Patientsäkerhetsberättelse och Kvalitetsbokslut

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse och Kvalitetsbokslut Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Sinnenas balkong, Karolinska Solna

2

3 Inledning Karolinskas huvudstrategi för att uppnå de långsiktiga målen om halverat antal vårdskador, hög patientnöjdhet och vårdresultat över riksgenomsnittet i Öppna jämförelser baseras på värderingarna ansvar, medmänsklighet och helhetssyn. Principerna i strategin, flödesarbetet, innebär fokus på kvalitet och patientnytta, följsamhet till vårdprogram och evidensbaserade metoder. För att nå målen krävs starkt ledningsengagemang på alla nivåer och en kultur som präglas av öppenhet och delaktighet och som betraktar misstag och avvikelser som en möjlighet till lärande och utveckling. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) betonas både vårdgivarens och medarbetarnas ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och betydelsen av att ta tillvara patienternas synpunkter. Ett ledningssystem för vårdkvalitet, utgående från Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), infördes 2012 och de styrande och stödjande dokumenten hanteras i Karolinskas dokumenthanteringssystem, Domino LIS. Fortsatt implementering på kliniknivå pågår. I Flerårsavtalet finns fastställda kvalitetskrav som ska uppfyllas för att full vårdersättning ska utgå. Måluppfyllelsen i vårdavtalets kvalitetsdel var 92 procent 2013 vilket är det bästa resultatet hittills sedan flerårsavtalets början 2009 då måluppfyllelsen var 85 procent. Inom många verksamheter redovisas goda resultat i Öppna jämförelser. Men det finns också vårdresultat som inte är lika bra, och inom alla områden går det att genom ständigt förbättringsarbete utveckla verksamheten och förbättra vårdkvaliteten. Det finns ett stort engagemang hos sjukhusets medarbetare för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och för det vill vi tacka alla som bidragit under Birgir Jakobsson Marie-Louise Orton Ann-Britt Bolin Wiechel Sjukhusdirektör Omvårdnadschef Chefläkare INLEDNING. 3

4 Innehåll Sammanfattning 7 Kvalitets- och patientsäkerhets- 9 arbete på Karolinska Universitetssjukhuset Övergripande mål och strategier 9 Flödesarbetet 9 Ansvarsfördelning 10 Struktur för uppföljning/utvärdering 11 Genomfört kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 11 under året Säker vård 15 Avvikelser 15 Patientärenden 16 Patientsäkerhetskultur 20 Samverkan för att förebygga vårdskador 20 Strukturerad journalgranskning 21 Informationssäkerhet 22 Oplanerad återinläggning inom 30 dagar 23 Uppföljning, resultat och åtgärder 25 Akutsjukvård 25 Cancersjukvård 28 Hjärtsjukvård 31 Intensivvård 32 Neurologisk sjukvård 34 Ortopedisk sjukvård 36 Läkemedel 38 Omvårdnad (fall, nutrition, trycksår, smärta) INNEHÅLL

5 Patienternas upplevelser och delaktighet 48 Vårdrelaterade infektioner och hygien 53 Informatik 58 Kompetens 59 Kvalitetsregister 61 Katastrofplanering och 85 katastrofhantering Myndighetskrav 89 Vård i rimlig tid tillgänglighet 63 Telefontillgänglighet 63 Vårdgaranti 64 Vårdplatser 66 Utveckling och innovation 93 Öppna jämförelser 97 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 71 Övergripande mål och strategier 99 för kommande år Etik och jämlik vård 75 Bilaga: Karolinskas resultat Forskning och utbildning (FoU) 79 INNEHÅLL. 5

6

7 Sammanfattning Karolinska Universitetssjukhusets huvudstrategi för att uppnå bättre patientsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet är flödesarbetet som utgår från sjukhusets värderingar och viktiga principer. Kvaliteten och värdet för patienten står i fokus. Teamarbete, användning av evidensbaserade metoder och standardiserade arbetssätt är andra viktiga komponenter. Daglig uppföljning, återkoppling och rapportering av avvikelser och arbete med ständiga förbättringar är också bärande moment. Ledningssystem för vårdkvalitet och för informationssäkerhet infördes Dessa förtydligar ansvar och roller och beskriver processer i arbetet med patientsäkerhet, kvalitet och informationssäkerhet. Avvikelserapporter, händelseanalyser och strukturerad journalgranskning är viktiga verktyg för att identifiera vårdskador och ger underlag för förbättringsarbete. Riskanalyser av verksamhetskritiska processer och patienternas synpunkter och klagomål utgör värdefulla komplement. Patienternas upplevelse av vården undersöks också med enkäter men patienternas delaktighet och inflytande behöver ytterligare utvecklas. Egenkontroll sker genom att egna resultat jämförs över tid och med resultat från andra sjukhus, kvalitetsregister, Öppna jämförelser och andra nationella och internationella data. Journalgranskningar, punktprevalensmätningar och observationsstudier görs också, liksom patientsäkerhetskulturmätning och analys av revisionsrapporter och tillsynsbeslut. Uppföljningsmöten i linjen avseende kvalitet och patientsäkerhet, tillgänglighet, produktion, ekonomi och personal äger rum på alla nivåer. Patientsäkerhetsdialogerna fokuserar på diskussion om klinikerna viktigaste patientsäkerhetsfrågor. Beställarens uppföljning av sjukhusets kvalitet och patientsäkerhet gjordes enligt vårdavtalet 2013 med 38 delindikatorer avseende vårdkvalitet. Målen uppnåddes till 92 procent, vilket innebar en förbättring varje år sedan 2009, då flerårsavtalet infördes. Det mål som inte uppnåddes var andelen patienter med vistelsetid under fyra timmar på akutmottagningen där resultatet var 67 procent (målnivå 76, miniminivå 68 procent). I två indikatorer nåddes resultat över miniminivån, men inte ända upp till målnivån, nämligen andelen patienter med höftfraktur som opererades inom 24 timmar efter ankomst (resultat 75, mål 80 procent) och följsamhet till MRSA-screeningprogrammet (resultatet 81, målnivå 93 procent). Sammantaget innebar resultatet att Karolinska gick miste om 16,8 mkr av kvalitetsersättningens 198 mkr. I 45 procent av de sjukhusspecifika indikatorerna i Öppna jämförelser var resultatet bättre än riksgenomsnittet (2012: 51 procent). Stora utmaningar under året har varit kompetensförsörjning och kapacitetsbrist avseende vårdplatser och operationsresurser. Alla fastställda vårdplatser har inte varit disponibla, främst på grund av brist på sjuksköterskor. Åtgärder för att motverka denna brist och stimulera rekrytering och bemanning inom framförallt dygnet runt-vården pågår. Vårdplatsbristen har lett till långa vistelsetider på akutmottagningarna och särskilt har äldre multisjuka patienter drabbats. Mot detta har flera aktiviteter initierats som fortsätter SAMMANFATTNING. 7

