År Lever- Alkoholisme Alkohol- Totalt cirrhose

Transkript

1 død sf all på grunn av levercirrhose (alkoholisk og ikke-alkoholisk), alkoholisme og alkoholforgiftning frem til Tall for 1983 foreligger enda ikke. Variasjonene er så store fra år til år at forholdene må vurderes på grunnlag av lengre tidsserier, og det er derfor ikke mulig å si noe sikkert om utviklingstendensene de aller seneste år. Sverre Brun-Gulbrandsen Tabel! 7. Døde av levercirrhose, alkoholisme og alkoholforgiftning År Lever- Alkoholisme Alkohol- Totalt cirrhose forgiftning Svensk alkoholstatistik Forsiiljning av alkoholdrycker Forsaljningen av alkoholdrycker omraknad till liter 100 % alkohol per invånareover 15 år min- skade från 7,10 liter 1979 till 6,10 liter 1983, vilket ar en minskning om 14,1 %. Denna minskning hanfor sig huvudsakligen till spritdrycker, som minskade från 3,79 liter till 2,77 liter, och ol, som minskade från 1,04 liter til! 0,87 liter. Vinet okade från 1,52 liter till 1,63 liter och starkol från 0,75 liter till 0,83 liter var spritdryckernas andel 53,4 % av den sammanlagda forsaljningen, men hade minskat till 45,5 % Vinets andel okade från 21,4 till 26,7 % och starkolcts från 10,6 % till 13,6 %. Ol klass II minskade från 14,6 % 1979 till 14,3 % Under 1983 såldes i Sverige 48,2 milj. liter spritd'cycker. Det Tabell 1. Forsaljning av alkoholdrycker i 1000 liter År Spritdrycker Viner Brann- Ovriga Summa Stark- Lattvin Summa Starkol Ol vm sprit- sprit- VIn vin dryeker o drycker Tabell 2. Forsaljning av alkoholdrycker i liter per invånare 15 år och darover År Volym Alkohol 100 % Sprit- Vin Stark- Ol Sprit- Vin Stark- Ol Summa drycker ol drycker ol ,56 11,81 13,55 30,6 3,79 1,52 0,75 1,04 7, ,67 11,89 13,78 28,7 3,42 1,53 0,78 1,01 6, ,81 12,07 13,49 26,7 3,05 1,54 0,76 0,94 6, ,76 12,89 14,78 27,2 3,03 1,59 0,83 0,96 6, ,12 13,28 14,93 24,8 2,77 1,63 0,83 0,87 6,10 179

2 Tabel! 3. Forsaljning av spritdrycker, vin och starkol idetaljhandel och servering, tus ental liter År Spritdrycker Vin Detaljhandel Servering Detaljhandel Servering Detaljhandel Starkol Servering motsvarar 7, l liter per invånare over 15 år och ar en minskning med 8,2 % jamfcirt med Sedan 1979 har fcirsaljningen av spritdrycker beskrivit en i huvudsak nedåtgående kurva. Det året såldes 63,3 milj.liter eller 9,6 liter per invånare over 15 år. I oktober 1979 hojdes priserna på spritdrycker, och darefter har spritpriserna regelbundet anpassats till konsumentprisutvecklingen. Effekterna av prishojningarna accentuerades under 80-talets fcirsta år av en stagnerande inkomstutveckling. En overgång till vin och starkol har sannolikt också bidragit till den minskade spritdrycksfcirsaljningen eftersom dessa drycker ar relativt billigare. U ppgifter tyder på att den illegala tillverkningen av sprit har okat sedan Upplysningskampanjerna om alkoholmissbrukets skador kan givetvis också ha medverkat till den minskade fcirsaljningen av spritdrycker. Serveringen av spritdrycker uppgick 1983 till 1,4 milj. liter, vilket motsvarar 2,9 % av den totaia registrerade spritfcirsaljningen. Sedan 1979 har serveringen av spritdrycker minskat med 15 % jamfcirt med detaljhandelns 24 %. Forsaljningen av vin uppgick 1983 till 89,9 milj.liter, varav 10,0 milj.liter utgjordes av starkvin. Raknat per invånare over 15 år uppgick vinfcirsaljningen till 13,3 liter, vilketar3,1 % meran Denna okning innebar en forsattning av den praktiskt taget oavbrutet okande trenden