Miljöredovisning. Tekniska förvaltningen Sammanställd av Tommy Sandin
|
|
- Marianne Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöredovisning Tekniska förvaltningen 29 Sammanställd av Tommy Sandin
2 2 Kort beskrivning av verksamheten Tekniska förvaltningen är kommunens organ för infrastruktur, teknisk försörjning och teknisk service inom fastighet, vatten och avlopp, renhållning, gata, park, markförvaltning och hamnar. Inom verksamhetsområdet svarar tekniska förvaltningen för planering, skötsel drift, underhåll och investeringar. Förändringar Hamnverksamheten övergick den 1 mars 29 till en gemensam avdelning för gata/hamn/park. Den nya avdelningen tog över hamnavdelningens hela verksamhet förutom dykeriverksamheten som överfördes till VA/R Förutom för gatubelysning är all den elektricitet, som sedan den 1 januari 29 används inom tekniska förvaltningen klassad som grön el. Från 2 till 29 har ca 51 personer anslutits till den kommunala avloppsreningen, varav ca 1 under 29. Den totala föroreningsbelastningen till kommunens reningsverk har trots detta inte ökat under denna period på grund av en betydande minskning av industribelastningen. Uppskattningsvis 2 av totala antalet anslutna personer är sanering av enskilda avlopp. Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 11 ton BOD7,,6 ton Ptot och 4 ton Ntot. Nästan en fjärdedel av saneringarna de senaste 1 åren genomfördes under 29. Fastighetsavdelningens fastighetsbestånd, sett som golvyta minskade marginellt med 13 kvadratmeter till 46 kvadratmeter. Under andra halvåret inskeppades 15 rörsektioner till Verkö industrihamn. Dessa ska ingå i den ena av de två gasledningarna som skall förbinda Ryssland och Tyskland. Tillståndsfrågor Miljödomstolen lämnade en för hamnen positiv miljödom för Verköhamnen och handelshamnen i februari 29. Vidare har Miljödomstolen i dom från november lämnat tillstånd till utfyllnad vid Lökanabben på Aspö. Den kommunala avloppsvattenhanteringen klassas som så kallad miljöfarlig verksamhet. Totalt omfattar verksamheten fyra tillståndspliktiga och 1 anmälningspliktiga avloppsreningsverk (ARV) av varierande storlek, med tillhörande avloppsledningsnät Miljöaspekter De mest betydande miljöaspekterna är energi, kemikalier, avfall, transporter, användning av mark och vattenområden, utsläpp till recipient och materialförbrukning. Utveckling resp miljöaspekt 1 Energi fasta anläggningar
3 3 Energiförbrukningen minskar totalt. Årets totalförbrukning är 7518 MWh. Detta kan jämföras med 22, som var utgångsåret för förvaltningens miljöcertifiering. Totalförbrukningen var då MWh. På 7 år har energiförbrukningen minskat med drygt 17 %, detta trots att Telenor Arena har tillkommit under perioden. Under 29 minskade energiförbrukningen i fasta anläggningar med nästan 14 MWh. Fastighetsavdelningen svarar inom sin verksamhet för mer än 7 % av den totala energi användningen inom tekniska förvaltningen. Energiförbrukningen i MWh framgår av nedanstående diagram Mwh tot Mwh olja Mwh fjärr Mwh el De viktigaste orsakerna till för bättringarna är följande: 1. Fastighetsavdelningen har under några år arbetat med projekt energiledning. Begreppet energiledning innebär att användningen av energi i byggnader kontinuerligt kan effektiviseras genom ett målmedvetet arbete för en minskad energianvändning. I begreppet innefattas även drift och underhåll av byggnaderna på ett sätt som möjliggör att besparingseffekten kan behållas över tiden. 2. Konvertering till fjärrvärme och andra miljövänliga energislag typ värmepumpar mm. Under 29 konverterades Idrottshallen, S. Kungsgatan 4, AWA-vägen 5, Augerumsvägen 14 från olja till fjärrvärme samt Blå Port från elpanna till fjärrvärme. På Ramdala skola konverterades 2 elpannor till luftvärmepumpar. En byggnad på Strömsbergs skola har fått en ny bergvärmepump. De nybyggnationer som har försetts med bergvärmepump under 29 är Bastasjö Gård och del av Hasslö skola. Planerat för 21 från olja till fjärrvärme. är Hästöskolan, Saltöskolan, Spandelstorpskolan, Östra Torp skola och Oskarsvärnanläggningen. Från olja till värmepump är Ramdala skola etapp 5, Strömsberg skola etapp Gata/park gör en årlig energibesparing på 3 % genom att fortlöpande byta till lågenergiarmaturer i den offentliga belysningen..
