1. SÄKER VÅRD. Patientsäkerhetsberättelse och Kvalitetsbokslut Karolinska Universitetssjukhuset 2014

Transkript

1 1. SÄKER VÅRD Patientsäkerhetsberättelse och Kvalitetsbokslut Karolinska Universitetssjukhuset 2014

2 2. SÄKER VÅRD

3 Inledning Det övergripande målet för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet på Karolinska är att patienterna ska få en säker, jämlik och effektiv vård av hög kvalitet. För att uppnå detta ska antalet vårdskador halveras, patienternas medverkan och delaktighet behöver tas tillvara och vi behöver vara köfria och fokusera på nyttan och värdet för patienten. Strategin är att bygga vidare på flödesarbetet, integrera värdebaserad vård, stärka vår säkerhetskultur och ha en stabil kompetensförsörjning som matchar behoven. Våra värderingar, ansvar, medmänsklighet och helhetssyn, är vägledande. För att nå målen krävs starkt ledningsengagemang på alla nivåer och att alla medarbetare arbetar med ständiga förbättringar. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) betonas både vårdgivarens och medarbetarnas ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och betydelsen av att ta tillvara patienternas synpunkter. Karolinskas ledningssystem för vårdkvalitet utgår från Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), och alla övergripande styrande och stödjande dokument hanteras i Karolinskas dokumenthanteringssystem, Domino LIS. I Flerårsavtalet finns fastställda kvalitets- och miljökrav som ska uppfyllas för att full vårdersättning ska utgå. Kraven i avtalet ökar successivt enligt avtalsmodellen. Måluppfyllelsen i vårdavtalets kvalitetsdel var 94 procent 2014 vilket är en förbättring från 2013 (92 procent), och resultaten har förbättrats varje år sedan 2009 (85 procent) då flerårsavtal och kvalitetsersättning infördes. Miljömålen 2014 uppfylldes. Inom många verksamheter redovisas goda resultat i Öppna jämförelser, men det finns också många förbättringsområden eftersom bara strax under hälften av resultaten är bättre än riksgenomsnittet. Förbättrad vårdkvalitet och patientsäkerhet engagerar många medarbetare på sjukhuset och alla som bidragit i det arbetet tackas för sina insatser Melvin Samsom Marie-Louise Orton Johan Bratt Sjukhusdirektör Omvårdnadschef Chefläkare INNEHÅLL. 3

4 Innehåll Sammanfattning 7 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på Karolinska Universitetssjukhuset Övergripande mål och strategier 11 Ansvar, ledning och styrning 11 Struktur för uppföljning och utvärdering 12 Värdebaserad vård och flödesarbete 14 Genomfört kvalitets- och patientsäkerhetsarbete under året 16 Samverkan 16 Säker vård 19 Avvikelser 19 Risk- och händelseanalys 20 Patientärenden 21 Strukturerad journalgranskning 24 Mätning av patientsäkerhetskultur 28 Samverkan 28 Informationssäkerhet 29 Uppföljning, resultat och åtgärder 31 Akutsjukvård 31 Cancersjukvård 35 Hjärtsjukvård 36 Intensivvård 37 Kirurgisk vård 40 Neurologisk sjukvård 41 Ortopedisk sjukvård 44 Läkemedel INNEHÅLL

5 Informatik 49 Omvårdnad (trycksår, nutrition, fall, smärta) 50 Patienternas upplevelse av vården 61 Vårdrelaterade infektioner och vårdhygien 66 Kvalitetsregister 70 Forskning och utbildning (FoU) 91 Katastrofplanering och 97 katastrofhantering Vård i rimlig tid tillgänglighet 73 Telefontillgänglighet 73 Vårdgaranti 73 Vårdplatser 74 Myndighetskrav och tillsyn 101 Utveckling och innovation 105 Kompetens 79 Öppna jämförelser 109 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 83 Etik och jämlik vård 87 Övergripande mål och strategier 113 för kommande år Bilaga: Karolinskas resultat INNEHÅLL. 5

6 6. SAMMANFATTNING

7 Sammanfattning Karolinska Universitetssjukhusets huvudstrategi för att uppnå bättre patientsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet har sedan flera år varit flödesarbetet som under 2014 breddats och fördjupats genom integrering av värdebaserad vård. Patientflöden och vårdkedjor har tydliggjorts och kvaliteten och värdet för patienten står i fokus. Teamarbete och användning av evidensbaserade metoder och arbetssätt är andra viktiga komponenter i systemet för lärande, ständig förbättring och hållbarhet. Daglig uppföljning, återkoppling och rapportering av avvikelser och arbete med ständiga förbättringar ingår. Ledningssystemen för vårdkvalitet, informationssäkerhet, strålsäkerhet och miljö förtydligar ansvar och roller och beskriver processer inom respektive område. Avvikelserapporter, händelseanalyser och strukturerad journalgranskning är verktyg för att identifiera risker och skador och ger underlag för förbättringsarbete. Riskanalyser och patienternas synpunkter och klagomål utgör värdefulla komplement. Patienternas upplevelse av vården undersöks också med enkäter men patienternas delaktighet och medverkan behöver utvecklas. Egenkontroll sker genom att egna resultat jämförs över tid och med resultat från kvalitetsregister, Öppna jämförelser, andra sjukhus och nationella och internationella data. Journalgranskningar, punktprevalensmätningar och observationsstudier görs också, liksom analys av revisionsrapporter och tillsynsbeslut. Uppföljningsmöten i linjen avseende kvalitet och patientsäkerhet, tillgänglighet, produktion, ekonomi och personal äger rum på alla nivåer. I patientsäkerhetsdialoger diskuteras klinikernas aktuella och viktigaste patientsäkerhetsfrågor. Beställarens uppföljning enligt vårdavtalet av sjukhusets vårdkvalitet och patientsäkerhet gjordes 2014 med 40 delindikatorer. Målen uppnåddes till 94 (2013: 92) procent, vilket innebär att en förbättring skett varje år sedan 2009 (85 procent) då flerårsavtalet infördes. SAMMANFATTNING. 7

