfälts (2008) studie se att personerna i hennes undersökning kände att läraren i vissa fall kunde vara den rätta personen att berätta för, men det var då även viktigt att man kände att man kunde lita på läraren. Intervjupersonerna förklarar också att det fanns ett behov hos dem av att få stöttning och hjälp av andra vuxna personer i deras omgivning, exempelvis lärare som möter sina elever dagligen (Tinnfält, 2008). Henriques (2011) anser också att det är viktigt att barnet förstår att hens känslor är normala, att det är tillåtet att ibland vara förvirrad och arg kring det som händer hemma. Det är okej att älska sina föräldrar samtidigt som man hatar beteendet de får som effekt 5

12 av alkohol och/eller drogerna. Henriques (2011) anser att man bör utforska barnets känslor tillsammans med hen. Detta kan hjälpa personen att få en bättre förståelse för sig själv som individ, och att få barnet att förstå att hens egna behov och känslor också är viktiga (Henriques, 2011). Utifrån lärares egna berättelser så anser de att det är viktigt att unga personer som har problem behöver stöd. Det stödet kan vara att det finns vuxna personer runt om barnet, för att barnet ska känna en trygghet och att de får känna att det är någon som lyssnar på dem. Lärarna betonar också att det är viktigt för skolan att kunna upptäcka problemen så tidigt som möjligt och att man ska försöka kartlägga vad problemen beror på (Stigsdotter, Ekberg, 2010). Ett dilemma som kan finnas hos yrkesgruppen lärare är att man både ska vara medmänniska och samtidigt en myndighetsperson som har ett uppdrag, exempelvis genom att lära ut kunskap. Man ska också ta hänsyn till elevernas sociala rättigheter, respektera deras och familjens integritet, samtidigt som de även har en anmälningsplikt. Det kan vara svårt att ha all den kompetens som lärare även om man har en utbildning som ger behörighet till att praktisera yrket. Det kan finnas andra uppgifter man kan ställas inför i praktiken där man inte har med sig någon teoretisk kunskap, exempelvis barn till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk. Hur man handskas med situationer som dessa beror på tidigare erfarenheter och kunskaper hos läraren, situationens förutsättningar och hur det ska hanteras (Agevall & Jenner, 2006; Fritzén & Gerreval, 2001). Syfte och frågeställningar Med denna studie vill vi belysa lärares lärande i och om sina erfarenheter och upplevelser av möten med barn som lever eller antas leva i familjer med alkoholoch/eller drogmissbruk. Frågeställningarna är: 6 Vilka reflektioner har lärare kring sina erfarenheter av barn som lever eller antas leva i familjer med alkohol- och/eller drogmissbruk i skolan? Vad anser lärare att de fått med sig för kunskap från möten med barn som lever eller antas leva i en familj med alkohol- och/eller drogmissbruk? Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkter som valts till studien är Schöns teori om den reflekterande praktikern och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang. Schöns (1987) teori valdes då det är lärares reflektioner av deras handlingar som studeras och för att de kan dra lärdom av dessa. Deras reflektioner kan ge dem en större kunskap i sitt lärande av barn som växer upp med alkohol-/drogmissbruk i hemmet. KASAM är intressant att ha som teoretisk utgångspunkt i denna studie av flera anledningar. Vi studerar lärares lärande kring deras erfarenhet av barn som växt upp i ett hem där ena eller båda föräldrarna har haft någon typ av missbruk. Vi undersöker vad de vet om problemet, om det är begripligt för dem. Vi ställer frågor kring hur de har hanterat problemet, vad det har lett till. Antonovsky (2005) menar att de individer som verkligen är engagerade kommer förstå och finna resurser, men om inte resurserna finns

13 så försvinner meningsfullheten. Det är ännu en aspekt att undersöka utifrån lärares reflektioner. Den reflekterande praktikern Schön (1987) definierar den reflekterande praktikern hur professionella blir medvetna om sina underförstådda kunskaper och hur de lär från sina erfarenheter. Han introducerade dessa begrepp. Reflektion i handling. Det innebär att man reflekterar kring sitt beteende i själva handlingen, för att kunna dra största möjliga fördel av den i den direkt kommande handlingen. Reflektion om handling. Detta innebär att man reflekterar efter en händelse har skett. Man utvärderar och analyserar kring situationen för att få insikt kring vad som behöver förbättras i kommande liknande situationer. Schön (1987) ser att man som professionell kan använda reflektion som en kontinuerlig process i sitt lärande. Han menar att man under sitt yrkesliv träffar många olika människor och situationer, och att genom reflektion kan man förbättras som professionell. Känsla av sammanhang I Hälsans mysterium beskriver Antonovsky (2005) det salutogena perspektivet. Inom det synsättet fokuserar man på de faktorer som frambringar hälsa hos