Nordisk alkoholstatistik

Transkript

1 Nordisk alkoholstatistik - Konsumtionsnivå och konsumtionsstruktur Skillnaderna mellan de nordiska land erna vad galler registrerad alkoholkonsumtion ar relativt stora, såval vad galler konsumtionsnivå som fårdelningen av konsumtionen på de olika alkoholdryckerna (tabell I och 2). Danmark har den hogsta konsumtionsnivån, raknat i 100 % alkohol, cirka tre gånger så stor som den i Island, dar den var lagst. Danmarks hoga alkoholkonsumtion kan framst tillskrivas en hog konsumtion av ol. Finland har den hogsta konsumtionen av spritdrycker av de nordiska land erna, och dessutom en relativt hog olkonsumtion. På Island, dar alkoholhaltigt ol in te såldes annu år, var konsumtionen av spritdrycker tre gånger så hog, raknat i absolut alkohol, som vinkonsumtionen. Den svenska och norska konsumtionen fårdelar sig jamnare mellan spritdrycker, vin och ol, med en overvikt i Norge får olet. De tillgangliga siffrorna ror endast den registrerade konsumtionen. Så kallad turistsprit och hemmatillverkad alkohol ingår inte i denna oversikt. Det ar sannolikt att det fåreligger relativt stora skillnader mellan de nordiska land erna vad galler omfanget av den icke registrerade Tabell 1. TotalfOrsaljning av alkoholdrycker -, l 000 liter Land År Spritdrycker Vin Harav Long drinks Ol Harav starkol stark- (stark- o. vin mellanol)! Danmark IO! Finland Il Norge Sverige IO Island 1224 l I 333 I I 411 I I 541 I I 611 I 672 I 702 I 525 l For Sverige: Starkol, ol klass II. 2 Siffrorna har influerats av A/S Vinmonopolets strejk som m aren och hosten. 118

2 konsumtionen. I Norge ar t.ex. den verkliga spritdryckskonsumtionen storre an vad som framgår av tabellerna, p.g.a. hembranningens omfattning. Detta galler uppenbarligen också Danmark, dar en omfattande grans handel från framst Tyskland forekommer. jamforelserna i det foljande skall alltså goras med reservation for denna brist. Av sammanstallningen har invid over alkoholkonsumtionens procentuella forandring mellan 1980 och framgår att den registrerade alkoholkonsumtionen okade i Finland och Danmark. (Som basår har valts Varje val av basår innebar ett visst godtycke, vilket ar skal att påpeka genomfordes som exempel kraftiga prishojningar i Norge.) Alkoholkonsumtionens procentuella forandring (per I 000 inv. > 15 år) 88/80 D F I ±% % % % Spritdrycker -8,0 +3,7 +22,7 Vin +47,3 +14,2 + 2,3 Long drinks +26,0 Ol -7,8 +29,3 SUMMA 100% alkohol +0,9 +13,9 N % -38,9 +39,9 +2,3-12,7 S % -32,1 +23,8 +24,3-5,0 Tabell 2. Konsumtion per capita av alkoholdrycker i liter per invånare 15 år och aldre, - Land År Volym Alkohol 100% Liter abs. Sprit- Vin Long Ol Sprit- Vin Long Ol Summa alkohol per drycker drinks (stark- drycker drinks (stark- invånare av o. mel- o. mel- hela befolklana!)