Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN

Transkript

1 Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN 211 Sammanställd av Mats Strand

2 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 1(14) VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGENS MILJÖREDOVISNING 211 Miljöbelastande verksamhet Avdelningens kärnverksamhet är att för alla kommunalt anslutna abonnenter producera och distribuera ett hälsosamt och rent dricksvatten, avleda och rena avloppsvatten för minimal miljöpåverkan vid utsläpp till recipient samt att ha det övergripande ansvaret för kommunens renhållningsverksamhet. Verksamheten genererar en negativ miljöpåverkan främst i form av elförbrukning, kemikalieförbrukning samt transporter. Dricksvattenproduktion sker från elva vattenverk (VV) med tillhörande distributionsnät. Karlskrona VV är det enda som är anmälningspliktigt. Den kommunala avloppsvattenhanteringen klassas som så kallad miljöfarlig verksamhet. Verksamheten genererar emellertid miljönytta i och med reningen av avloppsvatten. Totalt omfattar verksamheten 211 fyra tillståndspliktiga och åtta anmälningspliktiga avloppsreningsverk (ARV) av varierande storlek, med tillhörande avloppsledningsnät. Söremåla och Koholmen ARV har tillstånd med slutliga villkor utfärdade från Länsstyrelsen. Ramdala och Hasslö ARV har dispensregler utfärdade av Naturvårdsverket. Ansökningar om tillstånd med förslag på slutliga villkor lämnades till Länsstyrelsen 26. Övriga åtta mindre ARV är anmälningspliktiga och lyder under beslut i Miljö- och Byggnadsnämnden. Organisation och dokumentation VA/Renhållningschefen är ytterst ansvarig för miljöarbetet på avdelningen. Avdelningen är certifierad enligt ISO 141. Inom avdelningen ansvarar processingenjören, biologen och miljöingenjören för det löpande miljöarbetet. Miljö- och årsrapporter sammanställs årligen för alla anläggningar och lämnas till tillståndsmyndigheten innan mars månads utgång nästkommande år. I dessa finns detaljerad miljöinformation för respektive anläggning. Avdelningen har vid miljöutredning identifierat sju betydande miljöaspekter; avfall, elanvändning, processkemikalier, hantering av naturresurser, transporter, materialförbrukning samt utsläpp till recipient. Till miljöaspekterna är miljömålen knutna. Uppnådda miljöprestanda 211 beskrivs nedan under respektive miljöaspekt. Miljöinvesteringar 211 Anslutning av ca 6 personer till det kommunala VA-nätet har gjorts genom sanering eller exploatering, framför allt av områdena Torsnäs, Sturkö och Nättraby. I samband med fjärrvärmeutbyggnad på Hästö, Björkholmen och Saltö har kombinerade ledningar bytts till separerade. Totalt har ca 6 8 m 2 hårdgjorda ytor kopplats bort från spillvattennätet. Miljöinformation angående VA/Renhållning visas på några av kommunens stormarknader. Energieffektivisering av luftförsörjningen på Koholmen ARV har påbörjats. Broschyrer med bl.a. miljöinformation skickas till våra kunder med fakturorna.

