Kommunikationsverkets årsberättelse 2012 ÅRSBERÄTTELSE 2012

Transkript

1 Kommunikationsverkets årsberättelse 2012 ÅRSBERÄTTELSE 2012

2 Generaldirektörens översikt I enlighet med sin vision strävar Kommunikationsverket efter en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Vår verksamhetsidé är att modigt övervaka och främja kommunikationsmarknaden och -tjänsterna för medborgare och näringsliv. År 2012 främjade vi med hjälp av metoder för övervakning och reglering kommunikationsnätens och -tjänsternas funktion för att säkerställa en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Antalet abonnemang i mobilnätet översteg nio miljoner under verksamhetsåret. Samtidigt minskade antalet telefonabonnemang till under en miljon och antalet bredbandsabonnemang (1,6 miljoner) var oförändrat. Priserna på mobiltelefonitjänster var nästan oförändrade medan priserna på dataöverföringstjänster sjönk. För att främja utbudet av mångsidiga kommunikationstjänster övervakade vi verksamheten på grossistmarknaden inom elektronisk kommunikation och reglerade dem genom att ålägga teleföretagen skyldigheter gällande grossistmarknaden. Vi började också utveckla prissättningsmetoder vars syfte är att åstadkomma en metod för att definiera de högsta priserna på kommunikationsnätens reglerade förbindelser som hyrs ut samt att bedöma lagenligheten av företagens prissättning. Mängden data som överförs elektroniskt har ökat betydligt vilket i sin tur har ökat efterfrågan på trådlös dataöverföring och sålunda efterfrågan på frekvenser. År 2012 förberedde vi en auktion för frekvensområdet 800 megahertz som reserverats för mobilnät. Auktionen genomförs i början av år För att säkerställa tillgången till grundläggande tjänster ålade vi skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande telefoni-, bredbands- och posttjänster. Dessutom övervakade vi att skyldigheterna följs. Med samhällsomfattande tjänster avses grundläggande kommunikationstjänster som ska finnas tillgängliga överallt i Finland. För att främja kommunikationsnätens och -tjänsternas funktionssäkerhet förnyade vi föreskrifter om telenäten. Vårt syfte är att förbättra funktionen av kommunikationstjänster som konsumenterna använder i omfattande utsträckning, såsom mobiltelefonitjänster, i fel- och störningssituationer. Dessutom strävar vi efter att förbättra slutanvändarnas tillgång till information om fel- och störningssituationer och att möjliggöra en allt mer täckande lägesbild av kommunikationsnäten. I början av år 2012 satte vi igång den största strukturförändringen i ämbetsverkets historia, dvs. nedläggningen av tv-avgiftsverksamheten. Ändringen utgår från ett principbeslut som statsrådet fattade om en ny finansieringsmodell för Rundradion. Beslutet innebär att den nuvarande tv-avgiften slopas och ersätts med Yle-skatten från början av år Trots de utmaningar som nedläggningen medförde översteg intäkterna från tv-avgifter vår målsättning. Asta Sihvonen-Punkka Generaldirektör ÅRSBERÄTTELSE

3 Kommunikationsverket trygg och smidig kommunikation för alla i Finland Kommunikationsverkets verksamhetsstrategi, som sträcker sig till år 2020, drar upp riktlinjer för ämbetsverkets strategiska målsättningar, därtill hörande tyngdpunkter och åtgärder, kritiska framgångsfaktorer samt de principer som styr verkets verksamhet. Den nya strategin infördes i oktober Som följd av den nya verksamhetsstrategin inledde Kommunikationsverket år 2012 ett omfattande projekt för utveckling av organisationen. Syftet med projektet är att säkerställa att verkets nya strategi genomförs effektivt, att verkets verksamhet och resursanvändning är flexibel och att samarbetet genom hela verket samt kundkoncentration ökar. Den nya organisationen infördes i början av Samtidigt infördes ett nytt resultatlönesystem i Kommunikationsverket. På basis av den nya strategin uppdaterades kommunikationsstrategin under året så att den motsvarar ämbetsverkets strategiska målsättningar. De kommunikationsmässiga målsättningar som slås fast i kommunikationsstrategin och som stöder verkets strategi är att utveckla inre kultur och kommunikation, öka välkändhet och stärka uppfattningen om Kommunikationsverkets expertis. Under året inleddes också arbetet med att uppdatera informationsförvaltningsstrategin. Kommunikationsverkets organisation ÅRSBERÄTTELSE

