Anmält extra ärende Sluttäckning av deponin i Elsemåla - rapport till länsstyrelsen

Transkript

1 r.ltingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Arvidsson TJÄNSTESKRVELSE Dm: /1 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 1 (1) Anmält extra ärende Sluttäckning av deponin i Elsemåla - rapport till länsstyrelsen Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till sluttäckningsplan för deponin i Elsemåla. 2. Planen översänds till länsstyrelsen för fastställande. Sammanfattning Enligt tillsynsrapport från länsstyrelsen ska förslag till sluttäckningsplan och plan för tidssatta åtgärder vid omlastningsstation lämnas in till länsstyrelsen. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden gav , 85, förvaltningen i uppdrag att utarbeta en sluttäckningsplan för deponin i Elsimåla. Sweco har tagit fram förslag till sluttäckningsplan (uppdragsnummer ) med bilagor. Ärendets beredning Ärendet har beretts på samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämnden , 85. Sluttäckningsplan med bilagor. Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Jonas Weidenmark Samhällsbyggnadschef Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 1 Tingsryd telefon fax (vx) e-posvhemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se

2 ~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (36) SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 85 Dnr: Sluttäckning av deponin i Elsemåla Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt förvaltningen att utarbeta en sluttäckningsplan för godkännande hos länsstyrelsen varefter en upphandling genomförs för entreprenaden. Beskrivning av ärendet En avslutningsplan för Elsemåla deponi lämnades in till länsstyrelsen under 22 i enlighet med 38, förordningen om deponering av avfall (21 :512). Avslutningsplanen antogs av länsstyrelsen Enligt avslutningsplanen ska deponering upphöra i och med utgången av 28, vilket också gjo1is. Dessutom ska deponiområdet sluttäckas enligt gällande bestämmelser. Sluttäckningen bör, enligt avslutningsplanen, tidigast påbö1jas 213. Enligt deponiförordningen ska verksamhetsutövaren se till att det i minst 3 år efter avslutningen vidtas de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Av den anledningen sträcker sig kalkylerna i SWECOs rapport till 252. Alternativ 1 Detta alternativ innebär att SBF kommer att upphandla en entreprenör till att utföra arbetet i enlighet med den sluttäclmingsplan som tas fram. nnan upphandling kan ske måste sluttäckningsplanen godkännas av länsstyrelsen. alternativ 1 har kommunen bra kontroll över arbetet och det fulla ansvaret för sluttäclmingen och den nedlagda deponins underhåll och kostnader framöver. Justerare CH f-+ 2 Utdrags bestyrkande

3 ~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (36) 85 forts Preliminära kostnader för detta, enligt den utredning som gjorts av SWECO, är ca 34,5 miljoner fram till 252. De kostnaderna innefattar förutom själva sluttäckningskostnaderna även förändrad lakvattenhantering på ca 19 miljoner. Sluttäckningen i sig beräknas till ca 17,5 miljoner. Denna summa är naturligtvis mycket beroende på vad länsstyrelsen godkänner för massor för sluttäckningen och till vilken kostnad dessa massor går att få. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att SBF tar fram prospekt för att kunna sälja deponidelen på Elsemåla avfallsanläggning. praktiken får vi betala köparen för öve1iagandet. Vad det kan bli för kostnad beror på olika parametrar, t ex hur vi via avtal kan lösa ansvarsfrågan, hanteringen av lakvattnet och eventuella framtida läckage. Ansvarsfrågan kan här bli otydlig, då det kan vara svåti för en kommun, att om inte annat, undvika det moraliska ansvaret. detta fall är det köparen som tar fram en sluttäckningsplan som ska godkärmas av länsstyrelsen innan arbetet med sluttäckningen får påbörjas. Kommunen kommer här inte att ha någon egen kontroll över anläggningens avslutning, skötsel och eventuell framtida drift. Miljökontroll sker endast inom ramen för tillsyn. Samma lagar och krav gäller dock för den nye ägaren som för kommunen. Swecos utredning är enbart kostnaderna för utredning och försäljningskostnader som exempelvis konsult och jurist medtagna. Här finns inte "köpeskillingen" med, vilket vi måste ha i beaktande när de båda alternativenjämförs. nte heller finns det med något om förändrad lakvattenhantering då vi räknar med att det är en investering som köparen får göra. Kostnaden som SWECO har beräknat för detta alternativ, knappt 6, är alltså inte direkt jämförbar med kostnadskalkylen för alternativ 1. Deponisluttäckningen är en del av skyddsåtgärder som ska vidtas efter avslutning av en deponi. 31 i förordningen (21 :512) om deponering av avfall lyder: 31 Verksamhetsutövaren skall se till att en deponi som avslutas förses med sluttäckning. Avslutningen villlcoras i efterföljande paragrafen avseende sluttäckningens inspektion: Justerare CHff 3

4 ~Tingsryds \:!;/ kommun Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (36) forts 32 En deponi, eller en del av den, anses avslutad först när sluttäckningen har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. Enligt handboken till förordningen (Naturvårdsverket, 24) ska sluttäckningen utföras så snart som möjligt efter att deponeringen har upphört. En individuell bedömning efterlyses dock alltid. Sluttäclmingen ska vara uppbyggd på ett sätt så att den tillgodoser följande funktioner: Beständighet Stabilitet nfiltrationskontroll Skydd Ytan som ska sluttäckas är ca 35 m 2. MBL-infmmation ( 19) har genomförts Ärendets beredning Samhällsbyggnadschef Jonas Weidenmark och renhållningschef Annika Johansson har tagit fram två olika alternativ till beslut vilka grundar sig på nedanstående utredningar från DGE samt SWECO, vilka biläggs. Besluts underlag Bilagda utredningar från DGE: Konsekvensanalys av försäljning Elsemåla deponi DGE: Elsemåla deponi Miljöriskbedömning SWECO: Rapport arbetsmaterial Kostnadskalkyl Elsemåla. Observera att det i kostnads kalkylen avseende försäljning inte ingår vår betalning till köparen, vilket innebär att det inte går att göra en renjämförelse mellan de båda alternativen. Skrivelse från renhållningschef Annika Johansson, Samhällsbyggnadsutskottet, , 58 Beslutet skickas till Renhållningschef Annika Johansson Samhällsbyggnadschef Jonas W eidenmark Justerare CH!f if 4 Utdragsbestyrkande

5 SWECO~ RAPPORT TNGSRYDS KOMMUN Strategi Elsemåla UPPDRAGSNUMMER SLUTT ÄCKNNGSPLAN UTKAST MALMÖ VA-PROCESSER & AVFALL [COMPANY] MARTJN VAN PRAAGH [NAME] 6

6 SWECO~ Sammanfattning denna rapport redovisas planen för sluttäckning av delar av Elsemåla deponi i Tingsryds kommun. Den delen av deponin som omfattas av gällande tillstånd är en deponi för icke-farligt avfall och omfattas av kraven på sluttäckning enligt deponeringsförordningens krav. rapporten beskrivs översiktligt deponins nuvarande utformning och resultat från egenkontrollen. Två principiella sluttäckningsalternativ redovisas, en med och en utan undatag från genomsläpplighetskrav. Bägge utgår ifrån att återvunna material såsom lätt förorenade massor och stabiliserad slam från avloppsvattenrening används i varierande grad för att medge god resurshushållning. En preliminär tidplan föreslås. Detaljutformning av sluttäckningen och en kvalitets- och kontrollplan redovisas i kommande anmälan om sluttäckning. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 ()4167 Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Martijn van Praagh Mal mö Tel efon direkt +46 () Mobil +46 () martijn. van. praagh@sweco.se 7

7 SWECO~ nnehållsförteckning 1 nledning 1.1 Syfte och bakgrund 1.2 Krav på sluttäckningens funktion 1.3 Lagarbete, allmänna råd, handböcker och beslut Elsemålas deponi 2.1 Avjämning och befintlig täckning 2.2 Gasproduktion 2.3 Lakvattenproduktion och -kvalitet 2.4 Topografi, geologi och stabilitet Släntlutningar- och längder Stabilitet 2.5 Sluttäckningsmassor i Tingsryds kommun 2.6 Lagringsytor på avfallsanläggningen Sluttäckningsalternativ 9 4 Principiellt förslag för sluttäckning av Elsemåla deponi 4.1 Principiell uppbyggnad 4.2 Materialegenskaper i skyddsskikt Förslag på riktvärden för icke-organiska täckmassor som utgör avfall Materialens tekniska egenskaper 4.3 Konstruktion och maskinbehov 4.4 Sättningar/deponigas/slutlig inmätning 4.5 Lakvattenproduktion 4.6 Lak- och dräneringsvatten 4.7 Anslutning till befintlig täckning 4.8 Förberedande arbeten 4.9 Utförande och uppföljning Preliminär tidplan och vidare steg 17 6 Referenser 19 RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 8

8 SWECO~ Bilagor Bilaga 1 översikt av godkänd sluttäckning Bilaga 2 Resultat från gasmätningar på deponin Elsemåla Bilaga 3 Lakvattenmängder på Elsemåla Bilaga 4 Lakvattenkvalitet och behovsbedömning av lokalt omhändertagande av lakvatten på Elsemåla Bilaga 5 Topografi av den ej sluttäckta delen av Elsemåla våren 29 Bilaga 6 Översiktskarta över släntlutningar RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 9

9 SWEco-8- RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 1

10 11

11 ~ SWECOZS 1 nledning Elsemåla deponi är belägen ca 3,5 km sydost om Tingsryd och var i drift sedan mitten av 197-talet fram till utgången av år 28. Elsemåla deponi är belägen på fastigheten Elserås 1 :7 i Tingsryds kommun (Figur 1 ). Deponin har avslutats i och med att inget avfall har tagits emot för deponering sedan , i enlighet med avslutningsplanen (Sweco 22). avslutningsplanen hänvisas till en särskild planering av sluttäckningens uppbyggnad och utförande. Tingsryds kommun har gett Sweco i uppdrag att ta fram en sluttäckningsplan för Elsemåla deponi. Föreliggande rapport är en reviderad och uppdaterad version av sluttäckningsplanen som togs fram år 29. Figur 1. Översiktskarta över Tingsryds samhälle och deponins läge. 1.1 Syfte och bakgrund Syfte med sluttäckningsplanen är att skapa ett underlag för hur deponin kan sluttäckas; när sluttäckningsarbetet ska påbörjas, under vilka förutsättningar och under vilken tid sluttäckningsarbetena ska pågå; när det planeras vara avslutat; t ~ RAPPORT :.i ~ UTKAST STRATE G ELSEMÅLA 1(2) ~ Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 12