4 4 4. Dimring har införts för gatubelysningen på ett bostadsområde inom Karlskrona. Metoden innebär i princip att spänningssänkning införs vilket sänker effekten på lampan och strömförbrukningen minskar. Effekten har blivit att strömförbrukningen minskat med 28 % vilket på årsbasis ger en minskning med ca 28 7 kwh inom detta specifika bostadsområde. Målsättningen är fortsätta arbeta med dimring på betydligt större områden. 5. Ökat miljömedvetande hos personal och användare. Hamnverksamheten har minskat elektricitetsanvändningen de senaste tre åren med 15-2% per år. Detta hade inte kunnat ske utan ett starkt miljömedvetande hos personalen. 6. Trots att ca 1 personer ytterligare under 29 har anslutits till kommunens vatten och avloppsnätt, så har VA/R minskat sin totala energianvändning. En viktig faktor är att man har lyckats begränsa inflödet av regnvatten och annat tillskottsvatten till spillvattensystemet. Miljöpåverkan från energiförbrukningen mätt som ELU (environmental load unit) går stadigt neråt. Under 29 var den ELU i jämförelse med år 22 då miljöpåverkan var ELU. Under 29 minskade miljöpåverkan med drygt 9 ELU främst genom övergången till grön el. Miljöförbättringen i jämförelse med 22 motsvarar den årliga miljöpåverkan från drygt 1 oljeuppvärmda villor, och förbättringen i jämförelse med 28 motsvarar miljöpåverkan från ca 5 oljeuppvärmda villor. Den främsta enskilda faktorn i övrigt till det goda resultatet är fastighetsavdelningens utfasning av oljeeldade anläggningar och samtidig konvertering enligt punkt 2 ovan till fjärrvärme, bergvärme, solvärme och annan miljövänlig energiförsörjning. Miljöpåverkan mätt som ELU av energianvändningen på fasta anläggningar ELU tot ELU olja ELU fjärr ELU el Miljöförbättringarna följer väl förvaltningens miljömål och miljöhandlinsplan. 2. Kemikalier Processkemikalier Användning av processkemikalier är en viktig miljöaspekt för VA/Renhållningsavdelningen. Dels genom användning av resurser då kemikaliernas råvaror nyttjas, dels genom den ofta mycket energikrävande processindustri som krävs vid tillverkningen samt även genom långväga transporter som användningen av processkemikalier ofta för med sig.
5 5 Avdelningens totala användning av processkemikalier minskar stadigt. Användningen av fällningskemikalier på reningsverken har fortsatt minska även de senaste åren och 29 var förbrukningen på framförallt Koholmen mycket låg, efter framgångsrik optimering av kemikaliedoseringen. Minskningen är också en följd av arbetet med att reducera tillskottsvattenmängden till spillvattensystemet. Ändrad driftsstrategi och intrimning av nya reningskemikalier vid Karlskrona vattenverk har minskat behovet av processkemikalier för dricksvattenreningen. Variationen i avloppsreningsverkens faktiska förbrukning mellan åren beror till stor del på mängden tillskottsvatten. Detta kommenteras vidare under Miljöaspekt Utsläpp till recipient och har del i den långsiktiga minskningen. I diagram nedan redovisas den totala förbrukningen av processkemikalier sedan 22. Den årliga minskningen mellan 22 och 29 motsvarar en miljöpåverkan från 4 m3 olja ton Saltanvändning Genom ny teknik inom halkbekämpning/saltförbrukning har mängden utlagd salt reducerats vid varje bekämpningstillfälle. Den totala mängden av utlagd salt är dock styrd av rådande vädersituation under vintern. År 29 förbrukades 838 ton salt i jämförelse med 28 då 113 ton användes Ton salt
6 6 Saltdoserarna är effektiva när det gäller att minska saltförbruknigen 3 a) Avfall från förvaltningens verksamhet Mängden fast avfall till slutdeponi för 29 från förvaltningens verksamhet är ca14 ton. År 28 lämnades 1458 ton till slutdeponi ton I mängderna ingår delvis avfall från brukare av förvaltningens anläggningar. I siffrorna inräknas också avfall som betecknas som osorterat.
