Kommunikationsverkets årsberättelse 2011 ÅRSBERÄTTELSE 2011

Transkript

1 Kommunikationsverkets årsberättelse 2011 ÅRSBERÄTTELSE 2011

2 Generaldirektörens tillbakablick Kommunikationsverkets målsättning är en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Det är vår uppgift att övervaka och modigt främja kommunikationsmarknaden och -tjänsterna. Det har alla nytta av såväl medborgare som näringsliv. Verksamheten och prestationerna under år 2011 återspeglas i våra tre nya strategiska målsättningar. Vi främjade tillgången till mångsidiga kommunikationstjänster via övervakning av kommunikationsmarknaden och administration av radiofrekvenser. Som ett led i regleringen av betydande marknadsinflytande analyserade vi marknaden för tillträde till det fasta nätet och marknaden för bredbandstillträde för grossistledet och utvecklade bedömningsprinciperna för prissättning av reglerade produkter. För radiofrekvensernas del hade vi framgång då vi i slutet av hösten 2011 som resultat av förhandlingar mellan Finlands och Rysslands teleförvaltningar nådde avtal om användning av 800 MHz-bandet. Det innebär att frekvensbandet i Finland kan tas i bruk för trådlöst bredband. Vi främjade tillgången till grundläggande kommunikationstjänster genom att bevilja statliga stöd inom projektet Bredband 2015 för byggande av ett mycket snabbt bredbandsnät i glesbygdsområdena, säkerställa tillgången till samhällsomfattande posttjänster och övervaka att de samhällsomfattande telefonioch bredbandstjänsterna genomförs. Dessa tjänster anses som nödvändighetsnyttigheter, som varje konsument och företag ska ha rätt till. Via CERT-FI-funktionen iakttog och löste vi samt informerade vi om kränkningar av och hot mot informationssäkerheten och främjade så kommunikationsnätens och -tjänsternas funktionssäkerhet och trygghet. Vår uppgift som nationell myndighet för informationssäkerhet befästes, och de nya bestämmelserna som godkändes i december 2011 utvidgar våra uppgifter att omfatta granskning av myndigheternas informationssystem och datakommunikation samt godkännande av utomstående bedömningsorgan. Vi utvecklade lägesinformationen för kommunikationsnät och - tjänster samt service- och verksamhetsmodeller för samarbetet mellan aktörer och myndigheter. Arbetet fortsätter de kommande åren. Behovet för detta är stort. Det visar också stormarna på annandag jul och följande dag, den 27 december 2011, och de problem med eldistribution och kommunikationsförbindelser som stormen förorsakade. År 2012 blir utmanande. Marknaden utvecklas snabbt och det ställs förväntningar på myndigheternas verksamhet. Den största strukturförändringen i ämbetsverket historia, då förvaltningen av televisionsavgifter upphör, medför en extra utmaning. Statsrådet fattade nämligen i december senaste år ett principbeslut om en ny finansieringsmodell för Rundradion. Beslutet innebär att den nuvarande tv-avgiften försvinner och från början av år 2013 ersätts med en så kallad Yle-skatt. Lagstiftningen om den nya finansieringsmodellen ska dock ännu godkännas. Den årliga enkäten till kunder och intressentgrupper visade än en gång att ämbetsverkets styrka är personalens kunnighet och sakkännedom. Med detta som grund, och genom att vara förutseende och att samarbeta såväl inom ämbetsverket som med externa intressentgrupper, klarar vi även kommande utmaningar. Asta Sihvonen-Punkka, Generaldirektör ÅRSBERÄTTELSE