3 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 2(14) Miljöaspekt Avfall Inriktningsmål Öka andelen sorterat avfall Effektmål 1 Minska mängden osorterat avfall från hushåll med 2 % senast 214 med startår Minska brännbart avfall från hushåll med 25 %, en minskning till 47 ton/år, senast 214 med startår Kommunal latrinhantering skall upphöra senast Senast vid utgången av 212 skall alla permanenta containers för osorterat avfall vara avvecklat och vid relevanta anläggningar skall källsortering ha införts All insamling och hantering av hushållsavfall görs på entreprenad åt VA/Renhållningsavdelningen. Därför har inte avdelningen någon reell kontroll över den miljöpåverkan som genereras, vilken huvudsakligen består i transporter. Avfallshanteringens miljöpåverkan kan huvudsakligen påverkas vid upphandling av entreprenör samt genom information och ekonomiska styrmedel. Upphandling av renhållningen gjordes under 28, avtalet började gälla under 29 och gäller till hösten lämnades 134 ton hushållsavfall som osorterat, 177 ton deponerades och 8161 ton sorterades som brännbart. Mängden osorterat avfall, effektmål 1, har minskat kraftigt under 211 och har sedan 28 sjunkit med ca 32 %, vilket innebär att effektmålet redan uppnåtts. Mängden brännbart avfall, i effektmål 3, fortsätter att öka. Ökningen från 28 är 3 %. Att uppnå det uppsatta målet kan nu betraktas som omöjligt. Antalet latrinabonnemang, effektmål 4, sjunker stadigt fanns emellertid fortfarande 85 sommarabonnemang och 3 helårsabonnemang kvar. Det är osannolikt att latrinhanteringen skall upphöra fullständigt till 214 är. Deponiresten har för andra året i rad ökat, mängderna är emellertid låga. Effektmål 5 avser avdelningens egna hantering av avfall och har genererats utifrån övergripande förvaltningsmål. Verksamheten har för närvarande två befintliga containrar. I diagram nedan redovisas för de senaste åren avfallsfraktionernas inbördes storlek samt antalet latrinabonnemang. Insamlad mängd Bubbetorp Latrinabonnemang Ton Brännb. Kompb. Dep.rest Osort Antal Latrin året runt Latrin sommar Noterbart är att den totala avfallsmängden ökar stadigt. Insamlad total mängd avfall till Bubbetorp har ökat från 12 1 ton 28 till 13 4 ton 211. Detta som insamling för återvinning av förpackningar under samma tid har minskat från 7 4 till 7 1 ton. Ur ett miljöperspektiv är detta naturligtvis i längden ohållbart alldeles oavsett våra miljömål.

4 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 3(14) Miljöaspekt Elanvändning Inriktningsmål Minska miljöpåverkan från elanvändningen. Effektmål 1 Minska elanvändningen i befintlig verksamhet som ett rullande 5-års medelvärde med 1 % senast 214 med startår Minska andelen tillskottsvatten av totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden, senast 214 med startår Vid all projektering av nya byggnader eller anläggningar samt vid effektivisering av uppvärmning för befintliga anläggningar skall möjligheterna till alternativa energikällor beaktas. Elförbrukningen är en av avdelningens viktigaste miljöaspekter. Såväl den faktiska som specifika elanvändningen har de senaste åren uppvisat långsamt minskande trender. Minskningen beror huvudsakligen på den ständigt pågående effektiviseringen av elutrustning, långsam minskning av tillskottsvattnet till avloppsreningsverken samt centralisering av verksamheten till större enheter. 211 kan inte den totala elförbrukningen beräknas eftersom inte elproduktionen i turbinen vid Karlskrona VV registrerats. Elproduktionen i turbinen är omkring 1 % av verksamhetens totala förbrukning och bortfallet är därför en stor felkälla. Elförbrukningen för dricksvattenhanteringen redovisas därför inte heller separat. Istället redovisas i diagram nedan rullande 5-års medelvärden för mängd inköpt el. Total mängd inköpt el 211 var MWh. Trenden har därmed vänt och tycks vara minskande. Köpt el från och med 26, rullande 5-års medelvärde (MWh/år)

