Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun

Transkript

1 Dnr: Anl.nr: Miljöskydd och Förvaltning Gertrud Gybrant Billerud AB Gruvöns bruk Att. Mats Ganrot BOX Grums Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun Beslut 1. Länsstyrelsen beslutar att: Kalkgrus får användas vid stabilisering av slänter, under tätskikt. Flygaska får användas vid stabilisering av slänter, under tätskikt. Jord från schaktningen vid Spillut-3 cisternen får användas vid stabilisering av slänter, under tätskikt. 2. Länsstyrelsen beslutar att: Skyddsskiktet ovan tätskikt inte får överskrida de nivåer av ämnen för deponitäckning som återfinns i Naturvårdsverkets handbok 2010:1. För fosfor får skyddsskiktet ovan tätskikt inte överskrida kriterierna för SP:s certifiering av anläggningsjord, SPCR 148. D.v.s mg P/100g torr jord. 3. Länsstyrelsen förbjuder användningen av: Bäddsand för stabilisering av slänterna Mesa för inblandning i skyddsskiktet. 4. Länsstyrelsen beslutar att: Verksamhetsutövaren ska inkomma med en anmälan inför varje sluttäckningsetapp. Anmälan ska innehålla ett kontrollprogram för de olika momenten i sluttäckningen samt en redogörelse för vilka material samt mängder av dessa material som verksamhetsutövaren kommer att använda i arbetet. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: (växel) Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se

2 2(5) Kontrollplan samt dokumentation för varje etapp som sluttäcks ska redovisas i verksamhetsutövarens miljörapport. Redogörelse för ärendet Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun har lämnat in en revidering av avslutningsplanen för deponin Ålviken 1 till Länsstyrelsen. Revideringen innebär att bolaget vill använda kalkgrus, dränsand, flygaska samt jordmassor från schaktning vid Spillutscistern 3 för att stabilisera slänter vid sluttäckning av deponin. I tillsynsärende dnr har frågor som rör sluttäckningen av Ålviken 1 också handlagts. Dessa frågor rör halten av föroreningar i kompostmaterialet som används som skyddsskikt ovan tätskikt, användning av dränsand som stabiliserande material i slänterna samt inblandning av mesa från Billerud AB Gruvöns bruk, i kompostmaterialet. Ärendets handläggning och tidigare beslut Revidering av avslutningsplanen inkom till Länsstyrelsen 20 september 2011 samt 29 juni För deponin Ålviken 1 har bolaget upprättat en avslutningsplan, i enlighet med förordning (2001:512) om deponering av avfall. Avslutningsplanen godkändes av Länsstyrelsen Deponin beräknas vara avslutad år I avslutningsplanen regleras bl.a. släntlutningar, täckmaterial, uppsamling samt behandling av lakvatten. En anmälan om att få mellanlagra kalkkross samt stabilisera den östra slänten godkändes av tillsynsmyndigheten den dnr Motivering Tillämpliga bestämmelser med mera Miljöbalken 26:1 ger tillsynsmyndigheten möjligheter att vidta åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Enligt Miljöbalken 26:9 får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Miljöbalken 2:3 innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall

3 3(5) vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljöbalken 2:5 innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4 kapitlet 2 : Kvalitetskraven för ytvatten ska fastställas så att tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras och så att alla ytvattenförekomster, utom de som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade, senast den 22 december 2015 uppnår god ytvattenstatus enligt bestämmelserna i bilaga V i direktiv 2000/60/EG och artiklarna 3, 4 och 6 samt bilaga I i direktiv 2008/105/EG Miljöbalken 5:8 säger att myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5. Uppdrag 28 (Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt ) lyder enligt följande: Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Uppdrag 29 (Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt ) lyder enligt följande: Länsstyrelserna behöver säkerställa genomförande av erforderlig egenkontroll och kontrollprogram med avseende på ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Länsstyrelsens bedömning Material för stabilisering av slänter Länsstyrelsen bedömer att användningen av kalkgrus, flygaska samt jord från schaktningen vid Spillut 3-cisternen kan användas på det förslagna sättet då materialen används under tätskikt samt att det är angeläget att sluttäcka Ålviken 1 så snabbt som möjligt för att minska mängden lakvatten. Om materialen kan nyttjas för stabilisering är detta positivt då material kan återvinnas samtidigt som deponin kan sluttäckas snabbare. Kalkkross och flygaska har också sedan tidigare deponerats på platsen samt att lakvattnet behandlas i bioreningen inne på Gruvöns bruk. Bäddsand ska inte användas för stabilisering av slänter då bäddsand idag används som dränerande skikt och avgör sluttäckningstakten på deponin. Att använda bäddsand vid stabilisering minskar sluttäckningstakten vilket inte är

4 4(5) önskvärt då mängden lakvatten bör minska så snabbt som möjligt, för att minska belastningen på Åsfjorden. Material ovan tätskikt Mesa är ofta ett så rent material att det kan återanvändas i exempelvis jordbruket. Återanvändning är att föredra framför återvinning (MB 2:5). Mesan fyller heller ingen teknisk funktion i skyddsskiktet varför mesa inte ska användas som sluttäckningsmaterial. Det nuvarande kompostmaterialet som används ovan tätskikt innehåller nivåer av koppar, krom, kadmium och zink som överskrider de nivåer som anges för deponitäckning i Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Jämför man utlakningsvärdena med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är utlakningshalterna (L/S 10) av kväve och fosfor extremt höga. Valet att använda SP: krav på anläggningsjord avseende fosfor beror på att det saknas kriterier på fosfor i Naturvårdsverkets handbok. Generellt kan man dock anse att kompost på grund av materialets starkt gödande funktion inte är lämpligt som sluttäckningsmaterial. Flera andra län tillåter inte kompost över huvud taget medan några få lämnar till verksamhetsutövaren att visa att materialet inte läcker oacceptabla mängder föroreningar till recipienten. Enligt dom från Svea Hovrätt Mål nr M räcker det att material ovan tätskikt klarar kriterierna för mindre känslig markanvändning. Domstolen delegerade dock till tillsynsmyndigheten att fastställa kriterier avseende skyddet av vattenrecipienten. Länsstyrelsen i Värmlands län tolkar detta som att strängare krav kan ställas på material ovan tätskikt om det är befogat utifrån ytvattenstatusen på recipienten. Enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4:2 får tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras, samt måste uppnå god ytvattenstatus Åsjorden har idag god ekologisk status men med risk att god status inte kan uppnås 2015 på grund av en övergödningsproblematik. Åsfjorden uppnår ej god kemisk status enligt statusbedömningen bland annat på grund av för höga kadmiumhalter. Tillsynsmyndigheten är också skyldig enligt Uppdrag 28 i Åtgärdsprogrammet för Västerhavet att genom tillsyn verka för att samtliga ytvattenförekomster når ekologisk och kemisk god ytvattenstatus 2015 (undantag kraftigt modifierade och konstgjorda förekomster). Enligt Miljöbalken 2:3 ska bästa möjliga teknik användas. Det innebär att trots att utsläppen sannolikt är små från verksamheten jämförelse med vissa andra utsläpp till Åsfjorden ska verksamhetsutövaren vidta rimliga försiktighetsmått. Ett sådant rimligt försiktighetsmått är att minska halten av metaller och fosfor i ytvattnet från verksamhetsområdet. Metaller och fosfor

5 5(5) kan inte renas i Åsfjorden, utan kommer att på sikt bidra till en ökad nettobelastning. Om verksamhetsutövaren genom frekvent provtagning av ytvattnet från deponin kan visa att halterna av föroreningar till Åsfjorden inte bidrar till att god ekologisk och kemisk status inte kan uppnås 2015 kan dock kraven på halter av föroreningar i skyddsskiktet omprövas. Tillsynmyndighetens krav på verksamhetsutövarens egenkontroll avseende ytvatten kommer att regleras i ärende dnr Tillsynsmyndigheten är skyldig att se över verksamhetsutövarnas egenkontroll i förhållande till statusen i den enskilda vattenförekomsten i enlighet med Uppdrag 29 i Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt Dokumentation och redovisning Att godkänna revideringar av avslutningsplanen för Ålviken 1 är inget effektivt sätt att hantera frågor under sluttäckningen av deponin. Det är därför lämpligt att verksamhetsutövaren gör en anmälan inför sluttäckning av respektive etapp. Då kan materialval samt kontrollprogram diskuteras i förhållande till behovet för den enskilda etappen. För att förenkla tillsynen och spara tid för verksamhetsutövaren är det också lämpligt att kontrollplan samt dokumentation från respektive sluttäckningsetapp bifogas den årliga miljörapporten. Beslut om detta yttrande har fattats av enhetschef Lars-Ove Olsson. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit verksamhetschef Jan Bodin, miljöhandläggare Matilda Elgerud, miljöhandläggare Grete Algesten, miljöhandläggare Sandra Woronin och miljöskyddshandläggare Gertrud Gybrant, föredragande. Hur man överklagar, se bilaga (formulär 21) Lars-Ove Olsson Gertrud Gybrant