7 7 Övergången till sortering av det fasta avfallet har varit framgångsrikt för fastighets och hamnavdelningarna. Avdelningarna har inrättat miljöstationer alternativt byggt om sina fastigheter för källsortering Drygt 1 ton miljöfarligt avfall har lämnats till destruktion, huvudsakligen från hamnens verksamhet. 3 b) Avfall från hushåll Tekniska förvaltningen svarar genom VA/renhållning för kommunens huvudmannaskap när det gäller insamling av hushållsavfall. Andelen osorterat avfall har minskat från 5 ton år 23 till under 17 ton år 29. De utsorterade fraktionerna brännbart och komposterbart visar en stadig ökning. Den deponirest som läggs på tippen var 44 ton under 29, vilket innebär att den är näst intill försumbar. Materialinsamlingen ligger på en stadig nivå mellan 6 till 7 ton per år. Utvecklingen framgår av följande diagram. Mängderna anges i ton Brännbart Komposterbart Deponirest Osorterat Transporter, arbetsmaskiner Miljöpåverkan från transporter, resor och drift av arbetsmaskiner har minskat från ELU 22 till ELU 29. Utvecklingen framgår av diagrammet. Miljöpåverkan i ELU från transporter Totalt Diesel Bensin E
8 8 Utmönstringen av bensin som drivmedel i förvaltningens tjänstefordon får nu ett ordentligt genomslag. Stabens bilpool består sedan november 28 enbart av etanoldrivna fordon. Gata/hamn/park har minskat sin bensinförbrukning med 9 % sedan 28, varvid hamnverksamheten helt upphört att använda bensin som drivmedel. Totalt för förvaltningen har bensinförbrukningen mer än halverats, medan etanolförbrukningen har ökat med 3 %. Förbrukningen av drivmedel för tjänstefordonen har sammantaget minskat. Detta indikerar ett ökat ansvarstagande hos personalen att inte använda bil i onödan. Gata/hamn/park har minskat dieselförbrukningen med 2 liter. Den minskade användningen av processkemikalier vid VA/R har minskat behovet av tunga transporter. Fordonen inom stabens bilpool är tillgänglig för all personal på kommunhuset. Det kan därför finnas positiva miljöeffekter inom andra förvaltningar, som inte framgår av denna miljöredovisning. Den nya avtalsperioden för renhållningen, som trädde i kraft under 29 har inneburit minskad miljöpåverkan från tunga transporter. I upphandlingen ställdes krav på att alla tunga fordon skall vara av högsta miljöklass. Ännu viktigare är att upphandling har gjorts av en slambil som kan avvattna slammet från trekammarbrunnarna. Detta innebär att transportvolymen som genereras från tömning av trekammarbrunnar har minskat med ca en tredjedel. Eftersom transporten inom renhållningen inte omfattas av avdelningens miljömål framgår tyvärr inte dessa förbättringar då användningen av bränsle redovisas. 5 Hantering av naturresurser Stadsbyggnad Under året har 7 större projekteringsuppdrag utförts. Miljöchecklistan för projektering har använts vid dessa uppdrag. Två projekteringsuppdrag har utförts inom detaljplaneområden för bostadsbyggande. MKB (miljökonsekvensbeskrivning) har åtföljt samtliga planer. Totalt ca.11 hektar naturmark har tagits i anspråk för planerna. Staben har svarat för ledningen vid nyanläggningen av gång-och cykelväg mellan Backabo och Torskors, utbyggnad av vägar samt va-ledningar i kv. Munspelet i Spandelstorp och norra Ringö, förnyelse av Hoglands park etapp 1 med bl.a. plantering av nya lindalléer. Särskild miljöplan är upprättad för projekten. I upphandlingsskedet har tekniska förvaltningens miljöpolicy redovisats. Kommentarer: Verksamheten har till uppgift att vid planering och utbyggnad av samhället, förebygga och minimera framtida miljöproblem. Effekterna är därför svåra att mäta. Kalkning och biologisk återställning Spridningen av kalk över sjö och våtmarker minskade från 829 ton 28 till 533 ton 29. Trenden de senaste åren är att kalkningsvolymerna minskar främst beroende på att verkan av den långväga försurningen har minskat. Sannolikt kommer denna utveckling att fortsätta under de kommande åren. Dock ligger det långt fram i tiden innan kalkningen helt kan upphöra. Spridningsvolymerna framgår diagrammet.