5 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 4(14) För avloppshanteringen var elförbrukningen 211totalt MWh. I diagram nedan redovisas den specifika och faktiska elförbrukningen för avloppsvattenhanteringen. Från och med 25 är redovisningen tämligen komplett. Den faktiska förbrukningen beror till stor del av mängden tillskottsvatten. Elförbrukningen för pumpning av avloppsvatten var endast något högre än 21, trots mycket tillskottsvatten. Den totalt sett minskande elförbrukningen för avloppshantering beror huvudsakligen på effektiviseringen av utrustning och i verksamheten. Elförbrukning avloppsvattenhanteringen (MWh/år) Elförbrukning ARV Elförbrukning pumpstationer Elförbrukning för civilförsvar och för Johannishus har överhuvudtaget inte kunnat tas fram för 211. Detta beror på undermålig redovisning av förbrukning från elleverantören. Elförbrukning i Johannishus var under året ändå obetydlig eftersom verksamheten i stort legat nere där. Redovisningen av elförbrukningen har historiskt varit mycket osäker och ofullständig. Att redovisningssystem för elen baseras på kostnader och inte förbrukning är ett problem vid framtagande av nyckeltal. Det krävs stort arbete från personalen för att få fram uppgifter, trots detta är nyckeltalen, liksom redovisning av effektmål 1, behäftat med relativt stor osäkerhet. Verksamheten borde, som stor kund till elleverantören, kunna kräva redovisning av ingående förbrukningar för alla objekt, uppdelat på månader eller år. Effektmål 2 kommenteras vidare under Miljöaspekt utsläpp till recipient. Gällande effektmål 3 pågår utredningar om energieffektivisering av verks anläggningar. Detta innebär bland annat att värmepumpsteknik provas och utvärderas för uppvärmning. Utvärderingen är svår att göra, dels p.g.a. den dåliga kvaliteten på registreringen av elförbrukning, dels för att inte alltid jämförbara förhållande råder före och efter installation. Generellt sparas alltid energi om direktverkande el ersätts med värmepumpsteknik. Ett annat problem är att i pumpstationer, där nyttan av tekniken kanske skulle vara som störst, är det ett korrosivt klimat som inte existerande värmepumpar klarar.

6 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 5(14) Miljöaspekt Processkemikalier Inriktningsmål Minska miljöbelastningen från processkemikalieanvändningen. Effektmål 2 Minska andelen tillskottsvatten av den totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden senast år 214 med startår Minska den specifika användningen av processkemikalier inom VA-verksamheten med 1 % senast 214 (mängd/volymenhet) till,11 kg/kbm producerat och behandlat vatten räknat som rullande femårsmedelvärde med startår Effektivisera kemikalieanvändningen genom nedläggning av mindre avloppsanläggningar Effektmål 2 kommenteras vidare under Miljöaspekt utsläpp till recipient. Användning av processkemikalier är en viktig miljöaspekt för VA/Renhållningsavdelningen. Dels genom användning av resurser då kemikaliernas råvaror nyttjas, dels genom den ofta mycket energikrävande processindustri som krävs vid tillverkningen samt även genom de ofta långväga transporter som användningen av processkemikalier för med sig. Avdelningens totala användning av processkemikalier hade på ett drygt decennium halverats till ser därför ut att innebära ett kraftigt trendbrott och ett steg 1 år tillbaks. Orsaken till 211 års höga förbrukning är processproblem på Karlskrona VV vintern På grund av problemen har driften tvingats använda en mindre koncentrerad fällningskemikalie under en del av 211. Detta innebär att förbrukning av fällningskemikalie fördubblats på Karlskrona VV 211. Ökad förbrukning av fällningskemikalie slår även igenom på förbrukning av alkaliserande kemikalier. Problemen på Karlskrona VV har från och med hösten 211 i stort sett åtgärdats. Bedömningen är därför att effektmål 3 ändå skall kunna uppnås. I diagram nedan redovisas den totala förbrukningen av processkemikalier sedan Total kemikalieförbrukning kg/m 3 prod & beh vatten,2,18,16,14,12,1,8,6,4,2,, ,152,155,15,134,127,13,13, , ,19,118, , , Specifik kemikalieförbrukning Faktisk kemikalieförbrukning ton