8

9 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på Karolinska Universitetssjukhuset Målet för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är att de patienter som vårdas på sjukhuset ska få en säker vård av god kvalitet och hög tillgänglighet. Övergripande mål och strategier Långsiktiga mål Exempel på långsiktiga mål är att till 2015 halvera antalet vårdskador, att vi har en patientnöjdhet högre än 75 procent avseende delaktighet, att vi har en stabil kompetensförsörjning som matchar behoven och en forskning och utveckling som är integrerad med vården. Flödesarbete Sjukhusets huvudstrategi för att nå målen i verksamhetsplanen är flödesarbetet. Det är ett förhållningssätt som innebär att bygga system för utveckling och lärande på alla nivåer i organisationen. Flödesarbetet bygger på att chefer och medarbetare arbetar aktivt med ständiga förbättringar med fokus på kvalitet och utifrån patientens behov. Systemet utgår från våra värderingar och avser att säkerställa säkra och effektiva flöden med god kvalitet och patientnytta. Ett system för ständiga förbättringar innebär att standardiserade arbetssätt upprätthålls, utmanas och förbättras kontinuerligt genom att förbättringsarbetet integreras som en naturlig del av verksamhetens hela uppdrag. Stegen för att systematiskt förbättra ett flöde är: överenskommelse och uppdrag, nuläge, börläge, ta fram nytt arbetssätt, genomföra test och utvärdera, implementera nytt arbetssätt och ständiga förbättringar. I december 2013 pågick flödesarbete i olika steg i totalt cirka 90 flöden. I chefsuppdraget på Karolinska ingår att leda och stödja medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar, så att teamet gemensamt uppnår bästa möjliga resultat. Chefer på alla nivåer utgör förebilder genom att samverka och stödja verksamheten i enlighet med strategierna för flödesarbete och utvecklande ledarskap. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE. 9

10 Ansvarsfördelning Enligt föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten för att fortlöpande kunna utveckla och säkra vårdkvaliteten. Vårdgivaren ska ange hur uppgifterna som ingår i detta arbete är fördelade i verksamheten. Karolinska Universitetssjukhusets styrelse har i uppdrag att under landstingsstyrelsen och med ställning som kommunal nämnd och vårdgivare enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, tillsammans med sjukhusets ledning ansvara för att verksamheten bedrivs så att krav på och mål för medicinsk kvalitet och patientsäkerhet uppnås samt att måluppfyllelsen följs upp och rapporteras. Sjukhusdirektören har genom delegation från sjukhusstyrelsen det yttersta ansvaret för att verksamheten är organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet på vården och därmed följer hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och övriga myndighetskrav. Styrelsen fastställer sjukhusets verksamhetsplan som inkluderar patientsäkerhetsarbetet. Mål och inriktning konkretiseras därefter av staben Kvalitet och patientsäkerhet som även ansvarar för sjukhusövergripande kontroll och uppföljning av arbetet. För sjukhusets verksamhetschefer finns ett chefsuppdrag som fastslår chefens ansvar för verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Uppdraget tydliggör ansvaret för att det inom verksamheten bedrivs ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador resultatet av åtgärderna följs upp. Uppdraget innefattar också att definiera roller samt att delegera och decentralisera ansvar och befogenheter inom verksamheten så att det främjar medarbetarnas delaktighet och engagemang inklusive kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Medarbetarnas ansvar utgår från gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer. Alla medarbetare ska aktivt medverka i sjukhusets systematiska kvalitetsarbete medverka i risk- och avvikelsehantering medverka i arbetet med uppföljning av mål och resultat. 10. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

11 Struktur för uppföljning/utvärdering Ett antal mål inom strategiska områden utformas varje år, dels i vårdavtalet med beställaren, dels i sjukhusets egna Kvalitetsoch patientsäkerhetsmål. Målen följs upp löpande under året och i sjukhusets årliga Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsbokslut. Statistiken redovisas könsuppdelad där så är möjligt. Patientsäkerhetsdialogerna utgör ett återkommande forum för diskussion om patientsäkerhetsfrågor mellan Kvalitet och patientsäkerhet, Vårdhygien och respektive kliniks ledningsgrupper. Patienternas upplevelse av vården undersöks dels med sjukhusets egna minienkäter, dels genom den nationella patientenkäten om patienternas upplevelser av vården där olika delar av verksamheten följs upp enligt en fastlagd plan. Avvikelser och risker rapporteras i HändelseVis som är ett SLLgemensamt elektroniskt verktyg för rapportering, handläggning och sammanställning av avvikelser och risker. Identifierade risker och händelser som lett till, eller riskerar att leda till, allvarlig vårdskada blir föremål för händelseanalys och ställningstagande till anmälan enligt lex Maria. Händelseanalysen leder fram till förslag till åtgärder för att förhindra upprepning. För att identifiera vårdskador som underlag för förbättringsarbete har strukturerad journalgranskning införts som metod på hela Karolinska i enlighet med kraven i vårdavtalet. IT-verktyget Modifierad Automatiserad GTT, MAG, har utvecklats på Karolinska och används nu på alla kliniker för vård av vuxna, samtidigt som utbildningarna fortsätter. Arbete pågår för att kunna införa metoden också inom barnsjukvården. kvalitet och patientsäkerhet, vårdproduktion, ekonomi och personal. Verksamheter som av någon anledning har svårt att nå uppställda mål följs vid behov upp med tätare intervall. Genomfört kvalitets- och patientsäkerhetsarbete under året Karolinska Universitetssjukhuset deltar i utvecklingen av vårdavtalets specifika kvalitetsindikatorer inom ramen för landstingets kvalitetsnätverk. För att åstadkomma en kulturförändring för att uppnå en högsäkerhetskultur genom ledningsutveckling har sjukhuset arbetat fram de gemensamma värderingarna ansvar, medmänsklighet och helhetssyn. Dessa värderingar styr grundläggande principer för sjukhusets förbättringsarbete där arbetssätt, metoder och processer styr mot resultatet, nämligen värdet och nyttan för patienten. Vid de årliga medarbetarsamtalen formulerar varje medarbetare i dialog med sin chef personliga utmaningar för att skapa en säkrare vård för patienten. Ett ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete har införts vid sjukhuset, som svarar mot de krav som återfinns i Socialstyrelsens föreskrift, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Hur det sjukhusövergripande systemet är sammansatt synliggörs genom en portal på intranätet Inuti. Allteftersom ledningssystemet förstärks och utvecklas kommer fler mål, processer, rutiner och uppföljningar att kunna beskrivas. Representanter från sjukhusets ledning har under året haft tertialsvisa uppföljningsmöten (TUM) med divisionschefer och andra representanter från sjukhusets divisioner och verksamheter. Vid dessa möten följs klinikernas resultat upp vad gäller KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE. 11