9 Statsbidrag har sökts och beviljats för projektering och förprojektering av vandringsvägar för fisk i Lyckebyån förbi Lyckebyfallet respektive Augerumsfallet. Hamnverksamhet, sjöfart Godshanteringen på Verkö har ökat med 47 % mellan 28 och 29, främst till följd av Nordstreamprojektet. Miljödom har meddelats för framtida utbyggnad av Verköhamnen. Avloppsslam Slamhantering är en betydande miljöaspekt dels beroende på de värdefulla näringsämnena i slammet och dels på att hanteringen även påverkar elförbrukning, kemikaliehantering och transporter. Insamlade slammängder kommer till 9 % från avloppsvattenreningen och dricksvattenproduktionen. Resterande kommer från gata/parks rensning av gatubrunnar. Under29 har totalt ton slam producerats motsvarande 1598 ton angivet som torrsubstans (TS). Av detta, angivet i TS, har ca 154 ton slam deponerats som sluttäckning, ca 15 ton har lagrats på vassbäddar och ca 83,5 ton (531 ton våtmängd) har komposterats för användning som anläggningsjord. För att nå målet med en 3 procentig höjning av TS-halten krävs att ny avvattningsutrustning installeras på Koholmens reningsverk. Under 29 påbörjades projektering av ny slamhantering på Koholmen. Även lagring av slam från reningsverken i norra kommundelen på vassbäddar invid Nävragöl reningsverk innebär långsiktigt en något ökad TS även om slammängderna där är små i jämförelse med den totala slammängden. TS-haltens utveckling totalt för allt slam redovisas i diagram nedan. 17 ton ton ton ton ton 16, ,5 Torrsubstans i % 15 14,
10 1 Karlskronas avloppsslam håller en hög kvalitetsnivå. Enligt den nationella slamöverenskommelsen klassas kommunens slam som biomull. Halterna ligger mellan 15-5 % av överenskomna gränsvärden för samtliga metallparametrar. Hushållningssällskapet har under ett antal år genomfört en opartisk slamrevision för kommunerna i Blekinge. Från och med 27 inriktas arbetet i slamrevisionerna för att långsiktigt kunna certifiera slammet enligt REVAQ. Därmed kan jordbrukare knytas till att på sikt bli mottagare av slam även inom Karlskrona kommun. 6 Utsläpp till recipient Åtgärder under 29 för att minska utsläppen till recipient Anslutning av ca 1 personer till det kommunala Va-nätet har gjorts genom sanering eller exploatering, framför allt av områdena Sturkö, Hasslö, Bastasjö, Lösen-Fäjö och Nättraby. I samband med fjärrvärmeutbyggnad på Björkholmen och Saltö har kombinerade ledningar bytts till separerade. Detta minskar risken för bräddning vid nederbörd. Relining av dåliga ledningar har gjorts i Holmsjö samhälle. Totalt har 11 m2 hårdgjorda ytor kopplats bort från spillvattennätet, vilket minskar risken för bräddning av avloppsvatten vid nederbörd. Miljöinformation angående VA/Renhållning har visats på några av kommunens stormarknader. Ombyggnad har gjorts av Ramdala reningsverk för att förbättra reningsresultatet. Projektering av ny slamhantering på Koholmens reningsverk har påbörjats. Entreprenader för överföringsledningar