Kvalitetsrapport läsår Grundsärskolan och gymnasiesärskolan i Köping

Transkript

1 Kvalitetsrapport läsår Grundsärskolan och gymnasiesärskolan i Köping

2 Faktaruta Verksamhet Grundsärskolan Nyckelbergsskolan Träningsskolan Nyckelbergsskolan 9 Grundsärskolan Scheeleskolan Träningsskolan Scheeleskolan 4 Träningsskolan Nygårdsskolan 2 Gymnasiesärskolan Nygårdsskolan (Individuella programmen) Gymnasiesärskolan Ullvi (Individuella programmen) 6 Gymnasiesärskolan Ullvi (Nationella programmen) - Programmet för fordonsvård och godshantering 4 (5) - Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Antal elever 16 varav 2 gr elev 20 varav 2 gr elev 4 44 varav 6 gy elev (IMelever) 3 (3) - Programmet för samhälle, natur och språk 11 (1) - Programmet för hotell, restaurang och bageri 7 (4) - gamla gymnasiesärskoleprogrammen 13 (i parentes ovan) Fritidshemmet Ugglebacken 5 Fritidshemmet Scheele 2 Fritidsklubben Scheele 5 Fritidshemmet Nygård 1 Fritidsklubben Nygård 9 Köpings kommun Rapporten skriven av: Anette Höjlin, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Året som gått Innehåll Året som gått 4 Skolans inriktning Förbättringsområden från läsåret vad hände? 4 4 Sammanfattning av åtgärder/utvecklingsområden till läsåret 2015/16 5 Normer och värden 6 Normer och värden - grundsärskolan 6 Normer och värden träningsskolan och individuella programmen 7 Normer och värden - gymnasiesärskolan Trygghet och likabehandling grundsärskolan 8 9 Elevenkät - gymnasiesärskolan 11 Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan 12 Kunskaper 13 Kunskaper - grundsärskolan 13 Kunskaper träningsskolan och individuella programmen Kunskaper - gymnasiesärskolan Skolans arbete med hållbar utveckling 17 Elevenkät - Gymnasiesärskolan Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan Elevernas ansvar och inflytande 20 Elevernas ansvar och inflytande - grundsärskolan Elevernas ansvar och inflytande träningskolan och individuella programmen Elevernas ansvar och inflytande - gymnasiesärskolan Elevenkät - Gymnasiesärskolan Skolan och omvärlden 24 Skolan och omvärlden grundsärskolan inklusive träningsskolan 24 Skolan och omvärlden gymnasiesärskolan inklusive individuella programmen 25 Elevenkät - Gymnasiesärskolan 26 Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan 27 Avgångselever gymnasiesärskolan 28 Övergång och samverkan 29 Övergång och samverkan - grundsärskolan 29 Övergång och samverkan träningsskolan samt individuella programmen 29 Övergång och samverkan - gymnasiesärskolan 30 Fritidshem 31 Fritidshem Fritidhemsenkät - grundsärskolan Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 3