7 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 6(14) 211 var däremot ett bra år avseende låg förbrukning av fällningskemikalier på avloppsreningsverken. Detta trots stor avloppsvolym. I diagram nedan redovisas förbrukningen av fällningskemikalier på avloppsreningsverken. Kemikalieförbrukning i ARV ton/år Gällande effektmål 4 så planeras nedläggning av Fridlevstad, Kättilsmåla och Hasslö ARV de närmaste åren, vilket innebär ett effektivare kemikalienyttjande. Miljöaspekt Hantering av naturresurser Inriktningsmål Minska mängden slam som inte nyttiggörs. Effektmål 1 Öka TS-halten med 3 % senast 212 med startår 2. Avdelningens miljöaspekt Slam ersattes under 21 av den förvaltningsgemensamma miljöaspekten Hantering av naturresurser. Slamhantering är en betydande miljöaspekt för avdelningen dels beroende på det resursslöseri som det innebär att ej tillvarata värdefulla näringsämnen i slammet och dels på att hanteringen även påverkar miljöaspekterna elförbrukning, kemikaliehantering och transporter. 211 har totalt ton slam producerats motsvarande 1 5 ton angivet som torrsubstans (TS). Av detta, angivet i TS, har ca 1 45 ton slam deponerats som sluttäckning, ca 15 ton har lagrats på vassbäddar och ca 8 ton (434 ton våtmängd) har komposterats för användning som anläggningsjord. För att effektmål 1 skall kunna uppnås krävs att ny avvattningsutrustning installeras på Koholmen ARV. Upphandling pågår (vår 212) och entreprenaden kommer att påbörjas under 212. Effektmålet kommer därför inte att uppnås. Under 213 bör den nya avvattningsutrustningen leverera TS-halter enligt målet. Lagring av slam från reningsverken i norra kommundelen på vassbäddar invid Nävragöl ARV innebär långsiktigt en något ökad TS även om slammängderna där är små i jämförelse med den totala slammängden.

8 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 7(14) TS-haltens utveckling totalt för allt slam redovisas i diagram nedan, 211 var ett oväntat bra år avseende TS-halten. Förbättringen är ändå långt från effektmål 1. Torrhalt i kommunens avloppsslam (% TS) , ,6 16,5 16,5 16,6 16,6 16,4 16,9 17, ,4 16,1 15,9 15, Karlskronas avloppsslam håller en hög kvalitetsnivå. Halterna ligger för flertalet metallparametrar under 5 % av överenskomna gränsvärden. Halterna de senaste åren har legat relativt stabilt även om en svag ökning kan ses för vissa ämnen. Speciellt koppar har under 21 och 211 stigit kraftigt, orsaken är okänd. Ett mer aktivt uppströmsarbete i samarbete med övriga kommuner i Blekinge har utvecklats de senaste åren. Detta innebär hittills bland annat utskick av information till företag och privatpersoner. Slamkvaliteten i relation till gränsvärdet för respektive metall redovisas i diagram nedan Slamkvalitet i Karlskrona Procent av gränsvärde Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Hushållningssällskapet har under ett antal år genomfört en opartisk slamgenomgång för kommunerna i Blekinge. En slamsamrådsgrupp är inrättad i länet för att granska revisionerna och driva på i det ständiga förbättringsarbetet. Zink

9 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 8(14) Miljöaspekt Transporter Inriktningsmål Minska miljöpåverkan från transporter. Effektmål 3 Minskning av interna transporter med 1 % senast 211 med startår Alla som är anställda på tekniska förvaltningen och som utnyttjar våra tjänstefordon skall erbjudas kurs i Eco-driving senast Förbrukningen av fossila bränslen har sedan 21 åter vänt uppåt. 21 introducerats dieselbilar i verksamheten eftersom inga etanolbilar uppfyllde kraven för de tjänstebilar som används av driftpersonal. Även kontorspersonalens tjänstebilar har nu börjat ersättas med dieselbilar. Detta innebär en kraftig ökning av förbrukningen av fossila bränslen samt ungefär en fördubbling av koldioxidutsläppet för respektive bil som byts. Detta är knappast i linje med miljömålen och kan i många fall inte motiveras utifrån funktionella krav. Samtidigt ökar antal körda mil kraftigt. Effektmål 3 har inte uppnåtts, istället för en 1 % minskning har de interna transporterna ökat med mer än 3 % under perioden. Se diagram nedan. Antal mil och total fossil bränsleförbrukning, tjänstebilar Antal mil tjänstebilar Förbrukning fossila bränsle, tjänstebilar (l) Redovisade siffror ovan är mycket osäkra. Flera bilar har tillkommit under 211,vilka tidigare inte redovisats. Även om dessa undantas är ändå ökningen dock markant från föregående år. Den totala bränslevolymen för de tyngre transporter som tidigare beaktas i miljömålen var oförändrad sedan 21. I entreprenadavtal för renhållningen ställs krav på att alla tunga fordon skall vara av högsta miljöklass. Transporter av trekammarbrunnsslam har minskat i och med ny slamsugarbil (21). Eftersom transporten inom renhållningen inte omfattas av avdelningens miljömål framgår inte dessa förbättringar då användningen av bränsle redovisas.

