Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

Transkript

1 Samtal med barn som far illa och emotionell hanterbarhet En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

2 Barnkonventionen Barnets rätt att komma till tals I alla frågor som rör dem inte bara vårdnadsprocesser etc. utan även i skolans arbete, politiska beslut osv. Men de har ingen skyldighet att ställa upp på samtal eller lämna information om de inte vill

3 Viktigt att det finns vuxna som både kan och vill samtala Ett samtal mellan ett barn och en vuxen är en ojämlik situation Den vuxnes ansvar att barnet ska få komma till tals Barn är individer Det går också att samtala med små barn Samtalsmetod styrs av syftet med samtalet Viktigt skilja mellan olika typer av samtal

4 Fundera själv: Påminn dig ett sammanhang där du själv sökt upp en person för att berätta om ett personligt problem! Vilka egenskaper, vilket beteende uppskattade du då hos lyssnaren?

5 Att upprätta en dialog med barn som har det svårt Samtal där man kan få tillgång till barnets erfarenheter och upplevelser genom direkt kontakt, inlevelse och språk (realistiska samtal) Ett bra samtal är en levande process det mest centrala mediet för medvetenheten om sig själv och utveckling

6 Olika typer av samtal (Övreeide) Informationsgivande och stödjande samtal Person- och rollpresenterande samtal Strukturerande samtal, temasamtal Stödjande samtal Bearbetande samtal Undersökande samtal Generellt undersökande samtal Barnets vilja Avslöjande samtal

7 Emotionell hantering Stora personliga och yrkesmässiga utmaningar Smärtsamt att konfronteras med situationer där barn har det svårt Kan skapa starka motsägelsefulla känslor inom oss Kan leda till att vi blundar i stället för att våga se omfattningen av problemet

8 Försvarsstrategier Bagatellisering; Det är nog inte så farligt Distansering; Det är ju så i den familjen, har alltid varit Överidentifikation med föräldern; Dom kanske har det jobbigt nu, det blir nog bättre snart

9 Men Det är svårt att dölja känslorna De registreras ofta i vårt sätt och vårt ansiktsuttryck Och kan leda till försämrad kontakt

10 Barnet i centrum! Vår inställning hänger samman med vår förmåga att ta upp oron Det handlar om oro och omsorg om barnet Vet hur man ska agera och hur man ska bemöta Vår skyldighet enllag ett yrkesmässigt ansvar

11 Anpassning av samtalet till barnens utvecklingsnivå Förspråkligaåldersperioden (0 1,5 år) vi tolkar emotionella signaler, observerar och reagerar 1,5 4 år; konkretisering, realistisk lek genom rollspel, teckning och olika former av situationskonstruktion (i ett dockskåp eller liknande) framkallar igenkänningsreaktioner och beskrivningar; starkt präglade av idéer om omnipotens, animism och magiskt tänkande; rätt och fel; skuld

12 Forts. 4 8 år; utvecklar en regeletik i tillägg till en konsekvensetisk förståelse av handlingar uppfattar regler och principer som absoluta år; kan förstå sociala sammanhang och händelser som oberoende av dom själva och dras inte lika lätt in i skuldspiraler som är orimliga utifrån en vuxen vinkel. 12 år -; kan i stora drag följa en vuxen verbal dialog i en trygg situation; utrymme för idealiska alternativ och förnekande av verkligheten kommunikationsproblem

13 En hel del att tänka på före, under och efter ett samtal Respektera barnets tid Skapa en lugn och trygg miljö Ta reda på vissa saker i förväg Barnets modersmål Korrekt uttal av barnets namn (el fråga inledningsvis) Ev funktionshinder och innebörd av det Annat, ex.visbehov av hjälp, medicinsk behandling

14 Fundera över svåra ord och försök hitta alternativa ord eller bra förklaringar Be barnet (inledningsvis) fråga om det är Be barnet (inledningsvis) fråga om det är något som hon eller han inte förstår

15 Strukturera samtalet Inledning De viktigaste frågeområdena En avslutning

16 Begränsa antalet vuxna i rummet Hur många styrs av barnets behov och perspektiv Vikten av att det är barnets beskrivning, berättelse, tankar eller åsikter som kommer fram Kan vara en god idé att en närstående sitter utanför rummet och att det är tillåtet för barnet att söka upp denne

17 Placeringen i rummet Markera att det är mellan dig och barnet som samtalet äger rum Alla ska presenteras Om du arbetar med tolk är det bra om det är du som presenterar tolken och tolkens uppgift; samtalet är mellan dig och barnet; god tolksed: tolken endast förmedlare översätter i jag-form och allt som sägs