4 Året som gått Året som gått Läsåret 2015/2016 började med att ha fokus på skolinspektionens regelbundna tillsyn. Skolinspektionen gör tillsyn på samtliga av landets särskoleenheter, därför kändes det som att vi blev ordentligt synade. Det blev väldigt olika resultat av granskningarna på våra olika skolenheter. Men samtliga enheter har under vårterminen arbetat med samtliga påpekanden. Under detta läsår har fokus varit på matematiklyftet. 21 lärare (2/3) har gått tillsammans med tre lärare från grundsärskolan i Hallstahammar och vi har haft en egen handledare (från särskolan). Detta har varit ett uppskattat kollegialt lärande och jag har en stor förhoppning om att det kommer att märkas på elevernas kunskapsresultat. För tredje året i rad har skolan haft ett samarbete, inom Erasmus plus, med ett tyskt företag där en elev har haft sin praktik. Gymnasieskolan har påbörjat ett samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, LSS (daglig verksamhet) och Lärvux ör att få till en för eleverna trygg övergång till vuxenlivet. Arbetet har mynnat ut i en rutin. Skolans inriktning Grundsärskolan och gymnasiesärskolan konkurrerar inte riktigt med andra skolor om eleverna. Däremot anser vi att vi har en skola av god kvalitet, med fokus på kommunikation och rörelse. På grundsärskolan lägger gärna extra tid på idrott- och hälsa och motorik. Elever som behöver specialgymnastik/sjukgymnastik får enskild tid för detta. Alla elever har bad på schemat varje vecka. Vi försöker även på gymnasiesärskolan ha olika valbara grupper på idrotten och vi arbetar med att försöka komma på lösningar för dem som inte vill ha idrott. På kommunikationssidan har bland annat har grundsärskolan, Nyckelbergskolan, arbetat ihop med personalen på biblioteket i ett projekt som heter Ritprata. Här har eleverna gjort olika böcker som de gett ut och som går att köpa. Grundsärskolans bokrelease 1 Förbättringsområden från läsåret vad hände? Enkäterna: Vi har tagit ytterligare ett steg framåt när det gäller enkäter. Specialpedagogen har varit den som har fått ett utpekat ansvar för enkäterna och har i samråd med kvalitetssamordnare och klasslärare/mentorer utformat enkäterna så att de passar även våra elever. Detta läsår har vi en ny specialpedagog, så det man kan ta i beaktande är att det nu är någon annan person som förklarar och förtydligar för eleverna när de behöver hjälp att genomföra enkäterna. Vi känner ändå, trots att vi blir bättre och bättre, att vi kommer att fortsätta med att analysera hur vi kan göra detta ännu bättre. Vi har fått större svarsfrekvens på gymnasiesärskolans enkät, vilket beror på en bättre samordning. Men det går att få till en ännu högre svarsfrekvens. För första gången har vi under läsåret utformat en föräldraenkät. Föräldraenkäten har vi inte så stor svarsfrekvens på, så detta är inte tillfredsställande. Elevinflytande: Elevinflytande genom enkäter har vi lyckats med. Men vi kommer att behöva fortsätta arbeta med elevinflytande i utbildningen och synliggöra detta inom fler områden. APL: De som arbetar på gymnasiesärskolan har under läsåret påbörjat diskussioner och arbetat fram några förslag till hur vi ska fortsätta arbeta med APL. Tex har Vi har inte fått till något större samarbete med treåriga gymnasiet. Däremot har rektor påbörjat ett samarbete med gymnasiesärskolan i Borlänge samt att gymnasiesärskolan i Eskilstuna har hört av sig, speciellt angående Programmet för samhälle, natur och språk. Detta är ett arbete som precis påbörjats och kommer fortsätta framöver. Samarbete grundskola och gymnasieskolan: Detta är ett område som hamnat i skymundan, då skolinspektionen har tagit mycket av vår tid. Däremot anser vi att vi hela tiden sa arbeta med att eleverna ska ha hög närvaro, få spetskompetens på elevernas diagnoser, fortsätta med det kollegiala lärandet och hålla diskussionen om värdegrund och förhållningssätt levande 1 Sökadressen till bokrelease är: Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 4

5 Året som gått Under vårterminen har vi även arbetet med de områden som skolinspektionen hade synpunkter på. - Elevhälsans arbete: Hur kan Elevhälsan bli bättre på att arbeta hälsofrämjande och förebyggande? Detta är något vi har arbetet med i vårt interna arbete. Elevhälsan har läst litteratur och diskuterat samt gjort studiebesök för att bli bättre i sitt arbete. Vi har tagit ett stort kliv framåt detta läsår, men måste fortsätta analysera och förbättra vårt arbete, då vi inte kan ropa hej ännu. Det syns i personalens utvärdering nu i slutet av läsåret att de känner till Elevhälsan bättre, att fler har använt sig av Elevhälsan och på ett bra sätt. Flera anser att Elevhälsan arbetar mer systematiskt och strukturerar och att personalen känner att de får mer återkoppling och att Elevhälsan följer upp sina ärenden. - Studie- och yrkesvägledarens arbete: Vi har analyserat vad som står i styrdokumenten gällande studie- och yrkesvägledning för åk 1-7, inte bara för studie- och yrkesvägledaren utan för all personal. SYVen har numera en tydlig planering för hur arbetet ska fortlöpa under läsåret. - Systematiskt kvalitetsarbete: verksamheten har analyserat bakomliggande orsaker till kunskapsresultaten - Kränkande behandling speciellt på nätet: vi har i Köpingskommun arbetet farm en utbildning för eleverna som de ska göra innan de får sin ipad. Vi har även fortbildat oss i ämnet samt varit tydligare med att informera eleverna vad som gäller. Hur man ska bete sig och vad som händer om man inte sköter sig. Sammanfattning av åtgärder/utvecklingsområden till läsåret 2015/16 Systematiskt kvalitetsarbete: Fokusera på analysarbetet vi startat med hjälp av bland annat BRUK. Enkäter: Utvärdera och analysera och göra än bättre. Vi ska både satsa på att ha högre deltagande samt bättre resultat. Elevinflytande: Elevinflytande i undervisningen hur får vi till detta? Uppföljning och analys av personal för att sedan prova hur det fungerar i verkligheten. APL: Vi har precis börjat vår resa med APL. Nu ska vi jobba vidare med att skaffa fler APL-platser, att öka handledarnas kunskaper om våra program samt utveckla ett bättre samarbete kring de elever som har svårt med APL. Elevhälsans arbete: Att fortsätta arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att alla elever får den studie- och yrkesvägledning eleverna har rätt till. Fritidshemmet: Fritidshemmets uppdrag och arbetssätt behöver synliggöras och utvärderas. Vi kommer att dels vara med i kommunens gemensamma satsning, men även satsa på kollegialt lärande med hjälp av skolverkets allmänna råd. Omdöme och IUP: Nu var det några år sedan vi hade fokus på detta, så nu behöver vi repetera. Tydliggöra kunskapsmålen: Aktiv arbeta för att bli bättre på att tydliggöra de kunskapsmål som finns och koppla detta till den enskilda eleven. Kränkningar: Fortsätta med att vara tydliga om vilka regler som gäller och hela tiden fortsätta diskussionen om hur man ska bete sig på nätet. Samt att eleverna ska genomföra sin ipad-utbildning. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 5