! lanol)! ningen Danmark 4,74 23,39 161,47 1,91 3,03 7,84 12,78 10,31 4,79 24,17 161,69 1,91 2,92 7,77 12,60 10,16 5,09 25,15 145,62 1,98 3,05 7,08 12, II 9,86 4,83 24,27 150,25 1,93 2,90 7,31 12,14 9,91 4,57 25,14 147,74 1,83 3,04 7,02 11,89 9,76 4,38 26,15 145,41 1,70 3,20 6,89 11,79 9,72 Finland 9,34 6,19 4,38 68,03 3,53 0,93 0,24 3,24 7,94 6,37 9,49 5,81 5,21 70,38 3,57 0,85 0,29 3,35 8,06 6,49 9,19 5,58 5,18 73,40 3,46 0,81 0,28 3,47 8,02 6,46 9,72 6,10 5,36 77,89 3,64 0,87 0,29 3,70 8,51 6,86 9,87 6,35 5,12 81,56 3,70 0,89 0,28 3,88 8,75 7,06 9,59 6,84 5,42 88,79 3,58 0,93 0,30 4,23 9,03 7,29 Norge 3,87 5,08 54,79 1,63 0,65 2,52 4,80 3,79 3,87 5,53 56,51 1,62 0,71 2,59 4,92 3,90 4,30 6,41 55,85 1,77 0,82 2,55 5,14 4,10 2 3,90 6,46 59,85 1,60 0,82 2,75 5,17 4,15 4,00 7,36 60,27 1,64 0,94 2,74 5,32 4,28 3,55 7,95 60,13 1,45 0,97 2,74 5,16 4,17 Sverige 7,12 13,28 39,73 2,77 1,63 1,70 6,10 4,96 6,64 14,23 40,77 2,58 1,73 1,70 6,01 4,90 6,47 14,31 42,91 2,52 1,74 1,81 6,07 4,96 6,65 14,60 46,72 2,59 1,77 1,98 6,34 5,19 6,12 14,44 48,81 2,38 1,75 2,08 6,21 5,10 5,92 14,79 52,83 2,31 1,81 2,28 6,40 5,26 Island 7,04 10,42 19,64 2,85 1,54 0,44 4,83 3,54 7,70 10,90 26,72 3,01 1,45 0,60 5,06 3,72 7,92 9,84 26,57 3,07 1,25 0,60 4,92 3,63 8,55 9,28. 3,36 1,14. 4,50 3,34 8,80 9,14. 3,46 1,12. 4,62 3,44 9,11 8, ,48 3,35! For Sverige: Starkai, ol klass II. 2 Siffrorna har influerats av A/S Vinmonopolets strejk hosten 1982 och sommaren och hosten. 119

3 Minskningen i Norge och Sverige kan framst tillskrivas en minskad forsaljning av spritdrycker. Den stora totaia nedgången i Norge forklaras emellertid till viss del av den hamstringsvåg man upplevde i slutet av år 1980 p.g.a. de aviserade prishojningarna. VinfOrsaljningen har okat i samtliga lander. Den totaia alkoholkonsumtionen har okat i Finland och Danmark från 1980 till, aven om alkoholkonsumtionen i Danmark var som hogst och darefter har sjunkit, vilket framst kan tillskrivas en minskning av olkonsumtionen. I de ovriga landerna har dock olkonsumtionen okat något. De hittills redovisade statistiska uppgifterna ger en fingervisning om betydelsefulla skillnader i konsumtionsmonstren mellan land erna, som sannoiikt har inverkan på missbrukets karaktar och omfattning. Några uppgifter om dessa forhållanden ges i det andra avsnittet av denna redovisning. Sedan 1980 okade alkoholkonsumtionen i Danmark, men okningen har avbrutits de senaste tre åren och det finns tecken på en ny nedgång. I Finland upphorde okningen efter 1980, men okade konsumtionen igen. Utvecklingstendensen i Sverige och Norge har varit nedåtgående under periodens forsta år, men efter har en uppgång skett (tabeli 2). Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker Alkoholkonsumenterna i de nordiska landerna lagger ut avsevarda belopp på sin konsumtion av alkohol, mel- TabelI 3. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av resp. lands valuta - Land År Konsumenternas utgifter for alkohol I Privat inhemsk Sprit- Vin 4 Long Ol Summa konsumdryc- drinks (stark- tion ker o. mel- Janol)3 Danmark Il Finland II Oll I I Norge 2853 l Sverige Island , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 2,6 2,8 2,7 Statens alkoholintakter i% av: Konsument. Statens alk. utg. alkoholi % av in takden totaia ter priv. konsumtionen Konsumentutgifter for alkohol 47,9 49,1 49,6 51,2 52,0.. 65,2 65,2 64,1 63,8 63,7 63,8 54,6 54,7 54,8 53,3 54,3 53,9 66,7 74,0 66,4 66,1 64,8 63,7 Statens Staten s totaia direkt a intakter o. indi rekta skatte r 3,0 3,7 2,8 3,4 2,8 3,2 2,9 3,2 2,6 2,8 2,6 2,8 10,0 11,0 9,3 10,2 8,7 9,6 8,7 9,7 9,2 9,8 8,9 9,8 2,7 4,4 2,6 4,2 2,5 4,1 2,5 4,3 2,7 5,1 2,6 5,2 4,9 6,9 5,1 7, I 4,5 6,1 4,5 6,1 3,9 5,4 3,9 5,2 l Inklusive serveringsavgifter 2 For Danmark exklusive tul! och mervardeskatt. 3 For Sverige: Starkai, ol klass II 4 Danmark: Vin och spritdrycker 120