individen. Han kom att utveckla begreppet stressorer/gmb (generell motståndsbrist) som beskriver de påfrestningar av olika slag man utsätts för. En del individer klarar sig bra trots att de utsätts för hög GMB-belastning. Hur detta påverkar en persons hälsa går inte att förutsäga, utan det hanteras på olika sätt vilket kan vara avgörande för vilka konsekvenser det får för hälsan. Ett sätt som hjälper individen att klara av GMB är GMR, generella motståndsresurser, dessa kan exempelvis vara jagstyrka, socialt stöd, kulturell stabilitet och pengar. Varje gång man utsätts för GMB medverkar personens GMR till att göra påfrestningarna begripliga. Om detta sker ofta utvecklas ett starkt KASAM (Antonovsky, 2005). Ett starkt KASAM gör att människor har stora förutsättningar till att hantera svåra situationer på ett bra sätt. Antonovsky (2005) poängterar att människor har olika förutsättningar och faktorer, exempelvis fattigdom och svält, som kan ge stor inverkan på hur det går för en individ. Men människor som utsätts för samma påfrestningar klarar sig olika bra och det är det som har och göra med hur starkt eller svagt KASAM man har. KASAM består av dessa tre delar: Begriplighet är den första delen i det som utgör grunden i KASAM. Det innebär i vilken grad man uppfattar och förstår inre och yttre stimuli. Den information som mottages blir sammanhängande och ordnad istället för oförklarlig och kaotisk. En individ med hög känsla av begriplighet anser att de stimuli som denne kommer att möta är förutsägbara eller kommer att kunna ordnas och förklaras (Antonovsky, 2005). Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till sitt förfogande för att kunna hantera de händelser och krav man möter. De resurser som kan 7

14 vara tillgängliga kan både finnas i det inre och i det yttre. Det kan vara individer eller företeelser man litar på och räknar med, exempelvis ens partner, vänner, kollegor eller läkare. De individer som har en hög känsla av hanterbarhet kan hantera omständigheter på ett bra sätt, de känner sig sällan orättvist behandlad eller som ett offer (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet utgör den tredje beståndsdelen i KASAM. Antonovsky (2005) betonar här vikten av att vara delaktig och viktig i ett sammanhang och att livet har en känslomässig innebörd då de prövningar man står inför är värda att investera energi i. Antonovsky (2005) betraktar detta som KASAM:s motivationskomponent, då de som ansågs ha höga värden av KASAM alltid pratade om viktiga områden i livet som de var mycket engagerade i och som hade betydelse. Det som skedde här betraktades som "utmaningar, värda känslomässig investering och engagemang" (Antonovsky, 2005, s. 46). Dessa individer drar sig inte för att konfronteras med olyckliga händelser, utan ställer in sig på att söka en mening med det. Det visade sig även att de som hade lägst KASAM hade svårt att se något i sitt liv som hade någon mening (Antonovsky, 2005). Dessa tre komponenter är alla sammanflätade på ett eller annat sätt. Antonovsky (2005) menar att den viktigaste komponenten är meningsfullhet, då människor, exempelvis lärare, som engagerar sig alltid har möjlighet att vinna förståelse och finna resurser i de situationer de möter. Därefter anser författaren att begriplighet är den näst viktigaste komponenten, då hanterbarheten kräver att man har begripit situationen. Antonovsky (2005) anser dock att om man inte har tillgång till olika resurser så avtar meningsfullheten och lärarens strävan att hantera situationen minskar. 8 METOD I detta kapitel redovisas de metodologiska utgångspunkter som använts till studien, där ingår valet av vetenskapsteoretisk utgångspunkt och metodval i förhållande till studiens syfte. Därefter beskrivs det hur genomförandet i praktiken gått till, vilket beskrivs i avsnittet planering och genomförande. Metodologiska utgångspunkter I denna del beskrivs och motiveras studiens metodologiska utgångspunkt, som är hermeneutisk. Vi beskriver även vårt val av kvalitativ ansats och intervju som metod. Kvalitativ ansats Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt. Den passar bäst till studien eftersom det innebär att man vill förstå helheten av individens handlingar utifrån dennes tankar, känslor och upplevelser (Thurén, 2007) och i vår studie är det lärares reflektioner vi vill fånga. Forskningsfrågorna i den här studien besvarades utifrån en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning var relevant för vårt undersökningsområde då det handlar om de erfarenheter, tankar och upplevelser som förekommer hos våra intervjupersoner. Dessa kan man enklast få svar på då man använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011). Bryman (2011) hävdar även att man i kvalitativ forskning fokuserar på ord istället för siffror. Siffror och statistik ligger i fokus i kvantitativ metod, medan det i en kvalitativ metod är undersökningspersonens uppfattning som är i centrum.

