Nordisk alkoholstotistik

Transkript

1 Nordisk alkoholstotistik Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på alkoholforsaljningen an i de ovriga nordiska landerna. I Danmark konsumeras nastan 10 liter ren alkohol per invånare och år. I de ovriga nordiska landerna finns statliga monopol, med uppgift att ombesorja minutforsaljningen av alkohol. I dessa lander ansluter man sig också mycket långt till en i stor utstrackning enhetlig, konsumtionsdampande politik. Monopollanderna har också en klart lagre konsumtionsnivå an Danmark. I Finland.konsumeras 7 liter ren alkohol per invånare och år, i 5 samt på Island och i drygt 3 liter (diagram 1, s. 171). På grund av den ekonomiska recessionen och den hoga nivån på alkoholdryckernas realpris minskade konsumtionen i alia de nordiska landerna år I Finland minskade konsumtionen per capita med tre procent, i och med drygt två, på Island med nara fem och i Danmark med mindre an en procent. Den oregistrerade konsumtionen Konsumtionsskillnaderna mellan Finland, och utjamnas något, då den icke statistikforda konsumtionen, m.a.o. turistalkoholen, den legala och illegala sjaivtillverkningen, smugglingen och surrogaten, tas med i konsumtionssiffrorna. Enligt de senaste undersokningarnal beraknas den oregistrerade konsumtionen i vara hela 50 procent och i drygt 40 procent av den konsumtion, som ingår i statistiken. Det ar sannolikt att den både i och uppgår till åtminstone en tredjedel av den totala konsumtionen. Av denna storleksordning ar den också på Island. I Finland och Danmark ar motsvarande andel omkring en femtedel av den registrerade konsumtionen. Orsaken till att denna andel ar så stor i Danmark ar, att danskarna importerar mycket betydande kvantiteter alkohol från Tyskland, dar alkoholpriserna ar betydligt lagre. Man har beraknat att t.ex. omkring 15 % av det Ol, som konsumeras i Danmark, ar inkopt i Tyskland. Konsumtionens struktur Alkoholkonsumtionens struktur visar ett okat inslag av svaga drycker i hela Norden. Inslaget av svaga drycker i konsumtionen varierar i den farskaste statistiken från 46 procent på Island till 86 procent i Danmark (diagram 2). De nordiska landerna skiljer sig i någon mån från varandra med avseende på konsumtionsstrukturen. Finland, och Island har av havd varit lander dar det konsumeras spritdrycker, Danmark och allander. Medan spritdryckerna år 1970 stod for 42 procent i Finland och 47 procent i, var motsvarande siffror 33 procent i vartdera landet år På Island stod spritdryckerna for 54 procent av konsumtionen år 1991, i Danmark for 14 procent. I Finland och har spritdryckernas hoga prisnivå dampat konsumtionen av dem och okat konsumtionen av svaga alkoholdrycker, i Finland specielit av mellanol och i av viner i den billigare prisklassen. Vinets andel av konsumtionen varierar mellan 12 procent på Island och 29 procent i. Vinandelens tillvaxt har varit betydande specielit i Danmark och. I Norden står ol står for procent av konsumtionen. Konsumtion per varugrupp Spritdrycker konsumerades mest i Finland, 3,1 liter absolut alkohol per invånare som fyllt 15 år, och minst i, 1,1 liter. Konsumtionen av spritdrycker har minskat i hela Norden. Sedan år 1986 minskade konsumtionen i Finland med 16, på Island med 17, i Danmark med 18, i med 21 och i med 30 procent. Vin konsumerades mest i Danmark, 3,3 liter, och minst på Island, 0,7 liter per invånare som fyllt 15 år. Olkonsumtionen har, i motsats till det ovriga Norden, okat ratt snabbt i Finland i slutet av 1980-talet, med 30 procent från år 1986 till år I Danmark har olkonsumtionen minskat under de senaste åren, likaså i och på Island år 1991 (på Island inleddes olforsaljningen i mars 1989). I har olkonsumtionen varit ratt stabil. 1. Osterberg, Esa: Alkoholpolitiken och oregistrerad konsumtion. De nordiska alkoholbolagens konferens Alkoholprisernas utveckling Realpriserna på alkoholdrycker har på 1980-talet stigit i al Ia de nordiska landerna. Snabbast har stegringen varit i, i genomsnitt 1,9 procent per år. I Finland var den genomsnittliga prisstegringen 1,0 och i 0,8 procent per år. År 1991 steg realpriserna i Finland, och Is