4 lan 12 och 24 miljarder i respektive lands valuta, for Islands del 2,5 miljarder. Denna utgiftspost utgor en bet y dande andel av konsumtionsutgifterna, mest i Finland med 6,8 % och minst i Island med 2,7 %. I Norge var andelen 4,4 %, i Sverige 4,1 % (tabel! 3). I fasta priser (1980 års) har konsumentutgifterna okat i samtliga Hinder. Okningen var storst i Finland och minst i Sverige. Uppgifter från Island saknas. Eftersom den totaia privata konsumtionen okade mer an utgifterna fof alkohol, minskade procentandelen for alkoholdrycker i dessa lander, utom i Finland, dar alkoholutgifterna okade mer an ovriga konsumtionsutgifter. Reell/procentuell forandring Alkohol- utgifter Total privat konsumtion Danmark +12,9 Finland +30,2 +39,0 Norge +18,4 +10,7 Sverige +19,9 + 7,2 Statens intiikter av alkoholdrycker Staten får in alkoholintakter på mel!an 6 och 15 miljarder i dessa nordiska lander, raknat i respektive lands valuta. U ppgifter från Island saknas. Det motsvarar i Finland 8,9 %, i Norge 2,6 %, i Danmark 2,6 % och i Sverige 3,9 % av statens total a intakter (tabel! 3). I fasta priser okade statens intakter av alkohol mest i Finland och darnast i Norge. Alkoholintakterna minskade dock i jamforelse med statens totaia intakter i alla dessa lander, dock mest i Finland och Sverige (i %-enheter). Statens intakter i procent av konsumenternas utgifter varierade mellan 52,0 (Danmark) och 63,8 (Finland). I fasta priser (1980 års) har skatteuttaget minskat, utom i Danmark. Minskningen var storst i Sverige och minst i Finland. (Se tablå, nasta sida.) Tabell 4. Realprisindex for alkoholdrycker - Land År Realprisindex for alkoholdrycker 1980= 100 Konsumentprisindex Sprit- Vin Long Oll 1970= 100 Totalt drycker drinks Danmark Finland Norge Sverige Island I Avser stark- och mellanol. For Sverige: starkol och pilsner fr.o.m I Danmark beraknas index med hjalp av representantdrycker, som ar for spritdrycker: Aalborg Taffel Akvavit och for ol: ol skatteklass I. 121

5 Forandringar i statens intakter från alkohol real proc. fårandr. får. i andel. av tot. statsintakter 80-88, %~enh. Danmark Finland Norge -1,0 +36,9 +2,2-0,3-0,9-0,3 Sverige -0,6-1,5 Prisutvecklingen varierar mellan landerna och varuslagen. Effekterna av prisfårandringarna varierar också. Vinfårsaljningen i Sverige och Norge okar, trots att priserna stiger, med an å andra sid an spritdrycksfårsaljningen minskar mycket mer an vad priserna okar. I Danmark okade spritfårsaljningen i omvand proportion till prisfårandringen på sprit, medan olkonsumtionen sjunker trots att priserna gått ner. Andring av alkoholdryckernas realpriser 1980-, % Prisutvecklingen , real priser Av nedanstående tablå kan utlasas att priserna på alkoholdrycker okat i fasta priser, med undantag av Danmark, dar troligen en viss sankning av priserna agt rum. Också har saknas uppgifter från Island. Prisokningen var storst i Norge (16 %) (tabeli 4, fåregående sida). Det kan vara vart att notera att storsta delen av den norska prishojningen intraffade Spritdrycker Vin Long drinks Ol SUMMA KPI* *Konsumentprisindex D ,8 F +7 + II ,9 N ,8 S ,9 Tabel! 5. Omhandertagande får fylleri (registrering av berusningsfall) - Land År Totalt Harav man: år år år Summa -17 år Harav kvinnor: Totalt i huvud Summa staden år år Danmark l l Finland l 519 l 328 l l IO Il IO IO IO Il Norge Sverige Il 038 Island l Varav oidentifierad (okand ålder): 1982: 5233, : 6948, : 8866, : 8 136, : 8318, :