i vinfcirsaljningen sedan 50-talet. En fcirklaring till denna utveckling torde vara att nya konsumtionsvanor har vunnit utbredning i nya ko n sumentkategorier. Tidigare bidrog den fcirbattrade levnadsstandarden sakerligen till denna utveckling, men efter 1980 måste andra orsaker vara fcirklaring till den fortsatta okningen i vinfcirsaljningen, eftersom realinkomsterna borjade minska vid denna tid punkt. Det relativt låg a priset på vin torde ha haft bet ydelse fcir utvecklingen av vinfcirsaljningen under senare år. Det ar lattvinet som svarar fcir den okade fcirsaljningen, starkvinsfcirsaljningen har varit praktiskt taget ofcirandrad under den senaste tioårsperioden. Till restaurangerna såldes 7,3 milj. liter vin motsvarande 8, l procent av den totaia vinfcirsaljningen. Vinfcirsaljningen till restaurangerna okade med 38 % sedan 1979 jamfcirt med detaljhandclns 13 %. Denna okning i serveringen av vin ar troligen ett u t tryck fcir att vinkonsumtionen ar fcirknippad med vissa populara restaurangformer och att vin utgor ett jamfcirclsevis prisbilligt konsumtionsalternativ på restaurang. Starkiilsfcirsaljningen okade efter slopandet av mellanolet O kningen under senare år ar inte lika kraftig som omedelbart efter det att mellanolet togs bort från den allrnanna handeln. Sedan 1979 okade fcirsaljningen av starkol med 12,8 % till 101,1 milj.liter Av starkolsfcirsaljningen saljs 25,0 milj. liter via servering, motsvarande 24,8 % av den totaia fcirsaljningen. Mellanolsfcirbudet 1977 medfcirde att fcirsaljningen av iil minskade kraftigt uppgick denna fcirsalj ning till 168, l milj. liter, eller 24,8 liter per invånare over 15 år. Prisutveckling på alkoholdrycker I genomsnitt kostade spritdrycker 151,70 kr per liter 1983 (tabe1l4), vil ket ar en okning med 7,6 % i fasta priser sedan På motsvarande satt okade vin med 3,0 % sedan 1979 och kostade 1983 i genomsnitt 36,82 kr per liter. Starkol kostade ,67 kr per liter. Detta var i fasta priser 4,0 % mer an Ol kostade 9,09 kr per liter, eller 1,0 % mer an 1979 i fasta priser. Vags dessa prisfcirandringar samrnan i ett realprisindex, okade priserna på alkoholdrycker med 6 %. Konsumenternas utgifter och statens intiikter Samrnanlagt lade konsumenterna ut 16,0 miljarder kronor på alkoholdrycker, moms inraknad, under 1983 (tabell 5). Nastan 180

3 Tabell 4. Medelpriser idetaljhandel , kr per liter År Spritdrycker Vin ,49 23, ,99 26, ,14 29, ,43 32, ,70 36,82 halften av denna utgift (49,5 %) avsåg spritdrycker, ca en fjardedel vin (23,5 %) och återstoden (27,1 %) avsåg starkol och ol. 3,0 miljarder betalade alkoholkonsumenterna for alkoholdrycker på serveringsstallen (inkl. serveringsavgift). Sedan 1979 har konsumenterna okat sina utgifter på alkoholdrycker med 42 %, men raknat i Starkol Ol 10,63 5,96 12,61 6,75 14,32 7,56 14,73 8,10 16,67 9,08 fast penningvarde ar detta en minskning med 6 %. Sedan 1981 har konsumenternas utgifter for alkoholdrycker daremot okat med 5 % i fast penningvarde. Andelen utgifter for alkoholdrycker av de totaia konsumentutgifterna minskade från 4,7 % 1979 till 4,5 % Denna minskning sammanhanger med den ovannamnda minskningen i alkoholutgifterna medan de total a konsumtionsutgifterna snarast okat något i fasta priser. De senaste årens relativa minskning i alkoholutgifterna kan delvis bero på att konsumenternas totaia reala disponibla inkomster minskat med 4 % sedan Totalt inflot 10,6 miljarder kr, inkl. moms, till staten under 1983 i intakter från alkoholdrycker (tabell 6). Det ar en okning med 40 % i lopande priser sedan.1979, men en realminskning med 6,9 %. I procent av de totaia statsintakterna minskade alkoholintakternas andel från 5,8 % till 4,9 %. Alkoholintakterna har således ratt minskad bet ydelse som inkomstkalla for staten. Statsintakterna raknat i procent av konsumenternas utgifter Tabel! 5. Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker , milj. kr l År Sprit- Vin Stark- Ol Summa drycker ol O Kr per inv. i % av 15 år och inhemsk aldre privatkons. l 694,38 4,73 l 840,23 4,64 l 911,50 4, ,42 4, ,53 4,52 l ink!. serveringsavgift Tabell6. Statsverkets intakter från alkoholdrycker , milj. kr Statens alkoholintakter År Alkoholskatter Tull, bolags- Mervarde- Summa vinst m.m. skatt i % av total statsink. i % av konsumentutg. for alkohol ,6 6046,4 6283,0 6743,1 7299,8 280,7 l 778,5 7532,8 318,8 2016,1 8381,3 306,1 2230,1 8819,2 334,0 2358,7 9435,8 414,2 2862, ,0 5,77 5,60 5,39 5,20 4,92 67,19 68,37 68,83 65, lsi

4 Tabell 7. Antal omhandertaganden av berusade personer År -14 år år år 20 år och aldre Oidentifierade Totalt Tabell 8. Antal omhandertaganden av berusade personer per 1000 inv År år år ,2 24, ,1 24, ,6 21, ,7 22, ,3 19, l 20 år och Totalt aldre 18,2 15,0 18,7 15,3 17,6 14,4 18, l 15,1 16,7 14,2 Per inv. 15 år och aldre Man Kvinnor Totalt 36,1 2,0 18,8 36,4 2,2 19,0 34,4 2,0 17,9 35,8 2,2 18,7 33,3 2, l 17,4 på alkoholdrycker minskade från 67,2 % till 66,2 % Omhiindertaganden for fylleri Antalet omhandertaganden for fylleri enligt lagen om omhandertagande av berusade personer (LOB) uppgick till under 1983, vilket var en minskning med 6,2 % från 1982 (tabeli 7). Antalet omhandertaganden av kvinnor var och av ungdomar under 20 år Antalet omhandertaganden av man var ,8 % lagre an 1979 (33,3 jamfort med 36, l per l 000 inv. over 15 år), medan om handertagandena av kvinnor okade något (från 2,0 per l 000 till 2, l per l 000) (tabeli 8). Trots att siffran for 1983 ar lagre an 1979 kan ingen varaktig trend urskiljas i det totaia antal et omhandertaganden under denna tidsperiod. Ungdomsgruppen foreter en annan utveckling, framst den manliga delen. Bland åriga personer minskar antalet från 18,0 per l till 14,9 1983, och bland åriga man från 43,8 per l 000 till 34,3. Denna minskning inom ungdomsgruppen kan till en del bero på de kampanjer som bedrivits for att minska tillgången på alkoholdrycker for de icke inkopsberattigade ungdomarna, samt att formå dem att inte dricka alkoholdrycker. Misstiinkta Jall av rattonykterhetsbrot! Antalet fall av misstankta rattonykterhetsbrott (definitiva uppgifter) uppgick 1979 till (ta bell 9). Motsvarande siffra 1982 var Raknat per l 000 motorfordon ar siffrorna 7, l resp. 6,9. Någon forandring kan således ej konstateras under denna tidsperiod med stod av dessa data. Dodlighet i vissa alkoholdiagnoser For att belysa dodlighetens utveckling till foljd av alkoholmiss- bruk har ett index av dodlighet i VIssa direkt alkoholrelaterade diagnoser konstruerats (tabell 10). De i detta index ingående underliggande dodsorsakerna ar alkoholpsykos, alkoholism, levercirrhos, pancreatit och alkoholforgiftning. Antalet doda i dessa diagnoser uppgick 1976 till 28,0 per , okade 1979 till 29,2 varefter detta antal minskade till Tabell 9. Antal misstankta fall av rattonykterhetsbrott År Kiilla: SOS Rattonykter- Rattonykterhetsbrott hetsbrott per 1000 motorfordon Rattsstatistisk 7, l 7, l 6,8 6,9 Årsbok, 182