4 Verksamhet De mest centrala funktionerna under år 2012 återspeglas i de tre följande strategiska målsättningarna, dvs. ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster i landet, bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster samt funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster. Mångsidigare utbud av kommunikationstjänster Kommunikationsverket ingriper modigt i olägenheter på kommunikationsmarknaden Kommunikationsverket gav beslut om betydande marknadsinflytande om tillträde till det fasta nätet (abonnentförbindelsemarknad) och en grossistprodukt för bredband. Besluten gör regleringen lindrigare bl.a. på marknaden för bredbandstjänsterna för mindre betydande bolag och strängare för mer betydande aktörer. Dessutom analyserade Kommunikationsverket under året marknaderna för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet och samtalsterminering i det fasta telefonnätet. Kommunikationsverket utvecklade prissättningsmetoden för abonnentförbindelser av fiber i samarbete med teleföretagen. Vid utvecklandet av prissättningsmetoderna beaktades en färsk rättpraxis, kommissionens krav och den utvecklande lagstiftningen. Under året utvecklades även bedömningsmetoden för prissättning av samtalsterminering i mobilnätet. Likaså gav Kommunikationsverket de första besluten om hur man uppger en skälig variationsintervall för dataöverföringshastigheten för bredbandstjänster i konsumentavtal om mobilt bredband. Dessutom granskades majoriteten av konsumentavtal om bredbandstjänster beträffande villkor en bredbandshastighet. Kommunikationsverket erbjuder frekvenser för nya användningsändamål Statsrådet bekräftade att koncessioner för användning av det digitala bredbandiga 800 MHz mobilnätet beviljas genom en auktion av frekvenser. I början av verksamhetsåret bistod Kommunikationsverket kommunikationsministeriet i beredningen av ett frekvenspolitiskt principbeslut och inledde de tekniska arrangemangen för frekvensauktionen. I början av år 2012 öppnade ämbetsverket en webbplats för frekvensauktionen där finns information om auktionsprojektets framåtskridande samt bestämmelser om auktionen. Kommunikationsverket inledde frekvensauktionen i slutet av januari Under året utförde Kommunikationsverket utvidgningar av täckningsområden för kommersiella radiostationer. Över 30 nya frekvenser beviljades för kommersiella radiostationers koncessionsbaserade användning samt fyra nya frekvenser för Yle i syfte att förbättra hörbarheten för gamla radiokanaler. Under år 2012 medverkade ämbetsverket i beredningen av ett kommunikationspolitiskt program som gäller elektroniska medier. Programmet bedömer den markbundna televisionens framtid efter år 2016 samt bl.a. den allmänna marknadsutvecklingen, verkningarna på konsumenter och det nuvarande koncessionssystemets utvecklingsbehov. Dessutom undersökte verket en effektivare användning av radiofrekvenser som de intelligenta radionäten, alltså s.k. kognitiv radio, medför. Under året var Kommunikationsverket först i Europa med att bevilja koncession för ett kognitivt radiosystem i Åbotrakten. ÅRSBERÄTTELSE