6 Hushållens disponibla realinkomster Hushållens disponibla inkomster okade med cirka 5-25 %, sedan inflationen beaktats. De reella fcirandringarna efter 1980 framgår nedan. Danmark Finland +-88/80, % +9,6 +23,4 Norge +6,4 Sverige +13,4 Serveringens andel av flrsiiljningen Den andel av alkoholdryckerna som saljs via servering ar overlag lagre fcir spritdrycker an fcir vin och starkol, bortsett från Finland, som har en jamfcireslvis hog andel av spritfcirsaljning på restauranger (tabell I). Fiirsaljningen av spritdrycker via servering har minskat i Norge och Finland sedan 1980, i Sverige har den flukturerat. De iivriga varuslagen iikade daremot sina serverings andelar, bortsett från starkiil i Norge. I Finland ar serveringsandelarna med und antag fcir vin hiigre an i de andra landerna. Det galler sarskilt starkiil och long drinks. Fiir Danmark saknas uppgifter. Serveringens andel av den totaia fårsaljningen, % Finland Norge Sverige Spritdrycker 12,9 7,9 3,8 Vin 11,0 16,6 8,1 Starkiil 56,3 10,0 32,7 Long drinks 36,2 SKADEUTVECKLINGEN I det fciljande giirs ett fcirsiik att belysa utvecklingen av vissa alkoholskador i de nordiska landerna Med de statistiska uppgifter som ar tillgangliga kan det endast bli fråga om att ofullstandigt belysa några aspekter av och tendenser i alkoholproblem ens omfattning. Omhiindertaganden for fylleri Omhandertagandena får fylleri uppvisar stora skil!nader om man jamfcir de fyra landerna Danmark, Finland, Norge och Sverige (tabell 5 och 6). Y tterlighetsvardena uppvisar Finland och Danmark. Dessa skillnader tord e in te bara återspegla skillnader i berusningsfrekvens, utan också i samhallets tolerans av och reaktioner på fylleri. I Danmark iikade omhandertagandefrekvensen från 1980 til! med ca 8 %. Omhandertagandefrekvensen var som hiigst, varefter en viss minskning skett, beroende på att polisen ingripit mindre ofta mot fylleri an tidigare. I de andra land erna minskade omhandertagandena, mest i Sverige. Frekvensen fcir omhandertaganden var flerfaldigt hiigre fcir man an fcir kvinnor. Sarskilt fcir åriga man var frekvensen hiig. I Finland iikade omhandertagandena i gruppen man under tjugo år, medan den minskade i denna grupp i Sverige. Från Norge och Danmark saknas åldersspecifika uppgifter. Tabell 6. Omhandertagande fcir fylleri (registrering av berusningsfall) per I 000 invånare iiver.15 år - Land År Totalt Harav man: Harav kvinnor: Summa Summa år år år år år år Danmark 5,0 9,4 0,8 4,8 9,0 0,7 4,5 8,4 0,8 4,2 7,9 0,7 3,5 6,4 0,6 3,3 6,0 0,6 Finland 54,9 66,5 117,9 110,4 108,1 14,0 10,6 5,9 6,5 53,5 65,4 116,1 107,0 104,9 12,5 10,4 6,0 6,5 50,3 67,9 121,8 99,7 98,8 13,2 12,3 5,4 6,0 49,9 72,5 124,1 98,3 97,9 13,2 10,5 5,4 6,0 47,5 66,2 116,0 93,4 92,9 12,5 II, l 5,4 5,9 43,4 62,0 112,3 84,8 84,6 10,3 11,0 5,1 5,6 Norge 10,8 20,0 1,5 9,8 18,8 1,5 9,8 18,9 1,5 Sverige 17,4 15,7 34,3 32,3 33,3 3,9 3,1 1,8 2,1 16,2 13,9 32,3 29,3 31,0 3,2 3,0 1,7 2,0 14,2 13, I 27,7 25,5 27,2 3,2 2,4 1,4 1,7 14,2 15, I 30,2 25,3 27,3 4,0 2,6 1,4 1,7 13,6 14,8 28,0 23,5 26,0 4,3 2,2 1,4 1,7 12,7 14,8 28,8 20,9 24,0 4,3 2,3 1,3 1,7 123