12 Genom patientsäkerhetsdialoger och andra kontakter diskuteras hur verksamhetsområdenas/klinikernas egna ledningssystem är säkerställda. Under året har klinikernas fokus varit att gå igenom sina styrande dokument som fastställs i dokumentstyrningssystemet Domino LIS. Samtliga dokument är åtkomliga genom intranätet Inuti. Mallen för att säkerställa ledningssystemet har kunnat användas för att identifiera de bärande dokument kliniken har respektive saknar. Endast ett mindre antal kliniker har kommit så långt att det egna ledningssystemet har synliggjorts på Inuti som sammanhängande system. Kvalitetsboksluten visar dock att systemen fungerar. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en av de vanligaste vårdskadorna. Karolinska har ett Hygienråd som årligen upprättar en handlingsplan för det förebyggande arbetet mot VRI. God hygienisk standard och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler utgör grunden för det VRI-förebyggande arbetet. Handdesinfektion är den viktigaste åtgärden och har mest evidens. För bättre uppföljning av förebyggande åtgärder mot trycksår, undernäring och fall har en strukturerad journalmall införts där riskbedömning, aktivitetsplan och förebyggande åtgärder kan dokumenteras. Karolinska har under 2013 infört patientsäkerhetshöjande åtgärder på området informationssäkerhet. En informationssäkerhetssamordnare har tillsatts för att stödja ledningen och implementera ledningssystemet för informationssäkerhet, samt etablera en organisation för arbetet inom området. Koordinatorer för informationssäkerhet har därför etablerats på alla divisioner. Karolinska samarbetar i det VRI-förebyggande arbetet med Vårdhygien Stockholms län, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation Tillgång till vårdhygienisk kompetens (2011). En särskild grupp för strategiarbetet för rationell antibiotikaanvändning finns på sjukhuset, Strama Karolinska. Under året har införandet av IT-stödet Infektionsverktyget inom SLL fortlöpt med pilotstart på Infektionskliniken på Karolinska. Läkemedelshantering utgör en annan patientsäkerhetsrisk. Karolinska har fortsatt arbetet med införande av läkemedelsautomater, slutenvårdsdos, färdigberedda antibiotikadoser, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser för att minska riskerna för läkemedelsrelaterade skador. 12. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

13

14

15 Säker vård En av Karolinskas långsiktiga strategier handlar om att skapa en högsäkerhetskultur. Detta förutsätter ett engagerat ledarskap och medarbetarskap och ett öppet klimat där avvikelser och misstag ses som möjligheter till lärande och utveckling. Avvikelser Avvikelser kan ske inom alla delar av verksamheten. Stora och allvarliga avvikelser är ofta uppenbara och uppmärksammas, men patientsäkerheten påverkas också av till synes små avvikelser som inträffar upprepade gånger. Därför bör även dessa fall analyseras och förebyggande åtgärder genomföras, se exempel Blodprovtagningsprojekt. Ansvaret för rapportering av identifierade avvikelser och risker ligger på medarbetare. Den linjechef som äger rapporten, ansvarar för att risker och avvikelser analyseras, bakomliggande orsaker åtgärdas och för att resultatet av analysen och genomförda åtgärder utvärderas och återförs till medarbetare och till patienter/närstående. Hantering av avvikelser, det vill säga registrering-analys-åtgärd-uppföljning, dokumenteras i ITverktyget HändelseVis. Antalet risker och avvikelser som rapporterats i HändelseVis har ökat successivt sedan 2008 och uppgick för Karolinska som helhet under 2013 till rapporter. Detta motsvarar 1,1 rapport per medarbetare. Blodprovtagningsprojekt På Barnakutklinikens avdelning Q80 har antalet felaktigt tagna blodprover analyserats. Andelen felprover var 7,6 procent av tagna prover. Felprover definierades som ett prov som har skickats till laboratoriet och där laboratoriet återkommit med besked om; fel analys, fel provrör, hemolys, koagel, otillräcklig mängd, provtagningsfel eller förolyckat prov. De flesta felen berodde på koagel (3,2 procent), otillräcklig mängd (2,0 procent) och hemolys (1,4 procent). Juli var den månad med näst minst tagna prover, men hade högst felprocent, 12,8 procent. Bästa månad var november med felprover på 5,1 procent. Tider med högst andel felprover var kl (11,3 procent), kl (15,2 procent) och kl (11,9 procent). På natten var andelen felprover mycket låg. Ett förbättringsarbete med målet att minska antalet stick på barnen har inletts. SÄKER VÅRD. 15