12 SWECO~ vilka ungefärliga kostnader som kan förväntas. Deponisluttäckningen är en del av skyddsåtgärder som ska vidtas efter avslutning av en deponi. 31 i förordningen (21:512) om deponering av avfall lyder: 31 Verksamhetsutövaren skall se till att en deponi som avslutas förses med sluttäckning. Avslutningen villkoras i efterföljande paragrafen avseende sluttäckningens inspektion: 32 En deponi, eller en del av den, anses avslutad först när sluttäckningen har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. Enligt handboken till förordningen (Naturvårdsverket, 24) ska sluttäckningen utföras så snart som möjligt efter att deponeringen har upphört. En individuell bedömning efterlyses dock alltid. 1.2 Krav på sluttäckningens funktion Sluttäckningen ska vara uppbyggd på ett sätt så att den tillgodoser följande funktioner: Beständighet Stabilitet lnfiltrationskontroll Skydd Figur 2 visar en "klassisk" flerkomponentstäckning som vid rätt materialval och anläggande uppfyller ovanstående kraven. l-e-7-::-r,,...--r-,..,.,.,...-,..,.,...,,.,...-,.,...=-'ffi';...;s-..-,,,,,..,-;,...,..t,,:-:-,...t,..._.e..-,,...-,,---'-..."'--...,~'-'-''-'---!:-...lc.c...,.,~- 1---Skyddsskikt inkl vegetationsskikt...-dräneringsskikt,.-tätskikt._ Gasdräneringsskikt (Vid behov)._ Utjämning/avjämningsskikt.- Avfall 2(2) RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 13

13 SWECO~ Figur 2. Sluttäckningens principiella uppbyggnad (Naturvårdsverket 22). De olika skikten i sluttäckningen bidrar olika till att uppfylla funktionen ovan. Viktiga aspekter att ta hänsyn till i designprocessen för sluttäckningen är att - ju tätare tätskiktet är desto högre är risken för skillnader i deponins emissioner när tätskiktet livslängd har passerats, - nedbrytningen av organiskt material i avfallet och utlakning av lösliga ämnen (mätt som utlakad mängd per tid) reduceras med ökande täthet, - anläggningen av sluttäckningen kräver stora insatser av material och energi, och både produktion av materialen, deras transport och anläggningsarbeten i sig kan stå i diametral motsats till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Används dessutom jungfruliga material i stor utsträckning motverkas god hushållning med ändliga (natur)resurser. 1.3 Lagarbete, allmänna råd, handböcker och beslut Sluttäckningen av Elsemålas avfallsupplag styrs eller kan påverkas av följande aktuella utvecklingar, beslut och vägledningar: 1. Länsstyrelsens beslut "Godkännande av avslutningsplanen för Elsemåla avfallsupplag", daterat beslutet beskrivs att kunskaper inom FoUarbeten kring sluttäckning av deponier bör inhämtas, och att den redan sluttäckta ytan bör undersökas "genom att ta ut ett antal ostörda prover". Vidare efterfrågas ett särskilt provtagningsprogram och en utredning kring lokalt omhändertagande av lakvatten tillsammans med en utvidgad karakterisering. Slutligen konstaterade Länsstyrelsen i sitt beslut att sluttäckningen av Elsemåla avfallsupplag är anmälningspliktig och att en anmälan borde ske i god tid innan sluttäckningen ska ske. Sluttäckningen har godkänts av länsstyrelsen för en delyta av deponin (beslut efter besiktningen 2 juni 21, se bilaga 1 för en översikt). gällande tillstånd ( ) villkoras sluttäckning av askdeponin (villkor 17). Tätskiktet och det ovanpåliggande dräneringsskitet skall vara,3 m tjockt. över det skall ett minst 1 m tjockt skikt av morän läggas. 2. Miljööverdomstolens domslut i målet M NaturvårdsverkeWafab Miljö AB gällande villkoren för materialen utanför deponisluttäckningens tätskikt. Miljööverdomstolen som ger Vafab Miljö AB rätt att använda jordmassor som uppfyller Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) ovan tätskiktet. Angående andra typer av massor än förorenad jord ska massorna uppfylla NatuNårdsverkets mottagningskriterier för inert avfall. "' J, N t i RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:11234\123415\d\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 3(2) 14

14 SWECO~ 3. Naturvårdsverkets kommentar till miljööverdomstolens dom för deponin i Motala, Motala, Tuddarp, mål nr M7856-6, där Naturvårdsverket anser att de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM) är lämpliga att använda för att bedöma material som används för deponitäckning. 4. Bland annat Avfall Sverige har gett ut vägledningsmaterial för sluttäckning av deponier avseende alternativa material (Avfall Sverige, 29a). 5. Naturvårdsverkets handbok 21 O: 1 om återvinning av avfall i anläggningsarbete. handboken beskrivs rekommenderade halter och utlakningsvärden för material som används i deponisluttäckning ovan tätskikt. 6. Beroende på konjunkturen och regionala infrastruktursatsningar finns det på många orter i Sverige ett överskott av icke- eller lätt förorenade schaktmassor. Samtidigt kan tillgång till återvunna massor vara bristfällig i andra delar av landet. 2 Elsemålas deponi 2.1 Avjämning och befintlig täckning Den ännu inte sluttäckta delen av Elsemåla deponi är uppbyggd i terrasser. slänterna har denna del övertäckts med en blandning av slam från Tingsryds kommuns avloppsreningsverk och täckbark (i regel ca mellan,5 och 1,5 m tjock, enligt driftpersonalen på plats). nom dem horisontella delarna av terrasserna har endast bark använts (ca,5 m tjock). Täckningen har lagts ut med grävmaskin. Vissa avvikelser avseende material och tjocklek förekommer och kan ge upphov till nedsatt stabilitet (se bilaga 1 och kap ). 2.2 Gasproduktion tidigare utredningar har bedömts att gasproduktionen på Elsemåla deponi inte har varit tillräcklig för att möjliggöra en effektiv gasutvinning (FNK miljöteknik, 1992). Med tanke på att organiskt avfall endast har fått läggas på Elsemåla deponi i undantagsfall sedan deponeringsförordningens och dess tillhörande föreskrifters publicering, görs i dagsläget bedömningen att en effektiv och ekonomiskt hållbar aktiv insamling av gas svårligen är möjlig. Detta bekräftas i en gasmätning utfört våren 216 (bilaga 2). Det måste dock tas hänsyn till en, om än begränsad, nedbrytning av äldre organiskt material som leder till en begränsad gasproduktion under och efter sluttäckningsarbeten. 2.3 Lakvattenproduktion och -kvalitet Utifrån resultat från mätningar av lakvattenvolymen som överleds till Tingsryds kommuns avloppsreningsverk uppskattas lakvattenproduktionen utgöra till mellan 6 och 12% av nederbörden (bilaga 3). 4(2) RAPPORT UT KAST STRATEG ELSEMALA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 15

15 SWECO~ nnehåll av potentiellt miljöstärande ämne såsom metaller, syreförbrukande och övergödande ämnen har initialt minskat sedan den sista etappen på Elsemåla togs i bruk (se Tabell 1 och, för detaljerna fram till år 29, Bilaga 4). Tab ell 1. Lakvatteninnehå/11987, 27, 28, 29 (medelvärden) samt (medel-, median- och max-värden) gentemotjämförvärden (provisoriska villkor för utsläpp av lakvatten på annan ort, värden som överskrider dessa år i fet stil). Parameter Enhet Medel Medel Median Max Jämför- värden 1 l Konduktivitet ms/m ph - 7,5 7,9 7,8 8,4 7,9 7,9 8,4 Susp. ämnen mg/ BOD7 mg/ 8,3 4,8 4, COD mg/ TOC mg/ < 13 Totalkväve mg/ < 4 Totalfosfor mg/, 11,1, 11,19,26,22,61 <,4 Bly µg/1 < 5 2 2,1,56 1,8 1,2 8,3 < 6 Koppar µg/ ) 1,8 2 ) 5,3 4,8 7,3 < 2 Kadmium µg/1,17 4 ) <,1,85, 1, 18 <,5 Zink µg/ <6 1 lprovisoriska riktvärden för lakvatten till sötvattenrecipient (Naturvårdsverket, 28a); 2 ) Ett stickprov 4 lendast en mätning över rapporteringsgräns. Föroreningsbidraget från deponin till avloppsreningsverket avseende BOD, COD och totalkväve utgjorde mellan,3 och 5, 5 % av totalbelastningen under 27 och 28 (bilaga 4). De senaste analysresultaten för lakvatten från Elsemåla kan i tabell 1 jämföras med provisoriska riktvärden som har tagits från Naturvårdsverkets faktablad Lakvatten (Naturvårdsverket, 28a). Dessa värden avser utsläpp till en sötvattenrecipient (observera att recipientens känslighet, miljökvalitetsnormer och mängden lakvatten påverkar vilka halter som är acceptabla vid utsläpp). Värden i tabell 1 tyder på att lakvatten från Elsemåla i stort skulle uppfylla kraven för att släppas ut direkt till recipient om samma riktvärden tillämpades. Undantagen är BOD och COD samt enskilda tillfällen då halter av totalkväve, totalfosfor och zink överskridits. Dessa kommer dock högst troligen att avta med tiden; i och med att tillgång till lättnedbrytbara materialet i deponin RAPPORT UTKAST STRATEG ELSE MÅLA 5(2) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 16

16 SWECO~ minskar sjunker BOD- och kväve halter. Kvävet i form av ammonium tvättas ut med lägre halter som följd. BOD, COD och kvävehalter är betydligt högre än åren innan. Detta kan möjligen härledas att slam från avloppsreningsverket och flis/kompost har använts som mellan- eller, på den äldre deponidelen - sluttäckningsmaterial. En möjlig recipient i närheten är Råsasjön. Råsasjön avvattnas till Lillån som ingår i Bräkneåns avrinningsområde. Lillån har enligt Vatteninformationssystem Sverige ( god ekologisk och god kemisk status. Enligt rapporten från Vatteninformationssystemet påverkas vattenförekomsten av kemiska ämnen. Dessutom finns det enligt rapporten risk att god kemisk status inte uppnås 215. Sammantaget görs bedömningen i rapporten att flera prioriterade ämnen, däribland kadmium, bly, kvicksilver, nickel, nonylfenol, TBT (utan att exkludera andra prioriterade eller särskilt förorenande ämnen) kan utgöra problem i enskilda vattenförekomster eller inom vissa delavrinningsområden. Visar det sig att trenden för mätvärden avseende fysikalisk-kemiska parametrar och metaller sjunker under och efter sluttäckningsarbeten föreslås att lakvatten leds till recipient. Det ska det utredas närmare om och hur lak- och i framtiden dagvatten från Elsemåla skulle kunna påverka recipienten för att säkerställa att ett eventuellt utsläpp av lakvatten och/eller dräneringsvatten från sluttäckningen sker utan oacceptabel risk för människans hälsa och miljön och utan risk att recipientens status försämras. Om det finns anledning att ytterligare reducera halterna till exempel efter ett "polerande" ren ingssteg såsom förlängd uppehållstid i lakvattendammen, översilning eller luftning måste eventuella kostnader ställas i relation till nyttan. Om detta inte är möjligt eller rimligt ska lakvatten - likt slutsatsen i bilaga 4 - fortsatt ledas till det kommunala avloppsreningsverket under förutsättning att det inte leder till en försämrad slamkvalitet eller förhindra återvinning av slammet på annat sätt än genom användning i sluttäckning. 2.4 Topografi, geologi och stabilitet Elsemålas yta har senast mätts in av Växjö kommun i uppdrag av Tingsryds kommun i april 29. Mätningen är gjord efter att deponin har avslutats. Topografin framgår av bilaga 5. Figur 3 visar en indelning av Elsemåla i etapper enligt följande schema: Etapp ca storlek: 83 m 2 Etapp l ca storlek: 54 m 2 Etapp 111 ca storlek: 38 m 2 Etapp V ca storlek: 7 m 2 Etapp V ca storlek: 69 m 2 Summa ca storlek: 35 m2 ~ ~ ;;; N l ~ e 6(2) RAPPO RT UTKAST STRATE G ELSEMÅLA Al p: \\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla O.docx 17

17 ~ SWECO~ Observera att etappindelningen är gjort enbart för att underlätta översikten och projektering av sluttäckningen. Ordningsföljden behöver inte bibehållas vid utförande av entreprenaden. Däremot kommer anmälan om sluttäckning att omfatta antingen de etapperna som avses sluttäckas eller hela deponin. Figur 3. Etappindelning av E!semåla deponi Släntlutningar- och längder Följande ungefärliga släntlutningar och -längder har beräknats från inmätningsdata som har ställts till förfogande av Tingsryds kommun (se bilaga 6): Eta1::rn bef. lutning avjämd lutning ungef. släntlängd Etapp 1:4-1:8 1:6 81 m Etapp l 1:3-1:7 1:5 72 m Etapp 111 1:3-1:7 1 :5 61 m Etapp V 1:3-1:1 1:6 71 m Etapp V ca 1:1 1:7 91 m Den centrala delen av deponins överyta är mellan 1 och 5 m bred med ingen eller mycket begränsad lutning, med undantag för några lokala fördjupningar (se bilaga 5). ~ RAPPORT :i g UTKAST! STRATEG ELSEMALA. ~ Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 7(2) 18

18 SWECO~ För en att uppskatta resulterande släntlängderna har antagits att den flacka delen av deponins överyta reduceras till en bredd som tillåter en körbana på ca 5 m. Sedan har en homogen släntlutning för exemplariska tvärsnitten i varje etapp antagits (en brantare lutning än 1 :5 är att föredra ur avrinningssynpunkt, men för en senare säker bedömning av släntstabiliteten är det av fördel att utgå ifrån längre slänter). Utförandet av släntlutningar kan komma att ändras beroende på sluttäckningsmaterialens geotekniska egenskaper Stabilitet nga skred eller instabilitet har observerats enligt personalen på platsen. Två områden kräver dock särskilt hänsyn vid utförandet av sluttäckningsarbeten (se även bilaga 1): - Vid den södra anslutningen till den befintliga täckningen inom Etapp V har mycket slam deponerats under 9-talet och området kan vara instabilt; - inom Etapp 111 har ett 3-4 meter tjockt lager slam används som avjämning istället för endast,5 till 1,5 m av en slam-bark blandning. Dessa områden kan kräva stabiliseringsåtgärder, alternativt ett mäktigare utjämningslager innan tätskikt påförs. Både Avfall Sverige och SG rekommenderar en släntlutning på mellan 1 :3 och 1 :2 för att säkerställa stabiliteten respektive avrinningen (SG, 27; Avfall Sverige, 26a). För vissa material, till exempel icke-naturliga eller blandningar av olika material, kan även en lutning av 1 :3 vara för brant. SG rekommenderar då verksamhetsutövaren att göra en skredrisksanalys för konstruktionen för att bestämma den maximal möjliga släntlutningen (SG, 28; Värmeforsk, 29). 2.5 Sluttäckningsmassor i Tingsryds kommun regionen är det brist på lämpliga naturliga, täta sluttäckningsmaterial såsom moränlera eller lera. Större markbyggnationer är planerade i regionen, men vissa med lång framförhållningstid. Tingsryds kommun aviserar att använda sig i så stor utsträckning som möjligt av överskottsmassor inom kommunen och regionen. Vid det kommunala avloppsreningsverket vid Tingsryds tätort (som även tar emot lakvatten från deponin) produceras slam. Sluttäckningen är beroende av ett näringsrikt - och fukthållande material för att växtlighet ska etableras respektive stå emot frost. Det är fördelaktigt att använda sig av avloppsslammet i så stor utsträckning som lämpligt vid anläggande av sluttäckningen. 2.6 Lagringsytor på avfallsanläggningen 8(2) För att kunna ta emot massorna som sluttäckningen kräver behövs det ett eller flera areal där massorna kan lagras fram till att dem används i täckningsarbeten. På avfallsanläggningen i Elsemåla finns lagringsmöjligheter. Det rekommenderas att ha RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMALA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 19

19 ~ SWECO~ tillgång till sammanlagt åtminstone 7 m 2 för att möjliggöra lagring av material för en hel etapps sluttäckning inklusive blandning och körning med maskiner. 3 Sluttäckningsalternativ Deponeringsförordningen (SFS 21 :512) kräver i första hand att infiltrationen in i avfallet begränsas till 5 per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall. Elsemåla deponin har klassificerats som en deponi för icke-farligt avfall (Sweco Viak 22). Deponeringsförordningen ger dock möjlighet till avsteg från genomsläpplighetskravet: En ti!lståndsmyndighet får i det enskilda fallet medge avsteg eller undantag från kraven på genomsläpplighet i första stycket, om det kan ske utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sluttäckningen kan utföras med en rad olika material, både naturliga material som bryts ur jordskorpan, eller genom återvinning av restprodukter. Även en kombination av naturliga material och restprodukter är möjlig. Oavsett materialens ursprung måste de tekniska kraven uppfyllas. 4 Principiellt förslag för sluttäckning av Elsemåla deponi Ca 3,5 ha återstår att sluttäcka på Elsemåla deponi. Med tanke på bristen på naturliga material för sluttäckningen föreslås följande två alternativ för utförande av sluttäckningen. Alternativ 1. A. Lämpliga massor som avjämningsmaterial Oungfruligt material eller icke-farligt avfall) B. Tätskikt av bentonit eller geomembran C. Dränering D. Skyddsskikt av lämpliga icke-organiska massor Oungfruliga eller lätt förorenade) med organiskt, fukthållande material eller avfall, tex. stabiliserat avloppsslam E. Ett växtetableringsskikt av slam/kompost/jord. Alternativ 2. A. Lätt förorenade massor för avjämning B. Tätare, jordliknande massor som begränsar infiltrationen C. Skyddsskikt av lätt förorenade massor med bestämda lakningsegenskaper D. Ett växtetableringsskikt av slam/kompost. Alternativ 2 innebär avsteg från genomsläpplighetskraven för sluttäckningen enligt deponeringsförordningens (SFS 21:512) 31 första stycket. Avsteg eller undantag från 9(2) :i; N t a ~ RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 2

20 SWECO~ genomsläpplighetskravet för sluttäckning av deponier för icke-farligt avfall enligt 31 första stycket får enligt andra stycket medges av en tillståndsmyndighet [...] om det kan ske utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Alternativ 2 väljs enbart om det med hjälp av en riskbedömning visas att lösningen sker utan ökad risk för människans hälsa och miljön jämfört med alternativ Principiell uppbyggnad Tabell 2a visar förslaget på en principiell uppbyggnad av en sluttäckning enligt alternativ 1 (utifrån och in): Tabell 2a. Principiell uppbyggnad av s/uttäckningen för alternativ 1. Funktion Funktionskrav Tjocklek (m) Lämpliga material Växtetablering Skyddsskikt ( eventuellt) materialseparerande skikt2l Dränskikt ( eventuellt) materialseparerande skikt 2 l Tätskikt underlätta etablering av ca,2 växtlighet skydda tätskikt mot fysisk inverkan, erosion, rötter, underlätta avdunstning förhindra att skikten blandas ca1-1,3 ca,1-,1 leda bort inträngande ca,1-,3 vatten förhindra att skikten blandas ca,1-,1 reducera ca,1 till lakvattenbildning,3 Kompost/förorenade massor 1 ) slam/bark, jord eller liknande Förorenade massor eller liknande 1 ) med komposterad slam från avloppsvattenrening eller liknande Geotextil eller liknande Glaskross, slaggrus, bergkross, porslin eller liknande, makadam, dräneringsmatta Geotextil eller liknande gummiduk 4 l, lergeomembran 4 l Avjämningsskikt fånga upp sättningar, förhindra skada på tätskiktet Avfall ca,3 Sorterat slaggrus/pannsand, aska eller liknande ickefarligt avfall 1(2) RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 21

21 SWECO~ 1 l Massor vars användning bedöms att inte utgöra en risk för människans hälsa eller miljön; 2 lom det finns risk för att skikten blandas på grund av deras kornstorleksfördelning; 3 l [utgår]; 4 lett dräneringsskikt kan möjligen utgå eftersom genomsläppligheten är mycket mindre än 1-9 m/s. Material som redovisas i ovanstående tabell är lämpliga sluttäckningsmaterial och har visat sig kunna användas med framgång inom andra sluttäckningsprojekt. Andra material än de redovisade har använts och används vid sluttäckning av deponier. Det väsentliga är att materialen uppfyller funktionen för respektive sluttäckningsskikt. Krav på infiltration kan i teori även uppnås med moränjord (Avfall Sverige, 27a). Tabell 2b visar samma information som ovan för alternativ 2. Tabell 2b. Principiell uppbyggnad av s/uttäckningen för alternativ 2. Funktion Funktionskrav Tjocklek (m) Lämpliga material underlätta Växtetablering etablering av ca,2 växtlighet skydda tätskikt mot fysisk Skyddsskikt inverkan, erosion, rötter, ca 1,2-1,5 underlätta avdunstning Kompost/förorenade massor 1 l slam/bark, jord eller liknande Förorenade massor eller liknande med bestämda lakningsegenskaper, inblandat slam för vattenhållande förmåga Tätare skikt reducera lakvattenbildning,3 siltig morän, lermorän eller liknande Avjämningsskikt möjliggöra jämn topografi Avfall ca,3 Sorterat (biobränsle- eller kol)aska eller liknande lätt förorenade massor Tabell 3 visar tillgängligheten på möjliga och teoretiskt lämpliga sluttäckningsmaterial i regionen. Det ska påpekas att nedanstående är ett förslag på möjliga sluttäckningsmaterial och blandningar. Andra material som uppfyller samma funktionskrav kan bli aktuella för sluttäckningen av deponin. Särskilt skydds-, tät- och dränskiktets tjocklek och kvalitet dimensioneras efter behov (beroende på sättningar och slutgiltig utformning av slänter mm). Därigenom kan tjockleken awika från de som redovisas i tabell 2a, och mängderna från de som redovisas i tabell 3. RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA 11 (2) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 22

22 SWEco-B- Tabell 3. Behov och tillgång av s/uttäckningsmaterial ("-" ej relevant) Skikt Material Nödvändiga mängder Tillgång ca ton totalt ca ton/år Växtetablering Kompostjord/förare nade massor, slam 7 förorenade massor Skyddsskikt + fiberslam eller slam från 42 se nedan Tingsryds ARV Glaskross Glasbruken o. - Dränskikt Sand 17 återvinning, Ljungby Slaaarus» 1 Tätskikt Geomembran - - Duk (DEHP ed) - - Avjämningsskikt (gasdrän) slaggrus, Ljungby bottenaska ed 1 l leller slaggrus, pannsand, deponerad aska från Elsemåla Både fiberslam och blandningar av slam och aska har med framgång använts för deponisluttäckning (Karin Karkiainen, 26; Sweco Viak, 23, Avfall Sverige 26b och 28). Även om fiberslam i sig skulle kunna uppnå tillräcklig låga permeabilitetsvärden vid bra kompaktering rekommenderas en inblandning av aska för att hejda den biologiska nedbrytningen av slammet och ökar kompakterbarheten. och med användningen av askan deponerad på Elsemåla som utjämningsskikt reduceras materialtransporter för detta skikt till ett minimum. :,i 12(2) a RAPPORT J ~ UTKAST l STRATEG ELSEMÅLA ~ Al p:\ \\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 23

23 SWECO~ 4.2 Materialegenskaper i skyddsskikt Materialen som kommer att användas i sluttäckningen måste uppfylla de olika geotekniska och miljötekniska kraven som ställs för att erhålla en långvarig stabil avslutning av deponin. Egenskaperna och hur dessa kontrolleras kommer att beskrivas mer i detalj i anmälan om sluttäckningen Förslag på riktvärden för icke-organiska täckmassor som utgör avfall Användning av massor ovan tätskiktet ska endast ske om deras användning bedöms att inte utgöra en förhöjd risk för människans hälsa eller miljön. Både naturliga och alternativa material kan innehålla och laka ut bland annat näringsämnen, syreförbrukande ämnen och metaller, särskilt under de första månaderna efter att de har lagts ut. cke-jungfruliga, icke-organiska massor kommer att utgöra bulken av material ovan tätskikt. Som riktvärden för dessa som utgör avfall rekommenderas halter motsvarande Naturvårdsverkets generella riktlinjer för förorenade områden och mindre känslig markanvändning, MKM (Naturvårdsverket, 29), som riktvärden. Som ett alternativt kommer platsspecifika riktvärden att tas fram. kvalitets- och kontrollplanen i anmälan om sluttäckning kommer bland annat att beskrivas följande. Hur förorenade massor mottagningskontrolleras med avseende på totalhalter av potentiellt miljöstörande ämnen om det finns misstanke om att sådana kan finnas i påtagliga halter Hur massorna planeras att undergå!aktester och analyser av lakvatten om det finns anledning till misstanke om att materialen eller deras användning kan medföra en risk för människans hälsa eller miljön på grund av avledning till recipient, alternativt Hur utlakning kontrolleras genom att provta och analysera dräneringsvattnets kvalitet under åtminstone de första 24 månaderna efter sluttäckning. fall halter och mängder av i ytvattnet oönskade ämnen uppträder kan dräneringsvattnet ledas till lakvattendammen och efter en behandling till recipient, alternativt till det kommunala reningsverket så länge föroreningsinnehållet i obehandlat dräneringsvatten bedöms vara oacceptabelt för avledning direkt till recipienten. RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA 13(2) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 24

24 SWECO~ Materialens tekniska egenskaper En fullgod geoteknisk stabilitet av sluttäckningens konstruktion säkerställs, antingen genom att begränsa släntlutningar och anpassa dessa till materialens skjuvhållfasthet eller genom en översiktlig beräkning av slänternas geotekniska stabilitet. fall denna visar på värden som ligger på gränsen av rekommenderade värden eller i fall det råder osäkerhet om lämplig säkerhetsfaktor eller indata rekommenderas att genomföra en skredrisksanalys. 4.3 Konstruktion och maskinbehov En deponisluttäckning kräver intensiva insatser av stora maskiner för transport, utläggning, anläggning av avjämningsskitet mm. 4.4 Sättningar/deponigas/slutlig inmätning Sättningar uppstår i första hand på grund av nedbrytning av organiskt material. Nedbrytningshastigheten och således sättningshastigheten avtar relativt snabbt med tiden. Även den långsamma nedbrytningen av organiskt avfall kan trots allt ge upphov till deponigas. Under ett ogenomsläppligt tätskikt kan gasen ansamlas, söka sig långt utanför deponin eller i extrema fall skada sluttäckningen. så fall krävs en aktiv eller passiv ventilation av gasen. En ventilation av gas kan till exempel åstadkommas genom att begränsa gastätheten i tätskiktet eller genom ventilationsöppningar mellan avjämningsskikt och dräneringsskikt. Avfall Sverige har gett ut olika handböcker som stöd för att bedöma eventuella risker med gasen (Avfall Sverige 21 O; Avfall Sverige 213; Avfall Sverige 215). På Elsemåla deponi har en gasutredning genomförts (bilaga 2). Både halter och flöden av deponigas har uppmätts och tyder på att gashanteringen måste tas hänsyn till i sluttäckningen, men att ett aktivt omhändertagande inte verkar vara aktuellt. 4.5 Lakvatten produktion Regn eller smältvatten ska efter avslutning till största del avdunstas till atmosfären eller avledas genom dränering. nfiltration av vatten som trots allt når tätskiktet ska begränsas genom relativt låg genomsläpplighet av tätskiktet. Avgörande för genomsläppligheten är den mättade hydrauliska konduktiviteten. För att i sig uppfylla genomsläpplighetskravet i deponeringsförordningen ska tätskiktet uppvisa en mättad hydraulisk konduktivitet på åtminstone ca 1-9 m/s. Genom att säkerställa en bra vattenhållande förmåga i skyddsskiktet och en tillräcklig dränering ovan tätskiktet ska det förhindras att ett vattentryck kan byggas upp ovanför tätskiktet. Nominellt förväntas en lakvattenproduktion motsvarande 5 l/m 2 och år vid begränsat inströmning av grundvatten (eftersom deponin inte har en bottentätning kan tillskott av 14(2) RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 25

25 SWECO~ grundvatten inte uteslutas). För Elsemålas del innebär det en årlig lakvattenproduktion motsvarande 175 m 3 per år (35 m 2 ggr 5 l/m 2 och år). 4.6 Lak- och dräneringsvatten Det inre dikets funktion och stabilitet ses över i samband med sluttäckning. Om funktionen och konstruktionen är bristfällig, det vill säga om vattnet inte transporteras bort under ett normalregn, byggs en ny ledningsgrav med en övertäckt dränledning (graven fylls med grovkornigt dräneringsmaterial). annat fall utnyttjas den befintliga graven till att lägga in en dränledning och grovkornig dräneringsmaterial. Släntfoten från avfallet till ledningsgraven fylls med dränerande material, till exempel slaggrus som täcks med täta massor för att förhindra att regnvatten tränger ned. Hur en sådan anslutning kan se ut framgår ur Figur 4. Sluttäckning upplag Ytvattendike Dränledning Figur 4. Principiell utformning av s/äntfoten. Det yttre dikets funktion och stabilitet ses över. Dräneringsskiktet i sluttäckningen ansluts till det yttre diket och avleds till recipient om inte innehållet i dräneringsvatten föranleder att det leds till lakvattendammen (se ovan). För att möjliggöra detta flyttas det östra inre diket till släntfoten av etapp 111. Ytvatten släpps till närmaste recipient (Råsasjön) om det är ringa påverkat av eventuella föroreningar. Skulle föroreningsinnehållet visa sig vara större än ringa görs en bedömning om ytvatten kan ha en oacceptabel påverkan på recipienten utifrån analysresultaten och tidigare recipientundersökningar. Om analyser på dräneringsvatten från sluttäckningen skulle tyda på att föroreningsinnehållet skulle ge en oacceptabel påverkan på recipienten finns tre möjliga tillvägagångssätt att reducera påverkan på miljön: A. Det anläggs en dräneringsledning innanför det yttre diket. Dräneringsvattnet samlas upp och leds under en övergångsperiod till lakvatten uppsamlingen. B. Vattnet i det yttre diket leds till det kommunala reningsverket. C. Tätskiktet och skyddsskiktet dras fram till det inre diket som förbli öppen tills föroreningsinnehåll i dräneringsvatten har minskat. Sedan omvandlas diket till ett täckt dike enligt ovan och sluttäckningen slutförs fram till det yttre diket. RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA 15(2) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad s\uttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemå\a docx 26

26 SWECO~ 4.7 Anslutning till befintlig täckning Deponidelen närmast infarten till Elsemåla är sluttäckt med en blandning av bark och komposterat slam samt schaktmassor (Sweco Viak 22), respektive med ur växtsynpunkt bättre jordmassor (,25 m). Toppen av den sydliga täckta delen ligger lägre än den delen av deponin som ska täckas. Det rekommenderas att avjämna den nya ytan och ansluta dess skyddsskikt till den befintliga täckningen. För att underlätta anslutningen kan dräneringsskiktet av den nya delen avslutas med ett dräneringsstråk gentemot den redan sluttäckta delen. Detta underlättar borttransporten från dräneringsvatten från den nya och högre ytan och säkerställer att inga vattenansamlingar kan bildas mellan den nya och gamla täckningen. Principen av en sådan anslutning framgår ur Figur 5. Skyddsskikt inkl. ==1Dränskikt ~~~~-Tätskikt.-r,'77"rr- Avjämnlngsskikt Avfall Ytvattendike Grovmakadam eller liknande Ev. geotextil Dränlednlng Figur 5. Anslutning av den nya täckningen till den befintliga täckningen. 4.8 Förberedande arbeten Följande förberedande arbeten ska utföras innan sluttäckningsarbetet påbörjas: Lagringsytor för sluttäckningsmaterial skapas Lämpligt sluttäckningsmaterial samlas in och lagras Ytan rensas från sly och eventuellt större buskar och träd, stubbar tas bor Dikena (som ska vara kvar) rensas Ytan avjämnas 4.9 Utförande och uppföljning Konstruktionen, kvalitetssäkringsplan, gasomhändertagande mfl kommer att redovisas mer i detalj i kommande anmälan om sluttäckning. ~ a :X N!. ~ 16(2) RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\dod\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 27