10 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 9(14) Liksom för elförbrukningen läggs mycket arbete på att få fram nyckeltal för transporter. Trots detta är siffrorna osäkra p.g.a. bristfälligt redovisade körjournaler. Ett effektivare och säkrare sätt att redovisa bränsleförbrukningen vore att kräva in tankade volymer från bensinbolagen, kopplade till respektive tankkort. Effektmål 4 har försenats men utbildning av personal inom ecodriving pågår och kommer att vara avslutad under våren 212. Miljöaspekt Materialförbrukning Inriktningsmål Vi skall minska vår materialförbrukning genom nyttjande av senaste teknik och undvikande av engångsmaterial. Effektmål 1 Vi skall inte använda engångsartiklar från och med 211, där alternativ finns. 3 Vi skall ha minskat pappersförbrukningen med 25 % till utgången av 214. Denna nivå motsvarar 344 kopior i genomsnitt per kontorsanställd. Utgångspunkt är förbrukningen 28, som var 4587 kopior per kontorsanställd. 4 Dubblera antalet e-fakturor från ca 5 till 1 stycken efter utskick. Miljöaspekten materialförbrukning är en förvaltningsgemensam miljöaspekt, liksom effektmålen. Under 21 har VA/Renhållningsavdelningen tagit fram produktionsmål / förbättringsprojekt för att kunna uppfylla effektmålen. Effektmål 1 är i möjligaste mån uppfyllt. Engångsmaterial används bara då alternativ är orimliga, t.ex. vid utflykter, etc. Åtgärder som genomförts för att uppnå effektmål 3 är att inställning gjorts till dubbelsidig utskrift som standardläge för samtliga kontorsdatorer i Lyckeby. Förbrukningen är svår att beräkna exakt men är ca 15 inköpta A4-papper per år, vilket motsvarar ca 4 5 papper per kontorsanställd. Detta mål bör hanteras på förvaltningsnivå. Effektmål 4 är inte tidsatt i måldokumentet. Målet är emellertid redan uppnått eftersom redan över 2 5 fakturor går ut som e-fakturor. Miljöaspekt Utsläpp till recipient Inriktningsmål Minska mängden föroreningar till recipient. Effektmål 1 Minska andelen bräddad volym av total avloppsvolym med 2 % som rullande 5- årsvärden senast 214 med startår Minska andelen tillskottsvatten av totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden senast år 214 med startår Öka reningseffektiviteten i avloppsreningsverken; av BOD 7 med 5 %, totalfosfor med 3 % och totalkväve med 1 % som rullande 5-årsmedelvärde senast 214 med startår Ansluta 25 enskilda avlopp per år till kommunal avloppsvattenrening. 5 Minska påverkan på recipient så att god ekologisk status kan upprätthållas eller uppnås.