16 Avvikelser från kommun och primärvård Under 2013 inkom totalt 124 avvikelserapporter från kommun, primärvård och ASiH till Karolinska Universitetssjukhuset. Detta är något fler än tidigare år. Från primärvården och ASiH inkom 83 avvikelserapporter (varje rapport kan innehålla flera avvikelser), de allra flesta via HändelseVis. De vanligaste avvikelserna gällde brister i information och samordnad vårdplanering, läkemedelsrelaterade problem samt remisshantering. Kontakt med akutmottagning, som 2012 var ett stort problemområde, har minskat. Från kommunerna inkom 41 avvikelserapporter. Den vanligaste orsaken var brister i den samordnade vårdplaneringen, problem vid kontakt med akutmottagning och läkemedelsrelaterade problem. Arbete med analys av orsaker och införande av förbättringsåtgärder pågår. Miljöavvikelser År 2013 rapporterades totalt 519 miljöavvikelser. Jämfört med 2012 ökade rapporteringen med 16 procent men låg 17 procentenheter lägre än 2011, då antalet inrapporterade miljöavvikelser i HändelseVis var högst hittills (623 st). Avvikelser gällande avfallshantering utgjorde 31 procent och miljöavvikelser med koppling till läkemedelshantering 15 procent. Antalet inrapporterade miljöavvikelser är mycket lågt för en organisation av Karolinskas storlek, vilket även påpekats av revisorer vid både intern och extern miljörevision. Risk- och händelseanalys Händelseanalyser utifrån vårdavvikelser och riskanalyser utifrån patientsäkerhetsperspektiv genomförs klinikvis av granskningsteam på uppdrag av respektive verksamhetschef. Händelseanalys utförs i samband med anmälan enligt lex Maria utom i de fall där verksamhetschef och chefläkare i dialog beslutar annat. Händelseanalyser genomförs också vid andra typer av avvikelser utifrån behov och bedömning. Uppdragsgivande verksamhetschef ansvarar för beslut om analysgruppens åtgärdsförslag, för att åtgärderna genomförs och för att resultatet utvärderas. Utbildning i risk- och händelseanalysmetodik genomförs återkommande inom Karolinska. Utbildade analysledare finns vid alla kliniker. Ett nationellt IT-stöd för händelseanalyser (Nitha) har utvecklats. Användning av Nitha ger stöd och struktur i analysarbetet och innebär också att varje händelseanalysrapport kvalitetsgranskas. Sammantaget bidrar detta till utveckling av kompetensen hos analysledarna och större förutsättningar för god nytta av händelseanalyser i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Under 2013 har utbildning genomförts i användning av IT-stödet Nitha för händelseanalys. Utbildningen har vänt sig till dem som sedan tidigare är utbildade i händelseanalysmetodik och som har praktisk erfarenhet av analysledning. Nitha har använts vid 29 händelseanalyser under Åtta av dessa analyser har gjorts i samband med lex Maria-ärenden vilket innebär att 16 procent av sjukhusets händelseanalyser vid lex Maria-ärenden 2013 är dokumenterade i Nitha. Under 2013 har målet varit att Nitha ska introduceras i praktiskt bruk och endast en mindre andel av genomförda händelseanalyser har hunnit genomföras med Nitha. Långsiktigt är målsättningen att samtliga händelseanalyser som görs i lex Maria-ärenden ska genomföras i Nitha. Detta innebär, att Karolinska bidrar till uppbyggnad av den nationella kunskapsbanken med kvalitetsgranskade händelseanalysrapporter för gemensam nytta i patientsäkerhetsarbetet. Patientärenden För att förbättra vården är det viktigt att tillvarata synpunkter och klagomål från patienter och närstående, till exempel via ärenden som inkommit till sjukhusets patientvägledare, Patientnämnden (PaN), Socialstyrelsen (SoS) eller till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en nybildad myndighet som den första juni 2013 övertog tillsynsansvaret från SoS. 16. SÄKER VÅRD

17 Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter från patienter och närstående inkommer dels direkt till verksamheterna, dels till patientvägledare och chefläkare. Vissa klagomål går direkt till sjukhusdirektören och även till styrelsen. Klagomål från patienter och närstående kommer också till sjukhuset via PaN och IVO. Klagomål som inte går kommer till verksamheterna direkt kanaliseras via patientvägledare till verksamheterna, i samråd med chefläkare i komplicerade ärenden. Sammanställning och analys Samtliga ärenden diarieförs. Statistik sammanställs halvårsvis per verksamhetsområde och division och för hela sjukhuset fördelad efter ärendetyp (lex Maria, IVO, PaN, PVL och övriga). Statistiken återkopplas till berörda divisionschefer och verksamhetschefer. Återkoppling av ärendestatistik och särskilt angelägna ärenden sker också vid de regelbundet återkommande patientsäkerhetsdialogerna. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående sker dels i vissa ärenden direkt i samband med utredningen, dels i samband med händelseanalyser och synpunkter i samband med lex Maria-anmälningar. Detta sker dock tyvärr med en för låg frekvens. Anmälda ärenden till Patientnämnden (PaN) En fortsatt ökning av antalet anmälningar till PaN har skett under Den vanligaste anledningen till anmälan till PaN rör vård/behandling följt av ärenden som handlar om brister i bemötande, information, tillgänglighet och administration. Patientärenden SoS/IVO Lex Maria PaN LÖF Lex Maria PaN LÖF SÄKER VÅRD. 17

18 Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Antalet anmälningar till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) ökar också och var 671 under Klagomål från enskilda och journalförstöringsärenden Antalet anmälningar (enskilda klagomål) till SoS/IVO har minskat från 272 år 2012 till 214 under 2013, av vilka 14 är journalförstöringsärenden. Anmälda ärenden enligt lex Maria Enligt lex Maria ska vårdgivaren anmäla till IVO om en patient drabbats, eller riskerat att drabbas, av allvarlig vårdskada. Allvarliga risker, händelser och vårdskador ska också analyseras för att förebyggande åtgärder ska kunna vidtas. Antalet anmälda ärenden enligt lex Maria har ökat från 80 år 2012 till 104 år Antalet förfrågningar från verksamhetschefer och ställningstaganden av chefläkare till anmälan enligt lex Maria var 129. Den mest frekventa orsaken till anmälan är bristande vård (65 procent). Under 2012 noterades en nedgång av läkemedelsrelaterade lex Maria-ärenden. Dessvärre har sådana ärenden 2013 ökat och ligger på samma nivå som före 2012 (2012: 8, 2011:26, 2010:18, 2009: 21). Tre av dessa händelser berodde på ny läkemedelsleverantör. Åtta händelser inträffade inom barnsjukvården, i de flesta fall beroende på räknefel, till exempel 10 gånger för hög dos. Problemet med långa handläggningstider av lex Maria-ärenden kvarstår och leder till att rapportering ofta inte inkommer till IVO inom föreskrivna två månader från aktuell händelse. lex Maria-ärenden SÄKER VÅRD