från Sanda till Koholmens reningsverk samt från Kristianopel till Söremåla reningsverk är påbörjade. Total utsläppsmängd syreförbrukande ämnen (BOD), fosfor och kväve. Trots att ca1 personer, anslöts till kommunens Va-nät under 29 så visar såväl utsläppsmängder som utsläppshalter precis som under 28 historiskt låga värden. Detta beror dels på att avloppsreningsverken har fungerat mycket väl, men framförallt att få, bräddningar har gjorts under de senaste två åren. VA/R arbetar målinriktat på att sänka mängden tillskottsvatten till avloppsnätet. Detta för att minska störningarna i reningsprocessen och för att minska de bräddade avloppsvolymerna. Åtgärder såsom tätning av ledningar och pumpstationer samt separering av spillvatten och dagvattenledningar börjar nu ge resultat.. Mängderna över åren framgår av diagrammet. Utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD7) i ton/år Efter rening Bräddning Verk Bräddning nät
11 11 Utsläppen av närsalterna fosfor och kväve minskade också väsentligt, vilket framgår av följande diagram. Utsläpp av totalfosfor (Ptot) i ton/år 3 2,5 2 1,5 1 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät, Utsläpp av totalkväve (N tot) i ton per år Efter rening Bräddning verk Bräddning nät Av de 1 personer som 29 anslöts till kommunal avloppsrening kommer ca 5 från områden, som har sanerats från bristfälliga enskilda avlopp. Detta ger ytterligare en positiv miljöeffekt, utöver det som har nämnts ovan. Totalt har under åren 2-29 enskilda avlopp för ca 2 personer sanerats Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 11 ton BOD7,,6 ton Ptot och 4 ton Ntot. För att ytterligare effektivisera reningen så kommer på sikt några äldre avloppsreningsverk att läggas ned och avloppsvattnet överföras till Koholmens reningsverk.
12 12 7 Materialanvändning och materialförbrukning Fastighetsförvaltning och byggnation Materialåtgången för fastighetsförvaltning och byggnation jämförs här i ekonomiska termer (tkr)i kostnadsläget för Underhålls, reparationsentreprenader Nybyggnadsentreprenader skolor mm Telenor Arena Kommentarer: Den mångfald av material och komponenter som används i verksamheten gör det omöjligt att kvantifiera varje vara för sig. Volymerna kan starkt variera mellan olika år beroende på ambition, anslag och behov. Beläggningar mm Under 29 lades 813 ton asfalt ut i jämförelse med 7724 ton 28, 9 ton år 27, ton år 26 och 7433 ton år 22. Vattenförbrukning Den totala vattenförbrukningen för 29 ligger på 213 kubikmeter, vilket innebär en minskning med 36 kubikmeter jämfört med förgående år. VA/R:s interna förbrukning ingår inte. Förbrukningen har de senaste gått upp lite upp och ner. Detta framgår av diagrammet som anger förbrukningen i kubikmeter. Diagram vattenförbrukning i kubikmeter vattenförbrukning Fastighetsavdelningen som har den största förbrukningen har minskat denna med 11 kubikmeter. Hamnverksamheten minskade med 25 kubikmeter, vilket är en minskning på hela 3 %.