3 Kommunikationsverket övervakar och främjar kommunikationsmarknaden och -tjänsterna År 2011 utarbetade Kommunikationsverket en ny strategi som sträcker sig till år 2020, och som omfattar verkets verksamhetsidé, vision, strategiska målsättningar, därtill hörande tyngdpunkter och åtgärder, kritiska framgångsfaktorer samt de principer som styr ämbetsverkets verksamhet. Utgående från den nya strategin påbörjades uppdateringen av ämbetsverkets kommunikations- och informationshanteringsstrategier. Likaså inleddes en vidareutveckling av organisationsmodellen, resultatmålen och resultatbonussystemet. De ska vara klara under år På hösten 2011 firade Kommunikationsverket att det gått 10 år sedan det nuvarande namnet togs i bruk. Ämbetsverkets namn ändrades från Teleförvaltningscentralen till Kommunikationsverket år 2001, emedan det tidigare namnet inte längre motsvarade verkets ansvarsområde och ständigt utvidgade verksamhet. Under åren har Kommunikationsverket blivit en modig övervakare och främjare av kommunikationsmarknaden och -tjänsterna. Fidomännamn och CERT-FI fyllde också år. Fi-domännamn fyllde 25 år och Kommunikationsverket har i 10 år haft som uppgift att förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar av informationssäkerheten samt att informera om hot mot informationssäkerheten. I samband med festligheterna lanserade Kommunikationsverket en utmärkelse som ges den som på ett exemplariskt sätt har främjat utvecklingen av elektronisk kommunikation i Finland. Det första erkännandet beviljades Karvia kommun, för främjande och effektivt genomförande av ett mycket snabbt bredbandsnät inom kommunen. Vid Kommunikationsverkets jubileumsseminarium den 13 december 2011 i Helsingfors överräckte generaldirektör Asta Sihvonen- Punkka (i mitten) ett erkännande för 'Främjande av elektronisk kommunikation' till Karvia kommun, för att ha främjat och effektivt genomfört ett mycket snabbt bredband inom kommunen. Utmärkelsen överräcktes till ordföranden för Karvia kommunstyrelse Sami Laitila och kommundirektör Tarja Hosiasluoma. ÅRSBERÄTTELSE

4 Verksamhet De centrala funktionerna under år 2011 återspeglas i de följande strategiska målsättningarna, dvs. ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster i landet, bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster samt funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster. Mångsidigare utbud av kommunikationstjänster Kommunikationsverket ingriper modigt i olägenheter på kommunikationsmarknaden Under år 2011 utvecklade Kommunikationsverket principerna för bedömning av prissättningen av reglerade produkter. Syftet med bedömningsprinciperna är att förse teleföretagen med information om hur ämbetsverket bedömer prissättningens och villkorens överensstämmelse med lag. Kommunikationsverket analyserade också marknaden för tillträde till det fasta nätet (abonnentförbindelsemarknad) och marknaden för bredbandstillträde för grossistledet. Dessutom analyserade ämbetsverket för AinaComs del behovet av reglering av betydande marknadsinflytande (SMP) på marknaden samtalsterminering i mobilnätet. Likaså drog Kommunikationsverket upp riktlinjer för hur man uppger ett skäligt variationsintervall för dataöverföringshastigheten för bredbandstjänster i konsumentavtal. Syftet med riktlinjerna är att underlätta jämförelsen mellan bredbandstjänster och förbättra kundernas rättsskydd i fall av fel. Kommunikationsverket deltog i beredningen av de allmänna avtalsvillkoren för telebranschen som hade utarbetats under FiComs ledning. Villkoren togs i bruk i flera teleföretag i slutet av året. Frekvenser för nya ändamål En del nya applikationer på vissa frekvensområden befriades från kravet på tillstånd, t.ex. radar för nivåmätning som används i processindustrin, en del av radiomikrofonerna på 800 MHz samt satellitterminaler som används för bredbandstjänster i glesbygdsområdena. Finlands och Rysslands teleförvaltningar undertecknade ett avtal om att ta 800 MHz i bruk för trådlöst bredband i Finland. Kommunikationsverket ingick också ett avtal med Estlands teleförvaltning om 800 MHz-bandet. Underhandlingar om ett avtal har inletts med teleförvaltningen i Norge. Kommunikationsverket främjade ibruktagandet av nya teknologier i syfte att förbättra bredbandstjänsterna. Ämbetsverket beredde och beviljade flera radiotillstånd för testning av LTE-teknik på 800 MHz-bandet. Dessutom utredde man om LTE800-testnäten stör mottagningen av tv-sändningar. Kommunikationsverket gjorde en utredning om huruvida det finns tillräckligt med frekvenser för allmän televerksamhet, och om ändringar de kommande åren. Ämbetsverket bedömde dessutom det markbundna televisionsnätets roll i framtiden och klarlade, i samarbete med myndigheter, behovet av bredbandsnät. Likaså undersökte Kommunikationsverket hur frekvenserna för kognitiva radiosystem kunde användas effektivare samt beviljade tillstånd för testning av kognitiv radioteknologi. Kognitiva radio- ÅRSBERÄTTELSE