19

20 Händelseanalys vid lex Maria-ärenden Målsättningen är att en händelseanalys enligt MTO (Människa-Teknik-Organisation) ska göras i varje ärende som anmäls enligt lex Maria, om inte annat beslutas i samråd mellan verksamhetschef och chefläkare. Andelen händelseanalyserade lex Maria-ärenden var dock bara 48 procent 2013 (2012: 53 procent). Det kan ibland vara så att ett likartat ärende redan har analyserats, och vidare arbete bör fokuseras på att åtgärda underliggande brister. Patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskulturmätning med enkät till alla medarbetare i kliniska verksamheter genomfördes under Under 2012 utarbetades handlingsplaner utifrån enkätresultaten vid samtliga kliniker. Under har arbete pågått utifrån handlingsplanerna för att stärka patientsäkerheten. För att utvärdera det genomförda och pågående arbetet för patientsäkerhet och för att skapa underlag för det fortsatta arbetet genomfördes under september 2013 en förnyad patientsäkerhetskulturmätning med enkät till alla medarbetare. Denna gång distribuerades enkäten till samtliga anställda vid Karolinska, det vill säga också till dem som inte arbetar i den direkta patientvården. Svarsfrekvensen för den grupp av medarbetare som inte arbetar i den direkta patientvården var 31 procent medan den för medarbetare vid klinikerna var 49 procent. För Karolinska sammantaget blev svarsfrekvensen 48 procent, vilket innebar oförändrad nivå jämfört med mätningen Analys av resultaten från patientsäkerhetskulturmätningen Vid jämförelse av resultaten från mätningen och den som gjordes 2013 framkommer att flera dimensioner av medarbetarnas uppfattning om patientsäkerhetskulturen har stärkts. Detta gäller bland annat närmaste chefens agerande kring patientsäkerhet, lärande i organisationen, mindre grad av skuldbeläggande, samarbete och överlämningar mellan vårdenheter samt stöd när patienter eller medarbetare drabbas. Försämringar kunde registreras bland annat avseende dimensionerna benägenhet att rapportera avvikelser, säkerhetsmedvetenhet, självskattad säkerhetsnivå och arbetsbelastning. Vakansläge inom vissa yrkesgrupper och funktioner, obalans i behov och tillgång till vårdplatser och en hög arbetsbelastning kan vara bidragande orsaker till dessa resultat. Resultaten av enkätundersökningen har distribuerats till samtliga divisions- och klinikledningar som analyserar utfallet och formulerar handlingsplaner. En bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen anses vara den nationella enkätens utformning, där många uppfattar att frågorna inte direkt relaterar till deras plats i organisationen och praktiska arbete. Detta gäller speciellt dem som inte arbetar i den patientnära vården. Erfarenheter från mätningarna och synpunkter på enkätutformningen har förmedlats i det nationella nätverk som finns kring patientsäkerhetskulturmätning. Samverkan för att förebygga vårdskador En god samverkan är en förutsättning för att bedriva en effektiv och patientsäker vård samt för att förebygga vårdskador. Samverkan sker både mellan vårdenheter internt på sjukhuset och med andra vårdgivare externt. Den i dag vanligaste orsaken till avvikelser som rapporteras från såväl andra vårdgivare inom landstinget som kommuner är brister i samordnad vårdplanering och annan informationsöverföring. För att patienten, efter slutenvårdstillfället på Karolinska, ska få en säker vård hos nästa vårdgivare, krävs att informationsöverföringen är korrekt i alla led, det vill säga att den är korrekt sammanställd, att nästa vårdgivare är korrekt identifierad och att informationen överförs vid korrekt tidpunkt. Samtidigt ska 20. SÄKER VÅRD

21 ett komplicerat regelverk följas. Framgångsfaktorer för detta är utbildningsaktiviteter till all personal, information till läkare relaterat till klinikens behov och support i enskilda patientärenden. Bland de utvecklingsåtgärder som genomförts under året kan nämnas: Utbildnings- och informationsinsatser för att öka kunskapen om samordnad vårdplanering i läkargruppen. Ett beslutsstöd har utarbetats för att underlätta arbetet med att identifiera de vårdgivare som överensstämmer med patientens behov av vård och omsorg efter avslutat slutenvårdstillfälle. Beslutsstödet testas på tre kliniker och ska justeras innan implementering på hela Karolinska. På flera kliniker har en speciell funktion, samordningssjuksköterska, införts på avdelnings- eller kliniknivå. Samordningssjuksköterskan har fördjupade kunskaper om senaste avtal och gällande regelverk och kan därigenom stödja vårdpersonalen i processen med den samordnade vårdplaneringen. De kliniker som har infört denna funktion har uppnått bra reslutat. Patienterna är nöjda, anhöriga är nöjda och medarbetare på avdelningen känner stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi inom slutenvården behöver bli ännu bättre på att tydliggöra vilka vård- och omsorgsinsatser patienten är i behov av efter slutenvårdstillfället. Med ett tydligt underlag till nästa vårdgivare kan en patientsäker vårdkedja uppnås. Avvikelserapporter från kommun och primärvård utgör underlag för kontinuerligt förbättringsarbete. Inom SLL deltar Karolinska tillsammans med övriga vårdgivare i en rad kommittéer, råd, nätverk och samarbetsgrupper som på en övergripande nivå bidrar med erfarenhetsutbyte och samarbete i patientsäkerhetsfrågor. Patientsäkerhetskommittén (PSK) behandlar gemensamma frågor och problem, bedriver omvärldsanalys och tar fram förslag på indikatorer inom patientsäkerhet till vårdavtalet. Specialitetsråden, Stockholms Medicinska Råd och Omvårdnadsrådet tar fram förslag på kvalitetsindikatorer inom respektive specialitet. Kvalitetsnätverket bearbetar dessa och förslag från PSK angående kvalitetsindikatorer i vårdavtalet och lägger fram förslag till avtalsenheterna hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och vårdgivarna. Ytterligare samverkan i patientsäkerhetsfrågor sker i Centrala hygienkommittén (CHK), Styrgruppen för multiresistenta bakterier, Strama slutenvård Stockholm, Läkemedelskommittén och Nätverket för Hälsofrämjande sjukvård. Även Chefläkargruppen samverkar i patientsäkerhetsfrågor på övergripande nivå. Strukturerad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) innebär att dokumentationen från ett urval av avslutade vårdtillfällen systematiskt granskas retrospektivt enligt en strukturerad metod med syfte att identifiera skador och vårdskador. De identifierade skadorna klassificeras och därefter görs en bedömning av om skadan skulle gått att undvika (vårdskada). Granskningsresultatet ska utgöra underlag för utvecklingsarbete med syfte att öka patientsäkerheten. Mål Vårdavtalet innebär krav på att strukturerad journalgranskning vid Karolinska ska genomföras, dels sjukhusövergripande för inrapportering till nationell databas, dels vid alla kliniker med somatisk slutenvård för vuxna. I enlighet med den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen för 2013 och SKL:s krav för universitetssjukhus ska Karolinska genomföra strukturerad journalgranskning med MJG av 40 slumpvis valda vårdtillfällen per månad från somatisk vuxenvård och rapporteras till den nationella databasen. Resultat SKL:s krav om sjukhusövergripande granskning har uppfyllts. Karolinskas granskningsresultat ingår i den sammanställning av resultaten från landets samtliga akutsjukhus som publicerats av SKL. SÄKER VÅRD. 21