8 De mål som inte uppnåddes 2014 var andelen patienter med vistelsetid under fyra timmar på akutmottagningen där resultatet var 62 (målnivå 78, miniminivå 67) procent. I två indikatorer nåddes resultat över miniminivån, men inte upp till målnivån, nämligen andelen patienter med höftfraktur som opererades inom 24 timmar efter ankomst (resultat 75, mål 83 procent) och följsamhet till MRSA-screeningprogrammet (resultatet 78, målnivå 90 procent). Sammantaget innebar resultatet att Karolinska gick miste om 11,7 (2013:16,8) mkr av kvalitetsersättningens 197 mkr. I vårdavtalet ingår även sex miljöindikatorer. Sjukhuset nådde miljömålen och erhöll således hela miljöersättningen på cirka 50 mkr. Karolinska är miljöcertifierat enligt ISO-standard sedan I 47 procent av de sjukhusspecifika indikatorerna i Öppna jämförelser var resultatet bättre än riksgenomsnittet (2013: 45 procent). Det område där Karolinskas resultat var bäst var cancervården, där 73 procent av resultaten var bättre än riksgenomsnittet och där Karolinska är nationellt ledande bland universitetssjukhusen på behandling av bröstcancer och tjocktarmscancer. Kapacitetsbrist avseende vårdplatser och operationsresurser har varit en stor utmaning. Alla fastställda vårdplatser har inte varit disponibla, främst orsakat av brist på sjuksköterskor. Åtgärder för att stimulera rekrytering och bemanning inom dygnet runt-vården har bland annat varit ny kompetensmodell och traineeprogram för sjuksköterskor. Vårdplatsbristen ledde till långa vistelsetider på akutmottagningarna och äldre multisjuka patienter har varit särskilt drabbade. Mot detta har flera aktiviteter initierats och pågått under Vårdrelaterade infektioner, läkemedel, omvårdnad, informationssäkerhet och värdebaserad vård är några av de områden som varit prioriterade inom kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet under SAMMANFATTNING

9 9. SAMMANFATTNING Vårdrelaterade infektioner, läkemedel, omvårdnad, informationssäkerhet och värdebaserad vård är några av de områden som varit prioriterade inom kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet under 2014.

10 10. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

11 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på Karolinska Universitetssjukhuset Målet för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet på Karolinska är att de patienter som vårdas på sjukhuset ska få en säker, jämlik och värdig vård av god kvalitet, och med hög tillgänglighet. Övergripande mål och strategier Långsiktiga mål till 2018 på Karolinska är att ha halverat antalet vårdskador, att vården är jämlik, patienten delaktig och att verksamheten bedriver en högspecialiserad och köfri vård av utmärkt kvalitet. Sjukhusets viktigaste strategi för att uppnå bättre patientsäkerhet, medicinsk kvalitet och tillgänglighet är att bredda och fördjupa flödesarbetet och integrera värdebaserad vård, stärka säkerhetskulturen och ha en stabil kompetensförsörjning som matchar behoven. Karolinska arbetar för lägsta möjliga miljöpåverkan och en hållbar vård. Ansvar, ledning och styrning Flera lagar och föreskrifter som reglerar sjukhusets verksamheter kräver att ledningssystem finns för att säkerställa resultaten. Enligt föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten för att fortlöpande kunna utveckla och säkra vårdkvaliteten. Vårdgivaren ska också ange hur uppgifterna som ingår i detta arbete är fördelade i verksamheten. Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan. Karolinska Universitetssjukhusets styrelse har i uppdrag att under landstingsstyrelsen och med ställning som kommunal nämnd och vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) tillsammans med sjukhusets ledning ansvara för att verksamheten bedrivs så att krav på och mål för medicinsk kvalitet och patientsäkerhet uppnås samt att måluppfyllelsen följs upp och rapporteras. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE. 11

12 Sjukhusdirektören har genom delegation från sjukhusstyrelsen det yttersta ansvaret för att verksamheten är organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet på vården och därmed följer hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och övriga myndighetskrav. Styrelsen fastställer sjukhusets verksamhetsplan som inkluderar patientsäkerhetsarbetet. Mål och inriktning konkretiseras därefter av staben Kvalitet och patientsäkerhet som även ansvarar för sjukhusövergripande kontroll och uppföljning av arbetet. För sjukhusets verksamhetschefer finns ett chefsuppdrag som fastslår chefens ansvar för verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Uppdraget tydliggör ansvaret för att det inom verksamheten bedrivs ett systematiskt kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador resultatet av åtgärderna följs upp Uppdraget innefattar också att definiera roller och att delegera och decentralisera ansvar och befogenheter inom verksamheten så att det främjar medarbetarnas delaktighet och engagemang inklusive kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Medarbetarnas ansvar utgår från gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Alla medarbetare ska aktivt medverka i sjukhusets systematiska kvalitetsarbete medverka i risk- och avvikelsehantering medverka i arbetet med uppföljning av mål och resultat Struktur för uppföljning och utvärdering Karolinska Universitetssjukhuset deltar i utvecklingen av vårdavtalets specifika kvalitetsindikatorer inom ramen för landstingets kvalitetsnätverk. Varje år utformas ett antal mål inom strategiska områden i sjukhusets Kvalitets- och patientsäkerhetsmål, som innehåller vårdavtalets indikatorer och indikatorer från Öppna jämförelser samt sjukhusets egna mål. Målen följs upp och dokumenteras i klinikernas årliga Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsbokslut, och på övergripande nivå i sjukhusets Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsbokslut. Statistiken redovisas könsuppdelad där så är möjligt. 12. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

13 Patientsäkerhetsdialogerna utgör ett återkommande forum för diskussion om patientsäkerhetsfrågor mellan Kvalitet och patientsäkerhet, respektive verksamhetsledningar och i förekommande fall Vårdhygien. Patienternas upplevelse av vården undersöks dels med sjukhusets minienkäter, dels genom den nationella patientenkäten. I arbetet med värdebaserad vård med patientmedverkan införs patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Tester med pekskärmar, webbaserade enkäter och andra digitala metoder pågår. Fokusgrupper och möten med patientföreningar är andra metoder. Avvikelser och risker rapporteras i HändelseVis som är ett SLLgemensamt elektroniskt verktyg för rapportering, handläggning och sammanställning av avvikelser och risker. Identifierade risker och händelser som lett till, eller riskerar att leda till, allvarlig vårdskada blir föremål för Händelseanalys och ställningstagande till anmälan enligt lex Maria. Händelseanalysen leder fram till förslag till åtgärder för att förhindra upprepning. För att identifiera vårdskador som underlag för förbättringsarbete görs markörbaserad journalgranskning. Ett IT-verktyg som utvecklats på Karolinska har hittills använts på alla kliniker för vård av vuxna, men växlas nu över till manuell metod i enlighet med ny uppdaterad handbok. En handbok för markörbaserad journalgranskning inom barnsjukvården har utarbetats och journalgranskning införs nu även inom barnsjukvården. Sjukhusets ledning har under året haft tertialsvisa uppföljningsmöten (TUM) med divisionschefer och andra representanter från sjukhusets divisioner och verksamheter. Vid dessa möten följs klinikernas resultat upp vad gäller kvalitet och patientsäkerhet, vårdproduktion, ekonomi och personal. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE. 13