5 system väljer användbara lediga frekvenser. Mer flexibilitet i nummerportabiliteten Tack vare en ändring av kommunikationsmarknadslagen är det nu möjligt att portera ett telefonnummer till ett annat teleföretag, även om ett tidsbundet abonnemangsavtal inte har upphört att gälla. Kommunikationsverket koordinerade informationen om ändringen tillsammans med teleföretagen och publicerade anvisningar om portering av telefonnummer på sin webbplats. Bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster Kommunikationsverket främjar byggande av snabba bredbandsnät Projektet Bredband 2015 stöder byggandet av snabba bredbandsförbindelser (100 Mbit/s) i glesbygdsområdena. Stödprocessen för projektet inleddes och under året gavs stödbeslut eller utlåtanden om sex stycken pilotprojekt, som hade genomförts, till närings-, trafik- och miljöcentralen. I slutet av året beviljades det första stödbeslutet för Miehikkälä bredbandsprojekt för byggande av ett mycket snabbt bredbandsnät. Under sommaren och början av hösten gjordes 250 marknadsanalyser åt landskapsförbunden. Analyserna är en förutsättning för landskapsförbunden att kunna kungöra att stödet för ett enstaka bredbandsprojekt kan sökas. Kommunikationsverket ser till att det finns en miniminivå på post-, telefoni-, tv- och bredbandstjänster. Telefoni- och bredbandstjänster Ändringen av kommunikationsmarknadslagen medförde att även personer med funktionshinder ska garanteras en basnivå för användning av telefoni- och bredbandstjänster. Kommunikationsverket utser vid behov företag med skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster att också se till de särskilda behov personer med funktionshinder har. Ämbetsverket sammanställde en utredning om hur telefoni- och nödtjänster för alla användare ska genomföras. Utredningen låg till grund för statsrådet beredning av förordningen. Under året fick ämbetsverket över 200 förfrågningar om tillgången till och prissättningen av samhällsomfattande tjänster. Det framgick också att medborgarna inte tillräckligt väl känner till de rättigheter som gäller samhällsomfattande tjänster. Posttjänster Postlagen, som trädde i kraft , medförde att Kommunikationsverket fick i uppgift att bedöma behovet att utse ett företag att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Kommunikationsverket utsåg Itella Posten Ab till företag för samhällsomfattande tjänster i hela landet, med undantag av landskapet Åland. Företaget tillhandahåller posttjänster för brevförsändelser samt för postpaket som sänds från landet och väger högst tio kilogram. Dessutom utsågs Itella Posten Ab att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster för postpaket som väger högst tjugo kilogram, och som kommer till landet, i 12 kommuner. Under året gav Kommunikationsverket också föreskrifter om placering av postlådor och om kostnadsredovisningssystem för dem som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster. Dessutom utarbetade ämbetsverket de första ÅRSBERÄTTELSE

6 principerna för bedömning av om prissättningen av samhällsomfattande posttjänster är rimliga och kostnadsorienterade. Kommunikationsverket förberedde sig även för den nya uppgiften att beräkna de eventuella nettokostnader som skyldigheten att tillhandahålla tjänster medför för företagen för samhällsomfattande tjänster. Tv-avgiften försvinner och ersätts med en Yle-skatt Tv-avgiftskontroller och till användarna riktade marknadsföringskampanjer resulterade senaste år i över nya tv-avgiftsbetalare. Sammanlagt samlades 457 miljoner euro in i televisionsavgifter, vilket överskrider målsättningen med 6 miljoner euro. Den 21 december 2011 fattade statsrådet ett principbeslut om finansiering av Rundradions verksamhet. Enligt beslutet avstår man från tv-avgiften efter år Från början av år 2013 baserar sig finansiering på en Yle-skatt. Funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster Avvikelser från informationssäkerheten i allmänna kommunikationsnät Under år 2011 rapporterade teleföretagen till Kommunikationsverkets CERT- FI-funktion 33 kränkningar av informationssäkerheten, eller hot man fått kännedom om, som översteg informationströskeln. Överbelastningsangrepp med hacktivistmotiv, eller ett sorts yppande av civil olydnad, förekom i form av angrepp mot teleföretagens, och i synnerhet deras kunders, kommunikationsnät och datasystem. I övrigt var de mest väsentliga kränkningarna av informationssäkerheten de dataläckage i slutet av året, där hundratusentals finländares uppgifter avslöjades, och dataintrången i utländska företag som beviljar servercertifikat. Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten Kommunikationsverket hade en aktiv roll då den nationella cybersäkerhetsstrategin bereddes tillsammans med övriga myndigheter och branschaktörer. Finansministeriet och Kommunikationsverket inledde i samråd behandlingen av de kränkningar av informationssäkerheten (den s.k. GovCERTfunktionen) som är ett hot mot statsförvaltningen och den allmänna förvaltningen. I februari ordnades den nationella Informationssäkerhetsdagen och -veckan, som Kommunikationsverket koordinerade. Årets tema var integritet på webben och sociala medier. Informationssystemens säkerhet inom statsförvaltningen I egenskap av nationell myndighet för informationssäkerhet, (NCSA-FI, National Communications Security Authority), inspekterade Kommunikationsverket helt eller delvis alla informationssystem inom statsförvaltningen och företag som kräver godkännande. Dessutom påbörjade ämbetsverket evalueringen av nationella krypteringsprodukter för att verifiera att de motsvarar nationella och internationella krav. De nya lagarna om granskning av myndigheternas informationssystem och datakommunikation samt godkännande av utomstående bedömningsorgan, som stadfästes i slutet av året, utvidgar ämbetsverkets NCSA-FI-verksamhet att omfatta även verifiering av att de som producerar tjänster för statsförvaltning- ÅRSBERÄTTELSE