27 ~ SWECO~ Kvalitetskontroll kommer under anläggningen av sluttäckningen genomförs i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning (Naturvårdsverket 28c). Efter avslutningen av sluttäckningen ska sluttäckningen inspekteras och godkännas av tillsynsmyndigheten enligt 33 i deponeringsförordningen SFS 21 :512: 32 En deponi, eller en del av den, anses avslutad först när sluttäckningen har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. Sättningar och sluttäckningens fysiska tillstånd (sprickbildning, vegetationsetablering) övervakas. Under och efter avslutning av sluttäckningen ska lakvattenvolym mätas och parametrarna provas var sjätte månad i enlighet med NFS 24:1: Mätningar liknanden de som genomfördes under den aktiva fasen av deponin ska utföras under efterbehandlingsfasen, dock med vissa undantag enligt och 3. stycke i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 24: 1): Under efterbehandlingsfasen skall lakvattenvolym mätas och parametrarna provas var sjätte månad. Mätning och provtagning skall göras separat vid varje punkt där lakvatten släpps ut. 3. Volym och sammansättning på ytvatten skall i förekommande fall mätas respektive provas i en punkt uppströms och en punkt nedströms deponin varje kvartal under driftfasen och var sjätte månad under efterbehandlingsfasen. Enligt SFS 21 : skall en verksamhetsutövare under deponins efterbehandlingsfas... se till att det i minst 3 år eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer vidtas de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 5 Preliminär tidplan och vidare steg Ett förslag på tidsplanen och tillvägagångssätt för sluttäckningen av Elsemåla visas i tabell 6. Ur miljötekniskt och samhällsekonomiskt perspektiv är det fördelaktigt att använda sig av återvunna material eller avfall i så stor utsträckning som möjligt och lämpligt med avseende på risker för människors hälsa och miljön. Tillgång till lätt förorenade massor som uppfyller de tekniska kraven i sluttäckningen kan vara begränsad och leda till en förlängd tid till komplettering av sluttäckningen jämfört med att använda sig av jungfruliga massor enbart. ~ RAPPORT ;;i ~ UTKAST STRATEG ELSEMÅLA l ~ e 17(2) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplan\utkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 28

28 SWEco-B- Tabell 6. Förslag på kommande arbetssteg för s!uttäckningen Fas Arbetssteg Tid Kommentar nlämning plan juni 216 Beslut LST aug 216 för att få ett principiellt godkännande av sluttäckningsplanen Samla in material from aug 216 efter beslut Förberedning (Riskbedömning) sep-okt 216 eventuellt, beroende på beslut Design av sluttäckningen nov-dec 216 Anmälan om sluttäckning jan 217 senast 3 månader innan start Upphandling feb 217 Entreprenadarbeten Avslut Godkännande Start oberoende besiktningsman Möte med Lst from april 217 tidigast höst 218 höst 223 beroende på masstillgång, entreprenadkontrakt mm Godkännande av sluttäckningen Sweco Environment AB Förorenade områden & avfall Malmö Martijn van Praagh Uppdragsledare Åsa Kolmert Strickland Kvalitetsansvarig ~ ö,!, N t e 18(2) RAPPORT UTKAST STRATEG ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_doklreviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 29

29 ~ SWECO~ 6 Referenser FNK miljöteknik, Projektstudie deponigas Elsemåla Tingsryd. Lund, Karkiainen, K. Alternativa material för sluttäckning av deponier. Examensarbete, Umeå Universitet, BMG Naturgeografi. Naturvårdsverket, 24. Deponering av avfall, Handbok 24:2 med allmänna råd till förordningen (21 :512) om deponering av avfall och till 15. kap 34 miljöbalken (1998:88). Natuvårdsverket, 28a. Faktablad Lakvatten från deponier. Fakta 836, mars 28, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket 28b. Tabell över generella riktvärden för förorenad mark, natu rvard s verket. se/sv N e rksam heter -m ed-m i j opaverkan/efterbeh and i ng-avfororenade-om raden/riskbedom ni ng/n ya-gen erel la-ri ktva rden-for-forore nad-m ark/t abe 1- ove r-g ene rel la-ri ktvarden-for -forore nad-m ark/ Naturvårdsverket, 28c. Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi - Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (21 :512). Rapport 599. Naturvårdsverket, 29. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm, september 29. Sweco Viak 22. Avslutningsplan Elsemåla. Sweco Viak Växjö, Sweco Viak 23. Avslutningsplan Falun deponi. Sweco Viak Falun, SG, 27. Deponiers stabilitet, Vägledning för beräkning. nformation 19, Statens Geotekniska nstitut, Linköping 27. Avfall Sverige, 26a. Handbok Drift vid Deponeringsanläggningar, uppdaterad Avfall Sverige, Malmö. Avfall Sverige 26b. Täckning av deponier med en blandning av aska och slam - Erfarenheter från tre fältförsök. RVF (numera Avfall Sverige) rapport 26:4, SSN Avfall Sverige, 27a. Sluttäckning av avfallsupplag - alternativa metoder att uppnå gällande krav avseende infiltration. RAPPORT 27: 12, SSN Avfall Sverige 28. Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Atervinningsanläggning. Rapport 28:9. Avfall Sverige 29a. Alternativa konstruktionsmaterial på deponier- Vägledning. RAPPORT U29:8, SSN Avfall Sverige, 21. Gassäkerhet på deponier - Risker, egenkontroll och åtgärder. Avfall Sverige Utveckling rapport D 21:4, SSN ~ RA PPORT :i ~ UTKAST STRATEG ELSEMALA l e" 19(2) Al p:\ \\1 arbetsmtrl_ dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla O.docx 3

30 SWECO~ Avfall Sverige, 213. Handbok för deponigas. Avfall Sverige Utveckling rapport D 213:2, SSN Avfall Sverige, 215. Beslutsstöd för hantering av deponigasemissioner vid sluttäckning. Avfall Sverige Utveckling rapport 215:13, SSN Värmeforsk 29. Alternativa konstruktionsmaterial på deponier - Vägledning. Rapport 6-65, Värmeforsk Service AB, mars 29, SSN (2) RAPPORT UTKAST STRATE G ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlutkast reviderad sluttäckningsplan elsemåla docx 31

31 BLAGA 1 t Teckenförklaring WJ WJ Godkända sluttäckta delområden Eventuellt instabila områden 1,,'Dfl!NGENA/SEJl ll,\l\j Tingsryds kommun SWECO ~ SWECOEnvlronmentAB ~ Hans Michelsensgatan 2, Matm5. Telefon4167,Fax UPPDRAG NR RTAD AV KONSlRUERAO CRANSl<AD A.Bengtsson A.Bengtsson M. van Praag OAlUlil ANSVARG M. van Praa.!l_h Bilaga 1 Tingsryds avfallsupplag, Elsemåla 32 Sl(A.A NUMMER BET 1:1 (A3

32 SWECO~ BLAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN TNGSRYDS KOMMUN Resultat från gasmätningar på deponin Elsemåla UPPDRAGSNUMMER MALMÖ VA-PROCESSER & AVFALL DA ARVDSSON HANNAMODN 33

33 34

34 sweco-a nnehållsförteckning 1 nledning 2 Metodbeskrivning 3 Resultat 4 Bedömning av behov av gashantering 5 Rekommendation till vidare steg 6 Referenser Bilagor: Bilaga Metodbeskrivning gasmätningar Bilaga Karta Walkover-undersökning Bilaga Karta Fluxboxmätningar Bilaga Resultat Flödesberäkningar och fluxboxmätningar Bilaga Resultat Gasspjutsmätningar 1(7) ~ ~ BLAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN :,;; ~ RESULTAT FRÅN GASMÄTNNGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA t ~ e Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\gasmätningar\utkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 35

35 SWECO~ 1 nledning 1.1 Bakgrund och syfte Elsemåla deponi ska sluttäckas, vilket innebär förändrade förutsättningar för deponigasens rörelser i och kring deponin. För att utforma deponin på ett gassäkert sätt har deponigassituationen undersökts. Syftet med gasutredningen är att ge underlag för val av metod för att hantera deponigasen i sluttäckningsskedet. Resultaten från mätningarna utvärderas utefter Beslutsstöd för hantering av deponigasemissioner vid sluttäckning, Avfall Sverige Rapport 215:13 (Avfall Sverige, 215). Mätningarna utförs i två steg. första steget, walkover-undersökning, genomsöks deponins yta efter punkter eller områden med större utsläpp. Därefter mäts flödet av metan genom markytan i ett förutbestämt antal punkter. Gasspjutsmätningar kompletterar genom att ge gassammansättningen under markytan i några av mätpunkterna. 2 Metodbeskrivning Gasmätningar har utförts i enlighet med en brittisk standard, LFTGN7 Guidance an monitoring tandfil/ gas surface emissions (Environment Agency, 21). Enligt den brittiska standarden kan deponiytan delas upp i olika zoner, exempelvis ytor med olika typer av täckning. detta fall har dock hela ytan behandlats som en zon. Mätningarna har gjorts i två steg: 1. Walkover-undersökning - Deponins yta undersöks systematiskt med hjälp av ett handhållet mätinstrument. Fältpersonal går längs förbestämda linjer. Avstånd mellan linjerna är ca 5 meter. Även utsläpp vid deponins kanter, i diken, brunnar och andra ställen med ökad risk för utsläpp undersöks. Platser med förhöjda halter av metan på markytan undersöks vidare för att identifiera utsläppskällor. 2. Fluxboxmätningar - Flöden av metan genom deponins ytskikt uppmäts genom användning av fluxbox, vilket innebär att en behållare försedd med två ventiler placeras på markytan och att fältpersonal med hjälp av ett mätinstrument antecknar hur koncentrationen av metan förändras i behållaren. Med hjälp av koncentrationsförändringen över tid kan metanflödet beräknas. Beräknat antal mätpunkter för den aktuella arean av ca 5 ha är 4 1. samband med fluxboxmätningarna gjordes också kompletterande gasspjutsmätningar, där gassammansättningen ner till en meter under markytan uppmäts. En mer omfattande metodbeskrivning finns att läsa i Bilaga 1. 1 Antal mätpunkter beräknas som: 6+, 15*-v area i m 2 2(7) B LAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN RE SULTAT FRÅN GASMÄTN NGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\gasmätningarlutkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 36

36 ~ SWECO~ 3 Resultat Walkover-undersökningen utfördes den 4 april 216 med EcoProbe 5, ett mätinstrument som mäter metan med en infraröd-sensor i halter ner till 5 ppm (parts per million eller miljontals delar). Lufttrycket vid mätningen var svagt sjunkande, vilket ger relativt goda förutsättningar för eventuella utsläpp. Trots detta detekterades inga utsläpp över 5 ppm under undersökningen. Vind kan ha bidragit till att höga halter inte kunde uppmätas. Karta som beskriver var undersökningen gjordes finns i bilaga 2. Totalt 4 fluxboxmätningar genomfördes under två dagar, den 7 och 8 april 216. Mätpunkterna valdes ut genom systematisk slumpmässig provtagning, vilket innebär att ytan delas in i ett rutnät och att ett visst antal mätpunkter sedan placeras slumpmässigt inom varje ruta. Karta över boxarnas position finns i Bilaga 3. Metanflöde uppmättes i 6 punkter, alla på den icke sluttäckta delen av deponin. Mätresultat från de mätningar där metan detekterats redovisas i Bilaga 4. Här finns också resultat av flödesberäkningar. De 4 mätpunkterna ger ett genomsnittsflöde av,78 mg metan per sekund och m 2. Detta motsvarar 3,9 m 3 CH4 per timme och hektar. de punkter där ingen metan uppmätts har flödet satts till rapporteringsgränsen 5x1Q- 5 mg metan/m 2 /s. Utsläpp av deponigas sker med stora variationer och det beräknade medelflödet bör endast ses som en uppskattning av de verkliga utsläppen. Utsläpp av deponigas tenderar att vara högre vid sjunkande lufttryck. Vid mätningarna var lufttrycket relativt stabilt, och utsläppen är sannolikt både högre och lägre vid andra lufttryck. Gasspjutsmätningar genomfördes i 7 av de 4 punkterna. Punkterna valdes ut för att ge en bild av metansammansättningen på skilda delar av deponin och i punkter med såväl små som stora metanflöden. Metan uppmättes i 6 av 7 spjut, i maxhalter från,6 % till 22 %. Halter över 1 % uppmättes i punkt 2, 4 och 12. Resultat av gasspjutsmätningarna redovisas i Bilaga 5. Även under fluxboxar där ingen metan detekterats uppmättes metan i spjut. ~ BLAGA 2 TLL SLUTT ÄCKNJNGSPLANEN ;\ al RESULTAT FRÅN GASMÄTNNGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA 3(7) ~ ~ Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\gasmätningar\utkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 37

37 SWECO~ 4 Bedömning av behov av gashantering Deponigasmätningarna tyder på ett relativt lågt gasflöde genom ytan av deponin. Trots detta måste det tas hänsyn till deponigasen vid sluttäckning av deponin. På de redan sluttäckta ytorna behöver inga åtgärder göras avseende deponigas. När övriga delar av deponin täcks med tätskikt, finns risk för att metangas rör sig genom mark från de tätade nyare delarna av deponin till de mindre täta äldre delarna. Enligt Avfall Sverige (215) bör ett aktivt gasuttagssystem utnyttjas vid gasflöden över 5 m 3 CH4 per timme och hektar. Om gasflödet är lägre kan ett passivt gasuttagssystem tillämpas. Medelflödet har utifrån gasmätningarna beräknats vara 3,9 m 3 CH4 per timme och hektar, vilket alltså är strax under den lägre gränsen för när ett aktivt system behövs. Det beräknade värdet är endast ett medelvärde av de mätningar som gjorts och behöver inte stämma överens med det verkliga flödet, som kan vara högre eller lägre. Mätningarna visar emellertid storleksordningen på gasflödet och att man vid sluttäckning behöver ta hänsyn till deponigasen. Det kan göras på flera olika sätt. Att installera ett aktivt gasuttagssystem med anslutande förbränning eller nyttiggörande av gasen med hjälp av en s.k. lågkalorifackla eller stirlingmotor skulle vara tekniskt genomförbart. Ekonomiskt är det dock troligen inte försvarbart på grund av relativt höga investeringskostnader och lång återbetalningstid. nför utformandet av ett aktivt system skulle ytterligare utredningar om kvarvarande mängd gas behövas för säkerställa att systemet kommer att fungera tillfredsställande. Det uppmätta flödet tyder på att deponigas bör hanteras med ett s.k. passivt system som inte kräver en aktiv utsugning av deponigasen. Det finns olika typer av passiva system, exempelvis biofönster. Biofönster innebär att ett material med god metanoxiderande förmåga används som täckningsmaterial på delar av deponiytan. Mer om passiva system finns bland annat att läsa i Avfall Sveriges Handbok för deponigas (Avfall Sverige, 213). Rätt utformade har biofönster en god förmåga att oxidera låga metanflöden och leder då till en minskning av deponins klimatpåverkande utsläpp. 5 Rekommendation till vidare steg Ett passivt deponigassystem bör dimensioneras i samband med projektering av sluttäckningen. Systemets funktion och eventuellt kvarvarande risker med deponigas i brunnar, lakvatten ledningar och den gamla deponin efter sluttäckningen bör bedömas med en förenklad gasmätning. Det passiva systemets funktion bör kontrolleras som del av ett kontrollprogram efter installation. 4(7) B LAGA 2 T LL SLUTTÄCKNNGSPLANEN RE SULTAT FRÅN GASMÄTNNGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\gasmätningar\utkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 38

38 SWECO~ 6 Referenser Avfall Sverige. (213). Handbok för deponigas Rapport D213:2. Malmö: Avfall Sverige. Avfall Sverige (215) Beslutsstöd för hantering av deponigasemissioner vid sluttäckning, Avfall Sverige Rapport 215: 13 Environment Agency (21). Guidance on monitoring landfill gas surface emissions LFTGN 7. Bristol: Environment Agency. BLAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN RESULTAT FRÅN GASMÄTNNGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA 5(7) Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrl_doklgasmätningar\utkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 39

39 SWECO~ Bilaga 2.1 Metod gasmätningar projektet har mätningar gjorts med en fluxbox (öppen statisk kammare) och med 1 meter långa gasspjut som installerats genom markytan. Storbritannien är mätning av deponigasutsläpp genom deponins ytskikt ett krav i miljötillstånd. Utsläppskrav på max,1 mg CH4/m 2 /s finns för sluttäckta ytor. Environment Agency, motsvarigheten till naturvårdsverket i England och Wales, har gett ut en serie vägledningar som behandlar hur deponigas ska samlas in och kontrolleras och hur utsläpp ska mätas. Vägledningen om deponigas består av sex dokument, LFTGN7 (Environment Agency, 21) Guidance on monitoring tandfil/ gas surface emissions beskriver hur utsläpp genom deponiers ytskikt ska mätas. LFTGN7 (Environment Agency, 21) förordas mätning med fluxbox för att bestämma metangasemissioner från deponier, vilket innebär att metoden används på ett stort antal deponier varje år. detta projekt har metoden för tillverkning och användning av fluxbox följt den brittiska metodiken. Walkover Survey Deponins yta undersöks systematiskt med hjälp av ett handhållet mätinstrument, EcpProbe 5 från RA Dynamics. nstrumentet har en detektionsgräns av metan på 5 ppm. Fältpersonal går längs förbestämda linjer över deponiytan. Avstånd mellan linjerna är ca 5 meter. Platser med förhöjda halter av metan på markytan undersöks vidare för att identifiera utsläppskällor. Karta över var mätningarna gjordes finns i bilaga 2. Fluxboxmätningar En fluxbox är en plastlåda med två ventiler fastsatta på lådans botten. Vid mätningarna användes två identiska rektangulära fluxboxar med inre mått 49 cm*64 cm. Höjden på lådorna är 14 cm. Fluxboxen sätts på plats genom att vända den öppna änden av lådan mot marken och sedan försegla kanterna mot marken med närliggande massor. Efter detta påbörjas mätningen med mätinstrumentet Gas Tec MK5. nstrumentet suger in luft från lådan och mäter innehållet av brännbara gaser i luften. På en deponi kan de brännbara gaserna sägas bestå av främst metan, men även andra lätta kolväten kan detekteras. Tekniken som används kallas Flame lonisation Detection, FD, och mäter brännbara gaser ner till 1 ppm. Mätinstrumentet är kopplat till en av ventilerna på fluxboxen under 3 sekunder för varje mätvärde som noteras. Under de första 5 minuterna sker mätning en gång per minut. Efter de första fem minuterna kan mätning ske med längre intervall. Mätning sker i upp till 3 minuter eller tills en serie av minst 5 ökande värden uppmätts. Totalt genomfördes 4 mätningar. Boxarnas placering visas på en karta i bilaga 3. Gasspjutsmätningar Gasspjut har installerats vid 7 av de 4 mätpunkterna. Mätning i gasspjuten gjordes med instrumentet EcoProbe 5 i vart och ett av gasspjuten under 3 minuter. Syftet med gasspjuten är att kontrollera hur hög metanhalten är under markytan. Gasspjuten mäter gassammansättningen 6-1 cm under ytan. 6(7) BLAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN RESULTAT FRÄN GASMÄTNNGAR PA DEPONN ELSEMALA Al p:\1234\123415\\1 arbetsmtrt_dok\gasmätningarlutkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 4

40 ~ SWECO~ Databehandling Efter att mätning skett i fält läggs mätdata in i en databehandlingsmall. För varje fluxboxmätning beräknas koncentrationsökningen, dc/dt, enligt formel B1.1 där t betecknar tid, c koncentration och n antalet mätpunkter (efter Environment Agency (UK), 21, Appendix C). Ett linjediagram visar metan- och koldioxidkoncentrationer som en funktion av tid. Lutningen på den trendlinje som visas i diagrammen är koncentrationsökningen, dc/dt. Vidare beräknas flödet av metan enligt formel B1.2 där Q är flödet av metan, V är fluxboxens volym och A är fluxboxens yta mot marken. Korrelationskoefficienten R 2 är ett mått på hur väl trendlinjen stämmer överens med mätdata och beräknas enligt formel B1.3. Om korrelationskoefficienten understiger,8 kan mätvärden från slutet av mätningen utelämnas, då dessa är mest påverkade av den koncentrationsökning som skett i fluxboxen. Detta behövde inte utnyttjas på de aktuella mätningarna. Även mätningar i början av mätningen kan utelämnas, exempelvis då inget flöde uppmätts förrän sent i mätningen. de dt n * :(t * c) - t* c (Formel B1.1) (Formel B1.3) 7(7) ;j; BLAGA 2 TLL SLUTTÄCKNNGSPLANEN J, ~ RESULTAT FRÅN GASMÄTNNGAR PÅ DEPONN ELSEMÅLA l. ~ Al p:11234\123415\\1 arbetsmtrl_dok\gasmätningar\utkast rapport deponigasmätningar elsemåla docx 41

41 SWECO~ BLAGA 2.2 WALKOVER-UNDERSÖKNNG TNGSRYDS KOMMUN Strategi Elsemåla - Deponigasmätning UPPDRAGSNUMMER

42 lan TM..TERET N N :2 35 Lantmäteriet 43 ~ a :i l!( ~ ; 3 lf :;; T ;,: T "T \C \C 3

43 SWECO~ BLAGA 2.3 KARTA FLUXBOXMÄTNNGAR TNGSRYDS KOMMUN Strategi Elsemåla - Deponigasmätning UPPDRAGSNUMMER

44 Bilaga 3 - Karta Fluxboxmätningar. ;. r. i tj.\. ~ 1 : N &.2&199 )( Fluxboxmätning utan, uppmätt metanflöde ~ / "'Fluxboxmätning med uppmätt metanflöde (3 Fluxboxmätning och gasspjutsmätning "' " g :;; ~ N 6~6 14:? 1,2 35 ' oo., ~, La ntmäteriet 45 " u " a ~ :i P4!'i 5 3 A " V, ~....,,.a ~ r.

45 SWECO~ BLAGA 2.4 RESULTAT FLÖDESBERÄKNNGAR OCH FLUXBOXMÄTNNGAR TNGSRYDS KOMMUN Strategi Elsemåla - Deponigasmätning UPPDRAGSNUMMER

46 Databehandling Fluxboxmätningar Datum : /8!Mätplats:!Elsemåla Provtagare: i 1ARV & HNMO Konstanter Värde Enhet Molmassa Metan CH4: 16 mg/mol (STP) Molvolym CH4:,224 m 3 /mol (STP) nstrument: Värde Gas-Tec FD Fluxbox: Area:,31 m 2 Volym :,4 m 3 Beräkning av medelflöde Medelflöde pe Flöde totalt,78 mg/m2/s 3893 mg/s 2,46 kg/m2/år 19,62 m3/h 3,92 m3/h/ha,39 l/h/m2 47

47 l, R2 Box nr: Beräk ndata Koncen- ningar tration (ppm) metan c Konc. Tid (min) t Tid (s) Metan (mg/m 3 ) c ,-----, ,, t2 c*t c Koncentration (mg/m3) !...!.-j ', =,971.J..,. i... '1 1 1 ' ' J_ i i i,, Summa Medel 36 57, Antal (n) , ,52747 dc/dt metan Flöde metan R , ,141 18,64,64 (mg/m 3 /s),8 (mg/m 2 /s),97 OK! , ,

48 Box nr: 4 ndata Koncen- Beräk-ningar tration (ppm) metan c Konc. Tid (min) ttid (s) Metan (mg/m 3 ) c2 t2 c*t ] c Koncentration (mg/m3) 25 1Y = 2,4834x + 519,51 -, 2 _ 15 _ ] _, ,...~... 1 l... 11: R 2 = 93~5... :... - i! ~ ~ ! l ~r j Summa Medel , , , Antal (n) 12 2,48 dc/dt metan Flöde metan R2 2,48 (mg/m 3 /s),32 (mg/m 2 /s),94 OK! 49

49 Box nr: 6 Tid (min) ndata t Tid (s) Beskrivning: Koncentration (ppm) Beräk-ningar metan c Konc. Metan (mg/m 3 ) c2 t c*t _ J _i 4 _ 35 J 3-25 J 2 _i 15 '..-.,,. =: 1:: L ~ i c Koncentration (mg/m3).. y =,3776x + }..6;22. f3~., ;949' ;,..., i [....,...: !! O ! 8 i Summa Medel Antal (n) , , ,61 18, dc/dt metan,38 (mg/m 3 /s) Flöde metan R2,5 (mg/m 2 /s),95 OK! 5

50 Box nr: 12 Koncentration Beräk-ningar ndata (ppm) metan c Konc. Tid (min) t Tid (s) Metan (mg/m 3 ) c2 t2 c*t l c Koncentration (mg/m3) 18 _ : 8 _ 6 _ i 4 2 v = 14,69x J 3425,9., R 2 =.. 9'12~!, _. ~ r ; :!! i ~!.,_ t --~i i_ --~ L ~- ~! -, 1 2 l --'-1 '! e 1 -r j ' ' ,.., t e ' il Summa Medel Antal (n) , , , , , ,36 14,69 dc/dt metan 14,69 (mg/m 3 /s) Flöde metan R2 1,87 (mg/m 2 /s),91 OK! 51

51 Box nr: 14 Beräk- Koncen-tration ningar ndata (ppm) metan c Konc. Tid (min) t Tid (s) Metan (mg/m 3 ) c2 t2 c*t c Koncentration (mg/m3) J i l '. y =,51rx - 6,31~... R 2 =,89Jl ;... -~ ~ l i o f.-::-~ c.~:.: ,----~1-----,--- i 'oo 12,_oo 14-2 [ i! i! Summa Medel Antal (n) Seriel Linjär (Seriel) ' , , , , , ,5 dc/dt metan Flöde metan R2,4 (mg/m 3 /s),1 (mg/m 2 /s),89 OK! 52

52 Box nr: 17 ndata Koncen- Beräk- ningar tration (ppm) metan c Konc. Tid (min) ttid (s) Metan (mg/m 3 ) c2 t2 c*t c Koncentration (mg/m3) ' 6 y = 6,17;1.Sx + 15?~2,- 5 '... R~ o;9 {;2'f 1 1 l..~... r : - 4 e "i 1 1 ~ ::::,.. r. i.... :.. _ i 1~ T! _ soo Seriel... Linjär (Seriel) Summa Medel Antal (n) , , , , , ,38 dc/dt metan Flöde metan R2 6,17 6,17 (mg/m 3 /s),79 (mg/m 2 /s),96 OK! 53

53 SWECO~ BLAGA 2.5 RESULTAT GASSPJUTSMÄTNNGAR TNGSRYDS KOMMUN Strategi Elsemåla - Deponigasmätning UPPDRAGSNUMMER

54 Databehandling gasspjutsmätningar och befintliga rör Datum: Mätplats: Tingsryd Provtagare: HNMO/ARV Gasspjut placerade i samma punkter som fluxboxar med Kommentar: samma nummer. nstrument: jecoprobe jflöde: 111/min Spjut nr (mätd t Tid (s) CH4 (ppm) C2 (ppm) 2 (%) 1 (6-1 cm) Mätt med Locality measurement 1. En 337, mätning per 442, antecknat värde 662, ,37 13,16 13,24 13,19 2 (6-1 cm) ,56 4 (6-1 cm) (6-1 cm

55 Spjut/rör nr t Tid {s) CH4 {ppm) C2 (ppm) 2 {%) Lufttryck {gasmätare) 15 (6-1 cm) FD (6-lOOcm) ,94 989, ( 6- loocm) ,8 99, ,7 99,

56 SWECO BLAGA Elsemåla deponi - lakvattenmängder och nederbörd År Mängd Nederbörd 1 l ca m 3 camm ) ) ) i Växjö; 2 luppskattat; 3 li Konga andel av nederbörd ca m 3 % Sweco Environment AB 1 (1) mpra p: \\1 arbetsmtrl_ doklreviderad sluttäckni ngsplanlbilaga 3 till sluttäckningsplanen doc SWECO 57

57 SWECO BLAGA Elsemåla deponi - lakvattensammansättning och behovsbedömning lokalt omhändertagande Förutsättningar och med den 1 januari 29 har inget avfall tagits emot på Elsemåla deponi för deponering. Sluttäckningen kommer att begränsa infiltrationen i avfallet och således lakvattenmändgen, dock enbart för den delen som ännu inte är sluttäckt (ca 3,5 ha). Lakvatten från deponin bidrar förmodligen i störst utsträckning till mängden och kvaliteten av insamlat vatten på Elsemåla (även andra verksamheter som kompostering eller lagring av täckmassor bidrar med vatten, dock i mindre utsträckning). och med avfallets nedbrytning och urtvättning ändras lakvattnets- och således det insamlade vattnets- sammansättning med tiden. En jämförelse mellan mätvärden från 1987 samt 27 och 28 nedan ska ge en bild av hur lakvattnets innehåll har förändrats under en 2-årsperiod. Bedömningsgrunder Förändringen i analysresultat avseende BOD1, COD, totalkväve, totalfosfor, bly och koppar ligger till grund för en bedömning om ett lokalt omhändertagande av vatten på Elsemåla (och då särskilt lakvatten) kan vara hållbart ur ett miljö- och ett ekonomiskt perspektiv. Som bedömningsgrund används provisoriska utsläppsvillkor som Naturvårdsverket redovisar i sitt "faktablad" avseende lakvatten (Naturvårdsverket, 28). Mätdata Mätdata från 1987 har sammanställts av K-konsult Mätdata från 27 samt 28 har hämtats från miljörapporter samt analysprotokoll. tabell 1 redovisas analysresultat för de lakvattenparametrar som mättes i april, juni och september samt beräknade medelvärden från På 8-talet analyserades lakvattnets metallinnehåll enbart med avseende på bly och koppar. Sweco Environment AB 1 (4) ekhe. mpra p: \\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlbil aga 4 till sluttäckningsplanen doc ~ SWECO 58