22 Under första halvåret granskades sammanlagt 240 avslutade slutenvårdstillfällen och vid 73 av vårdtillfällena (30 procent) förekom en eller flera skador. Andelen vårdtillfällen med vårdskada (undvikbar skada) var 41 (17 procent). Sammantaget kunde 102 skador påvisas varav 50 bedömdes som en vårdskada vilket utgör 49 procent av det totala antalet skador. För de vårdtillfällena som medförde en skada gällde 53 procent av vårdtillfällena kvinnor och 47 procent män. De vanligast förekommande skadorna som påvisades vid journalgranskningen var i fallande ordning: vårdrelaterad infektion, hudskada alternativt ytlig kärlskada, läkemedelsrelaterad skada, trombos/emboli, annan kirurgisk skada, trycksår och postpartum/obstetrisk skada. Vårdavtalets krav på att strukturerad journalgranskning genomförs vid alla kliniker med somatisk slutenvård för vuxna har inte till fullo uppnåtts under 2013, men vid 17 av 26 slutenvårdskliniker har metoden använts systematiskt. Åtgärder och förbättringsarbete Analys av resultaten från strukturerad journalgranskning visar att förekomsten av skador vid somatisk slutenvård ligger på ungefär samma nivå som tidigare, men då det antal vårdtillfällen som granskas sjukhusövergripande är mycket begränsat i relation till Karolinskas hela vårdproduktion måste slutsatser om skadeförekomst göras med stor försiktighet. Den sjukhusövergripande granskningen på Karolinska har sitt största värde som bidrag till den nationella sammanställningen av skadeförekomst i den svenska sjukvården. Journalgranskning på kliniknivå med ifrågasättande av egna resultat, omprövning och begrundan av om identifierade skador skulle ha kunnat undvikas ökar förutsättningarna för systematisk utveckling av patientsäkerheten på kliniknivå. Verksamheterna har identifierat förbättringsområden, framför allt fallskador, vårdrelaterade infektioner med inriktning mot CVK-relaterade infektioner och urinvägsinfektioner i samband med kateterbehandling. Som bifynd har brister i journaldokumentation uppmärksammats av flera verksamheter som också inlett utvecklingsarbete kring dokumentationsrutiner. Vid ett flertal kliniker genomförs förbättringsarbete utifrån de skador och vårdskador som identifierats vid journalgranskningsarbetet. Informationssäkerhet Karolinska Universitetssjukhuset har under verksamhetsåret 2013 genomfört stora satsningar på området informationssäkerhet. I februari tillträdde Karolinskas informationssäkerhetssamordnare på en heltidstjänst för att stödja ledningen och etablera ett ledningssystem och införa en organisation för att utveckla informationssäkerheten vid Karolinska Universitetssjukhuset. Arbetet med informationssäkerhet vid Karolinska handlar om att kartlägga verksamhetens behov av informationstillgångar och att stödja de 70 olika verksamhetscheferna att minska riskerna vid informationsanvändning i alla tre olika användningsfall (muntlig, skriftlig och digital information). Följande säkerhetsaspekter eftersträvas för informationssäkerhet: Konfidentialitet (rätt person): Information får inte göras tillgänglig eller avslöjas på ett sådant sätt att den personliga integriteten eller sekretessen hotas. Riktighet (rätt information): Informationen får inte förändras eller gå förlorad, av misstag, genom inverkan av obehörig eller på grund av tekniskt fel. Tillgänglighet (rätt tid och plats): Informationen ska kunna användas i förväntad utsträckning, inom önskad tid och på rätt plats. Spårbarhet: Händelser i informationsbehandlingen ska kunna spåras. 22. SÄKER VÅRD

23 Under 2013 har det förekommit störningar i journalsystemet TakeCare vilket har lett till att en gemensam lex Mariaanmälan gjorts av chefläkare i Stockholms läns landsting. Koordinatorer för informationssäkerhet har etablerats på Karolinskas samtliga sju medicinska divisioner och vid nio av de centrala administrativa staberna, till exempel HR, Ekonomi och Kommunikation. Motsvarande koordinatorer införs för de 70 verksamhetscheferna. Organisationen leds av informationssäkerhetssamordnaren och beräknas omfatta cirka personer vid fullständig etablering vilket visar Karolinskas tydliga satsning på området. Området är viktigt eftersom de pågående förbättringarna ska resultera i minskade informationsrisker, bland annat för Karolinskas datasystem såväl som landstingsgemensamma ITsystem, till exempel journalsystem. Det förutsätter en tydligare kravställning från verksamheterna och Karolinska centralt (som beställare) mot de parter som levererar IT-tjänster (i dag huvudsakligen SLL IT). Fungerande informationssäkerhet utgör också en nödvändig grund för att kunna uppnå god vårdkvalitet och hög patientsäkerhet. Karolinskas fortsatta etablering av området väntas leda till förbättrad driftsäkerhet och ökat risk- och säkerhetsmedvetande hos medarbetare och ansvariga avseende informationsrisker. Oplanerad återinläggning inom 30 dagar Karolinska Universitetssjukhuset har under 2013 inom ramen för SLL:s övergripande planering arbetat med att minska återinläggningar på sjukhuset inom 30 dagar. Socialdepartementet har under året lagt ökat fokus på undvikbara återinläggningar, och till exempel i USA får sjukhus inte längre betalt för vissa återinläggningar inom 30 dagar. Under 2013 har Karolinska haft aktiviteter inom följande områden: Utökade inskrivningar till ASiH (Avancerad Sjukvård i Hemmet). Aktiv hälsostyrning (vårdcoacher för patienter med frekventa besök på akutmottagningarna, patienter med hjärtsvikt samt KOL). Arbete inom SKL-projektet för multisjuka äldre Bättre samverkan Bättre Liv. Vårdkedjeutbildningar, läkemedelsavstämningar, läkemedelsgenomgångar. Förstärkt utskrivningssamtal med uppföljning. Resultat Antalet oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vid Karolinska 2013, jämfört med 2012, har minskat med 1397 stycken, motsvarande 6,3 procent. Av totalt 35 kliniker har 28 kliniker minskat antalet återinläggningar. SÄKER VÅRD. 23