6 Normer och värden Normer och värden Mål i läroplan för grundsärskolan Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål i läroplan för gymnasiesärskolan Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Mål i skolplan Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö Eleverna ska känna att de har lärare som leder och stödjer dem i lärandet Normer och värden - grundsärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Skolplanens mål Skolinspektionens inspektionsrapport Anmälningar för kränkande behandlingar (statistik) Samtal av föräldrar med synpunkter på ordning och attityd i skolan Samtal med elever då information kommit fram om ordning och attityder i skolan Kränkande behandling på nätet Allas lika värde (barnkonventionen) Varför valde ni dessa? Det är av stor vikt att då vi tillhandahåller ipads i undervisningen även tar ansvar för att bilda eleverna i nätetik. Vad har genomförts? All personal har utbildats i seriesamtal och sociala berättelser, vilket används då det har uppstått en situation som detta kan användas på Analys i Elevhälsan och ledningsgrupp om vad vi behöver göra Diskussioner i arbetslagen om värdegrund och lika behandling Klasslärare har informerat och diskuterat med eleverna om vad som gäller (regler, hur man ska göra/bete sig, känslor mm) Enskilda samtal, av klasslärare, med elever om hur det är att vara en bra kamrat Enskilda samtal av kurator med elever om hur det är att vara en bra kamrat Använt material och diskussionsunderlag för att belysa att alla är lika värda Delade grupper, enskild undervisning och undervisning i särskild undervisningsgrupp Samarbete kring elever med externa aktörer såsom socialtjänst, Habiliteringscentrum och BUP Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 6

7 Normer och värden Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi har fått minskade anmälningar om kränkande behandling Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Normer och värden träningsskolan och individuella programmen Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Olycksfallsstatistik och tillbudsstatistik för personal Olycksfallsstatistik och tillbudsstatistik för elever Att vara trygg i gruppen Få arbetslaget vara trygg, vilket leder till att eleverna är trygga Att vara ett vi och att känna delaktighet på sina egna villkor Att kunna förstå hur man ska ta kontakt med varandra Att i arbetslaget diskutera hur de kan ligga ett steg före Att i arbetslaget diskutera hur de kan tolka signaler, att vara lyhörd Anpassa lokaler och utemiljö så att trygghet och lugn ökar Varför valde ni dessa? Läroplanens mål Resultat från forskningsrapporter (där Köping deltagit) Då arbetslagen sett att det inte fungerar i gruppen Vad har genomförts? Personalen arbetar med att vara hjälp jag Personalen modellerar visar hur man ska göra i olika situationer Arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation så att eleverna får redskap för att kunna på ett bra sätt kunna uttrycka sig Delat upp gruppen så det blir lugnare för flera Ökad personaltäthet, undvika att utsätta elever och personal för risker Vilka Det har blivit lugnare klimat och mer arbetsro för flera förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Eleverna har gått framåt i sin kommunikation och kan uttrycka sig och förmedla sig på bättre sätt Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 7

8 Normer och värden Normer och värden - gymnasiesärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Skolplanens mål Skolinspektionens inspektionsrapport Anmälningar för kränkande behandlingar (statistik) Samtal av föräldrar med synpunkter på ordning och attityd i skolan Samtal med elever då information kommit fram om ordning och attityder i skolan Kränkande behandling på nätet Allas lika värde (barnkonventionen) Varför valde ni dessa? Det är av stor vikt att då vi tillhandahåller ipads i undervisningen även tar ansvar för att bilda eleverna i nätetik Vad har genomförts? All personal har utbildats i seriesamtal och sociala berättelser, vilket används då det har uppstått en situation som detta kan användas på Analys i Elevhälsan och ledningsgrupp om vad vi behöver göra Diskussioner i arbetslagen om värdegrund och lika behandling Klasslärare har informerat och diskuterat med eleverna om vad som gäller (regler, hur man ska göra/bete sig, känslor mm) Enskilda samtal, av klasslärare, med elever om hur det är att vara en bra kamrat Enskilda samtal av kurator med elever om hur det är att vara en bra kamrat Använt material och diskussionsunderlag för att belysa att alla är lika värda Delade grupper, enskild undervisning och undervisning i särskild undervisningsgrupp Samarbete kring elever med externa aktörer såsom socialtjänst, Habiliteringscentrum och BUP Vilka Vi har fått minskade anmälningar om kränkande behandling förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 8