7 ens och myndigheternas räkning uppfyller kraven på informationssäkerhet. NCSA-FI har ingått samarbetsavtal med internationella samarbetspartner som garanterar ett ömsesidigt godkännande av produktcertifiering för informationssäkerhet länderna emellan, samt att hanteringen av nycklar och kryptografiskt material uppfyller kraven. Domännamnsservicens funktionssäkerhet utvecklades Tillgängligheten till fidomännamnsservicens informationssystem hölls på en hög nivå, då ett nytt system för hantering av domännamn togs i bruk i september. I och med det nya systemet är fidomännamnsservicen IPv6-kompatibel. Innehavarna av domännamn fick dessutom tillgång till ett säkerhetstillägg till namnservern (DNSSec). År 2011 beviljades ca nya fidomännamn. I slutet av året uppgick antalet giltiga fi-domännamn till ungefär Kommunikationsverket skärper den tekniska styrningen och övervakningen Kommunikationsverket följde med fel och störningar i kommunikationsnäten och -tjänsterna samt hur läget utvecklades. De stormar som började på annandag jul kom att få den största betydelsen. Problemen i eldistributionsnätet ledde till allvarliga störningar i kommunikationsnätens och -tjänsternas funktion. Kommunikationsverket informerade om läget på sin webbplats. Ämbetsverket utvecklade lägesinformationen för kommunikationsnät och - tjänster samt service- och verksamhetsmodeller för ett utökat samarbete aktörer och myndigheter emellan. Som en del av den tekniska styrningen och övervakningen utredde och avlägsnade Kommunikationsverket orsakerna till radiostörningar, speciellt i nöd- och säkerhetskommunikationen och i myndighetsnäten. År 2011 beviljades ca nya fidomännamn ÅRSBERÄTTELSE

8 Verksamhetsmiljö Samarbete med intressentgrupper gagnar alla parter Samarbetet med intressenterna är intensivt i flera expertarbetsgrupper. Sakkunskapen och branschkännedomen hos delegationen, som består av Kommunikationsverkets centrala intressentgrupper, utnyttjades bl.a. då ämbetsverkets nya strategi och de preliminära resultatmålen bereddes. Under år 2011 samlades också flera arbetsgrupper som har påverkat den tekniska styrningen, arbetsgruppen med skyldighet för och övervakning av betydande marknadsinflytande (SMP), arbetsgruppen för marknadsdata samt konsumentarbetsgruppen. Dessutom ordnade Kommunikationsverket för intressentgrupperna informations- och diskussionsmöten om bl.a. beredning av beslut om samhällsomfattande posttjänster, analys av konkurrensläget för det fasta nätet på abonnentförbindelsemarknaden och prissättning av digitala televisionssändningstjänster. Sakkunskap och samarbetsförmåga fick beröm i kundenkäten Kommunikationsverkets intressentgrupper ansåg att ämbetsverkets styrka, såsom också tidigare år, ligger i personalen; dess sakkunskap och samarbetsförmåga. Ämbetsverket fick det allmänna vitsordet 3,8 på skalan 1-5. Utveckling av webbkommunikation och elektroniska tjänster Kommunikationsverket påbörjade en reform av nättjänsten i sin helhet, för att betjäna ämbetsverkets alla kunder och intressentgrupper så bra, tydligt och enhetligt som möjligt. Den nya nättjänsten publiceras år Även de elektroniska tjänsterna utvecklades. De första elektroniska tjänsterna gällde ansökan om tillstånd för jaktradio och ett för teleföretagen avsett system för insamling av marknadsdata. Påverka via internationellt samarbete Kommunikationsverket förberedde sig för att år 2012 delta i tre stora konferenser arrangerade av Internationella teleunionen (ITU), nämligen WRC (World Radio Conference), WTSA (World Telecommunication Standardization Assembly) och WCIT (World Conference on International Telecommunications). Genom att man deltar i det internationella samarbetet kan Finlands behov och målsättningar beaktas. CERT-FI uppnådde goda resultat vid koordineringen av flera betydande fall av kränkning av informationssäkerheten. Under år 2011 behandlade CERT- FI:s Autoreporter ungefär rapporter om Finland. Dessutom var CERT- FI aktiv inom EGC-gruppen för europeiska CERT-aktörer, speciellt i fråga om skadeprogram. De nordiska utrikesministrarna fattade ett gemensamt beslut om att ett säkerhetsklassifierat informationsnät börjar byggas. CERT-EU, som grundades av europeiska kommissionen, utnyttjade CERT-FI:s erfarenheter då verksamheten inleddes. Kommunikationsverket deltog aktivt i BEREC:s (Body of Independent Regulators for Electronic Communication) verksamhet. År 2011 var av betydelse, då de nya EU-direktiven om elektronisk kommunikation skulle sättas i kraft senast ÅRSBERÄTTELSE