15 Ett hermeneutisk tankesätt handlar om att göra egna tolkningar och detta menar Bryman (2011) hör ihop med en kvalitativ metod. I kvalitativ metod är det forskaren själv som väljer vad som ska observeras och tas med i insamlingen av materialet. Det innebär att forskaren kommer välja det som hen anser vara mest intressant eller viktigast i sin undersökningsfråga. Det gäller att ha en förståelse kring den sociala verkligheten som ligger till grund för hur individer i en viss miljö tolkar denna verklighet om man som forskare använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011). Kvalitativ intervju som metod för datainsamling Det finns flera olika metoder man kan använda sig av som forskare inom den kvalitativa ansatsen. En metod man kan använda sig av är kvalitativa intervjuer, vilken är den aktuella i studien. Enligt Kvale och Brinkman (2009) är kvalitativa intervjuer när man försöker förstå intervjupersonernas synvinkel och att man försöker bilda en uppfattning av det intervjupersonerna säger utifrån sina erfarenheter. Därför ansågs kvalitativ intervju passa vår undersökning bäst, istället för en kvantitativ undersökningsmetod, eftersom det är lärares reflektioner vi vill komma åt. I kvalitativ forskning brukar tillvägagångssättet inte vara lika strukturerat som det är i kvantitativ forskning, där man mer försöker få fram en exakt mätning av resultatet. Kvalitativ intervju är mer ett öppet tillvägsgångssätt, eftersom det är intervjupersonens egna ståndpunkter, uppfattningar och synpunkter som är intressanta. Därför är det vanligt att låta intervjupersonen tala relativt fritt kring sina upplevelser. Det gör det även flexibelt för forskaren att ställa följdfrågor på det som sägs, och samtalet behöver inte vara bestämt sedan innan utan utvecklingen av intervjun beror på det som sägs efter hand (Bryman, 2011). Till den här studien valdes semi-strukturerade intervjuer. Det innebär att man som forskare har en intervjuguide som innehåller olika teman som man vill ta upp under intervjun. Under varje tema har man några enstaka frågor, som intervjupersonen har stor frihet till att svara på som hen själv vill (Bryman, 2011). Bryman menar att det även gör att frågor som inte finns med i intervjuguiden kan ställas eftersom det kan dyka upp händelser/upplevelser i samtalet som är intressant att veta mer om. Semi-strukturerad intervju ansågs vara det bästa alternativet för de intervjuer som genomfördes. Det gav en frihet till lärarna att berätta öppet om de upplevelser de varit med om, enligt Bryman (2011) var det därför det gav oss ett fylligare resultat, vilket är ett viktigt syfte när man använder sig av kvalitativa intervjuer. Forskningsetiska överväganden När man forskar så har man ett etiskt ansvar gentemot undersökningspersonerna. Dessa ska visas största möjliga respekt och inte lida någon skada av att delta. Inför varje vetenskaplig undersökning ska forskare göra en vägning mellan värdet av den förväntade kunskapen som kan tänkas tillkomma och möjliga risker som kan ge negativa konsekvenser hos intervjupersonen. Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar att man bör beakta både kortsiktiga och långsiktiga följder. Vetenskapsrådet (2002) har stiftat fyra etiska riktlinjer som bör följas när man sysslar med forskning. 9

16 Informationskravet Informationskravet innebär att forskare måste informera undersökningspersonerna om vad projektet innebär och vad det innebär för de som deltar och vad de har för rättigheter. Vetenskapsrådet (2002) betonar att det bör informeras om att deltagandet är frivilligt och att de har som rättighet att avbryta sin medverkan. Det är viktigt att forskaren informerar om alla delar i undersökningen, speciellt de delar som antas kan bli en negativ konsekvens för de individer som kan komma att delta. I den här undersökningen har vi varit tydliga med att informera om vad det är som undersöks och vilka rättigheter deltagarna har. Information kring studien skickades ut redan vid första kontakt med intervjupersonen. Detta anses vara viktigt eftersom det kan vara grunden för om personerna är villiga att medverka eller inte. Samtyckeskravet Efter personerna fått information kring undersökningen och vad det innebär att delta