9 Normer och värden Trygghet och likabehandling grundsärskolan Varje elev motsvarar 5,3% Jmf Trygghetsenkät Positivt Negativt Känner du dig trygg i skolan? 82% 12% Finns det något ställe på skolan där du känner dig otrygg? 73% 27% Hur trivs du i skolan? 93% 7% Hur tycker du att arbetsron är på lektionerna? 80% 20% Hur trivs du på rast/håltimmar? 93% 7% Har du blivit kränkt på något av följande sätt? 73% 53% Har du känt dig kränkt av någon vuxen på skolan? 93% 27% Har du blivit diskriminerad någon gång? 93% 7% Har du någon att vara med under skoltid? 79% 0% Finns det någon vuxen på skolan som du har förtroende för och kan prata med? 93% 7% Tycker du att killar och tjejer behandlas lika av vuxna på skolan? 86% 14% Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 9

10 Normer och värden Kränkt på följande sätt 19 (15) svarande Nej Ja, fysiskt 2 Ja, psykosocialt Har du blivit kränkt på något av följande sätt? Har du känt dig kränkt av någon vuxen på skolan? Parantes visar förra årets siffror Ja, verbalt 4 Ja, text- och bildburet 5 74% (73%) 5% (7%) 11% (13%) 5% (20%) 0% (7%) 100% (93%) 0% (7%) 0% (7%) 0% (7%) 0% (7%) 2 Slag och knuffar 3 Bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning 4 Bli hotad, kallad hora, bög 5 Klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier Dessa stod med i fjolårets under normer och värden Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 10

11 Normer och värden Elevenkät - gymnasiesärskolan Varje år genomför Ullvigymnasiet en vårenkät på skolan för att ta reda på vad eleverna tycker om sin skola. På gymnasiesärskolan deltog 84 % av eleverna. Förra året hade vi 71% svarande. I år har antalet som deltagit i vårenkäten ökat, men vi kan bli bättre. I dagsläget har flera varit på praktik eller APL och därmed missat att göra enkäten (därav bortfallet). Överlag bra resultat. Dock borde rektor göra en djupanalys och försöka ta reda på var, hur och när det inte är tryggt i skolan. Rektor borde även ta reda på var det förekommer något som kan störa arbetsron. Jmf Våreenkät Normer och värden Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Jag känner mig trygg i skolan 64% 30% 3% 3% Jag trivs i skolan 45% 52% 3% 0% Det är arbetsro på lektionerna 44% 28% 22% 6% Vi visar respekt för varandra i skolan 55% 30% 9% 6% På Ullvi bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling 38% 50% 6% 6% Stämmer inte alls Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 11

12 Normer och värden Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan Svarsfrekvensen är på 43 % vilket gör att resultatet inge går att redovisa på verksamhetsnivå. De verksamheter som finns med är: Nyckelbergsskolan grundsärskola Nyckelbergsskolan träningsskola Scheeleskolan grundsärskola Scheeleskolan träningsskola Ullvigymnasiet individuella program Nygårdsskolan Individuella programmet/träningsskolan Nygårdsskolan Individuella programmet Överlag bra resultat, men givetvis skulle man vilja ligga på 100 %. Det är ju även ett lågt deltagarantal. Så det vi kommer att fortsätta att klura på är hur vi löser deltagandefrågan. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 12

13 Kunskaper Kunskaper Mål i läroplan för grundsärskolan Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga får varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Mål i läroplan för gymnasiesärskolan Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar. Mål i skolplan Gymnasiesärskolan ska ge kunskaper och färdigheter för att leva ett självständigt vuxenliv, vilket innefattar såväl arbete och boende som fritid Kunskaper - grundsärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Forskning om matematikundervisning Vilka mål har prioriterats under året? Personalen har gått matematiklyftet för att kollegialt utveckla sin matematikundervisning Vi försöker utveckla dokumentationen kring omdöme och IUP Att eleverna lär sig analysera sitt egna lärande Varför valde ni dessa? Elevernas kunskaper i matematik behöver förbättras Dokumentationen är viktig och att ha en diskussion kring kunskapsbegreppet Vad har genomförts? Matematiklyftet med egen handledare samt i denna fortbildning ett samarbete med grundsärskolan i Hallstahammar Personalen har genomfört mer laborativa lektioner och synliggjort vad-varför-hur det blev på ett tydligare sätt Summerar veckan: vad har jag lärt mig Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi har ännu inte sett några förbättringar kunskapsmässigt hos eleverna De lärare som deltagit i fortbildning är väldigt nöjda med sina ökande kunskaper i ämnet och anser att de analyserat elevernas förståelse, lärande och utveckling på ett annat sätt än tidigare Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Använda de matriser som finns för att få en likvärdig bedömning Vi kommer under nästa läsår dels följa upp matematiklyftet regelbundet så att det fortsätter att hålla i sig De som inte gick matematiklyftet under detta läsår kommer att under nästa läsår gå matematiklyftet light samma material och förhoppningsvis bra diskussioner med samma handledare. Men inte kopplat till skolverket och det blir inte samma lektionsdiskussioner Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 13