14 Värdebaserad vård och flödesarbete I verksamhetsplanen 2014 har en prioriterad aktivitet varit att integrera värdebaserad vård i flödesarbetet, sjukhusets huvudstrategi under många år för att nå målen i verksamhetsplanen. Flödesarbetet bygger på att chefer och medarbetare arbetar aktivt med ständiga förbättringar med fokus på kvalitet och utifrån patientens behov. Systemet, som utgår från våra värderingar, avser att säkerställa säkra och effektiva flöden med god kvalitet och patientnytta. Chefer på alla nivåer utgör förebilder genom ägarskap och stöd till medarbetarna. Värdebaserad vård med patientmedverkan är en fördjupning av flödesarbetet och en långsiktig strategi som syftar till att åstadkomma högsta möjliga kvalitet och värde för patienten med en så låg resursåtgång som möjligt. Vårdkvaliteten mäts och följs längs hela patientflödet, oberoende av klinikgränser, och med de utfallsmått som betyder mest för patienterna. Patientmedverkan innebär att de utfallsmått som är mest relevanta definieras tillsammans med patienter. Cirka 260 unika patientgrupper är definierade. I dagsläget är de nio patientgrupper i pilotfas som står för cirka 10 procent av den totala patientvolymen på sjukhuset. Ytterligare patientgrupper är i uppstartfas. Målet 2015 är att nå 20 procent och procent av patientgruppsvolymerna. För att säkerställa fokus på hela patientens resa genom vården har en ny roll definierats Patientflödesansvarig (PFA) vars uppgift bland annat är att definiera och följa upp kvalitets-, kostnads- och resursmått, tydliggöra förbättringsområden samt utveckla samarbetsformer kopplade till patientens hela vårdepisod. Till sin hjälp har en PFA ett multidisciplinärt och multiprofessionellt team med klinisk kompetens och erfarenhet av klinisk forskning och kvalitetsregister. Patienter är aktiva deltagare i arbetsgruppen. Digitala styrkort tas fram där utfallsmåtten kan följas i relation till mål och resultat på andra sjukhus och i landet som helhet. I styrkortet finns också kostnader och resursåtgång. Arbetet bygger vidare på det väl inarbetade flödesarbetet. Teamen i värdebaserad vård tar löpande fram handlingsplaner med konkreta aktiviteter i en process med ständiga förbättringar. Genom att kortcykliskt mäta utfallen och kommunicera dessa internt uppnås ett kontinuerligt kvalitetsfokus i verksamheten. 14. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

15 Sjukhusets viktigaste strategi för att uppnå bättre patientsäkerhet, medicinsk kvalitet och tillgänglighet är att bredda och fördjupa flödesarbetet och integrera värdebaserad vård, stärka säkerhetskulturen och ha en stabil kompetensförsörjning som matchar behoven. 15. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

16 Genomfört kvalitets- och patientsäkerhetsarbete under året Sjukhusets gemensamma värderingar ansvar, medmänsklighet och helhetssyn, styr grundläggande principer för sjukhusets förbättringsarbete där arbetssätt, metoder och processer styr mot resultatet, nämligen värdet och nyttan för patienten. Vid de årliga medarbetarsamtalen diskuterar medarbetare i dialog med sin chef sina egna utmaningar för att skapa en säkrare vård för patienten. Hur det sjukhusövergripande ledningssystemet för vårdkvalitet (enligt SOSFS 2011:9) är sammansatt synliggörs genom en portal på intranätet Inuti. Allteftersom ledningssystemet förstärks och utvecklas kommer fler mål, processer, rutiner och uppföljningar att kunna beskrivas, också på sjukhusets olika nivåer. Styrande och stödjande dokument fastställs i dokumentstyrningssystemet Domino LIS. Samtliga dokument är åtkomliga genom intranätet Inuti, och uppdateras eller revideras årligen, eller oftare vid behov. Mallen för att säkerställa ledningssystemet kan användas för att identifiera dokument som kliniken har respektive saknar. Alla kliniker har inte kommit så långt att det egna lednings systemet har synliggjorts på Inuti som sammanhängande system. Kvalitetsboksluten visar dock att systemen fungerar. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en av de vanligaste vårdskadorna. Karolinska har ett Hygienråd som årligen upprättar en handlingsplan för det förebyggande arbetet mot VRI. God hygienisk standard och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler utgör grunden för det VRI-förebyggande arbetet och Karolinska samarbetar med Vårdhygien Stockholms län, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation Tillgång till vårdhygienisk kompetens (2011). Strama Karolinska är en grupp som arbetar för rationell antibiotikaanvändning på sjukhuset. Införandet av IT-stödet Infektionsverktyget pågår. Läkemedelshantering utgör en annan patientsäkerhetsrisk. Karolinska har fortsatt arbetet med införande av läkemedelsautomater, slutenvårdsdos, färdigberedda antibiotikadoser, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser för att minska riskerna för läkemedelsrelaterade skador. Webbutbildningar i läkemedelshantering för olika yrkesgrupper har tagits fram. Läkemedelsrådet har infört ett strukturerat införande av nya läkemedel för att säkra en optimerad och evidensbaserad läkemedelsanvändning. Den strukturerade journalmallen för dokumentation av riskbedömning avseende trycksår, undernäring och fall är nu helt införd och gör att andelen genomförda riskbedömningar kan följas på intranätet för samtliga patienter varje månad. Även aktivitetsplan och förebyggande åtgärder kan dokumenteras i mallen. Karolinska har under 2014 infört patientsäkerhetshöjande åtgärder på området informationssäkerhet. Den för verksamhetsansvariga stödjande organisationsstrukturen som etablerades 2013 har förstärkts med koordinatorer också på verksamhetsnivå. Samverkan En god samverkan med andra vårdgivare är en förutsättning för att bedriva effektiv och patientsäker vård och förebygga vårdskador. Samverkan sker mellan vårdenheter internt på sjukhuset och med andra vårdgivare externt. Möten med andra aktörer i sjukvårdsnätverket i SLL hålls för att upprätta rutiner som främjar patientsäkerheten i samband med överföringar av patienter och/eller information. Samverkan med patienter och närstående sker i samband med utredningar och när patienter och närstående engageras i händelseanalyser eller inkommer med egna synpunkter på vården. Vidare finns fokusgrupper och mötesfora för samråd med representanter för pensionärs- och patientorganisationer. 16. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

17 God hygienisk standard och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler utgör grunden för det VRI-förebyggande arbetet. 17. KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE

18 18. SÄKER VÅRD

19 Säker vård En av Karolinska Universitetssjukhusets långsiktiga strategier är att stärka säkerhetskulturen. För detta krävs engagemang, öppenhet och chefer och medarbetare som arbetar med ständiga förbättringar. Avvikelser Avvikelser och risker rapporteras i HändelseVis som är det SLL-gemensamma elektroniska verktyget för rapportering, handläggning och sammanställning av avvikelser och risker. Identifierade risker och händelser som lett till, eller riskerar att leda till, allvarlig vårdskada blir föremål för händelseanalys och ställningstagande till anmälan enligt lex Maria. Händelseanalysen leder fram till förslag till åtgärder för att förhindra upprepning. Identifierade risker och avvikelser rapporteras till linjechef, som ansvarar för att risker och avvikelser analyseras, bakomliggande orsaker åtgärdas och resultatet av analysen och genomförda åtgärder utvärderas och återförs till medarbetare och till patienter/närstående. Hantering av avvikelser, det vill säga registrering analys åtgärd uppföljning, dokumenteras i HändelseVis som innehåller moduler för vård-, arbetsmiljö-, miljö- och laboratorieavvikelser. Under 2014 har pilotprojekt för integrering mellan lab- och vårdavvikelsemodulerna genomförts på Karolinska med positivt mottagande i verksamheterna. Breddinförande har därefter beslutats på central landstingsnivå. Strålningsrelaterade avvikelser ska förutom till linjechef även rapporteras till sjukhusfysiker som bedömer om avvikelsen ska rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett arbete har gjorts under 2014 tillsammans med central HändelseVis-förvaltning för utveckling av IT-systemet till att stödja processen med att sjukhusfysiker automatiskt nås av strålningsrelaterade avvikelserapporter. Antalet risker och avvikelser som rapporterats i Händelse- Vis har tidigare ökat år från år, med ett medeltal på 1,1 per medarbetare Totalt skrevs rapporter under 2014 (2013: ), motsvarande 0,97 rapport per medarbetare. Det är angeläget att alla chefer uppmuntrar medarbetarna att rapportera risker och avvikelser i vården och använder dem i förbättringsarbetet. SÄKER VÅRD. 19

20 Avvikelserapporter från kommun och primärvård Under 2014 inkom totalt 111 (2013: 124) avvikelserapporter från kommun (39 stycken), primärvård och ASiH (72 stycken) till Karolinska Universitetssjukhuset. De vanligaste avvikelserna gällde brister i informationsöverföring och problem rörande läkemedel. Informationen var ofta korrekt men inte alltid överförd och tillgänglig i rätt tid, vilket kan leda till att problem uppstår med läkemedelshanteringen. Tidigare brister i samordnad vård- och omsorgsplanering har minskat markant. Bland de från kommun rapporterade avvikelserna var den vanligaste orsaken liksom tidigare år brister i den samordnade vård- och omsorgsplaneringen. Det är fortfarande ett stort problemområde, men bristerna har minskat. Även brister i kontakt med akutmottagningar har minskat, för andra året i rad. Miljöarbete och miljöavvikelser Karolinska strävar efter att vara en förebild när det gäller miljöarbete och ha en hållbar utveckling. Sjukhuset är miljöcertifierat enligt ISO-standard De största ansträngningarna läggs där möjligheten att påverka är störst. De tre områden som bedöms särskilt viktiga är läkemedelshantering, kemikalieanvändning och förbrukning av engångsmaterial. Miljömål finns fastställt för dessa tre områden och för minskad klimatpåverkan. Sjukhusets miljöorganisation innefattar miljöavdelning, miljösamordnare, miljökoordinatorer samt över 500 miljöinformatörer. Medarbetare rapporterar miljöavvikelser i HändelseVis och 2014 rapporterades 652 avvikelser, en ökning med 26 procent jämfört med Den vanligaste orsaken till rapporter rörde brister i avfallshantering (62 procent), och därnäst hantering av läkemedel (14 procent). Även om antalet rapporter om miljöavvikelser är det högsta hittills så är det lågt för en organisation av Karolinskas storlek, vilket påpekats av miljörevisorer har både intern och extern miljörevision genomförts på Karolinska. Det konstaterades att Karolinska bedriver ett aktivt och väl fungerande miljöarbete och att medarbetarna är engagerade och medvetna om miljöfrågornas betydelse. Inga avvikelser rapporterades vid den externa miljörevisionen. Vid intern miljörevision erhölls totalt 14 avvikelser, fördelade över Karolinskas divisioner och staber. Resultatet utgör underlag för fortsatt förbättringsarbete med verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Risk- och händelseanalys Händelseanalys av vårdavvikelser och riskanalys ur ett patientsäkerhetsperspektiv genomförs av granskningsteam på uppdrag av respektive verksamhetschef. Händelseanalys ska i princip alltid utföras i samband med anmälan enligt lex Maria. Händelseanalys görs också vid behov vid andra typer av avvikelser. Uppdragsgivande verksamhetschef ansvarar för beslut om analysgruppens åtgärdsförslag, för att åtgärderna genomförs och rapporteras till berörda medarbetare och till patient/ närstående samt för att resultatet utvärderas. 20. SÄKER VÅRD

21 Utbildning i risk- och händelseanalysmetodik genomförs återkommande inom Karolinska och under 2014 har sammanlagt 33 analysledare utbildats, med målsättning att analysledare ska finnas inom alla verksamhetsområden. Det nationellt tillgängliga IT-stödet Nitha ger stöd och struktur i analysarbetet. Utbildning i användning av Nitha har under 2014 ingått i utbildningen av analysledare. Därutöver har utbildning i Nitha genomförts med 23 personer som har äldre analysledarutbildning. Nitha har använts vid 23 händelseanalyser under Patientärenden Patienternas och närståendes synpunkter och klagomål på vården tas tillvara i förbättringsarbetet på olika sätt, bland annat i form av ärenden som inkommit till sjukhusets verksamheter eller patientvägledare (PVL), Patientnämnden (PaN), eller till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som 2013 övertog tillsynsansvaret från Socialstyrelsen (SoS) Patientärenden SoS/IVO Lex Maria PaN LÖF SÄKER VÅRD. 21

22 Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter inkommer dels direkt till verksamheterna, dels via patientvägledare och chefläkare, PaN eller IVO och i några få fall via sjukhusdirektören eller styrelsen. Femtioåtta procent av ärendena rör en kvinnlig patient och 42 procent en manlig, med ungefär samma könsfördelning i alla ärendetyper, och som tidigare år. Sammanställning och analys Statistik över centralt inkomna ärenden sammanställs efter ärendetyp (lex Maria, IVO, PaN, PVL och övriga) per verksamhetsområde och återkopplas till berörda verksamhetschefer och divisionschefer. Återkoppling och diskussion om särskilt angelägna ärenden sker också vid Patientsäkerhetsdialogerna. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående sker dels i vissa ärenden direkt i samband med utredningen, dels i samband med händelseanalyser och synpunkter i samband med lex Maria-anmälningar. Graden av patientdelaktighet och -medverkan i patientsäkerhetsarbetet behöver förbättras. Under 2014 har en mötesform utarbetats för samråd med representanter för pensionärs- och patientorganisationer. Ett tema för samverkan har varit patientens delaktighet i vård och behandling. Samverkansformen kommer att fortsätta Med anledning av införandet av nya patientlagen 1 januari 2015 har utbildning genomförts i samarbete mellan chefläkare och sjukhusjurister. Nyheterna i lagen har presenterats och diskuterats på möten med verksamhetschefer, första linje chefer och vid föreläsningar öppna för all personal på sjukhuset. Lagens intention är att stärka patientens ställning, inflytande och valmöjligheter. Anmälda ärenden till Patientnämnden (PaN) En marginellt fortsatt ökning av antalet anmälningar till PaN har skett under 2014, från 321 (2013) till 329. Den vanligaste anledningen till anmälan till PaN rör vård/behandling följt av ärenden som handlar om brister i bemötande, information, tillgänglighet och omvårdnad. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Antalet anmälningar till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har minskat marginellt till 654 under 2014, från Klagomål från enskilda och journalförstöringsärenden Antalet anmälningar (enskilda klagomål) till IVO har ökat från 214 (SoS/IVO 2013) till 268 under SÄKER VÅRD

23 Anmälda ärenden enligt lex Maria Enligt lex Maria ska vårdgivaren anmäla till IVO om en patient har drabbats, eller riskerat att drabbas, av allvarlig vårdskada. Allvarliga risker, händelser och vårdskador ska också analyseras för att förebyggande åtgärder ska kunna vidtas. Antalet anmälda ärenden enligt lex Maria har minskat från 104 år 2013 till 65 år Antalet förfrågningar från verksamhetschefer och ställningstaganden av chefläkare till anmälan enligt lex Maria var 103 (2013:129). Den mest frekventa orsaken till anmälan är bristande vård (63 procent). Under 2014 noterades ånyo en nedgång av läkemedelsrelaterade lex Maria-ärenden, till 12 (2013:21, 2012: 8, 2011:26, 2010:18, 2009: 21). Nio av anmälningarna rörde felbehandling av barn, vanligen för hög dos. Utbildningsaktiviteter rörande läkemedelshantering har intensifierats under 2014 och kommer att stå i fokus även Händelseanalys vid lex Maria-ärenden En händelseanalys enligt MTO (Människa-Teknik-Organisation) ska göras i de flesta ärenden som anmäls enligt lex Maria, om inte annat beslutas i samråd mellan verksamhetschef och chefläkare. Andelen händelseanalyserade lex Maria-ärenden var dock bara 44 procent 2014 (2013: 48 procent). En analys av orsaker till varför resterande ärenden 2014 inte blivit föremål för händelseanalys kommer att göras I en del fall har ett likartat ärende redan analyserats, och vidare arbete bör fokuseras på att åtgärda underliggande brister, och följa upp varför beslutade åtgärder inte har effektuerats eller haft avsedd förebyggande effekt. Rapportering enligt lex Maria ska enligt föreskriften inkomma till IVO inom 2 månader efter händelsen, men ofta uppfylls inte denna handläggningstid, i många fall beroende på att händelseanalysen tar lång tid Lex Maria SÄKER VÅRD. 23

24 Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning med metoden Markörbaserad journalgranskning (MJG) innebär att ett urval avslutade vårdtillfällen systematiskt granskas retrospektivt enligt en strukturerad metod med syfte att identifiera skador och vårdskador. Granskningsresultatet ska utgöra underlag för utvecklingsarbete med syfte att öka patientsäkerheten. Metoden för detta, markörbaserad journalgranskning, har använts på Karolinska sedan 2011 i enlighet med nationella krav och krav i vårdavtalet. Journalgranskning har genomförts dels sjukhusövergripande med inrapportering till nationell databas, dels vid alla kliniker med somatisk slutenvård för vuxna. IT-verktyget Modifierad Automatiserad GTT, MAG, har utvecklats på Karolinska och används på alla kliniker för vård av vuxna, men växlas nu över till manuell metod i enlighet med ny uppdaterad handbok. Utbildning och metodstöd fortsätter. Arbete för införande av markörbaserad journalgranskning inom barnsjukvården pågår. Sjukhusövergripande har ett slumpvis urval av 40 journaler per månad från Karolinskas 27 kliniker med somatisk slutenvård för vuxna granskats. Granskningsresultatet ingår i den sammanställning från landets samtliga akutsjukhus som publicerats av SKL. I resultaten nedan ingår de 720 journaler som granskats under perioden januari 2013-juni Andel vårdtillfällen med skada var 27,5 procent. De vanligast förekommande skadorna var vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador och skador i samband med kirurgiska eller andra invasiva ingrepp. Hudskador och ytliga kärlskador var också vanliga. (Se graf sid 26). Av skadorna bedömdes 61 procent (17 procent av vårdtillfällena) vara undvikbara, det vill säga vårdskador. Vanliga typer av vårdskada var hudskada eller ytlig kärlskada, läkemedelsrelaterad skada, urinvägsinfektion eller annan infektion samt trycksår. Strukturerad journalgranskning på kliniknivå Förutom den sjukhusövergripande journalgranskningen har granskning i enlighet med uppdraget också genomförts vid Karolinskas 27 kliniker med somatisk slutenvård för vuxna. De journaler som granskats har kunnat väljas antingen slumpvis eller specifikt med syfte att analysera kända eller misstänkta risker i klinikens verksamhet och skapa underlag för förbättrad patientsäkerhet. Förbättringsområden som identifierats via journalgranskning är bland annat: Hudskador och ytliga kärlskador, fallskador, bristande kontroll och övervakning av vitala funktioner, vårdrelaterade infektioner, brist på intensivvårdsplatser, fördröjda behandlingar, återinskrivningar, brister i läkemedelshantering, brister i omhändertagande och behandling av högriskpatienter och patienter med infektion, brister avseende riskbedömningar för fall och trycksår och insättande av förebyggande åtgärder samt brister i dokumentation och i samband med överföringar. En rad förbättringsåtgärder har vidtagits eller påbörjats med anledning av resultaten, till exempel införande av MEWS (standardiserad bedömning av patientens vitala funktioner) kvalitetsprocesser kring hygien och vårdrelaterade infektioner, förebyggande åtgärder mot fall, trycksår och hudskador (till exempel inköp av larmmattor, halksockor, antidecubitusmadrasser), standardvårdplaner för kirurgiska ingrepp, analys av dödsfall, förbättrade rutiner kring läkemedelshantering och riktade utbildnings- och informationsinsatser mot identifierade förbättringsområden. 24. SÄKER VÅRD

25 25. SÄKER VÅRD Tvärprofessionella arbetsgrupper har skapats för diskussion av värderingar, attityder och kultur och för daglig reflektion.

26 Trycksår kategori 2-4 Trombos/emboli Fallskada i samband med operation Allergisk reaktion Andel skador 0% och vårdskador 5% per 10% skadetyp 15% av totala antalet 20% skador25% Andel ej undvikbara skador Andel undvikbara skador Övriga skador Neurologisk skada Postpartumskada/obstetrisk skada Läkemedelsrelaterad skada Anestesirelaterad skada Svikt i vitala parametrar Annan kirurgisk komplikation Reoperation Postoperativ blödning/hematom Organskada Infektion övrig Ventilator-associerad pneumoni UVI Sepsis Postoperativ sårinfektion Pneumoni CVK-relaterad infektion Hudskada eller ytlig kärlskada Blåsöverfyllnad Trycksår kategori 2-4 Trombos/emboli Fallskada Blödning, inte i samband med operation Allergisk reaktion 0% 5% 10% 15% 20% 25% Andel ej undvikbara skador Andel undvikbara skador 26. SÄKER VÅRD

27 27. SÄKER VÅRD Med anledning av införandet av nya patientlagen 1 januari 2015 har utbildning genomförts i samarbete mellan chefläkare och sjukhusjurister. Lagens intention är att stärka patientens ställning, inflytande och valmöjligheter.

28 Mätning av patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskulturmätning med enkät till alla medarbetare i kliniska verksamheter genomfördes under En förnyad undersökning gjordes 2013, då enkäten distribuerades till samtliga anställda vid Karolinska, det vill säga också till dem som inte arbetar i den direkta patientvården. Svarsfrekvensen för den sistnämnda gruppen var 31 procent mot 49 procent för medarbetare i vården. För Karolinska sammantaget blev svarsfrekvensen 48 procent, oförändrat jämfört med Medarbetarnas uppfattning om patientsäkerhetskulturen hade stärkts inom flera dimensioner vid jämförelse mellan de båda mätningarna. Det gällde bland annat närmaste chefens agerande kring patientsäkerhet, lärande i organisationen, skuldbeläggande, samarbete och överlämningar mellan vårdenheter samt stöd när patienter eller medarbetare drabbas. Försämringar sågs avseende benägenhet att rapportera avvikelser, självskattad säkerhetsnivå och arbetsbelastning. Under 2014 hade samtliga verksamheter i uppdrag att analysera resultaten, identifiera förbättringsområden och utforma handlingsplaner. Identifierade förbättringsområden De förbättringsområden som många har identifierat är: Benägenhet att rapportera avvikelser, återföring och kommunikation kring avvikelser, bemanning, högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbete, närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet, lärande organisation, öppenhet i kommunikation, icke straff- och skuldbeläggande kultur, överlämningar och överföring av patienter och information, samarbete mellan vårdenheter samt information och stöd till personal vid vårdskada. Vidtagna förbättringsåtgärder Exempel på vidtagna förbättringsåtgärder är insatser för att öka benägenheten att rapportera avvikelser genom utveckling av former för kommunikation kring avvikelser och rapportering av åtgärder och resultat. Insatser genomförs för att korta handläggningstiden och intensifiera arbetet med att analysera orsaker till avvikelser. Former för tvärprofessionella möten med återrapportering av händelseanalyser har utvecklats. Arbete med överlämning av patienter och information mellan enheter och mellan öppen- och slutenvård görs för att förbättra säkerhet, kommunikation och flöden. Åtgärder har initierats för utveckla ett tydligare ledarskap obligatorisk chefsutbildning i Utvecklande ledarskap. Patientsäkerhetsutbildning och annan kompetensutveckling för nyckelpersoner, liksom olika körkortsutbildningar genomförs. Tvärprofessionella arbetsgrupper har skapats för diskussion av värderingar, attityder och kultur och för daglig reflektion. Arbete med bemanningsstruktur och arbetsscheman görs för förbättring av arbetsmiljö och upplevd arbetsbelastning. Samverkan för att förebygga vårdskador En god samverkan är en förutsättning för att bedriva en effektiv och patientsäker vård och för att förebygga vårdskador. Samverkan sker både mellan vårdenheter internt på sjukhuset och med andra vårdgivare externt. Den vanligaste orsaken till avvikelser som rapporteras från andra vårdgivare och från kommun är brister i den samordnade vård- och omsorgsplaneringen och annan informationsöverföring. En förskjutning har skett från brist i samordnad vård- och omsorgsplanering och ej korrekt information, till brist i tillgänglighet och överföring av information. Båda dessa brister leder ofta till problem relaterat till läkemedelshantering. Vårdval ASiH som var nytt 2013 är nu etablerat och fungerar väl. Avvikelser från ASiH gäller främst brist i information relaterad till läkemedelshantering. 28. SÄKER VÅRD

29 I flera samarbetsprojekt internt och externt med kommun och landsting har arbete gjorts för att revidera rutiner och utveckla regelverk och verktyg för säker informationsöverföring till nästa vårdgivare. En strävan är att göra patienten delaktig, och därmed uppnå den nya patientlagens intentioner. En välinformerad och delaktig patient kan påverka vårdflödet på ett positivt sätt. SVEA-projektet (SVEA Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt) är ett projekt för att tydliggöra och tidigt möta patientens behov. Ett förslag är samordningssjuksköterska för enhetliga arbetssätt som sedan ett par år etablerats på avdelnings- eller kliniknivå. Innehavaren har fördjupade kunskaper om avtal och regelverk och kan stödja vårdpersonalen med den administrativa hanteringen. Under 2014 har ett flertal kliniker infört detta arbetssätt och har uppnått goda reslutat. Patienter, medarbetare, anhöriga och nästa vårdgivare känner stöd och är nöjda. Arbetet med att i alla led överföra korrekt information vid korrekt tidpunkt till nästa vårdgivare har fortsatt genom utbildningsaktiviteter riktade till all personal och genom support i enskilda patientärenden. Vårdplanering via videolänk, e-utbildning och informationsfilmer är arbetssätt under utveckling. En för verksamhetsansvariga stödjande organisationsstruktur etablerades under I strukturen har koordinatorer inrättats på divisioner och staber för att inom sina enheter leda, utveckla och följa upp förbättringsarbetet. Nytt för 2014 är att koordinatorer även inrättats på verksamhetsnivå. I och med detta kan det patientnära lokala förbättringsarbetet med informationsrisker sägas vara startat vilket är ett huvudmål för ledningssystemet. För att effektivt nå ut till verksamhetsansvariga har Karolinskas Informationssäkerhetsforum inrättats. Där ingår alla divisionsoch stabskoordinatorer för informationssäkerhet. Organisationen för informationssäkerhet har genom stöd och utbildning från Karolinskas ehälsa- och Strategisk IT bidragit till att logguppföljning för TakeCare enligt SALA (Systematisk Automatiserad Logganalys) införts på ytterligare två divisioner. Införande på de resterande två divisionerna planeras till Informationssäkerhet Stockholms läns landsting (SLL) reglerar i en central informationssäkerhetspolicy och i riktlinjer för informationssäkerhet, att alla bolag och förvaltningar inom SLL ska inrätta ett ledningssystem för informationssäkerhet. På Karolinska infördes ledningssystemet 2012 och sedan februari 2013 finns en informationssäkerhetssamordnare. I styrstrukturen, Ledningsforum för informationssäkerhet, ingår ansvarig chefläkare och sjukhusjurist, chef för säkerhetsledningen och kompetens från Karolinskas ehälsa och Strategisk IT. Landstinget har inrättat ekonomiska styrindikatorer, där sedan 2014 informationssäkerhet ingår i Säkra processer. Indikatorn omfattar tre aspekter: 1) Ledningssystem, 2) SLL-gemensam e-utbildning, 3) SLL-gemensamt IT-stöd för kontroll av regelefterlevnad. SÄKER VÅRD. 29

30 30. UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

31 Uppföljning, resultat och åtgärder För att få underlag för utveckling och förbättring av vården mäts processer och utfall med hjälp av kvalitetsindikatorer, som kan jämföras över tid och med andra vårdgivares resultat. Ett sådant systematiskt kvalitetsarbete är föreskrivet av Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) och ger förutsättning för att erbjuda patienterna en god vård. Akutsjukvård Antalet sökande patienter till vuxenakutmottagningarna på Karolinska har ökat med nära patienter 2014 (2,7 procent) jämfört med Andelen svårt sjuka patienter (prio 1 och 2) har också ökat vilket visar att patienterna har fler och/eller svårare sjukdomar. Andelen patienter med vistelsetid under fyra timmar har minskat till 62 procent sammantaget inom vuxenvården (2013: 67 procent). Vistelsetiden för patienter över 80 år är fortsatt lång, andel under fyra timmar var 41 procent (2013: 47 procent). Samma utveckling ses på andra stora akutsjukhus i Stockholm. Flera olika initiativ har vidtagits på Karolinska för att åtgärda detta problem (se kap. Vårdplatser). Målvärdet enligt vårdavtalet för samtliga patienter inom vuxenvården, 78 procent, har liksom tidigare år inte uppnåtts. Orsaken till de långa vistelsetiderna är framför allt bristen på disponibla (bemannade) vårdplatser, där bristen på sjuksköterskor inom slutenvården spelar stor roll. Under hösten har en liten ökning av totala antalet vårdplatser skett, men eftersom den elektiva vården har ökat har antalet akuta vårdtillfällen minskat trots fler akutmottagningsbesök och svårare sjuka patienter. Öppnandet av en Akut Kortvårdsavdelning (AKVA) i Solna i mars 2014 hade syftet att patienter med lång förväntad vistelsetid på akutmottagningen ska få vård under tiden som utredning och behandling slutförs och därefter ska patienten skrivas ut till hemmet eller till annan vårdavdelning. Cirka 80 procent av AKVA patienter återgår till hemmet och har en medelvårdtid på cirka 11 timmar. UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 31

32 Patientsäkerheten har genom AKVA förbättrats för denna grupp patienter. Ett projekt för en motsvarande AKVA i Huddinge har påbörjats, och där har vårdsamordnare och multiprofessionellt utskrivningsteam inrättats för att underlätta utskrivningsprocessen och förbättra utflödet från akutvårdsavdelningarna, och därmed öka tillgången till akut beläggningsbara vårdplatser. Inom barnsjukvården har antalet sökande till akutmottagningarna också ökat jämfört med 2013, med cirka patienter (5,6 procent), och andelen patienter med vistelsetid under fyra timmar har minskat från 75 till 70 procent (66 procent i Solna, 82 procent i Huddinge). Vårdplatsproblematiken är densamma som i vuxenvården. Ett långsiktigt arbete med att försöka öka andelen specialister inom pediatrik och akutsjukvård på akutmottagningarna pågår för att öka effektiviteten och minska behovet av akuta laboratorie- och röntgenundersökningar, något som också fördröjer handläggningen. Väntan på första läkarbedömning på samtliga akutmottagningar inom vuxenvården var i genomsnitt 1 timme och 32 minuter (2013: 1 tim 21 min) och inom barnsjukvården 1 tim 35 min (2013: 1 tim 22 min). Karolinskas mål är 40 minuter. Akutmottagning vuxen andel patienter (%) med vistelsetid under 4 timmar på vuxenakutmottagning, SLL % 67% 58% 85% 84% 79% 78% 78% 85% 79% 78% 81% Enligt vårdavtalet 84% Målnivå 78% 79% 78% 81% Enligt vårdavtalet 75% 68% 68% 69% 67% 67% 64% 67% Målnivå 78% 75% 69% Miniminivå 67% 58% 59% 62% 67% 56% 52% Miniminivå 67% 59% 62% 56% 52% SLL CStG DS SöS Karolinska STS NTS DS SöS Karolinska STS NTS 32. UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

33 Akutmottagning, vuxen - andel patienter > 80 år där dörr till dörr-tiden är högst 4 timmar Karolinska SLL-snitt 54% Karolinska SLL-snitt 56% 55% 57% 56% 54% 54% 51% 55% 47% 47% 41% 41% 51% Akutmottagning barn andel patienter där dörr till dörr-tiden är högst 4 timmar ALB Sachsska 86% 85% 76% 82% 79% 75% ALB Sachsska 86% 81% 85% 76% 70% 75% 70% 81% UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 33

34 Ledtid vid koloncancer mediantid antal dagar från remissankomst till operation 9 Karolinska SLL-snitt Karolinska SLL-snitt Ledtid vid bröstcancer mediantid antal dagar från vårdplan till operation Karolinska SLL-snitt Karolinska SLL-snitt UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

35 Cancersjukvård Cancersjukvård är ett område inom vilket Karolinska har mycket goda resultat, i flera fall nationellt ledande. Sverige som nation ligger också långt framme med internationella mått mätt. Inom bröstcancer och tjocktarmscancer rankas Karolinska bäst av universitetssjukhusen i de kvalitetsparametrar som redovisas på sjukhusnivå i Öppna jämförelser av cancersjukvård Indikatorerna är 22 till antalet, 8 inom bröstcancer och 7 vardera inom tjocktarms/kolon- respektive ändtarmscancer. Cancersjukvård är det område inom Öppna jämförelser som visar det största antalet resultat bättre än riksgenomsnittet (73 procent). Karolinskas Vårdavtal innehåller fyra kvalitetsindikatorer, alla gällande ledtider i utrednings- och behandlingsprocessen. Koloncancer Mediantiden från diagnos till operation/behandlingsstart vid koloncancer var 42 dagar (2013: 42), vilket är längst i länet (24-33 dagar för övriga sjukhus), och också längre än riksgenomsnittet (cirka 35 dagar). En delförklaring är att patienter remitteras till Karolinska efter initial utredning på annat sjukhus. Multidisciplinär konferens genomförs på Karolinska inför och efter operation i mer än 95 procent av fallen (riksgenomsnitt 78 respektive 84 procent). Behandlingsresultaten är goda. Andelen avlidna patienter inom 90 dagar efter operation är 3,2 procent (2013: 3,4), vilket är lägst i landet (riksgenomsnitt 5,4 procent). Gastrocentrum har under 2014 samlat all elektiv kolorektalverksamhet i Solna för att kraftsamla och effektivisera i flödets alla delar. Vidare har ett fast-track -koncept för utredning utvecklats i samarbete med Röntgenkliniken, och operationskapaciteten kunnat ökas något. Bröstcancer Svensk förening för bröstkirurgi rekommenderar att ingen patient ska behöva vänta mer än 28 dagar från vårdplanering till operation av bröstcancer och 90 procent ska opereras inom 21 dagar. Riksgenomsnittet var en mediantid på 20 dagar 2013 (Öppna jämförelser) och resultatet för Karolinska 2014 var 22 dagar, vilket genom aktivt arbete är en klar minskning sedan 2013 (27 dagar). I Öppna jämförelser är 7 av 8 indikatorer bättre på Karolinska än riksgenomsnittet och sjukhuset har bäst sammanlagd ranking av universitetssjukhusen tillsammans med Norrlands Universitetssjukhus. Karolinska har ökande volymer av bröstcancer och har nu styrt bort majoriteten av benign bröstkirurgi till andra vårdgivare till förmån för den mer omfattande och resurskrävande maligna kirurgin. Den ökande andelen direktrekonstruktioner av bröst innebär också ett ökande behov av operationsresurser för uppföljande fortsatt rekonstruktion. Huvud- och halscancer Cancer i huvud och hals innefattar cancersjukdom i läppar, munhåla, näsa, bihålor, svalg, struphuvud och spottkörtlar. Tumörerna är ofta snabbväxande varför ledtiden till operation har stor betydelse. I stort sett alla patienter med huvud- och halscancer i SLL behandlas på Karolinska. Mediantiden från remissankomst till behandlingsstart, 48 dagar, har ökat men ligger fortfarande bland de kortare i landet, där riksgenomsnittet är 53 dagar (Öppna jämförelser). I Nationellt vårdprogram för huvud- och halscancer anges målet vara 40 dagar i mediantid. Lungcancer Karolinska är ensam utförare i landstinget också när det gäller lungcancer, en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Ett-årsöverlevnaden är 45 procent på Karolinska och 42 procent i genomsnitt i landet (Öppna jämförelser). Den indikator för lungcancer som följs upp i vårdavtalet är tid från remissankomst till operation. Den var 56 dagar 2012 och I Öppna jämförelser 2014 redovisas i stället mediantiden från remissankomst till behandlingsbeslut. Riksgenomsnittet är 29 dagar och Karolinskas resultat var 31 dagar (ÖJ 2013: 32 dagar). I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har multidisciplinär konferens inför primärbehandling av lungcancer en målnivå på 74 procent. Karolinska tillhör de med bäst resultat i landet, 90 procent. Riksgenomsnittet är 67 procent (Öppna jämförelser). UPPFÖLJNING, RESULTAT OCH ÅTGÄRDER. 35