5 Bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster Kommunikationsverket främjar byggande av snabba bredbandsnät Bredbandsprojektet främjades genom att fatta över 20 stödbeslut under året och bevilja nästan 7 miljoner euro i stöd. Av denna summa utbetalades knappt 3 miljoner euro. Kommunikationsverkets största enskilda stödbeslut, över 1,5 miljoner euro, beviljades bredbandsprojektet i Utsjoki i slutet av år I slutet av året gjorde ämbetsverket cirka 100 marknadsanalyser åt landskapsförbunden. Dessa analyser är en förutsättning för landskapsförbunden att kunna kungöra möjligheten att söka stöd för enstaka bredbandsprojekt. Kommunikationsverket ser till att det finns en miniminivå på post-, telefoni-, tv- och bredbandstjänster Telefoni- och bredbandstjänster Kommunikationsverket inledde under året en riksomfattande marknadsanalys för att bedöma behovet av att utse en operatör för samhällsomfattande tjänster inom varje kommun. Med samhällsomfattande tjänster avses grundläggande kommunikationstjänster som alla hushåll eller företagens verksamhetsställen ska få. De samhällsomfattande tjänsterna omfattar i dag ett telefonabonnemang och en bredbandsförbindelse på en megabit. Dessutom garanteras att personer med funktionsnedsättning får de tjänster de behöver då de motsvarar telefonitjänster. Kommunikationsverket föreslår att en operatör för samhällsomfattande tjänster utses för ett allt större område i Finland. Dessutom föreslår ämbetsverket att operatörer för samhällsomfattande tjänster ska utses för tillhandahållande av kommunikationstjänster som personer med hörsel- och talskada behöver. De nya besluten om samhällsomfattande tjänster fattas i början av år Under året fick ämbetsverket cirka 200 förfrågningar om tillgången till och prissättningen av samhällsomfattande telefoni- eller bredbandstjänster. Det kan konstateras att medborgarna inte har tillräckliga kunskaper om de samhällsomfattande tjänsterna, deras innehåll och de rättigheter som gäller samhällsomfattande tjänster. Posttjänster Den nya postlagen, som trädde i kraft år 2011, medförde att Kommunikationsverket fick i uppgift att bedöma behovet att utse ett företag att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster. Kommunikationsverket gav föreskrifter om kostnadsredovisningssystem för dem som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster samt om beskrivningar och granskningar av systemen. Föreskrifterna trädde i kraft Kommunikationsverket bedömde under året om postens nät av verksamhetsställen överensstämmer med lag. Under året gavs fyra beslut om placeringen av ett enskilt verksamhetsställe och om färdavståndet för att uträtta ärenden. Kommunikationsverket förberedde sig också för att beräkna nettokostnaderna i enlighet med den nya beräkningsmetoden. Funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster Avvikelser från informationssäkerheten i allmänna kommunikationsnät Under år 2012 rapporterade teleföretagen till Kommunikationsverket 40 kränkningar av informationssäkerheten, ÅRSBERÄTTELSE