14 Kunskaper Kunskaper träningsskolan och individuella programmen Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Forskning om matematikundervisning (verklighetsuppfattning) Vilka mål har prioriterats under året? Eleverna har tränats i att bli självständiga individer Personalen har gått matematiklyftet för att kollegialt utveckla sin matematikundervisning Varför valde ni dessa? Eleverna behöver ha dessa kunskaper och färdigheter för att leva ett självständigt vuxenliv Elevernas kunskaper i matematik behöver förbättras Vad har genomförts? Matematiklyftet med egen handledare samt i denna fortbildning ett samarbete med grundsärskolan i Hallstahammar Personalen har genomfört mer laborativa lektioner och synliggjort vadvarför-hur det blev på ett tydligare sätt Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vi har ännu inte sett några förbättringar kunskapsmässigt hos eleverna De lärare som deltagit i fortbildning är väldigt nöjda med sina ökande kunskaper i ämnet och anser att de analyserat elevernas förståelse, lärande och utveckling på ett annat sätt än tidigare Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 14

15 Kunskaper Kunskaper - gymnasiesärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Forskning om matematikundervisning Vilka mål har prioriterats under året? Personalen har gått matematiklyftet för att kollegialt utveckla sin matematikundervisning Vi försöker utveckla dokumentationen kring omdöme Att eleverna lär sig analysera sitt egna lärande Varför valde ni dessa? Elevernas kunskaper i matematik behöver förbättras Dokumentationen är viktig och att ha en diskussion kring kunskapsbegreppet Vad har genomförts? Matematiklyftet med egen handledare samt i denna fortbildning ett samarbete med grundsärskolan i Hallstahammar Personalen har genomfört mer laborativa lektioner och synliggjort vadvarför-hur det blev på ett tydligare sätt Summerar veckan: vad har jag lärt mig Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi har ännu inte sett några förbättringar kunskapsmässigt hos eleverna De lärare som deltagit i fortbildning är väldigt nöjda med sina ökande kunskaper i ämnet och anser att de analyserat elevernas förståelse, lärande och utveckling på ett annat sätt än tidigare Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat, ha bevakning på om resultatet fortsätter att minska och analysera fortsatta åtgärder Vi kommer att bli tydligare på att för både elever och föräldrar presentera vilka kursmål som finns Vi kommer även jobba med att förklara varför skolan är viktig och knyta ihop gymnasieskolan med vad som händer efter Vi kommer under nästa läsår dels följa upp matematiklyftet regelbundet så att det fortsätter att hålla i sig De som inte gick matematiklyftet under detta läsår kommer att under nästa läsår gå matematiklyftet light samma material och förhoppningsvis bra diskussioner med samma handledare. Men inte kopplat till skolverket och det blir inte samma lektionsdiskussioner Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 15

16 Kunskaper Måluppfyllelse Grundsärskolan åk 1-5 (16 elever) Bild 100% Engelska 100% Hem- och konsumentkunskap 100% Idrott och hälsa 100% Matematik 87 % Musik 100 % Naturorienterande ämne 100 % Slöjd 94 % Samhällsorienterande ämne 94% Svenska 94% Teknik 100 % Betyg Grundsärskolan åk elever (19) Parantes visar förra årets resultat E D C B A Antal 69(42) 62(52) 50(34) 21(18) 5 (2) Dessutom har 2 av mina elever fått följande betyg 3 E, 2 D och 1 B i grundskoleämnena: bild, idrott och hälsa, hem- och konsumentskap, musik och slöjd. Måluppfyllelse grundsärskolans särskilda inräkning träningsskola Skola/Klass Träningsskolan på Nyckelbergsskolan Träningsskola på Scheeleskolan Träningsskola på Träningsskolan Antal elever Estetisk verksamhet 90% 100% 100% Motorik 100% 100% 100% Kommunikation 100% 100% 100% Vardagsaktiviteter 100% 100% 100% Verklighetsuppfattning 90% 100% 100% Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 16