7 Framforande av Jordon i onyktert tillstånd Antalet misstankta fall av trafikonykterhetsbrott, som kommit till polisens kannedom, var nastan dubbelt så stort i Finland och Danmark som i Sverige, beraknat per 1000 motorfordon (tabeli 7). For Norge och Island saknas uppgifter. I Danmark ar dock den tillåtna promillehalten (0,80/00) hogre an i de andra landerna (0,50/00). I Danmark har frekvensen av misstankta rattfyllerifall i relation til! folkmangden minskat mellan 1980 och i relation till folkmangden. Den statistiska minskningen i Danmark beror åtminstone delvis på att polisen genomfort fårre rutinkontroller. I samtliga ovriga lander okade frekvensen av rattfyllerifall i relation till folkmangden, i Finland så mycket som 23 %. Okningen i Finland intraffade år, efter att frekvensen legat på samma nivå åren De norska siffrorna ar in te j amforbara, då man i Norge endast redovisar det antal som blivit domda. En vis s okning, raknat per invånare over 15 år, kan ha in traffa t. FramfOrande av fordon i onyktert tillstånd per I 000 inv. > 15 år ± % 88/80 D 4,8-3,1 F 6,6 +23,3 N 2,0 +0,6 S 3,5 +7,6 Andelen alkoholrelaterade viigtrafikolyckor med personskada Antalet vagtrafikolyckor dar alkohol forekom mit och vilka lett til! personskada var 2 gånger hogre i Danmark Tabel! 7. Rattonykterhet och alkoholrelaterade trafikolyckor - Land" År Framforande 1000-tal Rattonyk- Vagtrafikav fordon registre- terhet per olyckor, i onyktert rade mo % alkoholtillstånd l torfordon motor- fa1l 2 (den l/i) fordon Danmark ,6 20, l ,5 19, l ,3 20, ,7 20, Il, l 20, ,6 19,3 Finland I ,8 11, ,0 11, l ,4 12, ,6 12, ,7 12, ,2 13,3 Norge , , , l 784 4, , I 951 3,5 Sverige ,0 9, ,6 9, , , , ,5 Island ,0 15, ,5 12, ,6 16, ,1 16,9 l Promillegrans: Danmark 0,8, ovriga 0,5. For Norge: avdomda forseelser. For Finland, Danmark, Island och Sverige: "skiiligen misstankta" som kommit till polisens kannedom. 2 Antal påverkade trafikanter (%) av totalantalet olyckor med personskada. Danmark o. Finland: antal alkohololyckor av totalantalet olyckor. 124

8 an i Sverige, beraknat per invånare over 15 år. Eftersom motorfordonstatheten per invånare over 15 år var 23 % hogre i Sverige an i Danmark, beraknat per invånare over 15 år, var skillnaden storre beraknad per motorfordon. I Finland var andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada av alia trafikolyckor med personskada hogre an i Sverige. Raknat per l 000 motorfordon var frekvensen alkoholrelaterade fall bet ydligt hogre an i Sverige, eftersom motorfordonstatheten ar lagre i Finland. Danmark Finland Sverige. Antal alkohololyckor per l 000 inv.