24

25 Uppföljning, resultat och åtgärder Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att kunna erbjuda alla patienter en god vård. Med hjälp av kvalitetsindikatorer kan vårdens genomförande och utfall följas och mätas. Resultaten ger underlag för att utveckla och förbättra vården, kan följas över tid och möjliggör jämförelse med andra vårdgivares resultat. Akutsjukvård Under 2013 har antalet sökande patienter till akutmottagningarna inte fortsatt att öka, som tidigare under flera år. Antalet disponibla vårdplatser var dock ungefär 10 procent färre än under 2012, vilket bidrog till förlängda vistelsetider på akutmottagningarna. Under 2013 var medeltid för väntan på läkare inom vuxenvården 1 timme och 21 minuter, vilket är i nivå med utfallet Karolinskas mål är 40 minuter. Andelen patienter som blir klara inom fyra timmar har minskat något mot 2012 och är 67 procent sammantaget inom vuxenvården. Den stora utmaningen under hösten 2013 har varit vistelsetiden för multisjuka äldre på akutmottagningarna. Här är andelen med vistelsetid under 4 timmar endast 47 procent och mot slutet av året ökade andelen patienter med vistelsetid över 8 timmar på ett oroande sätt. Orsaken är framför allt bristen på disponibla (bemannade) vårdplatser, där bristen på sjuksköterskor inom slutenvården spelar stor roll. För de äldsta patienterna är andelen inlagda på sjukhuset högre varför de flödesresultaten påverkas mest vid brist på vårdplatser. För barnsjukvården var andelen klara inom 4 timmar 75 procent. Under 2013 påbörjades planeringen av en akut kortvårdsavdelning (AKVA) i Solna med syftet att i slutenvård med kort vårdtid vårda patienter som i dag har långa vistelsetider på akutmottagningen med målet bättre vårdkvalitet och säkerhet för patienten och bättre arbetsmiljö för medarbetare på akutmottagningen. Andra kvalitets- och patientsäkerhetshöjande åtgärder 2013 är öppnandet av medicinsk intermediärvårdsavdelning (MIMA) i Huddinge och inrättande av vårdplaneringssamordnare på akutvårdsavdelningar. UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 25

26 Andelen patienter inom barnsjukvården som var klara inom 4 timmar skilde sig mellan Solna (70 procent) och Huddinge (88 procent). Arbete med att förbättra flöden och arbetssätt pågår i Solna. Bland annat har man implementerat samma arbetstider för omvårdnadspersonal och läkare för att effektivisera teamarbetet och flödena. Akuttavlan har under året utvecklats med syftet att visa hur många lediga platser det finns på avdelningarna. Avdelningspersonalen uppdaterar kontinuerligt så akuttavlan alltid är aktuell. Akutmottagning Vuxen andel patienter där dörr-till-dörr-tiden är högst 4 timmar Karolinska SLL-snitt 71% 72% 71% 73% 70% 69% 69% 68% 67% 68% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

27 Akutmottagning Vuxen andel patienter > 80 år där dörr-till-dörr-tiden är högst 4 timmar Karolinska SLL-snitt 64% 63% 58% 56% 54% 57% 54% 56% 55% 47% Akutmottagning Barn andel patienter där dörr-till-dörr-tiden är högst 4 timmar ALB Sachsska 83% 81% 83% 80% 79% 82% 86% 85% 76% 75% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 27

28 Cancersjukvård Inom området cancervård innehåller Karolinskas Vårdavtal fyra kvalitetsindikatorer som samtliga gäller ledtider i utrednings- och behandlingsprocessen. Öppna jämförelser redovisar 11 indikatorer inom cancervården på sjukhusnivå. Mediantiden från remissankomst till operation vid coloncancer var 42 dagar och från diagnos till behandlingsbeslut 21 dagar. Under denna tid utförs läkarbesök och röntgenundersökningar för kartläggning av tumörutbredning. Tiden från behandlingsbeslut till operation utgörs av väntan på operationstid/-resurs vilket är den begränsande faktorn. Andelen avlidna patienter inom 90 dagar efter operation är 3,4 procent, lägre än riksgenomsnittet i Öppna jämförelser, 5,3 procent. Svensk förening för bröstkirurgi rekommenderar att ingen patient ska behöva vänta mer än 28 dagar från vårdplanering till operation av bröstcancer. Riksgenomsnittet var 18 dagar 2012 (Öppna jämförelser). "Karolina", Sven Lundqvist, Karolinska Solna

29 Ledtid vid coloncancer mediantid antal dagar från remissankomst till operation Karolinska SLL-snitt Ledtid vid bröstcancer mediantid antal dagar från vårdplan till operation 24 Karolinska SLL-snitt UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 29

30 Vid ÖNH-kliniken registrerades 278 nya cancerfall i huvud och hals under Tumörerna är ofta snabbväxande varför ledtiden till operation har stor betydelse. Mediantiden har minskat 2013 och är en av de kortaste i landet, riksgenomsnittet är 56 dagar (Öppna jämförelser). För att försöka minska väntetiderna ytterligare under utredningsgången har kliniken arbetat med sina flöden så att flertalet av patienterna kan genomgå röntgenundersökning samma dag som första specialistbesöket på kliniken. Operation av huvud- och halscancer görs inom SLL endast på Karolinska. Nedanstående visar den indikator för lungcancer som följs upp i vårdavtalet. Karolinska är ensam utförare i landstinget. I Öppna jämförelser redovisas mediantiden från remissankomst till behandlingsbeslut. Riksgenomsnittet är 29 dagar och Karolinskas resultat 2013 var cirka 32 dagar. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer givits hög prioritet, med en målnivå på 74 procent. Karolinska når mycket väl upp till den nivån och tillhör de med högst andel patienter i landet som blir föremål för multidisciplinär konferens, cirka 90 procent. Riksgenomsnittet är 65 procent (Öppna jämförelser). Ledtid vid ÖNH-tumör mediantid antal dagar från remissankomst till operation Ledtid vid lungcancer mediantid antal dagar från remissankomst till operation Karolinska Karolinska UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