17 Kunskaper Betyg och måluppfyllelse gymnasiesärskolan, individuella programmen Skola/Klass Gymnasiesärskola på Nygårdsskolan Gymnasiesärskola på Ullvigymnasiet Antal elever 4 6 Estetisk verksamhet 100% 100% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% Idrott och hälsa 100% 100% Individ och samhälle 100% 100% Natur och miljö 100% 100% Språk och kommunikation 100% 100% Betyg avslutade kurser åk 1-3 gymnasiesärskolan E D C B A 25 elever totalt Betyg avslutade kurser åk 4 Gymnasiesärskolan G VG 13 elever totalt Skolans arbete med hållbar utveckling Mål i skolplan Alla elever ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling. Personalen får bra introduktion och information i miljöarbete och vi satsar mycket på att det ska finnas ansvariga miljöombud på varje enhet. Alla nyanställda ges tid till att göra miljökörkortet, då det är en viktig del i vårt arbete med hållbar utveckling. Vi tycker även att det är viktigt med miljörevisorer inom grund- och gymnasiesärskolan. Att ta ett ekonomiskt, socialt och kulturellt ansvar för en hållbar utveckling ser all personal som en självklarhet. Med denna grund blir elevernas arbete med hållbar utveckling som en naturlig följd. Både grundsärskolan och gymnasiesärskolan är väldigt aktiva i de återkommande aktiviteterna under klimatveckan, barnkonventionsveckan, ANDTS-veckan samt trafikantveckan. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 17

18 Kunskaper Elevenkät - Gymnasiesärskolan Varje år genomför Ullvigymnasiet en vårenkät på skolan för att ta reda på vad eleverna tycker om sin skola. På gymnasiesärskolan deltog 84 % av eleverna. Vi har arbetet med kunskaper och hur lärarna ska tänka kring begreppet. Den personal som gått matematiklyftet känner att de fått bra redskap för att analysera. Men det arbetslaget kommit fram till är att man ska bli tydligare med mål i varje ämne samt lyfta fram varför det är viktigt att gå i skolan. Jmf Våreenkät Kunskaper Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 53% 35% 9% 3% Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 47% 39% 11% 3% Lärarna bemöter mig på ett trevligt och positivt sätt 71% 24% 3% 3% Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika 54% 31% 9% 6% kurserna. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag 83% 3% 11% 3% behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 66% 26% 3% 6% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla 68% 26% 3% 3% kurserna Det är variation på arbetssätten under lektionerna 62% 26% 9% 3% Jag tar ansvar för mina studier 75% 14% 11% 0% Undervisningen ger kunskap om förutsättningar för 66% 26% 6% 3% en god miljö och en hållbar utveckling Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 18

19 Kunskaper Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan Svarsfrekvensen är på 43 % vilket gör att resultatet inge går att redovisa på verksamhetsnivå. De verksamheter som finns med är: Nyckelbergsskolan grundsärskola Nyckelbergsskolan träningsskola Scheeleskolan grundsärskola Scheeleskolan träningsskola Ullvigymnasiet individuella program Nygårdsskolan Individuella programmet/träningsskolan Nygårdsskolan Individuella programmet Det är ju generellt ett bra resultat då det endast är 27 personer som svarat på enkäten. Varje % motsvarar 3.7%svarande. Det man skulle kunna tycka är att vi behöver bli bättre att förmedla vilka mål som gäller och huruvida eleverna når sina mål eller inte. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 19

20 Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande Mål i läroplan för grundsärskolan De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Mål i läroplan för gymnasiesärskolan Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Mål i skolplan Elevers inflytande ska stärkas och utvecklas i alla verksamheter Skolan ska stärka och stimulera elever till eget ansvar för sina handlingar och sin miljö Elever ska få kunskap om demokratins principer och utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former Nyinflyttade elever ska få det stöd som behövs både från personal och kamrater för att möjliggöra en fungerande integration Elevernas ansvar och inflytande - grundsärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Skolplanens mål Skolinspektionens inspektionsrapport Forskning om särskolan Varför valde ni dessa? Läroplanens mål Att eleverna får träna sig i att ta demokratiska beslut Att eleverna ska ha inflytande i planeringen av utbildning och undervisning Vad har genomförts? Klassråd och elevråd Matråd Eleverna har fått bestämma vissa delar av undervisningen (på genomförandenivå) Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Elevernas kunskap om demokrati har höjts Eleverna är nöjda med att få ha inflytande över utbildning och undervisning Fortsätta med samma mål Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 20

21 Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande träningsskolan och individuella programmen Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Att eleverna blir så självständiga som möjligt Att eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande i planeringen av skolarbetet Varför valde ni dessa? Läroplanens mål, vilka leder till ett så rikt vuxenliv som möjligt. Vi vill lägga grunden för våra elever. Av erfarenhet vet vi att det är detta eleverna behöver Vad har genomförts? Klassråd Samtal med eleverna Känna in vad eleverna vill och önskar Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Förändringarna/förbättringarna är på elevnivå Fortsätta med samma mål Eleverna behöver mycket repetition, återkommande varje år Elevernas ansvar och inflytande - gymnasiesärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Forskning om särskolan Vilka mål har prioriterats under året? Att eleverna ska ha inflytande i planeringen av utbildning och undervisning Varför valde ni dessa? Läroplanens mål Vad har genomförts? Eleverna har fått bestämma vissa delar av undervisningen (på genomförandenivå) Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Elevernas kunskap om demokrati har höjts Eleverna är nöjda med att få ha inflytande över utbildning och undervisning Fortsätta med samma mål Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 21