13 13 Pappersförbrukning Efter en tillfällig ökning av pappersanvändningen 28 minskar förbrukningen under 29 en minskning från 36,7 kg per anställd till 33, kg. Genom de omorganisationer som har genomförts använder personal från flera förvaltningar kopiatorer och skrivare. Tekniska förvaltningen har därför tagit initiativ till gemensamma riktlinjer för miljövänligt agerande i kommunhuset som helhet. Diagrammet visar antal papperskopior, som har förbrukats per anställd Antal kopior Orsakerna till ökningen är inte till fullo utredd. Tekniska förvaltningens stab kommer att ta initiativ till samverkan med andra förvaltningar i denna fråga. Olyckor, haverier Inga betydande olyckor eller nödlägen som påverkar miljön har inträffat. Resultat revisioner Smärre avvikelser har noterats i samband såväl externa som interna revisioner. Avvikelserna är åtgärdade. Förvaltningen får påfallande ofta beröm av revisorerna för sitt miljöarbete. Slutkommentar, framtidsbedömning Tekniska förvaltningen är miljöcertifierad sedan sex år. Under de åren har förvaltningen arbetat strukturerat för att reducera verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Arbetet har varit speciellt framgångsrikt inom miljöaspekterna energi i fasta anläggningar, kemikalianvändning och utsläpp till recipient. Övergången till grön el har minskat miljöpåverkan från elanvändningen med två tredjedelar. Utsläppen från avloppsvattenreningen har varit historiskt låga såväl 28 som 29. Även användningen av etanoldrivna miljöfordon ger positiva resultat och bidrar till en minskad miljöpåverkan från transporterna. Under 29 ser vi också en totalminskning i drivmedelsförbrukningen. Utvecklingen ligger väl inom ramen för de miljömål och den miljöhandlingsplan som gäller för tekniska förvaltningen. Under 21 tas nya miljömål fram, som kommer att gälla till och med 214. Förvaltningen har goda möjligheter att ytterligare förbättra sin miljöprestanda inom samtliga miljöaspekter.
14 Anm: ELU står för Environmental Load Unit och är en international modell för att beräkna och rangordna olika miljöaspekters påverkan på den yttre miljön. 14
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum. Anders Jaryd 0455-303101 2011.1110.100 2011-10-25. Miljömål 2011-2014
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anders Jaryd 0455-303101 2011.1110.100 2011-10-25 Miljömål 2011-2014 Inriktnings- och effektmål Beslutade av TN 2011-10-25 Tekniska förvaltningen
Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN
Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN 211 Sammanställd av Mats Strand 212-4-26 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen,
Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN
Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN 21 Sammanställd av Mats Strand 211-5-4 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen,
Detta dokument sammanfattar de mål som VA/Renhållningsavdelningen inom Karlskrona kommun skall arbeta mot.
Måldokument för VA-Renhållning 04.doc 1 INLEDNING Detta dokument sammanfattar de mål som VA/Renhållningsavdelningen inom Karlskrona kommun skall arbeta mot. En vision är formulerad för hela avdelningens
Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum
Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och
Miljöredovisning 2009
Miljöredovisning 29 1 Innehållsförteckning VD har ordet 3 SEVAB Koncern och miljöarbete 4 Utgångspunkterna i vårt miljöarbete 4 SEVABs övergripande miljömål - uppfyllelse 4 Händelser i korthet miljöåret
Benchmarking VA-verksamhet 2007
Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat
Miljöinformation Skara Energi 2015
Miljöinformation Skara Energi 2015 2 Miljöinformation Skara Energi 2015 Skara Energi har under 2015 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten.
Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.
Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan
Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.
Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda
Miljöberättelse Organisation och verksamhet
Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Miljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.
Miljöberättelse 216 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl
Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni 2015 1 (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Marina Isaksson Urban Granfeldt Patrik Fornander Christer
Miljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 121/14. Verksamhet Fiskslakteri Rönnskärsrevet Åva, Brändö
MYNDIGHETSBESLUT 14.04.2014 Dnr: 2013-1024-5 ÅMH-Mb 121/14 Verksamhet Fiskslakteri Rönnskärsrevet Åva, Brändö Beslut ÅMHM har granskat er ansökan enligt 15 landskapslag (2008:124) om miljöskydd och har
Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
VeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Biogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Energieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Miljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.
VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
35 Yttrande angående samråd kring förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt
\11'11 rtl KARLSKRONA DRIFT- OCH SERVICENAMNDEN Sammanträdesdatum 24 februari 2015 Sammanträdesprotokoll Blad 22 Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Handläggaren Akten TN.2014.1568.1 06 35 Yttrande angående
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Miljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Mall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA
MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Policy för fordonstvättar i Haninge
1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:
Miljöutredning för vår förening
04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.
Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7
Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 4 2.4 Kemikaliehantering... 4 2.5 Avfallshantering...
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni
Miljörapport Kvicksund 2018
Miljörapport Kvicksund 2018 Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik reningsverk... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Miljörapport Kvicksund 2017
Miljörapport Kvicksund 2017 Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt
Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till
Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret
Miljöbokslut 2018 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2019-02-21 INLEDNING År 2018 blev ännu ett år då mycket hände inom Gatu- och fastighetskontoret. Vi har under året helt bytt ut vår diesel
Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007
1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar
MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2012-03-10 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2011 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Fortifikationsverket under året 2010 den lokala miljöpåverkan
MILJÖARBETET UNDER 200 Lokal miljöpåverkan 200 20-08-7 (4) Fortifikationsverket under året 200 den lokala miljöpåverkan Fortifikationsverkets verksamhet finns över hela landet och huvudkontoret är placerat
Miljöhandlingsplan 2012
Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
vårt tack till naturen
vårt tack till naturen MILJÖANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER Företaget Kvänum ligger placerat i orten med samma namn, ett litet samhälle i västra Sverige präglat av jordbruk och skogsmarker sedan generationer.
MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2013-03-07 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2012 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009
Rapport Kvartalsrapport 2009-4 1(1) Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009 Utsläppskontroll Kontroll av utsläpp av avloppsvatten sker i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift (1990:14)
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och
Energieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Miljöredovisning 2015
Miljöredovisning 2015 1 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Fastighets ABs (härefter kallad ) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden
Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE
Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive
för en bättre miljö Cramo instant ab 2010
för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
MILJÖBERÄTTELSE 2016
MILJÖBERÄTTELSE 2016 Denna miljöberättelse beskriver miljöarbetet hos Treklövern under 2016 och de delar av miljömålen som avslutas under 2016. Måluppfyllnad mäts i förhållande till miljömålen för 2015.
MILJÖBERÄTTELSE 2017
MILJÖBERÄTTELSE 2017 Treklövern Bostads AB är ett allmännyttig bostads bolag med ca 1000 lägenheter i Klippans kommun. Bolaget har under året haft 12 stycken anställda varav en är utsedd till miljösamordnare
Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2017 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Fastställd av DSV:s styrelse 2017 03 16 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Miljöhandlingsplan 2017 Bakgrund Rektor vid
Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2013 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar
Energi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?
Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Vatten och avlopp i siffror 150 mil ledningar (62 mil vatten-, 41 mil spillvatten- och 43 mil dagvattenledningar, plus
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 3 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK
ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,
Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe
PM Datum 20171116 Ärendenummer KLMN 2017789 Sida 1 av 5 Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen 50 000 pe Plats: Campus, lokal Havet, Astrid Lindgrens gata 2A Norrtälje Rödmarkerad text är nedtecknade
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
MILJÖBERÄTTELSE 2014
MILJÖBERÄTTELSE 2014 Denna miljöberättelse beskriver miljöarbetet hos Teklövern under 2014 och de delar av miljömålen som avslutas under 2014. Måluppfyllnad mäts i förhållande till miljömålen för 2014.
Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.
MYNDIGHETSBESLUT 12.06.2013 Dnr: 2013-0449-2 ÅMH-Mb 249/13 Verksamhet Avloppsreningsverk Vårholm Prästgården by Kumlinge Beslut ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift av avloppsreningsverk
Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik
Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska
VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.
Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 3 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 4 2.1 Organisation... 4 2.2 Verksamhetsområde... 4 2.3 Avloppsvattenrening...
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 23.09.2015 Dnr: 2015-0414-4 ÅMH-Mb 309/15 Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er verksamhet avseende
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö