Alkoholstatistik fran Danmark) Finland) Norge och Sverige

Transkript

1 Alkoholstatistik fran Danmk) Finland) Norge och Sverige Konsumtionsniva och konsumtionsstruktur Den registrerade alkoholkonsumtionen uppvis relativt stora skillnader i de nordiska liindema Danmk, Finland, Norge och Sverige, saviil i fraga om konsumtionsniva som konsumtionssammansiittning (tabell I och 2). Danmk hade den hogsta konsumtionsnivan, riiknat i 100% alkohol, mer iin dubbelt sa stor som den i Norge, diir den v liigst. I dessa siffror iir inte den icke-registrerade konsumtionen inriiknad, sasom turistspriten och den hemmatillverkade alkoholen. Som ett exempel kan namnas att manga svensk aker over Oresund till Danmk fcir att kopa billig alkohol, vilket bidr till att hoja fcirsaljningen i Danmk men de facto svensknas konsumtion. Hur jiimfcirelsen vad avser den icke statistikfcirda konsumtionen utfaller i fraga om de nordiska liindema okiint. Jiimfcirelsema i det fciljande skall alltsa tas med en viss reservation. Av tabell I framg att det finns viisentliga skillnader mellan liinderna vad giiller alkoholkonsumtionens sammansiittning med avseende pa vuslag. Tabelll. Totalfcirsiiljning av alkoholdrycker , I 000 liter Land Ar Spritdrycker Vin Hiirav Long drinks 01 Hiirav stkol stkvin (stk-a. mellanol) 1) Danmk Finland Norge ) I Sverige l) For Sverige: Stkol, 61 klass II. 2) Siffrorna h influerats av A/S Vinmonopolets strejk hasten

2 I Danmk konsumeras sa1edes a1koho1en till i:ivervagande del i form av ma1tdrycker. De dominerande vuslagen i Finland spritdrycker och i:il. I Sverige vager spritkonsumtionen tungt, men aven vin h viss betydelse for alkoholkonsumtionen. I Norge maltdryckerna den mest betydelsefulla komponenten i den totala alkoholkonsumtionen. H torde dock den verkliga spritdryckskonsumtionens betydelse va underskattad, p.g.a. hembranningens omfattning. I det foljande skalljamforelser gi:iras med Det naturligtvis forenat med ett visst matt av godtycke eftersom tillf<illiga och sskilda omstiindigheter kan ha paverkat talen detta. Av sammanstallningen till hi:iger framg bl.a. att minskningen i Norge och Sverige mellan 1980 och 1985 beror pa en minskad forsaljning av spritdrycker. Den stora nedgangen i Norge forklas emellertid till viss del av den hamstringsvag man hade d mot slutet av Vinforsaljningen h demot i:ikat i alla dessa lander A1koholkonsumtionens procentuella forandring (per inv. > 15 ) 85/80 ±% Danmk Finland Norge Sverige % % % % Spritdrycker + 6,9-0,5-25,9-25,4 Vin +41,6-6,8 +12,9 +20,4 Long drinks +20,5 01-7,7 + 6,9-5,0 + 1,0 Summa 100 % alkohol + 3,7 + 1,0-13,0-9,9 utom i Finland d man istallet i:ikat konsumtionen av s.k. long drinks. De senaste ens minskning av alkoholkonsumtionen i Danmk orsakas av en minskad i:ilforsaljning medan konsumtionen av andra alkoholdrycker i:ik, framforallt konsumtionen av vin. Tabell 2. Konsumtion per capita av alkoholdrycker i liter per inv:'me, 15 och aldre, Land Ar Volym Alkohol 100 % Liter abs. alkohol Sprit Vin Long 01 Sprit- Vin Long 01 Summa per invadrycker drinks (stk- drycker drinks (stk- ne av o. mel- o. mel- hela belani:il) I) lani:il) I) folkningen Danmk ,76 17,76 157,82 1,88 2,35 7,45 11,68 9, ,92 20,25 153,81 2,02 2,67 7,35 12,04 9, ,03 21,67 155,99 2,01 2,84 7,46 12,31 9, ,74 23,39 161,47 1,91 3,03 7,84 12,78 10, ,79 24,17 161,69 1,91 2,92 7,77 12,60 10, ,09 25,15 145,62 1,98 3,05 7,08 12,11 9,86 Finland ,24 5,99 4,30 68,68 3,51 0,93 0,24 3,26 7,94 6, ,02 6,86 4,14 68,41 3,46 1,08 0,23 3,25 8,01 6, ,35 6,43 4,49 66,60 3,53 0,98 0,25 3,17 7,93 6, ,34 6,19 4,38 68,03 3,53 0,93 0,24 3,24 7,94 6, ,49 5,81 5,21 70,38 3,57 0,85 0,29 3,35 8,06 6, ,19 5,58 5,18 73,40 3,46 0,81 0,28 3,47 8,02 6,44 Norge ,80 5,68 58,76 2,46 0,75 2,70 5,91 4, ,85 5,36 54,48 2,06 0,70 2,50 5,26 4, ) 3,70 4,40 57,05 1,57 0,57 2,62 4,76 3, ,87 5,08 54,79 1,63 0,65 2,52 4,80 3, ,87 5,53 56,51 1,62 0,71 2,59 4,92 3, ,30 6,41 55,85 1,77 0,82 2,55 5,14 4,10 Sverige ,67 11,89 42,50 3,42 1,53 1,79 6,74 5, ,81 12,07 40,20 3,05 1,54 1,70 6,29 5, ,76 12,89 42,00 3,03 1,59 1,79 6,41 5, ,12 13,28 39,73 2,77 1,63 1,70 6,10 4, ,64 14,23 40,77 2,58 1,73 1,70 6,01 4, ,47 14,31 42,91 2,52 1,74 1,81 6,07 4,96 I) For Sverige: Stki:il, i:il klass II. 2) Siffrorna h influerats av A/S Vinmonopo1ets strejk hi:isten

3 De hittills redovisade statistiska uppgifterna ger ocksa en fingervisning om betydelsefulla skillnader i konsumtionsmonstret mellan landerna som sannolikt h inverkan pa missbrukets kakt och skadeverkningnas sammansattning och omfattning. Nagra uppgifter om dessa fcirhallanden ges i det andra avsnittet av denna redovisning. Rent generellt kan sagas att fran 60-talet till mitten av sjuttiotalet okade alkoholkonsumtionen i alla landerna, i liter raknat mest i Danmk och Finland. Under sene delen av sjuttiotalet stagnerade okningen av alkoholkonsumtionen. Sedan 1980 h alkoholkonsumtionen ater okat i Danmk, aven om det under de senaste tva en syns tecken pa en ny nedgang. I Finland upphorde okningen, medan utvecklingstendensen i Sverige och Norge i stt vit nedatgaende under perioden (tabell2). Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker Alkoholkonsumenterna!agger ut avsevda belopp pa sin konsumtion av alkohol i de nordiska landerna, mellan 10 och 20 miljoner i respektive lands valuta. Denna utgiftspost utgor en betydande andel av de totala konsumtionsutgifterna, storst i Finland med 6, I % 1985 och minst i Danmk med 3,7 %. I Norge och Sverige v andelen 4,3 % (tabell 3). I fasta priser ( 1980 s) h konsumentutgifterna fcir a1koholdrycker okat i samtliga dessa lander. Okningen v storst i Finland (I 0,7 %) och minst i Sverige (I,2 %). I Danmk och Norge okade dessa utgifter med omkring 5%. Eftersom den totala privata konsumtionen okade mer an utgifterna fcir alkohol, minskade utgiftsandelen fcir Tabell 3. Konsumenternas utgifter fcir och statens intakter av alkohol i miljoner av resp.lands valuta Land Ar Konsumenternas utgifter fcir alkoho!2) Sprit- Vin4) Long 01 drycker drinks (stko. melllano!) 3) Summa Privat Konsu- Statens Statens alkoholintakter inhemsk ment. alk.- i% av konsum- alk. utg. intak- Konsu- Statens Statens tion i% av ter2) ment. total a direkta den tota- utgifter intakter o. indi- Ia priv. fcir alko- rekta konsum- hoi skatter tionen Danmk Finland Norge Sverige , ,6 3,0 3, , ,2 2,9 3, , ,0 2,8 3, , ,2 3,0 3, , ,2 3,0 3, , ,6 2,8 3, , ,8 10,4 11, , ,1 9,8 10, , ,2 10,0 11, , ,2 10,0 11, , ,2 9,3 10, , ,1 8,7 9, , ,3 2,9 4, , ,3 2,9 4, , ,7 2,6 4, , ,6 2,7 4, , ,7 2,6 4, , ,8 2,5 4, , ,6 5,7 7, , ,2 5,4 7, , ,2 5,2 7, , ,7 4,9 6, , ,0 5,2 7, , ,4 4,5 6,1 1) Inklusive serveringsavgifter. 2) For Danmk exklusive tull och mervdeskatt. 3) For Sverige: Stko1, ol k1ass II. 4) Danmk: Vin och spritdrycker 58

4 alkoholdrycker i alla dessa Hinder. Reell/procentuell fcirandring, Danmk Finland Norge Sverige Total privat konsumtion + 9,7 +14,4 +15,4 + 9,6 Statens intiikter fran alkoholdrycker Alkoholutgifter + 5,5 + 10,7 + 4,6 + 1,2 Staten :l in alkoholin takter pa mellan 5 och 12 milj der i dessa nordiska lander, raknat i resp. lands valuta. Det motsv 8, 7 % i Finland, 2,5 % i Norge, 2,8 % i Danmk och 4,5 % i Sverige av statens totala intakter (tabell 3). Skatteuttaget v sti:irst i Sverige, uttryckt i% av konsumenternas utgifter, och lagst i Danmk. I fasta priser i:ikade statens intakter fran alkohol i fcirsta hand i Finland, medan de minskade nagot i Norge och i Sverige. Alkoholintakterna minskade dock i jamfcirelse med statens totala intakter i alla dessa lander, dock mest (%-enheter) i Finland och i Sverige. Fi:irandring i statens intakter fran alkohol, Danmk Finland Norge Sverige real proc. fcirandr. +1,4 +9,6-1,7-2,1 fcir. i andel. av tot. statsintakter 80-85, %-enh. -0,2-1,7-0,4-1,2 Statens intakter i procent av konsumenternas alkoholutgifter vierade mellan 48,6 (Danmk), 54,8 (Norge), 64, l (Finland) och 66,4 (Sverige). Skatteuttaget i Sverige och Finland v saledes betydligt hi:igre an i Norge och framfcirall t i Danmk. I fast a priser ( 1980 s) h skatteuttaget minskat nagot i samtliga av dessa nordiska lander. Minskningen i det reala skatteuttaget v sti:irst i Norge och minst i Finland. Prisutvecklingen , realpriser Av tablan pa fciljande sida kan utlasas att priserna pa alkoholdrycker i:ikat i fasta priser, med undantag av Tabell 4. Realprisindex fcir alkoholdrycker och konsumentprisindex ( 1970= 100) Land Ar Realprisindex Konsument- Sprit- Vin Long 011) Totalt prisindex drycker drinks Danmk2) Finland llo lll lll ll Norge ]] ]] Sverige ) Avser stk- och mellani:il. Fi:ir Sverige: enbt pilsner t.o.m ) Danmk berakn sina index med hjalp av representativa drycker, som fcir spritdrycker: Aalborg Taffel Akvavit och i:il: i:il skatteklass I. 59

5 Danmk diir ev. en v1ss siinkning av realpriserna iigt rum. Prisokningen v storst i Norge (11,6 %) och Sverige (6,2 %) (tabell4). Det kan va viirt att observera att prishojningen i Norge skedde 1981 som antytts ovan. Foriindring av realpriserna pa alkoholdrycker, % Spritdrycker Vin Long drinks 01 Summa Danmk Finland - 6,7 1,1 (± 0* ) + 5,3-3,8 (-*) + 2,7 + 7,0 + 2,3 KPI* +46,1 +50,7 (*) hypotetiskt * Konsumtionsprisindex Norge + 3,1 +11,8 +23,1 + 11,6 +55,0 Sverige + 5,4 + 5,5 0,8 + 6,2 +50,0 Prisutvecklingen vier mellan liinderna och for olika vuslag. Effekterna av prisfciriindringna vaner. Konsumtionen av vin i Sverige och Norge ok trots att priserna stiger, medan a andra sidan spritdrycksfcirsiiljningen minsk mycket mer iin vad priserna okat. I Danmk okade spritdrycksfcirsiiljningen i omviind proportion till prisfciriindringen pa dessa drycker. Hushallens disponibla realinkomster Hushallens reala disponibla inkomster okade med mellan 10 och 13 %, utom i Sverige diir okningen endast uppgick till drygt 2,5 %. Des sa okningstal v nagot storre iin fcir konsumentutgifterna pa alkohol, vilket betyder att konsumenterna i hogre utstriickning anviinder sina inkomster till annat iin alkohol. Det kan va intressant att notera den diimpning som den laga reala okningen av hushallens disponibla inkomster torde ha utovat pa okningen av konsumenternas alkoholutgifter i Sverige. Serveringens andel av alkoholforsiiljningen Forsiiljningsandelen av spritdrycker som g via serve- Tabell 5. Omhiindertagande fcir f)rlleri (registrering av berusningsfall) Land Ar Totalt -17 Hiirav man: Summa -17 Hiirav kvinnor: Summa Totalt i huvudstaden Danmk l Finland Norge Sverige ) Skillnadenjiimfcirt med uppgiften i kolumnen "Totalt" beror pa att a1dern fcir ett antal oidentifierade omhiindertagna individer iir okiind. 60

6 ring overlag lagre an for vin och stkol (tabell 1). Forsaljningen av spritdrycker via servering h som regel minskat sedan 1980, till skillnad fran de ovriga vuslagen, vilka okade, bortsett fran stkol i Norge. I Finland serveringsandelna, med undantag for vin, hogre ani de andra landerna (utom Danmk). Det galler sskilt stkol och long drinks. Serveringens andel av den totala forsaljningen 1985, % Danmk Finland Norge Sverige Spritdrycker 13,4 7,3 3,3 Vin 10,4 20,1 8,3 Stkol 58,7 10,0 26,9 Long drinks 39,6 SKADEUTVECKLINGEN I det foljande gors ett forsok att belysa utvecklingen av alkoholskador ide fyra nordiska landerna en Med de statistiska uppgifter som tillgangliga kan det endast bli fraga om att ofullstandigt belysa nagra aspekter av och tendenser i missbruket av alkoholdrycker. OmhO.ndertaganden for fylleri Omhandertagandefrekvensen for fylleri uppvis stora skillnader om man jamfor de fyra landerna (tabell 5 och 6). Ytterlighetsvdena uppvis Finland (50,3 per invane) och Danmk (4,8). Dessa skillnader torde, forutom skillnader i verklig berusningsfrekvens, aterspegla skillnader i samhallets reaktioner pa Ylleri. Vi kan alltsa inte med stod av dessa siffror saga hur stora de verkliga skillnaderna i berusningsbenagenhet mellan dessa tva lander. I Danmk okade omhandertagandefrekvensen med 20 % mellan 1980 och 1984, aven om en viss minskning skett de senaste en beroende pa polisens praxis. I de andra landerna skedde i stort sett en minskning av omhandertagandena, mest i Sverige med drygt 25 % mellan 1980 och Frekvensen av omhandertaganden v flerfaldigt hogre for man an for kvinnor. Sskilt for iga man v frekvensen hog. I Finland okade omhandertagandena i gruppen man under tjugo, medan den minskade i denna grupp i Sverige. Fran Norge och Danmk saknas aldersspecifika uppgifter. Tabell 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall) per l 000 invane over Land Ar Totalt Hav man: Hav kvinnor: Summa Summa Danmk ,0 7, 7 0, ,5 8,5 0, ,0 9,4 0, ,0 9,4 0, ,8 9,0 0, Finland ,8 61,4 118,2 111,3 108,3 12,8 11,2 5,4 6, ,1 65,4 122,2 111,2 108,8 13,0 11,8 5,5 6, ,8 67,1 122,7 111,9 109,6 13,6 10,6 6,1 6, ,9 66,5 117,9 110,4 108,1 14,0 10,6 5,9 6, ,5 65,4 116,1 107,0 104,9 12,5 10,4 6,0 6, ,3 67,9 121,8 99,7 98,8 13,2 12,3 5,4 6,0 Norge ,5 21,8 1, ,6 19,9 1, ,0 18,9 1, ,8 20,0 1, ,8 18,8 1, ,8 18,9 1,5 Sverige ,0 16,8 44,1 36,3 36,4 4,8 4,1 1,9 2, ,9 14,5 38,5 34,3 34,4 3,8 4,2 1,7 2, ,7 16,3 40,2 39,5 35,8 4,3 3,3 2,4 2, ,4 15,7 34,3 32,3 33,3 3,9 3,1 1,8 2, ,2 13,9 32,3 29,3 31,0 3,2 3,0 1,7 2, ,2 13,1 27,7 25,5 27,2 3,2 2,4 1,4 1, 7 61

7 Framforande av Jordon i onyktert tillstdnd Antalet misstankta fall av trafikonykterhetsbrott, som kommit till polisens kannedom, v 1985 nastan dubbelt sa stt i Danmk och Finland som i Sverige beraknat per l 000 motorfordon (tabell 7). Fi.ir Norge saknas uppgifter. I Danmk dock den tillatna promillehalten (0,8 %o) hi.igre an. ide andra landerna (0,5 %o). I Sverige och Danmk h frekvensen av misstankta rattfylleribrott minskat mellan 1980 och 1985 i relation till folkmangden (se vidstaende tabla). Tabell 7. Rattonykterhet och alkoholrelaterade trafikolyckor Land Framfci- Per 1/l Per Vagtrafikrande av 1000-tal olyckor ford on i registre- motor- % alkoholonyktert rade mo- ford on fall2) till- torstand I) fordon % an tal Danmk ,6 21, ,2 22, l ,0 20, ,6 20, ,5 19, Finland ,9 12, ,3 12, ,9 12, ,8 ll, ,0 11, ,4 Norge l 368 9, l 414 9, l l l 663 Sverige ,0 9, ,7 9,0 l ,7 9,3 l ,0 9, ,6 9, ,8 I) Promillegrans: Danmk 0,8, i.ivriga 0,5. Fi.ir Norge: avdi.imda fcirseelser. Fi.ir Finland, Danmk och Sverige: "skaligen misstankta" som kommit till polisens kannedom. 2) Antal paverkade trafikanter (%) av totalantalet olyckor. Danmk o. Finland: antal alkohololyckor av totalantalet olyckor. Framfcirande av fordon i onyktert tillst:'md 1985 Danmk Finland Norge Sverige per l 000 inv. > 15 4,6 (-84) 5,4 2,9 ±% 85/80-6,3 +0,2 +2,4-10,9 Fiir Danmks vidkommande tde minskningen bero pi att polisen genomfcirt f:irre rutinkontroller. I Finland h rattfyllerifrekvensen per invane iiver 15 legat pa ofcirandrad niva, vilket tde sammanhanga med en ansenlig iikning av antalet motorfordon. Salunda minskade frekvensen motorfordon d fciren patraffades alkoholpaverkad. De norska siffrorna inte jamfcirba, da man i Norge endast redovis det anta1 som blivit diimda. En viss iikning, raknat per invane i.iver 15, kan ha intraffat d, men raknat per motorfordon fcirefaller en minskning ha skett (- 12 %). Andelen alkoholrelaterade viigtrafikolyckor med personskada Antalet vagtrafikolyckor d alkohol fcirekommit och vilka lett till personskada v 2,5 ganger stiirre i Danmk ani Sverige, beraknat per invane iiver 15. Eftersom motorfordonstatheten per invane i.iver 15 v 23 % hiigre i Sverige v skillnaden sti.irre beraknad per motorfordon. I Finland v andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada, av alla trafikolyckor med personskada, hiigre an man skulle fcirvanta sig enligt frekvensen alkohololyckor per invane over 15. Raknat per motorfordon v frckvensen alkoholrelaterade fall hiigre an i Sverige, eftersom motorfordonstatheten lagre i Finland Ufr figur 1) Danmk Finland Antal alkohololyckor per inv. > 15 0,55 motorfordon per inv. > 15 0,40 0,22 0,42 Norge Sverige 0,24 (-81) 0,22 0,49 0,49 Andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada, , procentuell fcirandring Danmk Finland Norge Sverige ± % 84/80, antal per inv. > 15-14,7 +3,1-3,9 ±% 84/80 % andel alk. olyckor av totalantal olyck. - 6,2-4,2-9,6 Antalet alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada per invane iiver 15 i.ikade i Finland, men minskade i Danmk och i viss man i Sverige. Per motorfordon minskade frekvensen i alla tre landerna. 62

8 Figur I. Vagtrafikolyckor med personskada , tot. antal, alkoholrel. per inv. och per motorfordon DAN MARK 3.0, :: "-.. " ~ NORGE 3.0, q q 1.~ "' 0~--~--~--~--~---~ SVERIGE 3.0, ~--~--~ ~ ~ FINLAND 3.0, " ~ !S ~--~---~ ~----~ ~--~---+--~~--+---~--~ Totala antalet olyckor/inv. > 15 Alk.rel. olyckor/inv. > 15 Alk.rel. olyckor/motorfordon Detsamma galler andelen alkoholrelaterade olyckor av samtliga vagtrafikolyckor med personskada. De sene iikade i samtliga lander, utom i Danmk. Det intres- sant att notera att antalet alkoholrelaterade fall utvecklades pa ett mer gynnsamt satt an totalantalet trafikolyckor, sskilt i Sverige. (Fiir Norge saknas uppgift.) 63

9 Alkoholrelaterad dodlighet Nedan redovisas vissa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker i fyra nordiska lander ( tabell 8). I dessa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker h Sverige den hogsta frekvensen, framst beroende pa en hogre frekvens alkoholism och alkoholfcirgiftning. Den hogsta frekvensen av levercirrhos aterfanns demot i Danmk, och den hogsta frekvensen alkoholfcirgiftning registrerades i Finland. Frekvensen av alkoholrelaterade dodsfall ok overlag, utom i Sverige d framst dodligheten i levercirrhos minsk (se vidstaende tabla). I Norge minskade totala antalet liksom antalet levercirrhosfall fram till 1982 vefter antalet borjade oka. Antalet icke alkoholrelaterade levercirrhosfall minskade i Danmk till skillnad fran de alkoholrelaterade fallen, vs okning till en del emellertid torde kunna hanfciras till en noggranne diagnostisering. Dodligheten i alkoholism eller alkoholfcirgiftning ok i stort sett i samtliga dessa lander under tidsperioden. Dessa siffror :l dock tolkas med fcirsiktighet, eftersom samtliga alkoholrelaterade dodsfall inte redovisas och diagnostiseringen kan viera. Exempelvis skall diagnosen alkoholism i Danmk pa 50- och 60-talen ha anvants mycket mera restriktivt an i de andra landerna. En tydlig skillnad i diagnosmonstret, som kan va betingad av olikheter i konsumtionsmonstret, framtrader mellan Danmk och de ovriga landerna. Den hoga levercirrhosfrekvensen i Danmk skulle i sa fall indikera ett dryckesmonster med en frekvent konsumtion, men mindre inrik antal/ inv. > 15 Danmk Finland Norge Sverige Alkoholism 2,7 3,8 5,4 6,7 Levercirrhos 14,9 8,1 7,7 10,0 Alkoholfcirgiftning 1,2 7,0 2,8 4,5 Summa 18,8 18,9 15,9 21,2 ±% 84/80 Alkoholism +46,3 +41,9 +31,1 + 1,1 Levercirrhos + 2,9 + 1,3 1,9-34,2 Alkoholfcirgiftning +57,4 + 11,5 7,5 +37,9 Summa +10,0 + 11,6 + 6,1-15,5 tad pa akut berusning. I Finland och Sverige skulle det sene konsumtionsmonstret va vanlige, Siffrorna skulle ocksa kunna tyda pa att den registrerade spritdrycksfcirsaljningen i Sverige, Norge och Finland en mindre tillfcirlitlig mate av den verkliga konsumtionen av spritdrycker ijamfcirelse med Danmk, speciellt inom missbrukgruppen. Det vide tankbt att de alkoholrelaterade effekterna i Danmk i nagot hogre utstrackning an i de andra landerna doljs under andra medicinska diagnoser. Ett flertal faktorer medverk alltsa till uppkomsten av skillnader i dodlighetstal; fcirutom alkoholkonsumtionens niva, sammansattning och fcirdelning ocksa dryckesvanor, situationsfaktorer, diagnostisk praxis m.m. Thomas Kolk Tabell 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser Land Ar Alkoholism Lever- Hav Alkohol- Summa Per ( ) cirrhos alkohol- fcirgiftning inv. > 15 (571) fall (N=980) Danmk , , , , ,8 Finland , , , , ,9 Norge , , , , ,9 Sverige , , , , ,2 64