5 TabelI 10. Vissa alkoholbetingade dodsorsaker, underliggande orsak, År Alkohol- Alkoho- Lever- Levere. Pancpsykos lism cirrhos av reatit (291 ) (303) (571 ) alkohol (577) (571.0) Il Alkohol- Summa Summa per forgiftn inv. (N 980) 15 år och aldre , , , , , ,0 1 Diagnosnr eni. Klassifikation av sjukdomar, Socialstyrelsen 1973 Kiilla: Dodsorsaker, SOS 25, Den dittills okade trenden vande således Den sedan 1976 minskade alkoholforsaljningen kan ha medverkat till de alkoholmissbrukets utveckling. Thomas Kalk ICAA:s sommarmoten ICAA:s (International Council on Alcohol and Addictions) trettionde International Institute on the Prevention and Treatment of Alcoholism holls i slutet av maj i Aten samtidigt med det fjortonde Institute on the Prevention and Treatment of Drug Dependence. De har motena har vanligtvis inte hållits på samma ort, några gånger dock under på varandra foljande veckor. I motena deltog over 300 personer från nara 40 lander, i alkoholinstitutet over 200 personer från over 20 lander. International Institute on the Prevention and Treatment of Alcoholism:s program bestod av plenarsessioner på formiddagarna och smågruppsmoten på ef termiddagarna. Temata under plenarsessionerna var i år internationella och nationella reaktioner på alkoholproblemen, alkoholistvården och den all manna halsodenna minskning, men data ar inte tillrackligt tillforlitliga for att man annu skall kunna dra allt for långtgående slutsatser betraffanvårdsorganisationen, alkohol, droger och trafikproblem och frågan om gemensamma och separata angreppssatt gentemot alkohol- och drogproblem. Det syntes alltså i programmet att alkoholoch droginstituten holls samtidigt. Den sistnamnda plenarsessionen var också gemensam for båda instituten. I denna session provade man också en ny form. I stallet for de sedvanliga fyra eller fem timmarnas foredrag och de darpå foljande några frågorna, stravade man denna gång efter att få till stånd en diskussion på basen av fem korta panelinlagg. En livlig diskussion uppstod i salen och tillfredsstallelsen med denna sessionsform visade att kritiken mot den vanliga utformningen ar berattigad på många satt. I den session som behandl ad e alkohol poli tik fra mf orde årets J ellinek-pristagare Klaus Makela från Helsingfors och Robin Room från Berkeley ett overtygande forsvars tal for fylleristens manskliga rattigheter. Makela och Room påminde om att alkoholproblemets definiering som alkoholproblema- tikerns personliga problem och erbjudandet av vård åt alkoholproblematikern samt utbyggnaden av vårdorganisationen har fungerat som ett slags kulturelit alibi under en tid då man forsokte normalisera alkoholbruket och slappa efter på alkoholkontrollen. Darfor ar det också bekymmersamt att statsfinansiella problem har lett till att tillvaxten inom vårdorganisationen har stannat upp eller t.o.m. vants till inskrankningar nu nar alkoholen i många lander har blivit en del av vardagslivet. Detta har dessutom skett vid en tid då alkoholproblemen har nått en alldeles ny omfattning och i många lander fortfarande okar kraftigt. Speciellt varnade Makela och Room for en utveckling, dar vårdtjansterna reserveras for de battre lottade och betalningsstarka vilket medfor att de medellosa eller arbetslosa alkuholproblematikerna blir utan alla mojligheter. Också fylleristen måste garanteras vård och hjalp, som en grundrattighet som alla medborgare i den allmanna humanismens namn har. 183