18 Gå genom grundreglerna för samtalet Be barnet att : Säga till om det är något han eller hon inte förstår så att du kan förklara Säga jag vet inte om det är något du frågar som barnet inte kan svara på Säga till om du säger något som är fel

19 Inled samtalet genom att värma upp Etablera kontakt T.ex. genom att prata om något neutralt Innan vi börjar prata om varför du är här Innan vi börjar prata om varför du är här skulle jag vilja veta vad du tycker är roligt att göra

20 Lyssna noga på barnet Lyssna mer än tala Barnet måste få chans att ta pauser, tänka efter och fundera på svaren Inled med öppna frågor Berätta för mig vad som hänt. Fortsätt. Berätta mer. Fördjupning genom att fråga: När var det? Vem var det?

21 Forskningen säger: Undvik ställa ja-och nej-frågor Undvik ställa suggestiva frågor ( Du tyckte att boken var läskig, eller hur? ) Ställ inte samma fråga flera gånger. Du kan få olika svar, därför att barnet tror det svarat fel, då det ju redan besvarat frågan. Om du inte hör, gissa inte utan fråga om i stället men gör klart att du inte hörde.

22 Prata så att barnet förstår Ett alltför komplicerat språk kan leda till att barnet inte förstår och kan dessutom känna sig dumeller kränkt. Förklara om du måste använda svåra termer! Om du är osäker på om barnet har förstått ett komplicerat resonemang fråga. Förenkla inte så mycket att barnet känner sig underskattat.

23 Tänk flexibelt Medvetenhet om att tolkning påverkas av kultur, situation, kön, ålder, klass. Vissa begrepp är kulturbundna och betyder olika i olika kulturer, exempelvis familj. Undvik för mycket sidoinformation; återför samtalet till ämnet Undvik kroppskontakt; det går att visa värme, intresse och deltagande utan att vidröra barnet

24 Ett barn är inte tyst utan anledning Frågan kan vara svår att besvara Barnet kan vara generat, blygt, hotat, har blandade lojaliteter, bär på skuldkänslor eller har tidigare dåliga erfarenheter av att samtala med en professionell vuxen. Barnet kan vara deprimerat Kan vara bra att träffas ytterligare en gång. Visa respekt för barnets skäl!

25 Avsluta samtalet på ett bra sätt Tacka barnet för att hon eller han kom Informera om vad som kommer att hända framöver Lämna ditt namn och telefonnummer Avrunda genom att prata om något neutralt Ärenden där barn berättar om sin egen utsatthet kan väcka starka känslor behov av personlig handlednig!

26 Emotioner i kontakten med barnet Känsla av bristande kompetens Vad upplever barnet? Hur förmedlas känslorna? Verbalt eller i beteendet? Hjälpa barnet att meddela sig ( fånga fågeln i flykten ) OBS! Det är inte förskolans eller skolans roll att kontrollera om barnets berättelse stämmer!

27 Emotioner i kontakten med föräldrarna Ångest att skapa ilska hos föräldrarna Rädsla att man själv ska utsättas för hot eller våld Rädsla att barnet ska komma att utsättas Egna aggressioner mot föräldrarna Blandade känslor Bristande kompetens

28 Olika professioner förväntas samarbeta.. Kring alltmer komplexa problem Vi har gemensamt mål men olika roller! Också olika relationer Våra emotioner har betydelse och kan påverka hur vi agerar i olika sammanhang

29 Emotioner i kontakten med samarbetspartners Ömsesidigt frustrerade förväntningar Att inte räcka till Uppgivenhet / Vanmakt Känsla av totalt ansvar eller projicering av ansvar Tillit underlättar samarbete Respekt och kunskap om varandras roller och ansvarsområden skapar tillit

30 Inget samhälle fungerar utan tillit Varje dag visar vi stort förtroende för andra en risk som ger stor utdelning Ekonomiskt lönsamt kostar mycket att övervaka och kontrollera Länder med hög tillit mellan medborgarna = de rikaste länderna i världen Tillit ökar känslan av ansvar; yrkesstolthet Känner att andra värderar ens insats

31 Målet är professionella som har: Kunskap för att kunna se Mod och kompetens att ingripa Förmåga att samarbeta över okända gränser, beslutsamt och långsiktigt

32 Referenslitteratur Akselsdotter, Kaisu (1994). Små barns signaler om sexuella övergrepp: handbok för förskolan. Allmännabarnhuset (2005). Att intervjua barn vägledning för socialsekreterare. Doverborg, Elisabet (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Godani, Guhn(2004). Till en pedagog från en psykolog: om traumatiserade barn i undervisningen. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten. Kunskapsöversikt. BACD-4ECF-B5EE-25A03053E3B1/2349/ webb.pdf