kommer samtyckeskravet in. Det innebär att undersökningspersonerna ska få bestämma själva om de vill delta eller inte i undersökningen. De har även rätt till att själva bestämma på vilka villkor de vill delta, och även om och hur länge medverkandet ska pågå (Vetenskapsrådet, 2002). Personerna har rätt att själva bestämma om eller när de vill avbryta sin medverkan. Vetenskapsrådet (2002) menar dock att om personen skulle avbryta sin medverkan behöver man inte förstöra tidigare information från personen. Om en person väljer att avbryta sin medverkan är det viktigt att som forskare inte försöker påverka personerna till att fortsätta ändå genom påtryckning. (Vetenskapsrådet, 2002). För att förmedla informationen om detta skickade vi ut ett informationsbrev via mail till lärarna som skulle delta, där de olika etiska riktlinjerna fanns med. Vi hade även med oss en bilaga med riktlinjerna som vi bad dem läsa igenom innan vi påbörjade intervjun. Konfidentialitetskravet Konfidentialitetskravet innebär att all forskningspersonal har tystnadsplikt kring alla uppgifter som kan avslöja och identifiera känsliga uppgifter kring de aktuella individerna som medverkar. Vad som kan vara känsliga ämnen kan variera, men som forskare bör man utgå från vad som kan tänkas uppfattas känsligt för de medverkande och andra inblandade individer (Vetenskapsrådet, 2002). Vetenskapsrådet (2002) menar att alla uppgifter i forskningsmaterialet som kan identifieras bör bearbetas på ett sådant sätt att ingen utomstående kan misstänka vem det handlar om. Detta ska speciellt beaktas när det handlar om etiskt känsliga områden. Vi skrev inte ut namn och platser på de dokument som bearbetades, utan det var namn som inte hade någon relation till undersökningen. För att tillgodose detta krav har vi inte talat med andra personer om intervjuerna överlag. Vi har undvikit att avslöja intervjupersonernas identitet och deras arbetsplats. Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att den data som en forskare samlar in endast bör användas till forskningsändamålet. Dessa får inte användas för kommersiellt bruk eller andra syften som inte är vetenskapliga. Uppgifter som har 10

17 samlats in om en individ får inte användas till grund för beslut eller åtgärder för individen, exempelvis tvångsintagning. Vetenskapsrådet (2002) menar att personen måste i det fallet ge sitt eget medgivande. I vår undersökning använder vi inte och kommer inte att använda resultaten till något annat än det som är syftet. Genomförande I detta kapitel beskrivs genomförandet, hur vi har gått tillväga i arbetet. Kapitlet delas in i urval, insamling av material och bearbetning och analys av material. Urval De personer som intervjuades var lärare som undervisar på låg- och mellanstadieskolor. I den här studien var lärare det största intresset eftersom det är de som möter barnen varje dag, och vi utgick därför från att de har en god uppfattning om barnens livssituation. Det valet gjordes för att förstå helheten av lärarnas handlingar, känslor, tankar och upplevelser kring problematiken. Genom att intervjua lärare kunde vi få fram deras reflektioner kring hur de kan upptäcka om det finns en problematik hos barnen eller inte, och genom det se vad de som lärare har för kunskaper kring området. Vi kontaktade först rektorn på utvald skola via telefon för att informera om undersökningen. Därefter togs kontakt via mail med den lärare på skolan som var intresserad av att delta i en intervju. Om de inte ville delta i undersökningen togs det ny kontakt med andra skolor. I denna studie är det fem personer som har deltagit. Dessa personer är utbildade grundskolelärare. Deras erfarenhet i yrket stäcker sig mellan 14 och 40 år. Insamling av material Insamlingen av materialet har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Förberedelserna inför intervjuerna var att formulera frågor utifrån vårt syfte och frågeställningar. En intervjuguide utvecklades (se bilaga 1), för att ha något att gå efter under intervjutillfället. Det innebär att olika teman eller frågor färdigställs vilka berör vårt problemområde som sedan ska belysas under intervjun (Bryman, 2011). Denna färdigställde vi innan första intervjun. Datum och tid för intervjun bestämdes