> 15 år 0,39 0,24 0,19 Antal alkohololyckor per l 000 motorfordon 0,86 0,48 0,35 Antalet alkoholrelaterade trafikolyckor med personskada per I 000 invånare over 15 år okade också i Finland, men minskade betydligt i Danmark och var oforand rat i Sverige. Per motorfordon okade frekvensen i Finland. Detsamma galler andelen alkoholrelaterade olyckor av samtliga vagtrafikolyckor med personskada. Det ar intressant att notera att antalet alkoholrelaterade fall utvecklades på ett mera gynnsamt satt an totalantalet trafikolyckor, utom i Finland. For Norge saknas dessa uppgifter. Andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada 1980-, procentuel! forandring ± % 88/80, antal per I 000 inv.> 15 år ± % 88/80, %-andel alk. olyckor av totalantal olyckor Danmark Finland -33,1-13,5 Sverige +47,5 +0,7 +10,0-7,0 Alkoholrelaterad dodlighet Nedan redovisas vissa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker i de nordiska land erna (tabell 8). I dessa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker har Finland den hogsta frekvensen, tatt foljd av Danmark, framst beroende på en hogre frekvens av alkoholfårgiftning i Finland. Den hogsta frekvensen av levercirrhos återfanns daremot i Danmark. Frekvensen av alkoholrelaterade dodsfall okar overlag, utom i Sverige dar en markbar minskning intraffat, som framst kan tillskrivas fårre fall av levercirrhos. I Norge minskade totaia antalet fall, liksom antalet levercirrhosfall, aven om diagnosen alkoholism gavs oftare. Antalet icke alkoholrelaterade levercirrhosfall minskade i Danmark, med an de alkoholrelaterade daremot okade, vilket delvis kan hanfåras till en noggrannare diagnostisering. Dodligheten i alkoholism och alkoholfårgiftning okar i stort sett i samtliga dessa lander under tids perioden. Tabell 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser - Land År Alkoholism Lever- Harv Alkohol- Summa Per ( ) cirrhos alkohol- forgiftning (571 ) fall (980) inv. > 15 år Danmark ,0 III , , , ,9 Finland , , , ,8 Norge , , , , ,9 Sverige , , l , , l ,2 l Enligt lcd 9 125

9 Dessa siffror får dock tolkas med stor fårsiktighet, eftersom samtliga alkoholrelaterade dodsfall inte redovisas och diagnostiseringen kan variera. genomfårdes en ny klassifikationskod (ICD9), vilket medfårt att åtminstone Sverige uppger fårre fall an enligt den tidigare diagnostiseringspraxis. En skillnad i diagnosmonstret, som kan vara betingad av olikheter i konsumtionsmonstren, framtrader dock mellan Danmark och de ovriga landerna. Den hoga levercirrhosfrekvensen i Danmark skulle i så fall indikera ett dryckesmonster med en frekvent konsumtion, men mindre inriktad på akut berusning. I Finland och Sverige skulle det senare konsumtionsmonstret vara vanligare. Det ar dessutom tank bart att de alkoholrelaterade effekterna i Danmark i något hogre utstrackning an i de andra liinderna doljs under andra medicinska diagnoser. Ett flertal faktorer medverkar alltså till uppkomsten av skillnader i dodlighetstal; fårutom alkoholkonsumtionens nivå, sammansattning och fårdelning också dryckesvanor, situationsfaktorer, diagnostisk praxis m.m. Antal doda i olika alkoholrelaterade diagnoser per inv. > 15 år Danmark Finland Norge Sverige (86) Alkoholism 3,2 4,8 5,5 5,2 Levercirrhos 16,7 10,8 7,2 8,8 Alkoholfårgiftning l, l 7,3 4,4 2,3 SUMMA 20,9 22,8 14, l 16,2 ±%87/80 Alkoholism +72,6 +75,0 +33,7-22,8 Levercirrhos +14,9 +35,5-7,7-42,4 Alkoholfårgiftning +36,3 +16,4-57,3-28,3 SUMMA +22,2 +35,8-6,4-35,4 Thomas Kolk 126