58 SWECO Tabe/11 Mätdata från 1987 avseende punkt A1 och beräknade medelvärden Art Parameter Enhet Konduktivitet ms/m 73,4 219, ph - 6,9 8 7,7 7,5 BOD1 mg/ ,3 COD mg/ Totalkväve mg/ 37, Totalfosfor mg/,8,12,12, 11 Bly mg/ <,5 <,5 <,5 <,5 Koooar mq/1,1 <,2 <,1,1 3 tabell 2 jämförs medelvärden för de utvalda lakvattenparametrarna med bedömningsgrunder för utsläppshalter till sötvattenrecipient (utsläppshalter är tagna från Naturvårdsverkets faktablad, Naturvårdsverket 28). Medelvärdet från 27 i tabell 2 har beräknats från mätningar utförda i maj, augusti och december 27 och medelvärdet för 28 bygger på tre mätningar utförda i april, maj och november 28. Koppar, arsenik, krom samt nickel analyserades i stickprovet från november 28. Tabell 2. Medelvärden för utvalda lakvattenparametrar från 1987, 27 samt 28 samt utsläppshalter från Naturvårdsverket, 28. År/ Utsläppshalter till Parameter Enhet sötvattenrecipient Konduktivitet ms/m finns ej ph - 7,5 7,9 7, ) BOD1 mg/ 8,3 4,8 5,3 5 COD mg/ inget värde angivit TOC mg/ 2) Totalkväve mg/ Totalfosfor mg/, 11,1, 11,5-,4 Bly mg/ <,5,2,21,2 -,3 Koppar mg/,13,15,14 3 >,1 -,2 Arsenik µg/1 2) 1,5 1,2 3 ) 1 Kadmium µg/1 2),8,2,2 -,5 Krom µg/1 2) 4,1 1,5 3 ) 2-3 Kvicksilver µg/1 2) <,5 <,1,1 -,5 Nickel µg/1 2) 7 2,7 3 > 3-6 Zink µg/1 2) >Kä lla: RVF 26; 2 lej analyserat; 3 >Stickprov Med undantag för BOD1 ligger analysresultaten för lakvattenparametrar 28 inom eller lägre än intervallen för utsläppshalter i Naturvårdsverkets faktablad. BLAGA (4) ekhe, mpra p: \\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanl bil aga 4 till sluttäckningsplanen doc ~ SWECO 59

59 SWECO Tabell 3. Lakvattnets andel av mängden BOD, COD och tota/kväve till reningsverket 27 och 28 Parameter Lakvatten Totalt till Tingsryds Andel lakvatten reningsverk (%) År/ Enhet BOD1 kg/år <.1 COD kg/år Totalkväve kg/år Halten biologiskt nedbrytbart material (BOD?) är något högre än utsläppshalten satt för sötvattensrecipient i Naturvårdsverkets faktablad. Att reducera denna halt lokalt är inte miljötekniskt och ekonomiskt hållbart. Andelen BOD? som lakvattnet tillför reningsverket var mindre än, 1 % år 28 (tabell 3). Reningsverk är generellt byggda för att rena kväve, fosfor samt organiskt material (BOD och även COD). Då flödet utgör en så liten andel bedöms reningsverket väl klara av GOD-belastningen som lakvattnets innehåll utgör. Figur 1 visar reduktionen i lakvattnets halter av salter (konduktivitet), COD och totalkväve över en 2-årsperiod. Medelvärden från 1987, 27 och 28 Cl E 4 Cl> > :(J ~ 35 «i c: (.) 25 Cl 2 u E 15 en E 1 -Cl> - s;: ~ ::J "tl C: ~ 5 Konduktivitet COD Total-kväve l!ll medel 1987 &l medel 27 D medel 28 Figur 1. Medelvärden för konduktivitet, COD samt total-kväve BLAGA (4) ekhe, mpra p:11234\ \\1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckning splan\bil aga 4 till sluttäckni ngsplanen doc ~ SWECO 6

60 SWECO Bedömning Halterna av COD, total-kväve samt konduktivitet i lakvatten från Elsemåla har minskat under de senaste 2 åren. De nuvarande uppmätta halterna (inklusive metallhalter) ligger under, eller inom intervallet, för de provisoriska utsläppsvillkoren som Naturvårdsverket redovisar för utsläpp till sötvattensrecipient. För BOD1 är halten något högre, men det är inte miljötekniskt och ekonomiskt hållbart att bygga en reningsanläggning för att reducera denna halt. Det är bättre att leda vattnet till reningsverket vilket har en god reningsteknik för biologiskt material samt kväve och fosfor. Den andel BOD1, COD samt total-kväve som lakvattnet innehåller och tillför Tingsryds reningsverk är dessutom ytterst liten. Från och med den 1 januari 29 har inget avfall tagits emot på Elsemåla deponi och en sluttäckning medför även minskade lakvattenmängder på sikt. dagsläget görs därmed bedömningen att ett lokalt omhändertagande av lakvatten på Elsemåla med stor sannolikhet inte kan vara en ekonomiskt och miljötekniskt hållbar lösning. Referenser K-Konsult Tingsryds kommun. Elsemåla deponeringsanläggning. Tekniskt underlag för tillståndsansökan, utvidgning, Växjö 2 januari Naturvårdsverket 28. Faktablad Lakvatten från deponier. Fakta 836, mars 28, Naturvårdsverket, Stockholm. RVF 26. Hur sätter man kriterier för utsläpp av lakvatten från deponier? Kartläggning av nuläget och förslag till arbetsmetodik. Rapport nr Miljörapport 27. Bilaga 1, Analysresultat från 27. Analycens webbsvar, Analysresultat från 28. nformation hämtad BLAGA (4) ekhe, mpra p: \\ 1 arbetsmtrl_dok\reviderad sluttäckningsplanlbilaga 4 till sluttäckni ngsplanen doc ~ SWECO 61

61 BLAGAS t 5,3 155,3 Teckenförklaring ~ ~ 1 :4 Branta områden Flacka områden Släntlutning JHDRNC(N AVSER "TUW Tingsryds kommun SWECO e SWECOEnvlrcnmcntAB ~ Hans Mlche!sensgatan 2, Malmö Telefon4167,Fax UPPDRAG NR RTAD AV KONSTRUERAD CRANSl<.A.O A.Ben tsson A.Ben tsson M. van Praag DATUM ANSVARG M. van Praa.9.h Bilaga 5 Tingsryds avfallsupplag, Elsemåla Släntlutningar 62 SKALA 1:1 (A3 NU tr.lm ER BET

62 SWECO~ BLAGA Masstillgång i regionen Skanska Skanska har överskottsmassor på två platser enligt anläggningschef Mattias Gustafsson (personlig kommunikation ): Vambåsa i Nättraby: Cirka,5 miljoner kubik bergavbaningsmassor som består av ren morän Uordmassor blandat med sten). Mattias har tillstånd att utnyttja 1 ton per år av moränhögen. Trehörna vid Urshult: Cirka 4-5 ton bergavbaningsmassor om består av ren morän (jordmassor blandat med sten). nga prover har tagits på massorna varken i Vambåsa eller Trehörna men prover kommer att tas framöver och då kan resultaten delges. Mattias bedömde massorna som rena då materialet är uppgrävt från berget och lagt på hög och då det tidigare har varit skog på den plats där massorna tagits ifrån. Då detta skrevs hade Mattias inte fått besked från Länsstyrelsen om de godkänner att massorna i Trehörna används av Tingsryds kommun. Massorna i Trehörna var från början tänkta till återställning men Mattias bedömer att de kommer att få ett överskott på massor. Enligt Mattias finns det därmed en viss osäkerhet gällande hur mycket massor som kan tas från Trehörna och han menar att den större mängden troligtvis kan behöva tas från Vambåsa. ngen information om kostnad har kunnat erhållas men Mattias menar att ett alternativ kan vara att materialet säljas avhämtat, vilket innebär att Tingsryds kommun får lösa transporten. Det andra alternativet kan vara att pris lämnas inklusive transport. Enligt Mattias kan det bli lönsamt för Tingsryds kommun att ta massor från Vambåsa trots den längre transportsträckan. Trafikverket Trafikverket kommer att bygga om riksväg 27 mellan Backaryd och Hallabro, cirka 2-3 mil söder om Tingsryd. Enligt projektledare Andreas Rydström på Trafikverket (muntlig kommunikation ) kommer de att få uppskattningsvis minst 1 kubik överkottsmassor i projektet. Ombyggnaden kommer att starta 217 och pågå tre år framåt, och det är också då som överskottsmassorna kommer att uppstå. Vid samtal med projektledaren nr 2 för projektet, Axel Werner (muntlig kommunikation ) menade Axel att Trafikverket generellt är skeptiska till att låta någon annan än entreprenören överta massorna då det är praxis i branschen att massorna tillfaller entreprenören. Dock verkade det på Axel som att de var beredda att göra ett undantag i detta fall. Enligt Axel är viktigt för Trafikverkets del att kontraktet mellan kommunen och Trafikverket (i 1 (2) / Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 ()4167 Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Martijn van Praagh Malmö Telefon direkt +46 () Mobil +46 () martijn.van.praagh@sweco.se Vk c:\users\annary\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\4e2r3c9x\bilaga 1 till rapport elsemåla strategi - masstillgång utkast.docx 63

63 SWECO~ det fall kommunen bestämmer sig för att överta massorna) formuleras så att det framgår att kommunen måste överta massorna, då Trafikverket annars riskerar att inte kunna göra sig av med massorna. dagsläget menar Axel att kommunen måste vara medveten om risken för att projektet försenas då det i dagsläget inte finns pengar tilldelade för projektet. överskottsmassorna som kommer att uppstå i projektet kommer enligt Axel antingen att bestå till största del av bergskross eller vanliga jord massor. Föroreningsnivå går inte att fastställa i detta skede. Trafikverket planerar även att bygga ut E4 förbi Ljungby till motorväg mellan Kånna och Toftaholm. Då detta projekt bedöms vara för långt bort från Tingsryd har inga vidare kontakter tagits. Peab Enligt Håkan (muntligt samtal ) på Peabs återvinningsdepå Swerecycling hanterar de 1,5 miljoner ton massor per år i deras region Västervik-Jönköping-Varberg och söderut. nga uppgifter har kunnat erhållas via telefon om möjligheten för kommunen att överta massor samt kostnader förknippade med detta. Vid samtal med arbetschefen Sven-Erik Martinsson (muntligt samtal ) på Anläggning i Växjö fanns det inget projekt runt Tingsryd som skulle kunna generera överskottsmassor. DT Recycling DT Recycling hanterar stora mängder massor per år från olika delar av Sverige i deras anläggning i Malmö. nga uppgifter har kunnat erhållas via telefon om möjligheten för kommunen att överta massor samt kostnader förknippade med detta. NCC och Svevia Vid samtal med produktionschef Mats Hylen på NCC (muntligt samtal ) och arbetschef Jörgen Kenell på Svevia (muntligt samtal ) hade de inga projekt i närheten av Tingsryd som skulle kunna generera överskottsmassor inom de kommande åren. 2 (2) BLAGA Vk c:\users\annary\appdata\local\microsoftlwindows\temporary internet files\content.outlook\4e2r3c9x\bilaga 1 till rapport elsemåla strategi - masstillgång utkast.docx 64

64 SWECO~ RAPPORT TNGRYDS KOMMUNS SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNNG Elsemåla strategi UPPDRAGSNUMMER MÖJLGHETER FÖR ALTERNATVA SLUTT ÄCKNNGSFÖRFARANOEN - [UTKAST] MALMÖ VA-PROCESSER & AVFALL [COMPANY] MARTJN VAN PRAAGH [NAME] 65