mestadels utifrån när läraren kunde, men vi föreslog även datum och tid när det skulle passa oss. Ansvar lämnades till läraren att hitta en lämplig plats att kunna genomföra intervjun på, då Kvale och Brinkmann (2009) poängterar att det bör ske på en plats där intervjupersonen känner sig trygg. Innan intervjuerna hade vi skickat ut missiven (se bilaga 2) som innehöll information om oss, studien och de etiska riktlinjerna. Intervjupersonerna möttes upp på deras arbetsplats och intervjun hölls i ett avskilt rum. Innan intervjun informerades deltagarna om hur intervjun skulle gå till: vem av oss som skulle hålla i intervjun och hur lång tid den skulle ta. Vi informerade även kring de etiska riktlinjerna så att intervjupersonen var medveten om vad de kunde rätta sig efter. Intervjuerna valdes att spelas in, då Kvale och Brinkmann (2009) anser att det är ett enklare alternativ och fokus kan ligga på samtalet. Det behövdes därför inte läggas tid på att anteckna utan fokus låg på intervjupersonen. Även om vi informerade att 11

18 intervjun skulle spela in i missiven, så ställdes frågan ännu en gång innan intervjun om det var tillåtet, vilket inte var några problem. Under intervjuerna så utgick vi från vår intervjuguide som hade färdigställts med godkännande av handledare. Den användes som grund, men alla frågor ställdes inte i ordning utan de ställdes på det sätt som kändes naturligt i intervjun. Det ställde även följdfrågor som inte stod med i intervjuguiden. Under första intervjun förekom även frågor i intervjun som inte ingick i intervjuguiden. Vi bestämde därför att lägga till några frågor i intervjuguiden som ansågs passa till studiens syfte. Vi genomförde 5 intervjuer, där intervjuerna genomfördes med en intervjuperson åt gången. Tiden för intervjuerna var mellan 24 och 45 minuter. Efter varje intervju transkriberades materialet så fort som möjligt då man enligt Kvale och Brinkman (2009) har det färskt i minnet. Bearbetning och analys av material När intervjuerna var genomförda valdes det att föra över inspelningen från inspelningsinstrumentet till datorn. Vi valde att göra så då vi använde mobiltelefon som inspelingsintrument och denna bär man med sig överallt. Därför är det säkrare att ha materialet på datorn så inte obehöriga personer kan ta del av det. Efter intervjuerna transkriberades samtalen. Transkribering är när man omvandlar det muntliga intervjusamtalet till skriven text, som senare är tillgänglig för analys. Utskriften blir en början till en analytisk process. Kvale och Brinkmann (2009) menar att man redan innan intervjun bör ha en klar uppfattning om hur materialet kommer att hanteras efteråt. Den analysmetod man har valt innan genomförandet av intervjun kommer att styra sammansättningen av intervjuguiden, intervjuprocessen och utskriften av intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009). Transkriberingen av intervjuerna delades upp mellan oss utifrån vem av oss som hade hållt i samtalet under intervjun, den som höll intervjun transkriberade samma intervju. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver olika former av intervjuanalys. Denna studie kommer vara inriktad på analys med fokus på meningen, närmare bestämt meningskoncentrering. Detta val av metod kändes mest lämplig då vi på ett effektivt sätt kunde få fram det mest relevanta i intervjuerna. Meningskoncentrering är en metod man kan använda sig av när man analyserar en text. Det går ut på att man kortar ner intervjupersonens uttalanden till en kort formulering. Huvudinnebörden av långa uttalanden formuleras om i några få ord. Detta gör att man lättare kan analysera en intervju genom att leta efter inneboende delar i meningen och framställa ett huvudtema. Dessa teman blir sedan föremål för en grundläggande tolkning och analys (Kvale & Brinkmann, 2009). När man enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska praktisera meningskoncentreringen så omfattar det en analys av fem steg. Detta görs för att man oftast hanterar omfattande och komplexa intervjuer och det blir då enklare att leta efter naturliga "meningsenheter" och utveckla deras huvudteman. 1. För att få en helhetskänsla av intervjun så läser man först igenom den. 2. Därefter försöker man få fram de naturliga meningsenheterna av det som uttrycks av intervjupersonen i texten. 12