9 Tyngdpunkterna i samarbetsgruppens för europeiska regleringsmyndigheter för posttjänster (ERGP) verksamhet hänförde sig till att allokera gemensamma kostnader vid fastställande av kostnadsorienterade priser för produkter inom ramen för samhällsomfattande tjänster, att fastställa nettokostnader för samhällsomfattande tjänster, att reglera gränsöverskridande produkter och tjänster samt att reglera tillträde till nätet. Europeiska institutet för telestandarder, ETSI, arbetade aktivt bl.a. för att få till stånd allmäneuropeiska krav på förmedling av 112-nödtextmeddelanden och riktade myndighetsmeddelanden. Vid bilaterala förhandlingar om radiofrekvenser kom man överens om förfaranden och tekniska villkor för att exempelvis mobiloperatörerna ska kunna bygga täckande nät vid gränsområdena. Ett koordineringsavtal garanterar dessutom att grannlandet inte förorsakar skadliga störningar på radiosystem på den finska sidan av gränsen. Miljöaspekterna viktiga även för Kommunikationsverket En utredning av effektkonsumtionen för kommunikationsnät, som omfattar utrustning i överföringsnäten från abonnentförbindelser till bredbandigt regionnät, påbörjades på Kommunikationsverket. I utredningen bestäms också den effekt som baserar sig på EU:s riktvärden för olika slag av accessteknik. Dessutom granskar utredningen ett nationellt typexempel, där man har konstaterat att den nya teknologin avsevärt förbättrar överföringsutrustningens energieffektivitet. Kommunikationsverket har även beaktat miljöaspekterna i sin egen verksamhet. Elkonsumtionen, antalet flygkilometer och brevförsändelser samt mängden papper har minskat, och det har sålunda också ämbetsverkets totala kolspår. ÅRSBERÄTTELSE

10 Ekonomi och resurser Satsning på personalen - hög arbetstillfredsställelse Hanteringen och utvecklingen av de mentala resurserna grundar sig på ämbetsverkets personalstrategi. Under året fortsatte arbetet med att planera och följa upp personalresurserna. Lönesättningen utvecklades vidare på ett resultatinriktat sätt. Detta gällde såväl den personliga delen av lönen som den del som baserar sig på uppgiftens svårighetsgrad. Personalens arbetshälsa var under året god. Enligt VM Baro-undersökningen var personalens arbetstillfredsställelse på alla undersökta områden bättre än inom den övriga statsförvaltningen. Ämbetsverkets arbetstillfredsställelse fick det allmänna vitsordet 3,58 på skalan 1-5. År 2011 uppgick antalet utförda årsverken till 244,5. Ekonomin i balans Frekvensavgifterna för radiosändare, avgifterna för numrering i kommunikationsnätet och domännamnsavgifterna utgjorde de största intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Även den ersättning som debiteras statens televisions- och radiofond för indrivning av avgifter till fonden räknas som intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten. Budgeten för avgifter av skattenatur uppgick till 5,6 miljoner euro för år 2011, medan utfallet blev 5,7 miljoner euro. Inkomster av skattenatur är kommunikationsmarknadsavgifter, dataskyddsavgifter, tillsynsavgifter för postförmedling samt för televisions- och radioverksamhet. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 33,9 miljoner euro år 2011 och jämfört med föregående år sjönk utgifterna med ca en miljon euro. Balansräkningens slutsumma år 2011 var 13,5 miljoner euro. Kommunikationsverket täcker största delen av kostnaderna med avgifter som tas ut. Kommunikationsverket är ett i statsbudgeten nettobudgeterat ämbetsverk. Avkastningen från den avgiftsbelagda verksamheten, som var budgeterad till 27,6 miljoner euro för år 2011, uppgick till 28,2 miljoner euro. ÅRSBERÄTTELSE

11 Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A Helsingfors tfn fax