6 eller hot man fått kännedom om, som översteg informationströskeln. Årets betydande kränkningar av informationssäkerheten var ett inbrott i en teleoperatörs lokaler, ett dataintrång i en teleoperatörs namnservrar samt ett skadligt program som upptäcktes i en operatörs förvaltningsnät. Andra betydande händelser var blockeringsattacker mot flera mediehus samt händelser där DNS-servrar användes för att förstärka effekten av attackerna. Under året fortsatte även dataintrång mot VoIP-växlar. Intrången orsakade ekonomisk skada för abonnentkunder och teleföretag. Kommunikationsverket publicerade två anvisningar för informationssäker användning av VoIPtjänster. Blockeringsattacker med hacktivistmotiv, alltså uttryck av civil olydnad genom att störa datatrafik och datasystem, har blivit vanligare under de senaste åren. Attackerna riktades mot teleföretagens och i synnerhet deras kunders system. Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten Kommunikationsverket deltog i beredningen av den nationella cybersäkerhetsstrategin. I strategin, som publicerades i januari 2013, föreslås inrättande av ett cybersäkerhetscentrum vid Kommunikationsverket för att stärka CERT-FI i dess nuvarande form. Finansministeriet, kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket fortsatte sina ömsesidiga diskussioner om att ordna behandlingen av de kränkningar av informationssäkerheten (den sk. GovCERT-funktionen) som är ett hot mot statsförvaltningen och den offentliga förvaltningen. Kommunikationsverket gjorde upp ett förslag om genomförandet av ett system som upptäcker och varnar för informationssäkerhetskränkningar för att skydda de gemensamma ICT-tjänsterna inom statens centralförvaltning. Datasystemens säkerhet inom statsförvaltningen I egenskap av nationell myndighet för informationssäkerhet (NCSA-FI, National Communications Security Authority) inspekterade Kommunikationsverket helt eller delvis alla de datasystem inom statsförvaltningen och i företag som kräver godkännande i fråga om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. Dessutom utförde ämbetsverket evalueringar av nationella krypteringsprodukter för att verifiera att de motsvarar nationella och internationella krav. De nya lagarna om granskning av myndigheternas datasystem och datakommunikation samt godkännande av utomstående bedömningsorgan trädde i kraft i början av juni Lagarna utvidgade ämbetsverkets NCSA-FIverksamhet att omfatta även verifiering av att de som producerar tjänster för statsförvaltningens och myndigheternas räkning uppfyller kraven på informationssäkerhet. NCSA-FI inspekterade helt eller delvis alla de statsförvaltningens datasystem eller datakommunikationer som hade ansökt om Kommunikationsverkets godkännande. Att stöda godtagbarhet av internationella informationssäkerhetssystem NCSA-FI har ingått samarbetsavtal med nationella och internationella samarbetspartner. Med hjälp av internationella samarbetsavtal garanteras ett ömsesidigt godkännande av produktcertifiering för informationssäkerhet mellan länderna samt att hanteringen av nycklar och kryptografiskt material uppfyller kraven. ÅRSBERÄTTELSE

7 Domännamnsservicens funktionssäkerhet utvecklas Tillgängligheten till fi-domännamnsservicens datasystem hölls på en hög nivå. Under året fortsatte utvecklingen av systemet för hantering av domännamn genom att införa bland annat ett open data-gränssnitt som ger tillgång till de offentliga uppgifterna i domännamnsregistret (bl.a. beviljade domännamn, innehavare av domännamn, domännamnens giltighetstid) för dem som har registrerat sig i systemet. År 2012 beviljades cirka nya fidomännamn. I slutet av året uppgick antalet gällande fi-domännamn till ungefär Kommunikationsverket skärper den tekniska styrningen och övervakningen Kommunikationsverket har utarbetat en översikt om Kommunikationsverkets projekt år 2012 angående den tekniska styrningen av televerksamheten. Syftet är att aktivera samarbetet mellan teleföretagen och Kommunikationsverket i fråga om den tekniska regleringen. Kommunikationsverket utredde möjligheterna att använda samreglering vid styrning av televerksamheten. Ämbetsverket utredde också verksamhetsmodeller för regleringen och inledde diskussioner med Konkurrensverket och FiCom rf om förutsättningar för självoch samregleringen. Kommunikationsverkets lägesbildprojekt fördes framåt. I projektet genomfördes bl.a. testversionerna för ett störningshanteringssystem som är avsett för myndigheterna och teleföretagen samt en störningskarttillämpning som publiceras på Kommunikationsverkets webbplats senare. Under året effektiviserade ämbetsverket teleföretagens process att anmäla fel och störningar. Som en del av den tekniska övervakningen utredde och avlägsnade Kommunikationsverket radiostörningar i nöd- och säkerhetskommunikationen och i myndighetsnäten, i de radionät som är viktiga med tanke på samhällets verksamhet samt i allmänna telenät. Kommunikationsverket deltog också i övervakningen av frekvensanvändningen vid de olympiska och paralympiska spelen i London. Dessutom övervakade ämbetsverket radio- och teleterminalutrustningars kravöverensstämmelse genom granskningar och mätningar. Det finns redan över fidomännamn i Finland ÅRSBERÄTTELSE