19 3. Här formuleras ett tema av meningsenheterna som är så naturlig som möjligt, och tematiserar uttalandena från intervjupersonernas synvinkel och på det sätt som forskaren uppfattar de. 4. Detta steg går ut på att man ställer frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens frågeställningar och syfte. 5. Det femte steget innebär att forskaren sammanfogar hela intervjuns huvudsakliga, icke överflödiga teman till en beskrivande utsaga (Kvale & Brinkmann, 2009). Analysen började genom att hela intervjuerna skrevs ner på datorn. Intervjupersonen markerades som "IP", och våra namn markerades med "R" eller "F" beroende på vem av oss som talade. Osammanhängande och upprepningar av ord togs bort för att få transkriberingen så tydlig som möjligt. Det togs även bort ord som var obefogade då intervjun var konfidentiell, om dessa inte hade tagits bort hade det avslöjat uppgifter kring intervjupersonerna. När transkriberingen av alla fem intervjuer var klara skrevs dessa ut för att lättare kunna läsas och arbetas med. Transkriberingarna lästes igenom flera gånger. Citat som ansågs aktuella för vårt syfte för studien ströks under så att man i texten lättare kunde se vad som var viktigt och kunde komma till användning. Därefter sammanställdes de citat som markerats. Citaten som användes formulerades inte om utan de användes så som de hade transkriberats ner, för att få fram den unika meningen i dem. Därefter jämfördes citaten med resterande intervjuer för att kunna se likheter och skillnader. Citaten delades därefter in i olika teman, och för att inte blanda ihop citaten gav vi intervjupersonerna olika namn. Genom att dela in citaten i olika teman effektiviserade vi uppdelningen av resultatkapitlet, då det var utifrån dessa teman som resultatkapitlet kom att utformas. Kvalitetskriterier Bryman (2011) har formulerat kvalitetskriterier för kvalitativ forskning, vilka är viktiga för att få en så säker forskning som möjligt. Det kallas för tillförlitlighet och kan delas upp i fyra områden; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet innebär inom kvalitativ forskning enligt Bryman (2011) att man i resultatet har följt de regler som finns inom forskning och att man gått tillväga på rätt sätt. Vi har i denna studie försökt följa de kvalitetskriterier som Bryman (2011) hänvisar till och de etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) stiftat, genom att vara införstådda på vad de innebar innan studien påbörjades och även under arbetets gång. Intervjupersonerna har erbjudits att ta del av den färdigställda studien. Det andra kriteriet inom tillförlitlighet är förmågan av överförbarhet till en annan miljö eller studie. Fokus ligger på att försöka få fram det unika och betydelsen av det man studerar (Bryman, 2011). För att förstärka detta har vi i denna kvalitativa studie försökt göra så fylliga beskrivningar som möjligt av de resultat som fåtts fram. Detta har vi gjort genom att dela upp resultatet i olika teman för att få en så bred bild av resultatet som möjligt. Det gör att den professionelle inom samma eller liknande områden kan relatera till sin egen arbetsplats och dra nytta av den kunskap som framkommer i denna studie. 13

20 Pålitlighet innebär att man ska redovisa sitt utförande så noga som möjligt, för att utomstående ska kunna granska och lita på det som undersökts. Resultatet stärks enligt Bryman (2011) om man har redovisat varje steg av sin forskning. Detta har vi gjort genom att beskriva de olika faser som genomgåtts i forskningsprocessen så utförligt som möjligt. Detta har även gjorts med hjälp av handledare, som har granskat och kritiserat vårt arbete under tidens gång. Att man har möjlighet till att styrka och konfirmera sin forskning innebär att man som forskare kan påvisa att de egna värderingarna och åsikterna inte medvetet har påverkat forskningen. Det är viktigt som forskare att innan man påbörjar sin forskning att man har en kännedom om detta och även vilka värderingar och åsikter man har som kan komma att påverka (Bryman, 2011). Innan arbetet med studien påbörjades diskuterade vi om några av våra värderingar kunde komma att påverka vårt arbete. Utifrån den diskussionen gjordes bedömningen att det inte fanns några värderingar hos oss själva som märkbart skulle påverka studien. RESULTAT I detta kapitel presenteras resultatet av studien. Kapitlet är indelat i olika teman utifrån det resultat vi fått fram. De olika teman som beskrivs är: svår problematik för lärare att upptäcka, barnets situation enligt lärarna, lärarnas erfarenhet, lärare påverkas känslomässigt, lärarnas reflektioner kring sin roll och lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för Robin, Kim, Alex, Charlie och Sam. Svår problematik för lärare att upptäcka Hur lärares kunskaper kring barn till föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk varierar beroende på vilka erfarenheter de har inom området och även om de fått någon utbildning om det. Döljer problemet En del av dem har kunskapen om alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna som inget barnen pratar om, eftersom det är tabubelagt. Det gör att det blir svårt att se och hitta dessa barn eftersom de döljer det för att de tycker det är skamfullt men också för att de är väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar. Jag har haft elever som har haft den här problematiken. Jag vet ju att det är inget som barn pratar om. Varken med vuxna eller med andra barn. Det är skämmigt. Det tycker jag är det värsta. (Robin) Det är väldigt svårt att hitta dem, det är inte så lätt som man tror, för barn kan dölja. Barn är ju väldigt plikttrogna och väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar, mitt i allt det jobbiga. Det är svårare än man tror att hitta dem, så kan jag uppleva. (Alex) 14

21 Strategier för att skydda familjen Kim pratar om att barnen vill skydda sin familj och därför försöker de dölja det så gott de kan. Barnen lär sig olika strategier just för att ingen ska upptäcka vad som försiggår och hen menar att det påverkar barnets sätt att vara, att kunna lita på andra, att känna en trygghet och möjligheten till att kunna slappna av. Alltså att leva med en missbruksfamilj måste vara helt fruktansvärt, för jag menar du lär dig ju strategier, dels för att överleva själv och att dölja, och skydda din familj. Och jag menar att det gör ju att du.. Det här med tilliten och att kunna slappna av och vara sig själv. Det har ju en otroligt stor inflytande på barns sätt att vara. (Kim) Samhällsklasser I några intervjuer har lärarna påpekat att det förekommer en skillnad mellan olika samhällsklasser i hur familjen hanterar alkohol- och eller drogmissbruk hos föräldrarna. De menar att i områden där många högutbildade bor så är inte problemet lika synligt utåt, medan där det bor människor som har det sämre ekonomiskt ställt så är det mer "öppet". Det här är ju ett upptagningsområde där de är välutbildade, högutbildade, och där tror jag man är väldigt mån om att hålla fasaden utåt. Om man då jämför när jag jobbade på en annan skola, där det var ett helt annat upptagningsområde med barn, och där soc också har mycket lägenheter. Och där barnen var mycket mer öppna med att, ja, du vet, pappan söp hela helgen och att han inte orkade gå till jobbet idag. Sådant kunde de ju berätta istället då. [...] Så här tror jag man är mycket mer mån om, det är nog svårare att upptäcka här, man ska hålla den där fasaden utåt. Sen förekommer det ju överallt, i alla samhällsklasser, det vet man ju. Det är ju inte bara hos dem som har det tufft. (Kim) Sam gör också en jämförelse mellan den ort hen arbetar i nu och en annan ort hen arbetade i tidigare, och ser liknande mönster som Kim. Båda är överens om att det förekommer överallt men på olika sätt. Det är inte samma upptagningsområde som här, här är de rätt så högutbildade, inte för att inte det förekommer, men det kanske inte är lika synligt. Där hade vi mer bekymmer, socialen har lägenheter och det kan även vara att man mår dåligt på grund av att man kommer från ett annat land. Men vi hade mer av den sortens bekymmer, barn som inte mådde så bra av olika anledningar. (Sam) Barnets situation enligt lärarna Detta avsnitt beskriver hur lärarna kan se olika tecken hos eleverna, hur viktigt relationen är för att kunna upptäcka att något står fel till och vad lärarna anser att det blir för konsekvenser för dessa elever. 15