22 Elevernas ansvar och inflytande Elevenkät - Gymnasiesärskolan Varje år genomför Ullvigymnasiet en vårenkät på skolan för att ta reda på vad eleverna tycker om sin skola. På gymnasiesärskolan deltog 84 % av eleverna, vilket är en ökning jämfört med fjolårets 71 %. Överlag bra resultat, men givetvis kan vi bli bättre. Genusperspektivet, att komma i tid (som var en fråga som även togs upp under förra läsåret) samt att få vara med och påverka är områden att fortsätta arbeta med. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 22

23 Elevernas ansvar och inflytande Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan Svarsfrekvensen är på 43 % vilket gör att resultatet inge går att redovisa på verksamhetsnivå. De verksamheter som finns med är: Nyckelbergsskolan grundsärskola Nyckelbergsskolan träningsskola Scheeleskolan grundsärskola Scheeleskolan träningsskola Ullvigymnasiet individuella program Nygårdsskolan Individuella programmet/träningsskolan Nygårdsskolan Individuella programmet Överlag bra resultat, som givetvis alltid kan bli bättre. Det är det vi alltid strävar efter. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 23

24 Skolan och omvärlden Skolan och omvärlden Mål i läroplan för grundsärskolan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande Mål i läroplan för gymnasiesärskolan Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Mål i skolplan Alla elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med information och samarbete från förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasiet Skolan och omvärlden grundsärskolan inklusive träningsskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Skolinspektionens inspektionsrapport Forskning om att bra relationer (med vårdnadshavare) gynnar skolarbetet Vilka mål har prioriterats under året? Att studie- och yrkesvägledarensarbete når alla elever Att all personal arbetar med studie- och yrkesvägledning Tätare kontakt med vårdnadshavare Varför valde ni dessa? Läroplanens mål Skolinspektionens inspektionsrapport Vad har genomförts? Vi har diskuterat hur vi kan bli bättre och börjat genomföra detta Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi har nöjda elever och vårdnadshavare Eleverna känner sig trygga Bra grund inför vuxenlivet Fortsätta med det påbörjade arbetet Än tydligare information till vårdnadshavare om tex kunskapsmål och betyg Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 24

25 Skolan och omvärlden Skolan och omvärlden gymnasiesärskolan inklusive individuella programmen Vad ligger till grund för bedömningen? Vilka mål har prioriterats under året? Läroplanens mål Skolplanens mål Svårigheter att hitta APL-platser Ett utökat samarbete med vårdnadshavare/föräldrar Förbättra det arbetsplatsförlagda arbetet (APL) Varför valde ni dessa? För att få ökad närvaro För att vårdnadshavare/föräldrar ska å ökad förtroende för skolan Då det inte fungerar fullt ut idag Vad har genomförts? Tätare föräldrakontakt Fler möten Föreläsning för eleverna om arbetslivets villkor Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Fortsätta med det påbörjade arbetet Förbereda eleverna bättre inför APL Förankra kurser hos både elever och handledare Ta kontakt med fler kommunala verksamheter samt beslutsfattare för att få till fler APL-platser Bättre uppföljning och utvärdering Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 25

26 Skolan och omvärlden Elevenkät - Gymnasiesärskolan Varje år genomför Ullvigymnasiet en vårenkät på skolan för att ta reda på vad eleverna tycker om sin skola. På gymnasiesärskolan deltog 84 % av eleverna jämfört med fjolårets 71 %. Överlag bra svar och på ungefär samma sätt som tidigare. Dock är ju APL ett utvecklingsområde som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Vi kommer att tydliggöra för både vårdnadshavare/föräldrar och elever. Vi har påbörjat ett riktat samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, daglig verksamhet (LSS) och folkhögskolorna. Även Lärvux i Köping har varit inbjudna till samarbetsträffar. Dessa träffar är inriktade på att de ska en trygg övergång till vuxenlivet. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 26

27 Skolan och omvärlden Föräldraenkät grundsärskolan och gymnasiesärskolan Svarsfrekvensen är på 43 % vilket gör att resultatet inge går att redovisa på verksamhetsnivå. De verksamheter som finns med är: Nyckelbergsskolan grundsärskola Nyckelbergsskolan träningsskola Scheeleskolan grundsärskola Scheeleskolan träningsskola Ullvigymnasiet individuella program Nygårdsskolan Individuella programmet/träningsskolan Nygårdsskolan Individuella programmet Överlag ett bra resultat. Det vi kan bli bättre på är att bli mer tydliga i att informera om våra mål i verksamheterna. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 27