8 Verksamhetsmiljö Samarbete med intressentgrupper gagnar alla parter Verkets samarbete med sina intressenter är intensivt i flera expertarbetsgrupper. Sakkunskapen och branschkännedomen hos delegationen som består av Kommunikationsverkets centrala intressentgrupper utnyttjades bland annat då de preliminära resultatmålen bereddes. År 2012 hade Kommunikationsverket ledningsansvaret för över 20 arbetsgrupper som hade påverkat den tekniska styrningen. Under året samlades också arbetsgruppen med skyldighet för och övervakning av betydande marknadsinflytande (SMP), arbetsgruppen för marknadsdata samt konsumentarbetsgruppen. Kommunikationsverket ordnade flera seminarier om informationssäkerhet för intressegrupper. Ämbetsverket ordnade även olika informations- och diskussionsmöten om bland annat resultaten av abonnentförbindelse- och grossistmarknadsanalyser samt om SMPreglering och investeringar. Dessutom ordnade ämbetsverket ett seminarium om utredning av radiostörningar och antennlösningar för tv-mottagningen. Seminariet var särskilt avsett för antennmontörer. Sakkunskap och samarbetsförmåga fick beröm i intressegruppsundersökningen Kommunikationsverket utförde en intressegruppsundersökning i november Såsom också tidigare år låg Kommunikationsverkets styrka i personalen; dess sakkunskap och samarbetsförmåga. Kommunikationsverket fick det allmänna betyget 3,7 på skalan 1 5. Det är viktigt att påverka via internationellt samarbete Kommunikationsverket samarbetar intensivt såväl globalt som i Europa. Kommunikationsverket deltog under året i tre stora konferenser som arrangerades av Internationella teleunionen (ITU): WRC (World Radio Conference), WTSA (World Telecommunication Standardization Assembly) och WCIT (World Conference on International Telecommunications). Ämbetsverkets uppgift är att se till att de beslut som fattas i konferenserna är förenliga med Finlands intresse. WRC-konferensens mest betydande beslut var att anvisa frekvensområdet 700 MHz för trådlöst bredband efter konferensen år Dessutom kom man överens om att hitta tilläggsfrekvenser för trådlösa bredbandsnät och att eventuellt anvisa tilläggsfrekvenserna för detta ändamål i konferensen år Kommunikationsverket deltog också i Världspostföreningens (UPU) kongress. Världspostföreningen kommer överens om spelregler för den internationella posttrafiken, såsom fri transitering för postförsändelser, internationella terminalavgifter samt tull- och säkerhetsbestämmelser. CERT-FI uppnådde goda resultat vid koordineringen av flera betydande fall av kränkning av informationssäkerheten. Under år 2012 behandlade CERT- FI:s Autoreporter-system ungefär rapporter om Finland. CERT-FI var aktiv inom EGC som är en samarbetsgrupp för europeiska statliga CERTaktörer, särskilt i fråga om lägesbildkoordineringen för skadliga program och analysering av skadliga program. Dessutom deltog Kommunikationsverket i EU:s och NATO:s samarbetsövningar. Under året fortsatte också arbe- ÅRSBERÄTTELSE