11 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 1(14) VA/Renhållningsavdelningens miljöpåverkan är för miljöaspekten utsläpp till recipient i själva verket av miljöförbättrande art p.g.a. reningen av avloppsvattnet. Detta bedöms ändå som en betydande miljöaspekt dels som varande en kärnverksamhet, dels för att utsläppen till stor del omfattas av lagkrav med tillhörande tillstånd. Dessutom påverkar tillskottsvatten till avloppsvattenvolymerna även miljöaspekterna elanvändning och processkemikalier. Utsläppen via bräddning av orenat avloppsvatten, effektmål 1, se diagram nedan. Bräddmängderna är stora 211. Huvudsakligen orsakades bräddningarna av snösmältning under våren samt mycket nederbörd i december. Under bägge dessa perioder var samtidigt havsnivån hög. Trots stora nederbördsmängder var det däremot lite bräddning under sommaren eftersom inga extrema regn inträffat. Registreringen av bräddmängderna på ledningsnätet har förbättrats de senaste åren men är fortfarande relativt osäker. Åtgärder för att minska bräddning av avloppsvatten är prioriterat. Inom ramen för villkor för Koholmen ARV görs under 212 en översyn och riskbedömning av samtliga bräddpunkter på det kommunala spillvattennätet. Bräddade volymer (m 3 /år) Bräddning verk Bräddning ledningsnät Effektmål 2 är gemensamt med miljöaspekterna elförbrukning och processkemikalier eftersom tillskottsvattnet till reningsverken till stor utsträckning påverkar dessa. Även miljöaspekten transporter påverkas indirekt genom mängden använda processkemikalier. Av detta följer alltså att de högst prioriterade åtgärderna i VA/Renhållningsavdelningens miljöarbete bör vara de som minskar mängden tillskottsvatten. Variationer i tillskottsvolymen beror till största delen på mängden nederbörd och antal dagar med högt vattenstånd även om andra faktorer också har betydelse Genom att basera miljömålet minskad mängd tillskottsvatten på ett rullande 5-års medelvärde kan förhoppningsvis dessa variationer jämnas ut. 211 är ett av de år som det genererats mest tillskottsvatten. Detta p.g.a. långvarigt högvatten under våren och i december samt en stor total regnvolym under sommarmånaderna. Avdelningen arbetar långsiktigt med minskning av tillskottsvattnet. Årligen utreds inläckaget och de kritiska punkterna identifieras. Från denna utredning tas en årlig prioriterad åtgärdsplan fram. I diagrammet på nästa sida redovisas mängden tillskottsvatten, nederbörd och högvatten.

12 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 11(14) Tillskottsvatten, nederbörd och högvatten Miljoner m 3 tillskottsvatten / år 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 3, , 4,4 3,8 4,2 4,6 2,9 3,8 3,2 4, 5,2 3, ,6 3,9 4, Totalvolym tillskottsvatten Nederbörd (cm) SMHI Havsnivå (dagar > +,3) Kommunens reningsverk renar avloppsvattnet från merparten av de föroreningar som orsakar övergödning och därmed potentiell syrebrist. För att nå effektmål 3 kommer de närmaste åren ytterligare effektivisering av avloppsreningen att ske, bland annat genom nedläggning av några äldre ARV och överföring av avloppsvattnet till större reningsverk. Detta har i realiteten endast effekt på kväveutsläppen eftersom utsläppshalterna även för de små verken ligger lågt för BOD 7 och totalfosfor. Därför är det även för effektmål 3 minskning av den totala avloppsvolymen, d.v.s. minskning av tillskottsvattnet, samt minskade bräddmängder som avgör om målet kan uppnås. I och med att mer och mer av avloppsreningen leds till Koholmen ARV ökar där belastningen på verket. Detta kan ses i ett något högre utgående BOD 7 -värde. I diagrammet nedan redovisas genomsnittliga flödesvägda utsläppshalter från alla ARV (cm nederbörd/år) & (antal dagar med högvatten/år) Utsläppshalter från samtliga reningsverk (mg/l) 16, 12, 8, 4,, 16,1 12,8 13,2 11,9,31,3,31,27,3,23 8,8 8,6 6,4 6,6 6,9 5,6 3,9 3,8,5,4,32,28,3 9,3,24,23,24,22,2 8,6 8,7,19 7,7,19 8,1 6,9 7,3,2 7,2 7,3,1 3, 2,9 3,3 3,1 3,1 2,7 3,1 3,3 3,5, BOD Ntot Ptot

13 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 12(14) I diagrammen nedan redovisas summerade utsläppsmängder från såväl renat avloppsvatten som bräddade mängder i verken och på ledningsnätet. Utsläppsmängderna för 211 är höga, f.a. avseende BOD 7. Detta beror till stor del på stort totalt avloppsflöde samt stora bräddmängder. Det skall noteras att mängden BOD 7 från och med 23 är absolutvärden medan det tidigare år endast kunnat redovisas som ett mindre än värde. Totalt utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) (ton/år) röda siffror är mindre än värden Totalt utsläpp av totalfosfor (ton/år) 4, 3, 2, 2,1 2,9 3,2 2, 2,5 1,8 2, 2,6 1,5 1,3 2, 1,7 1,, Totalt utsläpp av totalkväve Ntot (ton/år)