28 Skolan och omvärlden Avgångselever gymnasiesärskolan Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 28

29 Övergång och samverkan Övergång och samverkan Mål i läroplan för grundsärskolan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Övergång och samverkan - grundsärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Av erfarenhet känner vi att vi borde samverka mer för elevernas bästa Det är ofta emellan skolformerna det sker missförstånd samt mellan skolan och fritidshem Vilka mål har prioriterats under året? Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan samt gymnasiet och gymnasiesärskolan Varför valde ni dessa? Av erfarenhet känner vi att vi borde samverka mer för elevernas bästa Vad har genomförts? Inget Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Vi kommer inte att prioritera samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan samt gymnasiet och gymnasiesärskolan Däremot kommer vi satsa på samverkan inom våra egna verksamheter samt mellan grundsärskolan och fritidshemmet Övergång och samverkan träningsskolan samt individuella programmen Vad ligger till grund för bedömningen? Läroplanens mål Av erfarenhet känner vi att vi borde samverka mer för elevernas bästa Det är ofta emellan skolformerna det sker missförstånd samt mellan skolan och fritidshem Vilka mål har prioriterats under året? Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan samt gymnasiet och gymnasiesärskolan Förstärkt samverkan/samarbete med föräldrar Varför valde ni dessa? Av erfarenhet känner vi att vi borde samverka mer för elevernas bästa Vad har genomförts? Inget Extra möten för att förtydliga och förklara, mer tät telefonkontakt eller mailkontakt Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 29

30 Övergång och samverkan Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Ett bättre samarbete Vi kommer inte att prioritera samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan samt gymnasiet och gymnasiesärskolan Däremot kommer vi satsa på samverkan inom våra egna verksamheter samt mellan grundsärskolan och fritidshemmet Övergång och samverkan - gymnasiesärskolan Vad ligger till grund för bedömningen? Gymnasieskolan på Ullvi har elever som har för hög frånvaro. Vilka mål har prioriterats under året? Att få eleverna till skolan Vad har genomförts? Skolan har satt in extra personal och anpassat verksamheten utifrån elevernas önskemål Konkreta åtgärder i punktform Vilka förändringar/förbättringar såg ni på klassnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Några elever har fått ökad närvaro på några lektioner Ha ett ännu större samarbete med föräldrarna Försöka vara tydligare med målen med utbildningen och att det är viktigt att gå i skolan Hitta flexibla lösningar och att vi anpassar efter varje elev i den mån det går Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 30

31 Fritidshem Fritidshem Fritidshem Vilka mål har prioriterats under året? Att även fritidshemmet ska kunna använda sig av elevhälsan Att synliggöra de aktiviteter som eleverna gör på fritids Varför har ni valt dessa mål? Det har varit aktuellt för skolan och då verksamheterna är nära och arbetar med samma mål för varje elev Vårdnadshavare har synpunkter på att det inte finns något att göra på fritids Vad har genomförts? Personalen har börjat ta med ärende till Elevhälsan Personalen har fått handledning av Elevhälsan, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Habiliteringscentrum Varje vecka har vårdnadshavare fått hem ett mail med de aktiviteter som gjort under veckan Vilka förändringar/förbättringar såg ni på gruppnivå/skolnivå? Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår? Lugnare i elevgruppen Utveckla verksamheten, i bokcirkelform, med hjälp av Skolverkets allmänna råd Fritidhemsenkät - grundsärskolan Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 31

32 Fritidshem Sämre resultat än förra året, men trots detta är det ett bra resultat. Nu har samma personal arbetat med detta, så eleverna får lika mycket hjälp. Vi har fyra ställen som det går fritidshemselever så det skulle ju vara önskvärt att veta om det ser olika ut från ställe till ställe. Men då elevantalet är litet kan vi inte redovisa varje plats för sig. Några elever är på grundskolans fritidshem på Nyckelbergskolan, några är på särskolans egna fritidshem Ugglebacken och några är i särskolan fritidsklubbsgrupper (på Nygård och på Scheeleskolan). Jmf Fritidshemsenkät Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra Jag trivs på fritids 0% 11% 0% 89% Jag trivs med alla som arbetar på fritids 0% 0% 11% 89% Personalen ser till att alla får vara med 0% 0% 0% 100% Det är lugn och ro när vi äter 11% 0% 33% 56% Frukosten smakar bra 0% 0% 0% 100% Mellanmålet smakar gott 0% 0% 0% 100% Jag lär mig mycket på fritids 0% 11% 33% 56% Det finns vuxna som lyssnar på mig 11% 0% 0% 89% Det finns vuxna som hjälper mig när jag behöver det 11% 0% 11% 78% Jag får vara med och välja vad jag vill göra 0% 0% 22% 78% Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - 32