9 tet med att intensifiera samarbetet i det samnordiska CERT-nätverket. Kommunikationsverket spelade en aktiv roll i EU:s kommunikationskommitté, radiospektrumkommitté och i gruppen för radiospektrumpolitik. Dessutom arbetade ämbetsverket aktivt i EU:s utvärderingskommitté för radio- och teleterminalutrustningars marknadsövervakning och kravöverensstämmelse. Kommunikationsverket deltog också i Europeiska post- och telesammanslutningens (CEPT) arbetsgrupper. Under året var Kommunikationsverket aktivt i BEREC:s (Body of Independent Regulators for Electronic Communication) verksamhet. Ett av årets centrala teman för BEREC hade med nätneutralitet att göra. BEREC publicerade bland annat anvisningar om tjänsternas kvalitet, undersökte konkurrenseffekter på nätneutraliteten samt bedömde förhållandet mellan nätneutralitet och IPsammankoppling. Kommunikationsverket deltog i verksamheten av Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster (ERGP). Centrala punkter var fastställandet av nettokostnader, effekterna av befrielse från moms i postsektorn och dess effekter, reglerna för allokeringen av gemensamma kostnader samt regleringen av tillträde till postnätet. Europeiska institutet för telestandarder, ETSI, arbetade bl.a. för att få till stånd allmäneuropeiska krav på förmedling av 112-nödtextmeddelanden och riktade myndighetsmeddelanden. Frågor i anslutning till radiofrekvenser behandlades med grannländerna för att exempelvis mobiloperatörerna ska kunna bygga täckande nät vid gränsområdena. Ett koordineringsavtal garanterar dessutom att grannlandet inte förorsakar skadliga störningar på radiosystem på den finska sidan av gränsen. Kommunikationsverket deltog i den europeiska informationssäkerhetsmyndigheten ENISA:s verksamhet och medverkade i arbetsgrupper som fastställer informationssäkerhetsanmälningar och minimikrav på informationssäkerheten för ENISA:s direktivpaket om elektronisk kommunikation. Dessutom samarbetade ämbetsverkets NCSA-FI i flera expertgrupper. Miljöaspekterna viktiga även för Kommunikationsverket Kommunikationsverket har beaktat miljöaspekterna även i sin egen verksamhet. Elkonsumtionen, antalet flygkilometer och brevförsändelser samt mängden papper har minskat, och det har sålunda också ämbetsverkets totala koldioxidavtryck. ÅRSBERÄTTELSE

10 Ekonomi och resurser Satsning på personalen hög arbetstillfredsställelse År 2012 förde Kommunikationsverket ett samarbetsförfarande beträffande tvavgiftsverksamheten. Detta utgår från ett principbeslut som statsrådet fattade om en ny finansieringsmodell för Rundradion. Beslutet innebär att den nuvarande tv-avgiften slopas och ersätts med Yle-skatten från början av år Ämbetsverket stödde arbetshälsan och sysselsättningen för tvavgiftsförvaltningens personal i enlighet med statens modeller för omställningsskyddet. Under år 2012 inleddes i Kommunikationsverket ett projekt för utveckling av organisationen. Syftet med projektet är att säkerställa att verkets nya strategi genomförs effektivt, att verkets verksamhet och resursanvändning är flexibel och att samarbetet genom hela verket och dess kundorientering. Den nya organisationen infördes i början av Ämbetsverkets resultatlönesystem utvecklades under år 2012 och det förnyade resultatlönesystemet infördes i början av år Personalens arbetshälsa var god under året. Enligt VM Baro-undersökningen var personalens arbetstillfredsställelse bättre än inom den övriga statsförvaltningen. Ämbetsverkets arbetstillfredsställelse fick det allmänna betyget 3,51 på skalan 1 5. Kommunikationsverket täcker största delen av kostnaderna med de intäkter som ämbetsverket samlar in. Kommunikationsverket är ett i statsbudgeten nettobudgeterat ämbetsverk. Avkastningen från den avgiftsbelagda verksamheten, som var budgeterad till 29 miljoner euro för år 2012, uppgick till 27,1 miljoner euro. Frekvensavgifterna för radiosändare, avgifterna för numrering i kommunikationsnätet och domännamnsavgifterna utgör de största intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Även den ersättning som debiteras statens televisions- och radiofond för indrivning av avgifter till fonden räknas som intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten. Budgeten avseende avgifter av skattenatur var 5,9 miljoner euro för år 2012 medan utfallet blev 6,2 miljoner euro. Inkomster av skattenatur är kommunikationsmarknadsavgifter, dataskyddsavgifter, tillsynsavgifter för postverksamhet samt tillsynsavgifter för televisions- och radioverksamhet. År 2012 uppgick kostnaderna för verksamheten till 34,7 miljoner euro då kostnaderna året innan var 33,9 miljoner euro. Kostnadshöjningen beror på ökning av personalkostnader förorsakas bl.a. av NCSA:s expanderande verksamhet. Balansräkningens slutsumma år 2012 var 14,1 miljoner euro. År 2012 uppgick antalet utförda årsverken i Kommunikationsverket till 251,1. Ekonomin i balans ÅRSBERÄTTELSE