14 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 13(14) 211 anslöts ca 2 hushåll (ca 6 personer) till det kommunala avloppsnätet. Av dessa var ca 13 hushåll sanering av enskilda avlopp (ca 39 personer), vilket med god marginal uppfyller effektmål 4. Detta innebär i och med effektivare rening en minskning av utsläppen från kommunens invånare för BOD 7 med ca 2,3 ton, för fosfor med ca 12 kg och kväve med ca,8 ton. Antal personer som anslutits till kommunal avloppsrening (sanerade enskilda avlopp) Arbete med effektmål 5 har påbörjats 212 i och med utredning av bräddpunkter från pumpstationer. Detta görs som följd av nya villkor för Koholmen ARV. Avdelningen arbetar även en långsiktig strategisk plan för avloppshanteringen. Planen innebär att flertalet mindre avloppsreningsverk med mindre vattendrag eller inre vikar som recipient kommer att läggas ned. Överföring kommer att ske till några få reningsverk. Antalet känsliga utsläppspunkter kommer därmed att minska.

15 Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 14(14) Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att 211 sammantaget var ett dåligt miljöår för avdelningen. Anmärkningsvärt är trenderna för såväl avfall och f.a. transporter, vilka pekar åt fel håll. Målen inom avfallshanteringen är svåra att uppnå. Intensifierat arbete med information och nya taxor (21) tycks, möjligen med undantag för latrinhanteringen, inte ha påverkat kunderna till ett mer miljövänligt beteende. För att kunna uppnå avfallsmålen krävs åtgärder som till stor del ligger utanför avdelningens kontroll. Bättre tillgänglighet till insamlingsstationer i anslutning till Karlskronas tätbebyggelse är ett sådant exempel. Det allmänna miljömedvetandet måste också förbättras. El-förbrukningen för 211 kan inte redovisas fullständigt då uppgifter saknas. Mängden inköpt el har emellertid minskat trots stora avloppsvolymer, vilket är mycket positivt. Flera projekt som kommer att minska elförbrukningen har också påbörjats. Ett stort problem med elförbrukningen är svårigheten att få in relevanta förbrukningssiffror. Här borde större krav kunna ställas på elleverantören. 211 innebar en 5 %-ig ökning av processkemikalieförbrukningen. Detta berodde på processproblem på Karlskrona VV våren 211. Problemen är förhoppningsvis åtgärdade. Transporterna visar kraftigt negativa trender. 211 är det sämsta redovisade året överhuvudtaget både vad gäller antal tjänstebilsmil som förbrukat fossilt bränsle. Uppsatta mål är mycket långt från att uppnås. Det är svårt att tro på någon positiv förändring de kommande åren. Verksamheten byter nu ut bilar som drivs med förnyelsebart bränsle mot fossilt drivna. Antal bilar och körda mil ökar också stadigt. Upphandling av slamavvattningen på Koholmen ARV är nu äntligen igång. Målet att minska slammängden kan därför, ett antal år försenat, kanske uppnås till 213. För engångsmaterial och pappersförbrukning har flera åtgärder gjorts. Uppföljningen är ännu delvis ofullständig. Mycket tillskottsvatten och stora bräddmängder gav 211 stora utsläpp till recipient från avloppshanteringen. Den kanske mest positiva miljöutvecklingen för avdelningen är även 211 de enskilda avlopp som anslutits till kommunalt avlopp. Från 2 till 211 har nästan 3 personer som tidigare hade enskilda avlopp anslutits till kommunalt avloppsreningsverk. Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 18 ton BOD 7, 1 ton fosfor och 6 ton kväve. För BOD 7 och fosfor är detta i samma storleksordning som det renade utsläppet från hela den kommunala avloppsreningen! Mats Strand, Processingenjör