2 land, men i sjank de (diagram 3). Prisindex avslojar hur priserna forandrats på års nivå i de olika landerna. På basis av dem kan man emellertid inte dra några slutsatser om liindernas prisnivå. Nivåskillnaderna framgår ur tabellen nedan. Pris- och skattenivåema inom minutforsoljningen av alkoholdrycker i Norden år 1990 (index; Finland = 100)* bl bvriga viner*** Lattviner** Spritdrycker Danmark pris skatt pris Island skatt pris skatt pris skatt SammanI. exkl. avr. viner Samtliga sammenlagt * pris- ach skattenivåerna per varugrupp har vagts samman med konsumtiansfardelningen i Finland ** exklusive mousserende viner *** mousserende viner och starkviner Kal/or: OECD / statistikcentralen Horverak & bsterberg (1991): "Alkoholprisene i Norden", NAT 3/1991, sid De stora prisskillnaderna i minutfarsaljningen av alkoholdrycker mellan de nordiska liinderna farklaras i huvudsak med de stora skillnaderna i skattenivån, vilket siffrorna i tabellen ovan visar. Resten av skillnaderna forklaras av olikheter i inkaps-, produktions- och distributionskostnader, vilkas betydeise ar starst nar det galler lattviner. Detta torde bero på olikheterna i vinsortiment i de olika landerna. I Finland torde inslaget av inhemska och hartappade lattviner vara exceptionelit stort. Alkoholhushållningen I Danmark anvandes år 1990 aver 14 miljarder kronor till alkoholdrycker, vilket ar 3 procent av de privata konsumtionsutgifterna. År 1991 anvandes i Finland 19 miljarder mark till alkoholdrycker, i 15 miljarder kronor och i 29 miljarder kronor. Alkoholutgifterna utgjorde i Finland 7, i 4 och i drygt 4 procent av de privata konsumtionsutgifterna. I och Finland redovisades aver 60 procent av de av konsumenterna betalade alkoholutgifterna till staten. I var statens andel 54 och i Danmark 46 procent. Alkoholintiikternas andel av statens inkomster (exklusive de finansieringsekonomiska åtgarderna) var starst i Finland, 9 procent. I stod alkoholintakterna for 4, i far 2 procent. Uppgiften far Island ar från år 1989, då alkoholintakterna utgjorde nara 7 procent. Från Danmark har uppgifter erhållits for år 1988, då alkoholintiikterna utgjorde drygt 2 procent. Alkoholens skodeverkningor Alkoholens skadeverkningar kan indelas i kroniska och akuta. De kroniska skadeverkningarna beror på långvarig, alitfar riklig konsumtion av alkohol. Till denna grupp har t.ex. alkoholdadlighet och -sjuklighet. Levercirrhos betraktas som en ratt tillfarlitlig matare av alkoholskadorna, ju hagre alkoholkonsumtionsnivå, desto starre ar antalet personer som insjuknat och avlidit i levercirrhos. Den nordiska statistiken stader detta forskningsresultat: antalet avlidna i levercirrhos ar starst i Danmark, dar också alkoholkonsumtionen ar storst, och minst i (diagram 4). De akuta skadeverkningarna har en narrnare koppling till engångsfortaring av alkohol. Till denna grupp hor bl.a. trafikfylleri och våldsbrott foravade i alkoholpåverkat tillstånd. Diagram 5 visar antalet rattfyllerifall som registrerats av polisen i de nordiska landerna. Skillnaderna i antalet rattfyllerifall i Norden påverkas delvis av liindernas lagstiftning och polisiara praxis, men aven av attityderna. Promillegranserna far trafikfylleri presenteras i tablån har nedan: Finland Danmark 0.8 Island 0.5 Nedan foljer en sammanstiillning av den nordiska alkoholstatistiken i tabeliform. Den som anskar mera detaljerade sifferuppgifter kan bestalla stencilen Nordisk alkoholstatistik från: Oy Alko Ab Pirjo Kuitunen PB 350 SF Helsingfors, Finland. Telefax O

3 Diagram 7. Konsumtion av ren alkohol per invånare i de nordiska londerna samt konsumtion av spritdrycker, vin och ol per invånare 15 år och over, åren Spritdrycker per inv. 15 år och over liter Danmark Finland Island Finland Island Danmark År Finland Danmark Island År Finland Danmark Island Danmark Danmark Finlandl) Island Finland Svenge Island O O År 1) Finland Danmark Island År Finland Danmark Island O ) Inklusive long drink -drycker Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:

4 Diagram 2. Konsumtionens struktur i de nordiska kinderna i 100-% :ig alkohol hos befolkningen 15 år och over, vissa år % Viner 40 Viner o Spritdrycker o Spritdrycker % NORGE 100 "lj'"t""""11'7t""""rfm73;t100'0t1"0011m Vin Vin o Spritdrycker Spritdrycker 100 % Vin Spritdrycker Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 70, 7993:3-172-

5 Diagram 3. Realprisindex for alkoholdrycker, Total forsaljning ind. 1980= Spritdrycker ind. 80= Finland Finland Island Danmark Ar Finland Island Ar Finland Danmark Island Ol Finland Finland Danmark Ar Finland Island Ar Finland Danmark

6 Tabel! l. Totalforsaljning i liter, Land, SPRIT- VIN LONG OL år DRYCKER varav DRINKS Stark- och varav STARKVIN mellanol 1 STARKOL NORGE l ISLAND 1987 l l. For : Ol klass II raknas har och i foljande tabeller som mellanol

7 TabelJ 2. Konsumtion per capita, Land, Liter per capita Liter 100 %-ig alkohol per capita Liter år 15 år och over 15 år och over 100 %-ig alkohol Sprit- Vin Lang Ol Sprit- Vin Long Ol Summa per drycker drinks drycker drinks invånare NORGE ISLAND

8 TabelI 3. Antal detaljhandels- och serveringsstollen, Land, DETAUHANDELSSTALLEN SERVERINGSSTALLEN år Spritdrycker, Enbart Summa Spritdrycker, Vin Enbart Summa vin och Oll mellanol vin och 01 2 och ol mellanol pr 31/ pr 31/ NORGE pr 15/ pr 31/ ISLAND For : Spritdrycker ach vin. 2. For Danmark: Serveringslicens galler i regel såval spritdrycker, vin och ol

9 TabelI 4. Konsumenternas utgifter for och statens intakter av alkohol i miljoner av landets valuta, Land, Konsumenternas utgifter for alkohol l Konsument. Statens Statens alkoholintakter i % av år alk.utg. alkohol- Sprit- Vin Lang Ol Summa i % av intakter 2 konsu- statens statens drycker 3 drinks total privat ment. totaia direkta o. inhemsk utg. for intakter indirekta konsumtion alkohol skatter * 12 III NORGE * ISLAND l. Inklusive serveringsavgifter. 2. For Danmark exklusive tul! och mervardeskatt. 3. For Danmark: Vin och spritdrycker. * Forhandsuppgift

10 TabelI 5. Realprisindex for alkoholdrycker, Land, Realprisindex for alkoholdrycker, 1980 = 100 år Sprit- Vin Long Ol TOTALT drycker drinks NORGE III ISLAND l 155 l l Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:3-178-

11 Tabel! 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall), Antal omhandertaganden Per 1000 invånare, 15 år och over Land, TOTALT TOTALT år ha rav ha rav harav harav man kvinnor man kvinnor

12 TabelI 7. Alkoholrelaterade skadeverkningar, Land, Brett mot alkohollagstiftningen Fram- Per Per Alkoholfall i vcigtrafikolyckor år forande med personskada Antal fall av olaga av fordon motor- invånare i onyktert fordon 15 år Antal Andel av tillverk- in- forscilj- tillstånd 1 och over alkohol- alia Varav med ning 1 forsel ning 2 fa II vcigtrafik- motorolyckor fordon % % NORGE * ISLAND For : anmcilda brott 2. Lagforingar. * Forhandsuppgift

13 TabelI B. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser , underliggande diagnos Land, Alkoholism, Lever- Alkohol- SUMMA Per år alkohol- cirrhos H ti rav forgiftning beroende alkohol- (N980) invånare (291,303) (571) fa II 15 år och over NORGE l l l Enligt den revirerade sjukdomsklassifikationen från år

14 TabelI 9. Antal vårdfall inom sluten vård, Land, Somatisk vård Psykiatrisk vård Socialvård år Alko- Alk.- Alk.f6r- Lever- SUMMA Alkoholism holism psykos giftning cirrhos l NORGE l l l Enligt den revirerade sjukdomsklassifikationen från år