11 Fördelning av intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten enligt typ av avgift (euro) Frekvensavgifter Avgifter för numrering av kommunikationsnäten Avgifter för domännamn på internet Övriga avgifter Ersättning ur statens televisions- och radiofond Sammanlagt Fördelning av avgifter av skattenatur enligt typ av avgift (euro) Kommunikationsmarknadsavgifter Dataskyddsavgifter Tillsynsavgifter för postförmedlingen Tillsynsavgifter för tv- och radioverksamhet Certifikatavgifter Sammanlagt ÅRSBERÄTTELSE

12 Ämbetsverkets totala kostnader (euro) Material, förnödenheter och varor Personalkostnader Hyror Köp av tjänster Övriga kostnader Kapitalkostnader Tillverkning för eget bruk Sammanlagt ÅRSBERÄTTELSE

13 Intäkts- och kostnadskalkyl INTÄKTER AV VERKSAMHETEN Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet , ,50 Övriga intäkter av verksamheten , , , ,70 KOSTNADER FÖR VERKSAMHE- TEN Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , , ,62 Personalkostnader ,58 Hyror , ,32 Köp av tjänster , ,13 Övriga kostnader , ,62 Tillverkning för eget bruk (-) , ,28 Avskrivningar , , , ,21 ÅTERSTOD I , ,51 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter , ,06 Finansiella kostnader -156, ,03-274, ,60 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 1 009,13 499,11 Extraordinära kostnader 0, ,13 0,00 499,11 ÅTERSTOD II , ,80 ÖVERFÖRINGSEKONOMINS IN- TÄKTER OCH KOSTNADER Intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Kostnader För näringslivet , ,00 0,00 0,00 ÅRSBERÄTTELSE

14 ÅTERSTOD III , ,80 INTÄKTER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER Skatter och avgifter av skattenatur , ,00 Debiterad mervärdesskatt 3 558, ,60 Avlagd mervärdesskatt , , , ,83 RÄKENSKAPSPERIODENS IN- TÄKTS-/KOSTNADSÅTERSTOD , ,97 ÅRSBERÄTTELSE

15 Balansräkning AKTIVA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella rättigheter , ,81 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,42 Förskott och pågående anskaffningar , , , ,13 MATERIELLA TILLGÅNGAR Maskiner och anordningar , ,13 Inventarier , , , ,74 VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGSTILLGÅNG- ARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 0,00 0,00 0,00 0,00 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR SAMMANLAGT , ,87 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILL- GÅNGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR Försäljningsfordringar , ,98 Resultatregleringar , ,93 Övriga kortfristiga fordringar 135,29 0,00 Förskottsbetalningar 350, ,41 0, ,91 KASSA, BANKTILLGODOHAVANDEN OCH ANDRA FINANSIERINGSMEDEL Kassakonton 1 175, ,30 Räkenskapsverkets inkomstkonton 2 679, , , ,03 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR SAMMANLAGT , ,94 AKTIVA SAMMANLAGT , ,81 ÅRSBERÄTTELSE

16 PASSIVA EGET KAPITAL STATENS KAPITAL Statens kapital , ,10 Förändring i kapital från tidigare räkenskapsperioder , ,11 Kapitalöverföringar , ,46 Räkenskapsperiodens intäkts- /kostnadsåterstod , , , ,72 FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT Övriga långfristiga skulder , , , ,08 KORTFRISTIGT Samlingskonton för statliga fonder utanför budgeten , ,07 Erhållna förskott , ,44 Leverantörsskulder , ,16 Avräkningar mellan räkenskapsverken , ,17 Poster som skall redovisas vidare , ,82 Resultatregleringar , ,52 Övriga kortfristiga skulder 7 740, , , ,45 FRÄMMANDE KAPITAL SAMMAN- LAGT , ,53 PASSIVA SAMMANLAGT , ,81 ÅRSBERÄTTELSE

17 Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A Helsingfors tfn fax