31 Hjärtsjukvård Sjukdomar i hjärta och kärl är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Inom hjärtsjukvården finns fyra kvalitetsindikatorer i vårdavtalet och i Öppna jämförelser presenteras sex indikatorer på sjukhusnivå. Ett krav i vårdavtalet är en täckningsgrad på minst 90 procent i det nationella kvalitetsregistret Riks-HIA/Swedeheart. För Karolinska är täckningsgraden 99 respektive 97 procent för patienter under respektive över 80 år. Dödligheten inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt ligger i genomsnitt i landet på cirka 13 procent och var på Karolinska 12,7 procent i Huddinge och 16 procent i Solna. Av betydelse för fortsatt sjuklighet hos hjärtinfarktpatienter är att patienten får information om och hjälp med att förbättra sina levnadsvanor avseende kost, fysisk aktivitet och tobak. Enligt vårdavtalet ska rökstatus dokumenteras i journalen, men uppföljning av denna parameter försvåras av att dokumentationen inte är enhetlig. Hjärtkliniken har en livsstilsmottagning med inriktning på stöd för bättre levnadsvanor. I samarbete med Kvalitetsregistercentrum Stockholm (QRC) startade Hjärtkliniken 2013 ett förbättringsprojekt utifrån rapporten Q4 från Sephia-registret (del av Swedeheart) som visar de fyra viktigaste sekundärpreventiva parametrarna blodtryck, kolesterol, rökning och deltagande i fysiskt träningsprogram. Syftet är att ge bättre förutsättningar för förbättrad sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Ett mätetal har varit antalet remisser till och deltagande i fysioterapi (sjukgymnastik). Antalet remisser har nästan fördubblats och antalet deltagande har ökat med 64 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Andelen som når målet i Sephias Q4 har ökat från 17 till 25 procent. UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 31

32 Intensivvård Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) innehåller 10 nationella kvalitetsindikatorer. Tre av dessa följs upp i vårdavtalet, av vilka två även redovisas i Öppna jämförelser. För registrering av SAPS 3 (Simplified Acute Physiology Score, tre delsummor) är målnivån i avtalet 90 procent, vilken uppnås på Karolinska, som har 100 procents registrering. Indikatorn riskjusterad dödlighet inom 30 dagar efter ankomst till intensivvårdsavdelning följs i vårdavtalet och redovisas i Öppna jämförelser. Karolinskas resultat är mycket bra ur såväl SLL-perspektiv som vid en nationell jämförelse. Riksgenomsnittet är 0,61. På THIVA var den riskjusterade dödligheten 0,72, NIVA 0,29, ECMO vuxna 0,45, barn 0,27. IVA riskjusterad mortalitet Karolinska SLL-snitt 0,58 0,58 0,53 0,56 0,50 0, UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

33 Ett nationellt mål är att andelen oplanerade återinskrivningar på IVA inom 72 timmar ska vara lägre än 3,1 procent. Båda intensivvårdsavdelningarna uppnådde målnivån med marginal. Riksgenomsnittet var 2,54 procent (Öppna jämförelser). På THIVA var motsvarande siffra 4,3 procent och på NIVA och BIVA 2,52 procent. IVA oplanerad återinskrivning inom 72 timmar CIVA, S IVA, H SLL-snitt 2,6% 2,7% 2,6% 2,3% 2,4% 2,0% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 33

34 Neurologisk sjukvård Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. Fyra kvalitetsindikatorer i vårdavtalet avser strokevården och i Öppna jämförelser redovisas sju indikatorer på sjukhusnivå. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska vården i akutfasen bedrivas på strokeenhet, om inte tillståndet kräver högre vårdnivå, som intensivvård. Andelen vårdade på strokeenhet har ökat successivt på Karolinska och målnivån i vårdavtalet (90 procent) har uppnåtts de tre senaste åren. Riksgenomsnittet i Öppna jämförelser 2012 var 90 procent. Trombolysbehandling har hög prioritet i de nationella riktlinjerna, och andelen patienter som trombolysbehandlades av de som uppfyllde kriterierna var i genomsnitt i landet 11,9 procent i Öppna jämförelser. Målnivån i vårdavtalet var 10 procent och den uppnåddes väl. Tiden till behandlingens start är väsentlig och målnivån i vårdavtalet var högst 60 minuter i median. Karolinskas mediantid var 52 minuter, det vill säga uppnådd målnivå. Riksgenomsnittet i Öppna jämförelser (2012 års resultat) var 56 minuter. Andelen ADL-oberoende patienter 3 månader efter stroke är ungefär densamma på Karolinska som riksgenomsnittet i Öppna jämförelser (81 procent) men bortfallet är stort. Resultatet bygger på enkätsvar från patienter/närstående. Stroke andel vårdade på strokeenhet 72% 81% 83% Karolinska Sll-snitt 91% 95% 88% 89% 90% 91% 92% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

35 Trombolys vid stroke Karolinska SLL-snitt 12,0% 10,0% 12,0% 10,0% 15,0% 13,0% 12,4% 12,4% 14,0% 13,7% Strokevård andel ADL-oberoende patienter Karolinska SLL-snitt 71% 64% 64% 54% 82% 81% 75% 70% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 35

36 Ortopedisk sjukvård Ortopedin har två kvalitetsindikatorer i vårdavtalet och nio i Öppna jämförelser. Avseende andelen primärt protesopererade höftfrakturer uppnåddes målnivån i vårdavtalet (63-70 procent). Riksgenomsnittet i Öppna jämförelser, som bygger på 2012 års verksamhet, var 62 procent. Kvinnor erhöll protes vid cervikal höftfraktur i lägre utsträckning (52 procent) än män (76 procent) i Solna vilket kommer att analyseras närmare under Andelen totalt sett protesförsörjda har ökat i Solna (60 procent) men 8 procent av de dislocerade cervikala höftfrakturerna erhöll inte protes. De icke dislocerade höftfrakturerna erhöll enligt vårdprogram korrekt förskruvning och inte höftprotes. Dessa patienter har fått en enklare operation eftersom de ansetts ha komorbiditetsfaktorer och därför inte ansetts klara en protesförsörjning. Protesoperation vid höftfraktur Karolinska SLL-snitt 77% 70% 61% 63% 63% 65% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER